Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning RAPPORT E2013:07 ISSN

2

3 förord Avfallsförbränningen kan delas in i två huvudområden: avfallsbehandling och energiproduktion. I samband med miljöredovisning är allokering av emissioner och primärenergi på olika nyttigheter en viktig faktor. Denna fördelning ses över i projektet som genomförts av Inge Johansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Malmö oktober 2013 Ulf Kullh T.f. ordförande Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning I samband med miljöredovisning är allokering av emissioner och primärenergi på olika nyttigheter en viktig faktor. För allokering mellan el och värmeproduktion i samband med kraftvärmeproduktion finns etablerade metoder som har hög acceptans hos olika parter När det gäller energiåtervinning av avfall kan det dock ses som att man har två huvudsakliga produkter, dels en avfallsbehandlingstjänst och dels en energiproduktionstjänst (med delprodukterna el, värme och kyla). Hur man i detta fall ska allokera emissionerna är inte lika väl etablerat. Avfall Sverige har som avsikt att ta fram en rekommendation till sina medlemmar avseende allokering av primärenergi och emissionsfaktorer för avfallsförbränning. För att få ytterligare bedömningsunderlag ombads SP att göra en bedömning av den praktiska tillämpbarheten på de allokeringsmetoder som exemplifierats i IVL:s arbete för Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme kring dessa frågeställningar (Gode m.fl. [1, 2]). Det finns några olika huvudprinciper för allokeringen representerade i IVL:s arbete: 100 % allokering av emissionerna till avfalls- eller energisystemet baserat på huvudsyftet med anläggningen Systemexpansion där man försöker väga in den alternativa användningen av avfallet Ekonomisk allokering 50/50 allokering där emissionerna och primärenergin fördelas jämt mellan avfalls- och energisystemet Alla allokeringsmetoderna har sina styrkor och svagheter, där dock de fallen där man allokerar 100 % av belastningarna till det ena eller det andra systemet bedöms som minst lämpliga. De är visserligen enkla att tillämpa men de brister i logik och svårigheterna att få acceptans inom både avfallssystemet och energisystemet bedöms som högre än för alternativen. Den borde-metodik som finns bland systemutvidgningsperspektiven bedöms som intressant och som en metodik som av kunderna nog skulle ses som önskvärd. Däremot är den förknippad med en hel del praktiska problem. Vad ska exempelvis vara referens för vad som borde sorteras ut? Hur ska det hela följas upp? En hel del utvecklingsarbete kvarstår inom denna metodik innan den i praktiken är genomförbar. De metodiker som i dagsläget bedöms vara enklast att tillämpa och få acceptans för är ekonomisk allokering (i likhet med rekommendationerna i [1]) och 50/50 allokering. För den ekonomiska allokeringen behövs det dock tas fram ett antal branschöverenskommelser avseende den ekonomiska värderingen av värmen från avfallsförbränningen samt hur man exempelvis hanterar bränsleberedning in house). När det gäller emissionsfaktorer att använda rekommenderas två olika alternativ De uppmätta direkta utsläppen av CO 2 för de anläggningar som mäter dessa De hänvisningsvärden som naturvårdsverket publicerat Till dessa värden ska emissionerna för transport av avfallsbränslet samt emissionerna av N 2 O adderas för att harmonisera med de emissionsfaktorer som Värmemarknadskommittén rekommenderar.

6 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Syfte och mål 1 3 Inledning 2 4 Allokeringsmetoder Allmänt Allokering till avfalls- respektive energisystemet beroende på syftet med anläggningen Princip Kommentarer Kort sammanfattat är för- och nackdelarna med metoderna ovan Varianter på systemutvidgning för alternativ användning av avfall Princip Kommentarer Kort sammanfattat är för- och nackdelarna med metoderna ovan Övriga allokeringsmetoder Principer Kommentarer Fördelar och nackdelar med de diskuterade allokeringsmetoderna Emissionsfaktorer 9 5 Slutsatser 10 6 Referenser 12

7 1 Bakgrund I samband med miljöredovisning är allokering av emissioner på olika nyttigheter en viktig faktor. För allokering mellan el och värmeproduktion i samband med kraftvärmeproduktion finns etablerade metoder som har hög acceptans hos olika parter. I Värmemarknadskommitténs (VMK) överenskommelse för miljöredovisning [3] är det alternativproduktionsmetoden som används. Denna allokering bygger dock på att energin är den enda produkten. När det gäller energiåtervinning av avfall är det inte självklart. Här kan man istället se det som att man har två huvudsakliga produkter, dels en avfallsbehandlingstjänst och dels en energiproduktion. Hur man i detta fall ska allokera emissionerna är inte lika väl etablerat. Gode m.fl. har under arbetat med ett par olika projekt för att värdera fjärrvärmens resurseffektivitet [1, 2]. I dessa studier har bland annat frågor kring primärenergifaktorer och emissionsallokering hanterats. I Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan [1] har Gode m.fl. även gjort en rekommendation om att allokera emissioner mellan behandlingstjänsten och energiproduktionen. De rekommenderar även en allokeringsmetod: Ekonomisk allokering. Avfall Sverige har bett SP att analysera för och nackdelar med de allokeringsmetoder som ingått i ovan nämnda rapport. 2 Syfte och mål Syftet med detta projekt är Avfall Sverige i förlängningen ska kunna ta fram en rekommendation om allokeringsmetod avseende primärenergi och emissioner till sina medlemmar. Målet med projektet är att förse Avfall Sverige med underlag avseende för- och nackdelar med de olika allokeringsmetoder som presenterats i [1] samt specifikt värdera en allokering baserad på 50/50 mellan avfallsbehandling och energiproduktion. 1

8 3 Inledning Projektet analyserar enbart för- och nackdelar med de allokeringsmetoder som beskrivits i Gode m.fl. [1]. Det finns fler metoder för allokering men de ingår inte i detta arbete. Eftersom denna rapport är baserad på metoder beskrivna i Gode m.fl. bör man för att få en mer fullständig bild även ha läst den rapporten. För allokering mellan energislagen vid kraftvärmeproduktion finns idag etablerade metoder och VMK rekommenderar användningen av alternativproduktionsmetoden. I denna rapport kommer inte allokering mellan de olika energiprodukterna att diskuteras, utan bara allokeringen mellan energiproduktionen och avfallsbehandlingen. När det gäller begreppen som används i rapporten följer de så långt som möjligt de begrepp som används av Gode m.fl. [1, 2] samt Värmemarknadskommittén (VMK) [3]. Med avfallsförbränning eller energiåtervinning av avfall avses i denna rapport primärt förbränning av blandade avfallsfraktioner med hushålls- eller verksamhetsavfall som ursprung. Både samförbränning och avfallsförbränning räknas i denna rapport in under begreppet avfallsförbränning. När det gäller primärenergifaktor för avfallsbränsle antas den följa rekommendationen i den senaste rapporten från Gode m.fl. [1] 2

9 4 Allokeringsmetoder 4.1 Allmänt Gode m.fl. [1] konstaterade att det för såväl primärenergi som emissioner inte finns något absolut objektivt korrekt svar. Istället blir värderingen av primärenergin en fråga om värderingar av olika faktorer, vilka systemgränser som används samt vad syftet är. Det innebär också att värderingarna i denna rapport kommer att vara subjektiva till viss del. Viktigt för att en allokeringsmetod ska få acceptans är att den är: Transparent Logisk Praktiskt användbar De olika allokeringsmetoderna finns beskrivna i Gode m.fl. [1, 2] och kommer därför inte beskrivas i detalj. När man diskuterar avfallsförbränning/användning av avfallsbränslen för exempelvis fjärrvärmeproduktion är det lätt att enbart fokusera på energiprodukten. Dock ska man inte glömma den tjänst som utförs i avfallssystemet genom att behandla avfall. Det är därför rimligt att dela upp avfallsförbränningens produkter i två huvudkategorier, som sedan i sig har flera undernyttor: Avfallsbehandling Destruktion av farliga ämnen/hygienisering Destruktion av sekretessmaterial Minimering av avfallsvolymer Nyttiggörande av energin ur material som inte återvinns på annat sätt Möjliggörande av materialåtervinning av exempelvis metaller ur exempelvis kompositmaterial Energiproduktion El Värme Kyla Detta synsätt tycks också ha dominerat konsensusprocessen i Gode m.fl. [1]. Hur allokeringen sker mellan dessa nyttor beror på synsätt och val av allokeringsmetod. Som nämnts under kapitlet avgränsningar kommer inte allokeringar mellan de olika energinyttorna att diskuteras här, inte heller kommer allokeringar mellan de olika delnyttorna under avfallsbehandling att diskuteras. 3

10 4.2 Allokering till avfalls- respektive energisystemet beroende på syftet med anläggningen Princip Gode m.fl. [1] presenterar tre olika alternativ som baserar sig på en bedömning av huvudsyftet med anläggningen. 100 % allokering till avfallssystemet baserat på värderingen att all avfallsförbränning främst sker i syftet att destruera avfall. 100 % allokering till energisystemet baserat på värderingen att det först och främst är energiproduktionen som är syftet med alla anläggningar. Antagandet att syftet för varje enskild anläggning bestämmer allokeringen baseras på att alla anläggningar inte har samma syfte, fortfarande allokeras 100 % till det ena eller andra systemet beroende på värderingen av syftet Kommentarer Att avgöra vilket som är huvudsyftet med en anläggning är inte en enkel fråga. Det har varit uppe vid olika tillståndsprocesser och även lett till en förfrågan om förhandsavgörande till EU-domstolen [4]. Det råder heller inte enighet mellan olika tillståndsförfaranden, det finns anläggningar som har tillstånd som avfallsförbränningsanläggningar enligt miljöbalken medan de enligt tillståndet för EU:s utsläppshandel betraktas som en samförbränningsanläggning med huvudsakligt syfte att producera energi. Frågeställningen blir speciellt svår i länder som Sverige där avfallssystemet och energisystemet har ett så tätt samspel. I den nya lagstiftningen kring industriemissionsdirektivet [5, 6]verkar lagstiftarna vilja styra begreppet mot att de svenska anläggningarna ska anses vara avfallsförbränningsanläggningar. Hur detta ställningstagande harmoniserar med den tidigare nämnda EU-domen är oklart. Det finns argument för att huvudsyftet är avfallsbehandling eftersom de flesta avfallspannor har byggts av renhållningsbolag genom åren, dock har de kommunala renhållningsbolagen i många fall integrerats med de kommunala energibolagen och idag är det bara Renova, Sakab, Sysav och Vafab Miljö som äger avfallspannor som inte är kopplade till ett eget fjärrvärmenät. Flera av de nya linjer som har byggts senare år har byggts av mer traditionella energibolag som Mälarenergi, Fortum, EON och Öresundskraft. Vid en längre tillbakablick var definitivt huvudsyftet med avfallsförbränningen att behandla/destruera avfallet. Vid införande av deponiförbuden 2003 och 2005 ökade också investeringarna i avfallsförbränningen för att täcka upp det behov för att ta hand om avfall som fanns. De senaste årens kraftiga utbyggnad av avfallsförbränning har dock i många fall drivits av att avfall varit det mest ekonomiskt gynnsamma bränslet för energiproduktion i fjärrvärmenäten. Den definition som Gode m.fl. [1] tar upp som finns i ramdirektivet om avfall [7] är inte heller avsedd för att avgöra huvudsyftet med anläggningen. Definitionen om huvudsyftet med anläggningen är istället förlagd till IED [5] med de tolkningsproblem som tidigare nämnts. Svårigheten att avgöra vad som är huvudsyfte med anläggningen gör att en allokering enligt detta riskerar att tillämpas olika på olika anläggningar, det gör också att det blir mindre transparent. Metoden med 100 % allokering till avfallsystemet är extremen åt ena hållet. Den ger en väldigt låg miljöpåverkan på energin vilket för fjärrvärmebolagen är attraktivt och stärker konkurrenskraften för fjärrvärmen miljömässigt. Samtidigt ger en sådan metod den motsatta effekten för behandlingssidan 4

11 dock inte med lika tydlig koppling till konkurrensfördel eller konkurrensnackdel. Energieffektiviteten spelar inte heller någon roll för den enskilda anläggningen då det är behandlingen som bär hela belastningen (dock får energieffektiviteten givetvis påverkan på fjärrvärmesystemet som vid en lägre energieffektivitet måste ersätta energin med annan alternativproduktion). Med tidigare resonemang kan det också sägas att alla anläggningar inte har som huvudsyfte att destruera avfall. Metoden med 100 % allokering till energisystemet ger en relativt hög miljöpåverkan på energiproduktionen vilken kan försämra fjärrvärmens konkurrenskraft. I förlängningen kan det minska utrymmet för energiåtervinning ur avfall, alternativt påverka betalningsviljan för energin från avfallsförbränningen. Analogt med 100 % allokering till avfallssystemet gäller att det är svårt att säga att alla anläggningar har som huvudsyfte att producera energi. Metoden där varje enskild anläggning bedöms efter huvudsyfte kommer till viss del till rätta med att alla anläggningar inte är det ena eller det andra, dock kvarstår samma problematik att på ett korrekt och transparent sätt bestämma huvudsyftet. Dessutom kommer det bara vara ett fåtal anläggningar som har ett verkligt tydligt huvudsyfte. Metoderna kan också upplevas som ologiska när man tar i beaktande att både mottagningsavgifter och energiintäkterna är väldigt viktiga för ekonomin på anläggningen. Då kan det upplevas som konstigt att lägga 100 % av belastningen på den ena eller den andra tjänsten. Metoderna där allokeringen sker till 100 % till antingen energi eller avfallsbehandling kan ses som extremfall. Ur ett acceptansperspektiv är det olämpligt att nyttja sådana metoder, speciellt när det samtidigt är svårt att avgöra huvudsyftet med anläggningarna Kort sammanfattat är för- och nackdelarna med metoderna ovan + Enkla metoder i den aspekten att 100 % fördelas på ett av alternativen - Svårt att avgöra huvudsyfte vilket kommer minska transparensen - Ologiskt ur ett ekonomiskt perspektiv (när det gäller intäktsfördelning) - Svårt att få acceptans med extremfall (100 % allokering till en av tjänsterna) - Alltid svårare att få acceptans för allokeringar som inte går att koppla direkt till någon fysisk eller ekonomisk storhet 4.3 Varianter på systemutvidgning för alternativ användning av avfall Princip I Gode m.fl. [5] presenteras också två olika metoder kring systemutvidgning: Systemutvidgning för alternativ användning av avfall där alternativen har antagits vara antingen 100 % materialåtervinning eller 100 % deponering. Borde-alternativet som Gode m.fl. utvecklade [4] kan ses som ett alternativ på systemutvidgning. Denna bygger på att avfall som borde ha varit utsorterat till materialåtervinning påläggs en miljöbelastning och påförs energisystemet medan det som inte är lämpligt för materialåtervinning inte ska föra med sig någon miljöbelastning till energiprodukten. 5

12 4.3.2 Kommentarer Det är intressant att utvidga systemet för att få en bättre helhetsbild. Frågeställningen kring den alternativa användningen är dock väldigt komplex. Det går inte att på ett trovärdigt sätt säga att allt avfallet som går till förbränning med dagens tekniker hade kunnat materialåtervinnas på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt (vilket också bekräftas av betydande rejektströmmar från materialåtervinningsanläggningarna [8-11]). En del av avfallet, exempelvis klass 1 av animaliska biprodukter får inte heller behandlas på annat sätt än genom förbränning [12]. Samtidigt är det känt att det brännbara hushållsavfallet fortfarande innehåller ganska stora andelar producentmaterial som egentligen skulle varit utsorterat [13]. Därför är ett antagande om att allt det brännbara avfallet enbart består av sådant avfall som inte kan återvinnas på annat sätt är också ett extremt förhållningssätt. Inte heller kan man med trovärdighet säga att allt avfall hade deponerats om det inte hade förbränts. När det gäller Sverige och Norge råder exempelvis deponiförbud på brännbart material (även om det går att få dispens för vissa material i Sverige). När det gäller import från vissa länder där avfallshanteringen främst är baserad på deponi, kan man dock anta att det mesta hade deponerats istället. Miljönyttan med förbränning av sådant avfall finns exemplifierat i [14]. Skulle man redovisa den miljövinst man får som enda deklaration av emissionerna föreligger det också en risk för att kunderna tycker att man försöker dölja sina utsläpp och därmed också att man förlorar deras förtroende. En sådan deklaration måste sannolikt kompletteras med en deklaration av de direkta utsläppen för att ge en mer heltäckande bild. Bordemetoden är mer balanserad och bygger på en tanke att primärenergifaktorn ska kunna verka styrande uppåt i avfallshierarkin. Principen är vid en första anblick logisk och tilltalande i det avseende att man vill göra rätt (därav benämningen borde ). Den skulle kunna tolkas som en variant på hållbarhetskriterier för avfall. D.v.s. att avfall som egentligen borde gå till annan återvinning ger en högre miljöbelastning än avfall som endast kan återvinnas genom energiåtervinning. Metoden har dock ett antal olika svårigheter associerade till sig. Den första är att det är mycket svårt att avgöra vad som egentligen borde återvinnas. Det finns en rad olika principer som man skulle kunna välja efter: det som är tekniskt möjligt att materialåtervinna, det som är miljömässigt riktigt att materialåtervinna, det som är företagsekonomiskt att materialåtervinna det som är samhällsekonomiskt att materialåtervinna det som politikerna tycker ska materialåtervinnas Det är ganska mycket som är tekniskt möjligt att materialåtervinna, dock är det inte alls säkert att det finns en marknad för den återvunna produkten, eller att betalningsviljan för den återvunna produkten är oändlig. Det är inte heller helt klart vad som är miljömässigt riktigt att återvinna. En företagsekonomisk bild påverkas helt av avkastningskraven och efterfrågan på marknaden. Det gör den olämplig som grund för bedömningen av vad som bör återvinnas eftersom den dels kommer att variera kraftigt över tid och samtidigt inte vara speciellt transparant. Det som politikerna tycker ska återvinnas är på ett sätt enklare, där finns det fysiska storheter att koppla det till i form av återvinningsmål i olika former. Dessa kan vara inskrivna i lagstiftningen eller formulerade som miljömål. Dessa är också ofta relativt stabila över tid även om de skärps över tiden med högre ambitioner i avfallshanteringen. Dock har de traditionellt ofta vart fokuserade på hushållsavfall och inte alls varit lika välutvecklade för verksamhetsavfall. Ett nytt mål har nyligen tagits in i lagstiftningen 6

13 kring materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall som härrör från ramdirektivet om avfall. Det är dock inte nedbrutet på olika strömmar utan gäller bygg- och rivningsavfall generellt. Nackdelen förutom bristande underlag blir svårigheten att följa upp olika mål som gäller olika avfallsströmmar. Det som är samhällsekonomiskt att återvinna var i Gode m.fl. [1] det alternativ som flest ansåg var rimligt att tillämpa medan man i den tidigare rapporten från 2012 [5] valde att gå på linjen om det som är miljömässigt bra att återvinna. En annan nackdel med borde-principen är att man lägger in en ansats om att styra avfallshanteringen med en primärenergifaktor. Tanken är god men svårigheterna med att styra avfallsströmmarna från slutledet demonstrerades bland annat av bortskaffandet av förbränningsskatten på avfall där Hjalmarsson [15] konstaterade att det inte hade den styrande effekt mot utsortering av fossilt material som var målet. Slutkedjan har inte heller full rådighet över det avfall de får in då de själva inte kan påverka insamlingssystem och andra styrmedel för ökad källsortering. Dock kan de till viss del påverka sammansättningen genom leveranskrav (framförallt när det gäller verksamhetsavfall) och uppföljning av dessa. Tekniskt skulle det också vara möjligt att sortera ut material från det inkomna avfallet men då till höga kostnader. Miljönyttan måste i så fall ställas mot denna kostnad Kort sammanfattat är för- och nackdelarna med metoderna ovan + Borde-principen tilltalar en vilja att göra rätt och att styra uppåt i hierarkin, systemutvidgning ger ett större perspektiv - Svårt att veta vad som borde materialåtervinnas - Beroende på vilken modell som väljs är det inte heller helt enkelt att följa upp - Den rena systemutvidgningsmodellen ger orimliga extremer med 100 % materialåtervinning eller 100% deponering som alternativ - Bristande rådighet över avfallet gör att en styrande primärenergifaktor inte får önskad effekt 4.4 Övriga allokeringsmetoder Principer I Gode m.fl. [1] förs två ytterligare allokeringsmetoder fram Ekonomisk allokering där allokeringen sker i proportion till intäkterna från mottagningsavgifter respektive energiförsäljningen 50/50 där allokeringen fördelas jämnt mellan behandling och energiproduktion Kommentarer Ekonomisk allokering innebär också att det finns storheter att binda allokeringen till vilket är en klar fördel. Gode m.fl. rekommenderar metoden och att man använder ett snitt av intäkterna för de senaste 5 åren för beräkningen. En av svårigheterna med den ekonomiska allokeringen är just när man ska ta fram dessa storheter. Exempelvis när man tittar på och jämför anläggningar som har eller inte har egna fjärrvärmenät. I sitt räkneexempel har Gode använt ett slutpris till kund som mått på energiintäkterna. Detta kommer leda till väldigt stora skillnader om man jämför exempelvis Fortums pris till kund och SYSAV:s pris till kund. I SYSAV:s fall är det fjärrvärmenätsägaren (i detta fall E.ON) som är kund, medan det i Fortums fall är pris ut till slutkonsument. Priset ut till slutkund beror i sin tur av en rad olika saker, som kostnaderna för att driva fjärrvärmenätet med mera. Detta kommer i sin tur leda till att det kommer bli olika bedömningar av värdet på energin och därmed kommer tillämpningen inte bli konsekvent eller transparant. 7

14 En annan nackdel med ekonomisk allokering är att det av naturen är ganska känsliga uppgifter. Delar av avfallsmängderna till anläggningarna kommer från offentlig upphandling där priset är offentligt, resten av avfallsmängderna kommer från affärsuppgörelser mellan två parter som kan betraktas som affärshemligheter. Ett alternativ till att ta fram ekonomiska allokeringar för varje enskild anläggning är att ta fram en genomsnittlig allokeringsfaktor för branschen som helhet. Detta skulle i så fall göras genom insamling och aggregering av data via exempelvis Svensk Fjärrvärme och Avfall Sverige. Även här gäller det att man i förväg funderar på frågeställningar kring exempelvis internvärdering av energin när man ska samla in data. Denna metod skulle dock undvika problemet med att enskilda anläggningar gör olika eller har olika förutsättningar. Dessa skilda förutsättningar skulle då smetas ut över hela branschen när medelvärdet bildas. Denna metod är enklare att applicera (förutsatt att man kan få in de nödvändiga data), däremot kan man fråga sig hur transparant metoden blir. 50/50 principen är en allokeringsmetod som tagits upp i Nordic guidelines on life-cycle assessment [16]. Den presenteras som ett exempel på allokeringsmetod när man inte hittar någon lämplig fysisk storhet att allokera på eller där ekonomisk allokering inte heller fungerar så väl. Metoden nämns i rapporten främst i samband med materialåtervinning men även avfallsförbränning nämns som tänkbart område att applicera det på. Denna princip är tilltalande för sin enkelhet, den tar bort klassningsproblematiken om vad som är huvudsyftet med anläggningen och säger i princip att anläggningarna har två huvudsyften att destruera avfall och att producera energi samtidigt. Detta ligger också i linje med synpunkterna från workshopsen under Gode m.fl. [1], d.v.s. att man borde fördela emissionerna både på avfallsbehandling och på energiproduktion. Nackdelen är att det är en fast faktor som i sig inte kommer att fullt ut avspegla verkligheten eller ge en styrsignal som exempelvis den tidigare nämnda borde-metoden. Eftersom metoden fördelar emissionerna på både avfallssystemet och energisystemet så är det också i båda systemens intresse att i den mån det går påverka innehållet i avfallet. Därigenom kommer metoden på ett sätt att avspegla förändringar (exempelvis i sammansättning på det brännbara avfallet) och sprida dem på både avfalls- och energisystemet. Detta resonemang gäller även för den ekonomiska allokeringen. I Godes räkneexempel [1] skiljer det en del mellan den ekonomiska allokeringen och 50/50 men det är fortfarande de två metoderna som är närmast varandra och som undviker extremvärden för båda systemen. Med tanke på de reservationer som finns kring hur man värderar energin ekonomiskt så är skillnaderna inte så stora och då är 50/50 en betydligt enklare modell Fördelar och nackdelar med de diskuterade allokeringsmetoderna Ekonomisk allokering + Storhet att koppla det till + Logisk och enkel att förstå + Fördelar på båda huvudnyttorna - Inte nödvändigvis så enkelt att ta fram storheterna man behöver, affärshemligheter - Risk att det blir olika bedömningar om den tillämpas individuellt på anläggningarna 50/50 allokering + Enkel att förstå och tillämpa + Stabilt över tiden - Alltid svårt med acceptans för fasta värden som inte har direkt koppling till någon fysisk eller ekonomisk storhet 8

15 4.5 Emissionsfaktorer När det gäller vilka emissionsfaktorer man ska använda så finns det ett par olika spår. Det första alternativet är att de anläggningar som mäter sina direkta fossila CO 2 -utsläpp också använder dessa data. Vill man däremot ha en genomsnittlig faktor för hushållsavfall respektive verksamhetsavfall som eldas i Sverige bör man använda de beräkningsvärden som Naturvårdsverket har publicerat [17]. Dessa kommer också sannolikt att uppdateras regelbundet utifrån resultaten från anläggningarna som mäter sina utsläpp. Vid framtida uppdatering är det dock inte säkert att man kommer kunna ta fram separata värden för hushållsavfall och verksamhetsavfall. Det värde som idag har haft mest användning är ett värde som ingår i Sveriges klimatrapportering till FN (National inventory report [18]) vilket är 25 kg CO 2 /MJ tillfört bränsle (90 kg CO 2 /MWh tillfört). För att få en emissionsfaktor som harmoniserar med VMK [3] bör man till de direkta fossila CO 2 utsläppen också lägga emissionerna från insamling samt en genomsnittlig emission av lustgas från avfall. När det gäller tillägget för transport/insamling av avfall kan den i grunden kanske ifrågasättas eftersom avfallet i alla fall skulle ha samlats in även om det inte gick till avfallsförbränning. För att få det att harmonisera med VMK bör det dock läggas till. Lustgasemissionen skulle exempelvis Avfall Sverige kunna bistå med genom att samla in och bearbeta den i Avfall Web. Alternativt kan de data som används i NIR användas [18], i det fallet är faktorn 0,006 kg N 2 O/GJ tillfört bränsle. 9

16 5 Slutsatser Allokering av såväl emissioner som primärenergi kan vara olika komplicerat i olika fall. Gode m.fl. [1, 2] konstaterade i sina arbeten att det för avfallsbränslen inte finns någon strikt fysikalisk storhet som man kan knyta allokeringen till utan det blir till viss del en fråga om vad man vill uppnå och därmed ett mått av subjektiva värderingar. De allokeringsmetoder som gås igenom i Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan har alla sina för och nackdelar när man ser till den praktiska tillämpningen av dem. Den största fördelen med metoderna som bygger på 100 % allokering till antingen avfallssystemet eller energisystemet, baserat på huvudsyftet, är dess enkelhet. Däremot bedöms de som mindre lämpliga ur aspekter som logik och acceptans, speciellt eftersom det är väldigt svårt att faktiskt avgöra huvudsyftet med en anläggning. Metoderna som använder någon form av systemutvidgning har en styrka i att de kan uppfattas som mer en metodik som tar ett större helhetsgrepp. Vissa av dem lider dock av samma problematik som metodikerna med huvudsyftet med anläggningen, det vill säga att de blir extremfall (exempelvis där alternativbehandlingen ses som 100 % materialåtervinning eller 100 % deponering). Borde-metodiken som föreslås är mer balanserad, det främsta problemet med den är referensramarna vad ska egentligen avgöra vad som bör återvinnas och hur ska det följas upp? Ekonomisk allokering som är den metod som Gode m.fl. rekommenderar och den har sin styrka i att den har en storhet att knyta allokeringen till. Den ekonomiska intäkten från avfallsbehandlingen respektive energiförsäljningen fungerar då som fördelningsgrund. Problemet med den metoden är vilka intäkter man ska använda för att få transparens och en likartad hantering mellan alla företag. Om ett företag äger fjärrvärmenätet som värmen från avfallsförbränningen levereras till eller inte borde logiskt sett inte spela någon roll men kan i praktiken komma att göra det. Valet av om man lägger bränsleberedning i egen regi eller hos någon bränsleleverantör kommer också att få en påverkan då intäkterna på avfallssidan påverkas av sådana val. Det sista alternativet som utvärderades var en enkel 50/50 allokering mellan de båda produkterna. Den största styrkan med denna variant är enkelheten samt logiken att det inte är det ena eller det andra systemet som ska bära 100 % av belastningen. Nackdelen är främst att det naturligtvis inte med ett fast värde finns så stora möjligheter för att i det ena eller andra systemet individuellt påverka sin del av belastningen. Å andra sidan får istället båda systemen en påverkan av exempelvis mer plastavfall i avfallet vilket kan ge ett intresse från båda systemen att arbeta med att minska miljöbelastningen. Utifrån vår granskning av metoderna som exemplifierades i [1] rekommenderar vi att inte använda extremallokeringarna där 100 % allokeras till det ena eller det andra systemet. Detta för att det med Sveriges hårda integrering mellan avfallssystemet och energisystemet blir ologiskt att hävda att anläggningarna generellt (även om det kan finnas sådana exempel) så klart bara har ett huvudsyfte. 10

17 När det gäller borde-metoden kan den i framtiden mycket väl vara intressant. Den skulle på ett sätt kunna sägas vara en motsvarighet till hållbarhetskriterierna som utvecklats för flytande och gasformiga biobränslen. Det vill säga att avfall som borde gå till alternativ behandling (materialåtervinning) ska ge en högre miljöbelastning. Frågeställningarna kring detta är dock väldigt komplexa och det krävs en hel del ytterligare arbete för att få en sådan metod praktiskt tillämpbar. De alternativ som enklast skulle gå att applicera för närvarande är antingen den ekonomiska allokeringen eller 50/50- allokeringen. Vilken man väljer är främst en smaksak. Den ekonomiska allokeringen kräver dock att branschen tar fram ett antal riktlinjer hur den ska beräknas (vilken värdering ska finnas på levererad värme med mera). Båda metoderna borde dock efter en del utveckling gå att få acceptans för i både avfallssystemet och energisystemet. De skulle också kunna fungera som bra övergångslösningar om arbetet med att vidareutveckla borde-alternativet fortsätter. 11

18 6 Referenser 1. Gode, J., et al., Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan, 2013:3, S.F. AB, Stockholm, 2013, 2. Gode, J., et al., Primärenergi i avfall och restvärme, S.F. AB, Stockholm, 2012, 3. Värmemarknadskommittén, Överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme, EU-domstolen,Mål C -251/07 Gävle Kraftvärme AB mot Länstyrelsen i Gävleborgs län,2008,eudomstolen 5. EU,DIRECTIVE 2010/75/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 24 November 2010 on industrial emissions (integrated pollution prevention and control),2010,eu 6. Miljödepartementet,Förordning 2013:253 om förbränning av avfall,2013,miljödepartementet 7. EU,EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv,2008,e.o.e.u. råd 8. Nielsen, K., Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, Litteraturstudie 2012, 59, K.G. Stad, Göteborg, 2012, 9. FTI, Återvinning av plastförpackningar ger tydliga klimatvinster, FTI. 10. Holmström, D., et al., Framtida marknaden för biogas från avfall, 100, W. Refinery, Borås, 2013, 11. Carlsson, A.-S., Kartläggning och utvärdering av plaståtervinning i ett systemperspektiv, IVL rapport B1418, Stockholm, 2002, 12. EU,Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter),2009,eu 13. Leander, J. and M. Sernland, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall - Aktuella resultat och metodik, U2011:04, A. Sverige, Malmö, 2011, 14. Haraldsson, M. and J. Sundberg, Klimatpåverkan från import av brännbart avfall, Avfall Sverige rapport U2009:06, A. Sverige, Malmö, 2009, 15. Hjalmarsson, L., Skatt i retur, Finansdepartementet, Editor 2009, Statens offentliga utredningar: Stockholm. 16. Lindfors, L.-G., et al., Nordic Guidelines on Life-Cycle Assessment, Nord 1995:020, 224, N. ministerrådet, 1995, 17. Naturvårdsverket, Hänvisningsvärden som publicerats av Naturvårdsverket enligt artikel 31.1 c i Kommissionens förordning (EU) 601/2012, , Naturvårdsverke. p Naturvårdsverket, National Inventory Report Sweden 2013, Annexes, Greenhouse Gas Emission Inventories Submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol, 2013, 12

19 Rapporter från Avfall sverige 2013 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2013:01 Handbok i hantering av smittförande, stickande/skärande avfall samt läkemedelsavfall U2013:02 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp U2013:03 Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från öppna rötrestlager försök i pilotskala U2013:04 Verifiering av gällande BREF-dokument om avfallsbehandling Rapport Referensdokument om BAT för avfallsbehandlingsindustrin U2013:05 Metod för korrigering av VFA-förlust vid bestämning av torrhalt i biomassa (Method for correction of VFA loss in determination of dry matter in biomass) U2013:06 Kommunalt huvudmannaskap för sopsug. Utredning av organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar för kommunalt huvudmannaskap för sopsug U2013:08 Metananrikning av rågasen under rötningsprocessen (In-situ methane enrichment of raw biogas in the anaerobic digestion process) U2013:09 Manual för utformning av återvinningscentraler U2013:11 Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall U2013:12 Biogasuppgradering Granskning av kommersiella tekniker U2013:13 Integrering av vätgas och syntesgas med befintliga biogasanläggningar möjligheter till ökad biogasproduktion och minskade uppgraderingskostnader U2013:14 Minireningsverk i enskilda avlopp U2013:15 Textilt avfall. En framtida resurs Pilotprojekt i Stockholm U2013:16 Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2012 U2013:17 Gula tunnan utvärdering av en fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i blandad fraktion U2013:18 Kvartersnära återvinningscentraler U2013:19 Volymvikter för avfall avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2013:01 Förbehandling av matavfall för biogasproduktion - Inventering av befintliga tekniker vid svenska anläggningar B2013:03 Metanutsläpp i den svenska fordonsgaskedjan En nulägesanalys avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2013:01 Framtidens deponier en torr historia? D2013:02 Handbok för deponigas AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, Energiåtervinning E2013:01 Konkurrensutsättning av turbinrevisioner E2013:02 Utvärdering av metallanalysinstrumentet OVA7000 E2013:03 Additiv för att minska driftproblem vid rostförbränning av avfall E2013:04 Kapacitetsutredning 2013 Avfallsförbränning till år 2020 E2013:05 Erfarenheter från behandling av ammoniakhaltigt survatten från avfalls- och samförbränningsanläggningar E2013:06 Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall metoder och verktyg för kontroll och säkerställande av kvalitet samt av att CSR- frågor beaktas E2013:07 Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning

20 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling E2013:07 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem jenny.gode@ivl.se 08-598 563 18 Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde, Budskap

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Årsrapport Certifierad

Årsrapport Certifierad Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2016/01735/Kl Malmö den 20 oktober 2016 REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan

Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan Fjärrvärmedagarna 2013-04-18 Johanna Fredén IVL Svenska Miljöinstitutet Vi som jobbat med detta: Tomas Ekvall, Jenny Gode, Ida Adolfsson och

Läs mer

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander [kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Björkdalen 1929 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940

Läs mer

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september 1(6) Naturvårdsverket 2015-10-29 Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september Grupp 1 - Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 2011-01-26 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv I ett systemperspektiv är avfallsförbränningen

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092

Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 Volymvikter för avfall RAPPORT U2013:19 ISSN 1103-4092 förord År 2000 gav Avfall Sverige ut rapporten Volymvikter för avfall (RVF Utveckling Rapport 2000:12). Men sortering av avfall ändras med tiden.

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING

AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING Föredragshållare: Claes Vallin Energistrateg, Tekniska verken i Linköping AB Ordförande i Avfall Sveriges styrmedelsgrupp inom AG EÅ

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall

Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Metoder och verktyg för kontroll och säkerställande av kvalitet samt av att CSR- frågor beaktas RAPPORT E2013:06 ISSN 1103-4092 förord

Läs mer

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med värden för 2012 1 Om överenskommelsen Värmemarknadskommittén,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå En beräkning av avfallsbränslets totala bidrag till klimatpåverkan från Umeå Energis verksamhet och dess roll i arbetet mot klimatneutralitet

Läs mer

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden, Yevgeniya Arushanyan, Åsa Svenfelt och Ulrika Gunnarsson Östling, KTH Mattias Bisaillon, Jenny Sahlin och Johan Sundberg, Profu

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Mer info på http://www.ghgprotocol.org/)

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013:

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 4 oktober 2013 Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Synpunkter från Avfall

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2015/04155/Mm Malmö den 19 februari 2016 REMISSVAR: Remittering av Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi

Läs mer

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014 överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014 1 Om överenskommelsen Värmemarknadskommittén, VMK, som består

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Till Avfall Sveriges kommunmedlemmar. Malmö den 5 december 2016

Till Avfall Sveriges kommunmedlemmar. Malmö den 5 december 2016 Till Avfall Sveriges kommunmedlemmar Malmö den 5 december 2016 INFORMATION: Redogörelse från Avfall Sverige för hushållsavfallsdefinitionen i anledning privat insamlingsentreprenörs avtal med en livsmedelskedjas

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

RAPPORT U2009:17. Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN

RAPPORT U2009:17. Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN RAPPORT U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vi har idag stor kunskap om hushållsavfallets sammansättning och behandling. Däremot saknas

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water. WSP Environmental Sverige Corporate Services Acoustics Digital solutions Soil and Water Building Physics Asset Management WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Verksamhetsområden: Miljömanagement

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall Rapport U2014:13 ISSN 1103-4092 Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall FÖRORD Under hösten 2012 uppmärksammades frågan kring förekomsten av synliga föroreningar

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer

SKRIVELSE: Inlaga till arbetet med Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

SKRIVELSE: Inlaga till arbetet med Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 14 december 2015 SKRIVELSE: Inlaga till arbetet med Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning GUIDE # 9 Maj 2014 Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning I korthet Det finns inte något legalt hinder mot att kommunen eftersorterar avfall som har lämnats i till exempel en återvinningscontainer

Läs mer

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:11 Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 Förord De senaste åren har det skett en utökad sortering av olika avfallsslag. Utökad och förändrad källsortering leder till att förhållandet mellan

Läs mer

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv En miljösystemstudie för avfallsförbränningen i Linköping med fokus på klimatpåverkan 2012-02-14 Sammanfattning Att minska uppkomsten av avfall,

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer