Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar RVF rapport 2004:17 ISSN

2 RVF rapport 2004:17 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2004 Upplaga: 1000 ex

3 Förord Förbränning med energiutvinning utgör en viktig del i en ekologisk hållbar avfallshantering och är en betydande del av energisystemet i Sverige. Frågor om kontroll av avfall till förbränning har härigenom fått en ökad aktualitet. Med anledning av detta har RVFs arbetsgrupp avfallsförbränning tagit fram följande rapport om mottagningskrav och kontroll av avfall till förbränning. Rapporten beskriver utvecklingen som har lett fram till det avfallsbränsle som idag förbränns i avfallsförbränningsanläggningarna. Ett avfallsbränsle som genom lagstiftning och anläggningarnas egna kontroll- och kvalitetssäkringssystem innehåller små mängder avfall som är olämpligt att förbränna. Vidare beskriver rapporten anläggningarnas nuvarande system för kontroll av inkommande avfall och dess olika variationer som är en följd av anläggningarnas olika utformning och behov. Rapportens huvudsakliga syfte är att utgöra ett underlag för en vidareutveckling av den nuvarande kontrollen. Ett flertal rutiner beskrivs och är tänkta som exempel på vad som kan ingå i ett kvalitetssäkrat system för mottagning av avfall till förbränning. Det är viktigt att poängtera att inget system passar alla anläggningar, utan systemen för mottagningskontroll måste utformas efter respektive anläggnings förutsättningar och behov. Arbetet med rapporten har skett inom en projektgrupp bestående av: Lennart Ryk, Söderenergi, ordförande Olof Andersson, Tekniska Verken i Linköping Lars Dalgren, Fortum Johan Ericson, Vattenfall Uppsala Katja Szücs, Söderenergi Christina Södersten, Fortum Bengt Westergård, konsult Malmö november 2004 Svenska Renhållningsverksföreningen Weine Wiqvist VD Håkan Rylander Ordf. i arbetsgruppen avfallsförbränning 1

4 Innehållsförteckning Förord...1 Sammanfattning Inledning Utvecklingen till ett bättre avfallsbränsle Historik och bakgrund Utsortering av avfall som innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna Redovisning av nuvarande mottagning av avfall Allmänt Okulär besiktning Stickprov Plockanalys Kravspecifikation Påföljder vid avvikelser Platsbesök Teknisk revision Kvalitetssäkringssystem för mottagning av avfall till förbränning Allmänt Exempel på styrande villkor, kommunikation och rutiner Kvalitetssäkrande dokument Provtagning, provberedning och analysering...35 Referenser...38 Bilaga 1 Terminologi

5 Sammanfattning Ansvaret för kvaliteten på det avfall som kommer till avfallsförbränningsanläggningarna ligger i första hand på avfallslämnaren. Syftet med föreliggande rapport är att driva och utveckla arbetet med mottagningskrav och kontroll av inkommande avfallsbränsle till förbränningsanläggningar. Det ska ske utifrån varje anläggnings enskilda behov. Rapporten är en mall som kan användas helt eller delvis för att vidareutveckla anläggningarnas arbete med mottagningskontrollen. Svensk avfallshantering har utvecklats kontinuerligt under lång tid vilket medfört att avfall idag materialåtervinns och energiutvinns i betydande omfattning och allt mindre avfall deponeras. En bidragande orsak är de lagar och förordningar som berör avfallshanteringen. Hushållsavfall beräknas idag innehålla mindre än en promille farligt avfall tack vare god källsortering och att produkter innehåller allt mindre farliga ämnen. Detta har resulterat i att mängden farligt avfall till avfallsförbränningsanläggningar också har reducerats betydligt jämfört med tidigare. Den minskade mängden farligt avfall i det inkommande avfallet till förbränning har tillsammans med ett flertal olika åtgärder resulterat i ett förbränningsmässigt bättre avfall. Detta i kombination med investeringar i allt effektivare förbrännings- och reningsutrustning har medfört att utsläppen av föroreningar i många fall minskat med en faktor 100 till jämfört med för 20 år sedan. För att så långt som möjligt undvika att inkommande avfall innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna har alla anläggningar anvisningar till sina avfallsleverantörer. Anvisningarna talar tydligt om för leverantörerna vad som får levereras till respektive anläggning. De ser olika ut och är anpassade till respektive anläggnings förutsättning, utöver vad som är reglerat med lagstiftning. Vid förbränningsanläggningar med ett stort upptagningsområde och ett flertal entreprenörer ökar risken att avfallet, trots anvisningarna, innehåller material och föremål som inte uppfyller dessa anvisningar. Anläggningar har därför infört en utökad mottagningskontroll bestående av bland annat stickprover samt uppföljning av förekommande avvikelser med åtföljande sanktioner. För förbränningsanläggningar som enbart förbränner hushållsavfall från den egna kommunen, med kontroll över insamling och transport, kan den okulära kontrollen, som alltid genomförs vid anläggningarna, vara helt tillräcklig. När utsorterat avfall från industri, kontor och affärer tillförs förbränningsanläggningarna sker en utökad kontroll vid alla anläggningar. De kontrollfunktioner som förekommer helt eller delvis, beroende på respektive förbränningsanläggnings behov, är: Daglig och okulär kontroll av inkommande avfall. Information om aktuella krav som ställs på avfallsbränslet. Stickprovstagning med avvikelserapportering och sanktioner. Platsbesök och tekniska revisioner hos avfallsleverantörer för att tillförsäkra att företagen har möjlighet och kunnande att hantera avfall enligt avtalad specifikation. Plockanalyser och kemisk-fysikaliska analyser för att kontrollera specifikt avfall. 3

6 Information till avfallsproducenter och leverantörer om de förbättringar som är önskvärda för ett bättre utsorterat avfall. Således kan sägas att mottagningskontrollen av inkommande avfall är av god kvalitet vid förbränningsanläggningarna. Alla anläggningar har en egenkontroll där olika rutiner är dokumenterade. Många anläggningar har dessutom infört miljöledningssystem enligt ISO Det är upp till varje enskild anläggning att ta in valda delar av konceptet samt komplettera sin mottagningskontroll med egna dokument. För anläggningar med relativt likartade avfallsleveranser är en mottagningskontroll av betydligt mindre omfattning tillräcklig. Rapporten bygger på nedanstående material: De svenska förbränningsanläggningarnas nuvarande dokumentation för mottagningskontroll av inkommande avfall till förbränning. En enkät som besvarats av 19 anläggningar. Utredningar om avfallets sammansättning i olika fraktioner från sammanlagt 28 kommuner. Besök vid sex anläggningar för att på plats jämföra skrivna instruktioner för avfallskontroll med verkligt genomförande... 4

7 1. Inledning Såväl svensk avfallshantering i stort som förbränning av avfall har utvecklats kontinuerligt under lång tid. Detta har medfört att avfall idag materialåtervinns och energiutvinns i betydande omfattning med låg miljöpåverkan. Förbränning av avfall har dessutom utvecklats till att vara en betydande del av Sveriges energiförsörjning. En stor del av denna positiva utveckling är den lagstiftning som successivt tillkommit. Den har resulterat i ökad källsortering, ökad materialåtervinning och minskat innehåll av föroreningar i både produkter och avfall. Ansvaret för kvaliteten på det avfall som kommer till avfallsförbränningsanläggningarna ligger i första hand på avfallslämnaren. Kontroll av inkommande avfall till förbränning har alltid förekommit och har utökats i takt med lagstiftningen och särskilda miljövillkor från EU och svenska myndigheter. Syftet med denna rapport är att redovisa de kontrollfunktioner och rutiner som idag finns vid svenska anläggningar för förbränning av avfall. Kontrollsystemet omfattar såväl rutiner innan avfallet kommer till anläggningarna som vid själva mottagningen. Vidare är rapportens syfte att redovisa förslag till rutiner för att åstadkomma förbättringar och därmed minimera riskerna att få in avfall som innehåller farligt avfall eller är olämpligt att förbränna. Rapporten ska ge respektive anläggning möjlighet att välja bland de föreslagna rutinerna utifrån rådande förhållanden och olika behov. För anläggningar med relativt likartade avfallsleveranser är en mottagningskontroll av betydligt mindre omfattning fullt tillräcklig. Medan för anläggningar med en med ett stort upptagningsområde och ett flertal entreprenörer behövs en mer omfattande mottagningskontroll. Anledningen är den ökade risken att avfallet innehåller material och föremål som strider mot anvisningar om vad avfallet får innehålla. Rapporten börjar med att presentera utvecklingen som lett fram till det avfall som idag är ett bra bränsle för avfallsförbränningsanläggningarna. Lagstiftning, utveckling, utbildning och information har medverkat till att minimera innehållet av farligt avfall samt avfall som är olämpligt att förbränna i det avfall som förbränns. Rapporten presenterar vidare kontrollsystemen på befintliga anläggningar samt förslag till rutiner för utveckling av befintliga kontrollsystem. Avslutningsvis presenteras ett kapitel om provtagning, provberedning och analysering. 2. Utvecklingen till ett bättre avfallsbränsle 2.1 Historik och bakgrund I mitten av 80-talet uppmärksammandes förekomsten av farliga ämnen i rökgaserna från avfallsförbränning. Detta ledde till att utsläppskraven skärptes. En fortsatt skärpning samt en allt effektivare förbränning och reningsteknik har resulterat i att utsläppen reducerats med en faktor 100 till per ton förbränt avfall under denna tid. Utsläppen av föroreningarna kopplades främst till innehållet av farliga ämnen i det inkommande avfallet. Bland annat 5

8 konstaterades att hushållsavfallet innehöll alltför stora mängder av skadliga ämnen såsom kvicksilver, kadmium, bly och organiska föreningar. Dessa ämnen förekommer i betydligt mindre omfattning i dagens avfall. En bidragande orsak till dessa förbättringar är de kampanjer där allmänheten informerats och uppmanats att sortera ut farligt avfall. Den positiva utvecklingen som beskrivits ovan är följaktligen ett resultat av skärpt lagstiftning samt en stark drivkraft och ett aktivt deltagande från anläggningarnas sida. Följande viktiga milstolpar redovisar utvecklingen inom avfallsförbränningen i Sverige sedan slutet av 60- talet Naturvårdsverket publicerar en rapport om avfallsförbränning. Det är den första samlade bedömningen av utsläpp från avfallsförbränning samt dåvarande teknik rening och mätning av rökgaser. Riktlinjer för utsläpp anges Naturvårdsverket och RVF påbörjar ett projekt, DRAV, Driftstudie Avfallsbehandling, som färdigställs två år senare. Slutsatserna i rapporten blir vägledande för miljövårdsarbetet under många år framöver. För avfallsförbränningens vidkommande fastslogs följande: att öka energiåtervinningen ur avfallet för att därmed öka energieffektiviteten att förbättra reningen, speciellt med avseende på kvicksilver och organiska föreningar att förbättra mät-, styr- och reglertekniken att förbättra upp- och nedeldning 1986 En omfattande rapport om avfallsförbränning, Energi ur avfall, presenteras av Statens naturvårdsverk, Statens industriverk och RVF efter larm om stora utsläpp av dioxin från avfallsförbränning, järn- och stålverk, skogsindustrier m.fl. Rapporten föreslår nya villkor för utsläpp av dioxin, kvicksilver och klorväte som blir vägledande även för det europeiska luftvårdsarbetet Första EG-direktivet gällande förbränning av avfall införs RVF sammanställer rapport om dioxin i luft, slagg och rökgasreningsrester, RVF Rapport 2001: Nytt EG-direktiv, 2000/76/EG (beslutat 2000) implementeras i svensk lagstiftning genom: Förordning om avfallsförbränning (2002:1060) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28) 2.2 Utsortering av avfall som innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna I Sverige finns ett flertal lagar som reglerar utsortering av vissa avfallsslag. I avfallsförordningen (2001:1063) regleras bland annat att farligt avfall inte får blandas med annat avfall utan måste hållas åtskilt. Vidare styr en förordning om batterier (1997:645) samt en förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2000:208) 6

9 utsortering av dessa avfallsslag. Många batterityper samt mycket av det elektroniska avfallet är farligt avfall. Förutom dessa regleringar har alla avfallsförbränningsanläggningar specifika anvisningar till sina avfallsleverantörer. Detta för att så långt som möjligt undvika att inkommande avfall innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna. Anvisningarna talar tydligt om för leverantörerna vad som får levereras till respektive anläggning och vad som är förbjudet. Anläggningarnas anvisningar samt befintlig lagstiftning har medfört att det avfall som inkommer till förbränning utgör ett allt bättre avfallsbränsle Farligt avfall Sedan den 1 januari 2002 har en ny avfallslista införts i avfallsförordningen. Den nya listan, som både omfattar farligt och icke farligt avfall, innebär både nya sätt att klassa farligt avfall och nya slag av farligt avfall. Exempel på farligt avfall är vissa bekämpningsmedel, vissa batterier, visst elavfall, färgburkar, lösningsmedelsrester, lysrör och lågenergilampor etc. Exempel på egenskaper som utmärker farligt avfall är giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande och brandfarligt. Felaktig hantering och behandling av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Det är därför viktigt att det inte blandas med annat avfall utan lämnas in separat. En behandlingsmetod för en del farligt avfall är förbränning. Då krävs dock särskilda tillstånd och rutiner, vilket bland annat innebär att det ska hållas åtskilt från övrigt avfall. I ett REFORSK-projekt, FoU 155, genomfört av Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR), framkom att hushållsavfallet utgjordes av farligt avfall och elavfall till 0,1 respektive 0,3 procent. Undersökningen byggde på plockanalyser i sju kommuner fördelade över Sverige. Andra undersökningar, baserade på plockanalyser i 21 kommuner, visade att hushållsavfallet till förbränning innehöll 0,1-1,2 procent farligt avfall inklusive elektronik. Emballaget till farligt avfall utgörs till mer än 90 % av glas, plast och metall. Det innebär att det egentliga innehållet av farligt avfall till förbränningsanläggningar kan beräknas uppgå till mindre än en 0,1 procent av förbränt avfall Batterier I början på åttiotalet kom larm om stora mängder batterier i omlopp. Dessa återfanns alltför ofta i hushållsavfallet och orsakade bland annat förhöjda utsläpp av kvicksilver och bly vid förbränning. Arbete påbörjades med att komma tillrätta med problemet genom bland annat kampanjer från staten, kommunerna och förbränningsanläggningarna. Ett exempel är kampanjen Hem till holken i regi av Batterinsamlingen (ett samarbete mellan RVF, Naturvårdsverket, Batteriföreningen och Svenska Kommunförbundet). Utsortering av batterier regleras genom förordning om batterier (1997:645). Ytterligare ett exempel på arbetet med batterier är Uppsala Energis (numera Vattenfall Värme Uppsala) årliga undersökningar med avseende på bland annat kvicksilver och bly i avfallet till förbränning. Detta arbete har pågått sedan 1986 och visar att kvicksilver i hushållsavfall har minskat till en tiondel och blyhalten har sänkts till hälften sedan undersökningen startade. Förutsatt att detta speglar situationen i Sverige som helhet har 2,5 ton kvicksilver och 200 ton bly årligen avlägsnats från avfallet som går till förbränning. 7

10 2.2.3 Elektriskt och elektroniskt avfall Den separata insamlingen av elektriskt och elektroniskt avfall startades år 2000 i och med införandet av förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2000:208). Även tidigare har kommunerna ansvarat för insamling av kyl- och frysskåp. I RVFs skrift Svensk avfallshantering 2004 framgår att 11,5 kg elavfall samlades in per person år 2003 (inklusive kyl och frys). Den separata insamlingen av elavfall är ett sätt att så långt som möjligt säkerställa att inkommande avfall till förbränning inte innehåller elavfall Avfall som är olämpligt att förbränna Avfall kan vara olämpligt att förbränna av flera olika anledningar. Avfallsslag såsom glas och metall bidrar inte till värmeutvinningen och kan i vissa fall dessutom leda till förbränningstekniska problem. Dessa avfallsslag bör följaktligen vara utsorterade i så stor omfattning som möjligt och hanteras under begreppet materialåtervinning. Annat avfall som är olämpligt att förbränna är alltför stora stycken, till exempel möbler. Ofta är dessa tillverkade av brännbara material men måste först sönderdelas för att förbrännas på ett bra sätt. Plast har som material ett högt energivärde men kan också i vissa fall ge störningar vid förbränningen, till exempel ensilageplast. Denna kan ibland sönderdelas och därefter förbrännas. Ett annat exempel på avfall som är olämpligt att tillföra en förbränningsanläggning är gips. Förutom att gips inte bidrar till värmeutvinningen leder förbränning av gips till ökade halter svaveldioxid i rökgaserna. 3 Redovisning av nuvarande mottagning av avfall 3.1 Allmänt Förbränningsanläggningarnas mottagningskontroll avseende inkommande avfall har undersökts genom en enkät. Resultatet av denna enkät visar att samtliga avfallsförbränningsanläggningar har specificerade krav på det inkommande avfallet. Kraven baseras på gällande lagstiftning, aktuellt tillstånd samt anläggningarnas respektive utrustning för mottagning och förbränning. Generellt har anläggningar med mer olikartade avfallsleveranser större omfattning av sin mottagningskontroll. Enkäten omfattade 19 anläggningar och gav följande resultat: Daglig och okulär kontroll sker vid alla anläggningar. Regelbunden kontroll utöver en okulär kontroll sker vid 12 anläggningar. Stickprover av enskilda lass tas vid 12 anläggningar. Rutiner för avvikelser finns vid 16 anläggningar. Uppföljning av avvikelser har skett vid 14 anläggningar under Plockanalyser av inkommande avfall har genomförts vid 12 anläggningar under de senaste tre åren. Analyser av slagg och aska görs årligen vid 12 anläggningar. Årliga platsbesök hos avfallslämnare görs av 17 anläggningar. Någon form av kvalitetssystem egenkontroll eller ISO finns hos samtliga anläggningar. Den operativa personalen genomgår utbildning arrangerad av RVF. 8

11 Vid de förbränningsanläggningar som har stora upptagningsområden lastas merparten av avfallet om av logistikskäl. Till övriga anläggningar transporteras avfallet direkt utan mellanstation för omlastning och beredning. Anläggningarna med leveranser från ett flertal kommuner och med flera transportföretag har en etablerad stickprovstagning samt en okulär kontroll av det inkommande avfallet. Provtagningen är såväl planerad som slumpvis och rutiner för provtagningen finns. För de anläggningar som enbart tar emot den egna kommunens eller ett fåtal mindre kommuners avfall sker enbart en okulär kontroll av det inkommande avfallet. Återkommande stickprover på inkommande avfall anses inte behövas då avfallet är välkänt. 3.2 Okulär besiktning Ett ordinärt förfaringssätt vid mottagning av avfall är: Inregistrering och invägning av lastfordon. Tippning i bunker, okulär kontroll vid tippningen. Vid synbara avvikelser sker avvikelserapportering för eventuella åtgärder mot leverantören. Ovidkommande material tas bort med gripskopa. Operatören blandar avfallet i bunkern för att erhålla ett så homogent bränsle som möjligt med avseende på värmevärde och fukthalt. I samband med detta finns möjlighet att upptäcka och ta bort ovidkommande material. Förslag till rutin för okulär besiktning ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.3 Stickprov Vid stickprovstagning tar personal vid vågstationen ut ett fordon, slumpvis eller enligt plan, som får tippa avfallet på anvisad plats. En mobil kran med gripklo undersöker avfallets överensstämmelse med det avtal över godkänt avfall som upprättats med leverantören. Varje stickprovstagning dokumenteras. Det sker i form av att en blankett fylls i med uppgifter om leveransen och avvikelsens art. Flertalet förbränningsanläggningar har en fastställd blankett för avvikelser för att underlätta bedömningen av avvikelsen. Avvikelsen kan också dokumenteras med kamera. Avvikelserapporten ligger till grund för eventuella sanktioner. Vid mycket stora avvikelser har personalen rätt att avvisa lasten som återlastas på fordonet och förs till omlastningsstation för förbättrad utsortering. Systemet med stickprover och sanktionssystem har lett till ett reducerat antal felleveranser. Det material som plockats bort i samband med stickproverna deponeras eller materialåtervinns, beroende på dess beskaffenhet. Antalet stickprover som tas varierar efter respektive anläggnings behov. Som mest uppgår undersökt material till 5-10 % av tillfört avfall. I samband med stickprovstagningarna kan även materialprover tas. Dessa undersöks med avseende på miljö- och driftparametrar. Vissa parametrar analyseras omedelbart till exempel fukthalt. Andra samlas till samlingsprov för senare analys, till exempel värmeinnehåll och elementaranalys. 9

12 De analyser som genomförs och de rapporterade avvikelserna kan vara: Fukthalt Värmeinnehåll Storleksfördelning Materialinnehåll (plast, papper, trä, metall, glas, farligt avfall, elavfall) Svavel och klor Metallanalyser (främst kvicksilver, kadmium, bly, krom, koppar) En bidragande orsak till att ovanstående analyser genomförs i olika omfattning är att en jämn fukthalt och ett jämnt värmeinnehåll eftersträvas. Vidare påverkar bränslets materialinnehåll och storlek såväl transportkedjan in i pannan som förbränningen. Att begränsa införseln av svavel och klor är ett effektivt sätt att uppfylla utsläppskraven relaterade till dessa ämnen. Detsamma gäller även begränsningar av metaller i det inkommande avfallet. Kemiska analyser på inkommande hushållsavfall görs inte regelbundet. Detta beror främst på att enstaka stickprov inte ger en rättvisande bild av det kemiska innehållet samt att årsvariationerna är små. Däremot görs återkommande analyser på inkommande industriavfall i stor omfattning eftersom detta avfall kan variera i betydande grad och levereras oftast från ett flertal olika verksamheter. Bild 1. Stickprovskontroll på verksamhetsavfall utförs vid Tekniska verken i Linköping. (Foto O. Andesson) 10

13 Bild 2. Stickprovskontroll på verksamhetsavfall. (Foto O. Andersson) Förslag till rutin för stickprovstagning ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.4 Plockanalys Plockanalys är mer omfattande än stickprov och har till syfte att mer ingående kontrollera avfallets sammansättning. Plockanalys genomförs om det finns skäl att ifrågasätta om levererat avfall är i överensstämmelse med kraven. Ett exempel på plockanalys är uttag av cirka 40 m 3 avfall från cirka 20 fordon som sorteras i de fraktioner som avtalet omfattar, till exempel trä, papper, plast, överstort material, elavfall, magnetisk metall, omagnetisk metall, farligt avfall och glas. Ur delfraktionerna tas prover för kemisk analys. Ett antal plockanalyser har genomfört under de senaste åren. 11

14 Bild 3. Plockanalys av verksamhetsavfall på Söderenergis anläggning Igelstaverket. (Foto S. Wedholm) Bild 4. Plockanalys av verksamhetsavfall på Söderenergis anläggning Igelstaverket. (Foto S. Wedholm) Bild 5. Plockanalys på hushållsavfall, Vattenfall Uppsala. (Foto J. Ericson) 12

15 Bild 6. Plockanalys på hushållsavfall, Vattenfall Uppsala. (Foto J. Ericson) Förslag till rutin för plockanalys ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.5 Kravspecifikation Alla anläggningar har kravspecifikationer på inkommande avfall av miljömässiga och förbränningstekniska skäl. Avtalen är specifika för varje anläggning på grund av olika tekniska förutsättningar men även på grund av olika miljövillkor som fastställts i respektive anläggnings tillstånd. En specifikation har generellt sett följande rubriker: Uppgifter om ursprungsmaterial. Andelar av olika material (industriavfall). Gränsvärden för fysikaliska parametrar, till exempel storlek på avfallet. Gränsvärden på förbränningsparametrar, till exempel högsta och lägsta värmevärde. Gränsvärden för avfallets innehåll av svavel, klor, kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom och eventuellt andra metaller. Ett förslag till rutin på kravspecifikation ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 13

16 3.6 Påföljder vid avvikelser Avvikelser vid okulär besiktning, stickprovstagning och vid plockanalys kan dokumenteras dels med protokoll på särskild blankett och dels med kamera. Avvikelserapport skrivs som redovisas för avfallsleverantören. Om avvikelsen bedöms som grav avvisas lasten och återsänds för ytterligare utsortering. Då det bedöms relevant kan information om avvikelsen lämnas till tillsynsmyndigheten, till exempel om det inkommande avfallet innehåller farligt avfall. Vid mindre avvikelser finns olika sanktionssystem i form av höjd taxa eller bötesbelopp som fastställts i avtalet. Dessa tillämpas för att kompensera för den ökade deponeringskostnad som anläggningen därmed får. Material som plockas bort ur avfallet förs till godkänd deponi. Även större mängder material som borde materialåtervinnas återförs till avfallsleverantören. Under 2003 gjordes avvikelserapportering vid 14 av de 19 anläggningar som svarat på enkäten. Efter införandet av sanktionssystem har kvaliteten på inkommande avfall märkbart förbättrats. Ett förslag på rutin för åtgärder vid avvikelser ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.7 Platsbesök För att informera och presentera önskemål och krav på levererat avfall genomförs i olika omfattning platsbesök hos större avfallsleverantörer varvid företagens rutiner för utsortering diskuteras. Anläggningar med ett vidsträckt upptagningsområde har inte möjlighet att tillämpa detta förfarande i samma utsträckning som övriga anläggningar. Årliga platsbesök hos avfallsleverantörer genomfördes av 16 av de 19 anläggningar som svarat på enkäten. Bild 7. Vid mottagning av verksamhetsavfall till leverantör sker en visuell kontroll av materialet. (Foto B. Ekstrand) 14

17 Bild 8. Efter den visuella kontrollen hos avfallsleverantören sker ytterligare sortering med plockmaskin. (Foto B. Ekstrand) Bild 9. Ibland sker sortering av verksamhetsavfall hos leverantören både med plockmaskin och med manuell hjälp. (Foto S. Wedholm) Bild 10. En del mottagningsplatser har specifika tippningsplatser för sina kunder. Kontrollant kan vid inspektion lätt härleda eventuell avvikelse till rätt kund. (Foto K. Szücs) 15

18 Ett förslag på rutin för platsbesök ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.8 Teknisk revision I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in kan en teknisk revision av företagen som levererar avfall genomföras. Det görs i samarbete med avfallsbränsleleverantören. Syftet med den tekniska revisionen är att konstatera att företaget har de tekniska och administrativa förutsättningarna (rutinerna) och kunnandet för att leverera avfall enligt ställda krav. Tekniska revisioner av avfallsleverantörer görs efter behov eller efter en fastställd plan. Ett förslag på rutin för teknisk revision ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 4 Kvalitetssäkringssystem för mottagning av avfall till förbränning 4.1 Allmänt Som beskrivits ovan innehåller hushållsavfallet idag endast små mängder av farligt avfall tack vare genomförd lagstiftning och information samt kontinuerligt arbete vid förbränningsanläggningarna. Hushållsavfallet undersöks därför i första hand med avseende på avfall som ger förbränningstekniska problem samt elavfall. Industriavfallet undersöks mer noggrant eftersom detta material kan vara mer specifikt beroende på typ av verksamhet. Alla anläggningar har föreskriven kontroll i olika former som är anpassad efter deras respektive upptagningsområde och typ av inkommande avfall. Vissa anläggningar har infört kontrollarbetet i ett ledningssystem eller är på väg att göra detta. Genomgången av de mottagningskontroller som finns och den kvalitetskontroll som genomförs vid förbränningsanläggningar visar att kontrollarbetet är av god kvalitet och dessutom framgångsrikt. Slutsatserna är ändå att det finns utrymme för en del förbättringar. Genom att till exempel formulera nuvarande kvalitetssäkringsarbete i en form som gäller generellt för ledningssystem kan arbetet bli tydligare och lättare att genomföra. I följande kapitel presenteras en mall för hur ett sådant system kan se ut. Följer man principerna och rutinerna i kvalitetssäkringssystemet och anpassar dem till respektive anläggnings situation, minimeras risken att bränslet innehåller farligt avfall eller annat avfall som inverkar negativt på förbränningen. Det är viktigt att poängtera att behoven av rutiner skiljer sig mycket åt mellan anläggningarna. Varje anläggning får därför själva ta in valda delar av konceptet samt vid behov komplettera sin mottagningskontroll med egna dokument. För anläggningar med relativt likartade 16

19 avfallsleveranser är en mottagningskontroll av mindre omfattning tillräcklig, jämfört med presenterad mall. Mall för dokument i ett miljö- och kvalitetsledningssystem samt förslag till innehåll redovisas nedan. Systemet kan givetvis byggas ut med ytterligare styrande dokument. 4.2 Exempel på styrande villkor, kommunikation och rutiner Styrande villkor Utgående från förbränningsanläggningens specifika förutsättningar sätts ramar för kvalitetssäkringsarbetet. o Hur sköter leverantörer eller insamlingsorgan sitt kvalitets- och miljöarbete, information, avvikelsehantering? o Vad får anläggningen ta emot med hänsyn till tillstånd och andra begränsningar? o Vilka parametrar/egenskaper ska avfallsbränslet hålla? o Vilka kontroller och kontrollpunkter erfordras? o Vilken återföring av resultat ska ske och till vem (leverantörer, myndigheter, egna organisationen)? Kommunikation Information och kommunikation med avfallsleverantörer, allmänhet, anställda och myndigheter är en betydelsefull uppgift. Anställda bör ha kännedom om företagets miljöarbete och även få regelbunden redovisning om de framsteg som genomförs för att förstå betydelsen av olika åtgärder. Allmänheten bör få fortlöpande information om att deras arbete med källsortering har stor inverkan såväl miljömässigt som ekonomiskt. Olika kampanjer kan behöva genomföras för att få ett bättre avfall till förbränning. Rutiner 1:01 Lagar, förordningar och andra krav; principer och ansvar 1:02 Lagar, förordningar, EU-direktiv och andra krav 1:03 Miljövillkor, egna åtaganden, miljöpolicy, mottagningskrav 1:04 Information och kommunikation, policy 17

20 Dokumentets namn Lagar, förordningar och andra krav; principer och ansvar Reg nr 1:01 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Detta dokument fastställer sättet och ansvaret för att identifiera, registrera och informera om lagar, förordningar och andra krav som berör inkommande avfall till förbränning. Ansvar Ansvaret för att lagar, förordningar och andra krav som berör inkommande avfall som bränsle dokumenteras i detta kvalitetssystem, åligger den som av företaget utsetts som ansvarig. Årlig översyn och revidering av sammanställningen ska genomföras successivt men minst en gång per år. Den ansvarig ser till att alla nya lagar och förordningar redovisas till VD och andra berörda enligt företagets organisationsplan. Vid behov sker speciell genomgång med berörda. VD ansvarar för att nya lagar och förordningar diskuteras och analyseras i ledningsgruppen. 18

21 Dokumentets namn Lagar, förordningar, EU-direktiv och andra krav Reg nr 1:02 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att samla alla aktuella lagar, förordningar, EU-direktiv och andra krav som har att göra med avfall och förbränning av avfall. Sammanställning Här hänvisas till annat dokument i ett ledningssystem om detta finns eller görs en sammanställning här nedan. 19

22 Dokumentets namn Miljövillkor, egna åtaganden, miljöpolicy, mottagningskrav Reg nr 1:03 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att samla alla specifika krav som ställs på avfallet i form av beslut i miljödomstol, egna åtaganden som gjorts i ansökan, miljöpolicyn och gällande bränsleavtal. Sammanställning Här nedan görs ett sammandrag av villkor, åtaganden, miljöpolicy som berör avfallet som bränsle. Hänvisning görs till fullständiga dokument. Kraven sammanfattas i siffror och hänvisning görs till original. 20

23 Dokumentets namn Information och kommunikation, policy Reg nr 1:04 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syfte med detta dokument är att fastställa en policy för bolagets informationsverksamhet. Bakgrund Avfallsförbränningens tekniska och miljömässiga fördelar bör lyftas fram för en bred allmänhet. För att ha fortsatt förtroende för avfallsförbränning bör varje anläggning var för sig och i samarbete med branschorgan ha en policy och en plan. I denna formuleras, för varje år, aktiviteter beträffande information och opinionsbildning inbegripet kampanjer för att sortera vissa föremål och material. Policy Företagets informationspolicy. Ansvar VD eller den i bolaget utsedd ansvarar för att informationspolicy fastställs och implementeras. 21

24 4.3 Kvalitetssäkrande dokument Kvalitetskontroll Kvalitetskontroll innebär att planera det praktiska utförandet av kvalitetssäkringsarbetet och att ansvara för själva utförandet. För insamling av avfall ska tillåtna material samt eventuella begränsningar vara specificerade. Avfallet kan specificeras i enlighet med Europeiska avfallslistan EAK. Kvantitetskontroll Allt större krav ställs på kontrollarbetet av avfallsbränslet bland annat beroende på allt strängare utsläppskrav för avfallsförbränning och därigenom även på mätning av utsläppen. Om utsläppsrätter och gröna elcertifikat införs kommer även krav att mäta andel biobränsle i det inkommande bränslet. För kvantitetskontroll ska det framgå hur bestämningen utförs och vem som svarar för denna. Avvikelsehantering Avvikelser i inkommande avfallsbränsle ska hanteras på ett sådant sätt att åtgärder kan vidtas på ett effektivt sätt. Avvikelserapporten ska nå leverantör så snabbt som möjligt för att styra upp kvaliteten på kommande leveranser. De ska även utgöra underlag för återsändande av material och erläggande av böter eller annan sanktion. Leverantören bör få löpande statistik på antal och typ av avvikelser för att kunna följa upp sitt kvalitetsarbete. Även den egna personalen ska få information om resultat och vidtagna åtgärder. Rutiner 2:01 Kravspecifikation 2:02 Kvantitetsbestämning av inkommande avfallsbränsle 2:03 Okulärbesiktning vid anläggning 2:05 Provtagning av material för analys 2:06 Stickprovstagning 2:07 Plockanalys 2:08 Temperaturkontroll 2:09 Teknisk revision 2:10 Leverantörsbesök 2:11 Avvikelsehantering och återföring av resultat 22

25 Dokumentets namn Kravspecifikation Reg nr 2:01 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in anges här en kravspecifikation. Den utgör grunden för ett kvalitetssäkrat bränsle. Specifikationens omfattning kan variera stort beroende på behov av information om bränslet. Vid olika slags kontroller som vid stickprover, plockanalyser, tekniska revisioner och vid provtagning och analys ska bränslespecifikationens krav vara uppfyllda. Vid avvikelser görs en rapportering enligt uppställd rutin. Innehåll Behovet av informationen i en bränslespecifikation varierar mellan anläggningarna. En specifikation kan till exempel innehålla: Ansvar uppgifter om ursprungsmaterial andelar av olika material gränsvärden för fysikaliska parametrar gränsvärden för förbränningsparametrar gränsvärden för kemisk sammansättning Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 23

26 Dokumentets namn Kvantitetsbestämning av inkommande avfallsbränsle Reg nr 2:02 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att fastställa en rutin för kvantitetsbestämning på inkommande avfallsbränsle som uppfyller krav på noggrannhet, årlig kontrollmätning med mera Bakgrund Allt inkommande avfallsbränsle till förbränning, måste kvantitetsbestämmas. Genomförande - lastbilstransporter Lastbilstransporter vägs in på våg och efter tömning på samma eller på en annan våg för utgående trafik. Vågarna ska vara typgodkända och uppvisa en noggrannhet på ± 100 kg. Vågarna kröns årligen av ackrediterat företag. Vågdatasystemet ska registrera avfallsslag, leverantör, kvantitet, fordonets registreringsnummer, datum, klockslag samt ytterligare uppgifter som anges av bolaget. Vid revision ska hela systemet kunna uppvisa en kvalitetssäkrad hantering. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 24

27 Dokumentets namn Okulär besiktning vid anläggning Reg nr 2:03 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att fastställa rutiner för okulär besiktning av hushållsavfall innan förbränning. Bakgrund Generellt sett är hushållsavfallet relativt fritt från material som ska undvikas vid förbränning. Det är emellertid alltid en teknisk, ekonomisk och miljömässig fördel om allvarliga störningar kan undvikas genom att okulärt besiktiga hushållsavfallet vid de tillfällen som detta är möjligt. Genomförande Vid tippning ska kranskötare vara observant på och rapportera när exempelvis överstort material töms i bunker. Rapportering görs omgående på förtryckt blankett med angivelse av tidpunkt, fordon och avvikelsens art. Denna rapportering kan sedan ligga till grund för kommande stickprovstagning. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 25

28 Dokumentets namn Provtagning av avfall för analys Reg nr 2:04 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att ta fram en rutin för provtagning av avfall för analys med avseende på innehållet. Bakgrund Som komplement till okulär besiktning, stickprover, mätningar i rökgaser etc kan det finnas skäl att genomföra tester på delleveranser av vissa avfallstyper. Det också viktigt att ta reda på avfallets fysikalisk-kemiska sammansättning då avfall från en ny leverantör tas emot. Genomförande På vilket sätt provtagningen ur en avfallsleverans görs bestäms av hur grovstyckigt avfallet är. Själva uttaget görs antingen manuellt eller med hjälp av mekanisk utrustning. Om partikelstorleken hos avfallsbränslet till exempel är mindre än cirka. 0,5 m kan följande förfarande användas! Totalt bör cirka 200 liter tas ut genom ett flertal delprover! Materialet samlas i säck! Samlingsprovet blandas och neddelas! Provet läggs ut på en yta indelad i 20 rektangulära rutor! Ett delprov tas ur varje ruta med skyffel med höga kanter! Det nya samlingsprovet som erhålls och är cirka 20 liter, används och analyseras med avseende på kemiska och fysikaliska parametrar Förfaringssättet enligt ovan ger en godkänd provberedning. Provtagning, provberedning och efterföljande analys presenteras mer ingående i kapitel 5. 26

29 Dokumentets namn Stickprovstagning Reg nr 2:05 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att fastställa rutiner för kvalitetssäkring av avfallet innan förbränning. Bakgrund Genom ett gott samarbete med avfallsleverantörer och god kontroll av deras egna kvalitetsarbete bör inkommande avfall vara av god kvalitet. Stickprover kan dock ändå tillämpas på det inkommande avfallet för att ytterligare försäkra sig om en god avfallskvalitet. Det är dock viktigare att använda sig av stickprover vid anläggningar där leverantörerna besöks mer sparsamt eller där det kan befaras att avvikelser eller felleveranser kan inträffa. Genomförande Respektive anläggning bestämmer omfattning och inriktningen av ev stickprovstagning. I en rutin anges omfattningen av den årliga stickprovstagningen. Personalen vid vågstationen väljer ut fordon i enlighet med fastställd rutin för kontroll av inkommande avfall. Avfallet tippas på anvisad plats. Platsen bör vara så stor att allt avfall i ett fullastat fordon kan bredas ut. Maskinell plockning med traktor eller mobil kran genomförs så att innehållet kan besiktas okulärt med avseende på förekomsten av olämpligt avfall som inte innefattas av fastställa krav. Resultatet av kontrollen redovisas på fastställd mall för att underlätta en generell bedömning av avvikelsens omfattning. Avvikelsen dokumenteras till exempel med kamera. Rapporten lämnas till ansvarig för vidare handläggning och eventuella sanktioner. Uppföljning av avvikelsen dokumenteras Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 27

30 Dokumentets namn Plockanalys Reg nr 2:06 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med en plockanalys är att kontrollera materialsammansättningen i en kvalitetssäkrad avfallsbränsleleverans. Bakgrund Mot bakgrund av genomförd okulär besiktning, stickprovskontroller eller mätning i rökgaser kan det finnas skäl för att genomföra en grundlig kontroll av vissa avfallsbränsleleveranser för att utreda eventuella oönskade inslag. Behovet av att eventuellt noggrannare undersöka vissa avfallsbränsleleveranser skiljer sig åt mellan anläggningarna och beror på vilka bränsleslag som respektive anläggning förbränner. Genomförande Materialet kan till exempel sorteras i fraktionerna: Papper Plast Överstort material Icke brännbart Elkablar, elavfall Magnetisk metall Omagnetisk metall Farligt avfall Materialet vägs och jämförs med bränsleavtalet. Ur materialet kan små delprover tas för analys. Dessa representerar då hela innehållet (se Rutin 2:04). Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 28

31 Dokumentets namn Temperaturkontroll Reg nr 2:07 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syfte med detta dokument är att ta fram en rutin för kontroll av temperaturen i långtidslagrade avfallsbränslen. Bakgrund Vid långtidslagring av visst avfall, i vilket det pågår organisk aktivitet, utvecklas värme. Det kan till och med gå så långt att avfallet självantänder. Temperaturkontroll av avfallsbränslet kan tillämpas för att reducera denna risk. Genomförande Temperaturen i avfallsbränsle som långtidslagras, kontrolleras med en temperaturgivare som sticks in drygt 1 m i lagret. Om temperaturen närmar sig 60 C är den biologiska aktiviteten hög. Mer frekventa temperaturkontroller bör därmed genomföras. En rutinmässig kontroll i aktivt material bör genomföras minst 1 2 gånger per vecka. 29

32 Dokumentets namn Teknisk revision Reg nr 2:08 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in är detta dokument styrande för att i detalj redovisa vilka material som får tas in till förbränning och hur kontrollen av detta sker hos avfallsleverantörerna. Meningen är att reducera risken för avvikelser i det inkommande avfallsbränslet. Detta dokument redovisar teknisk revision hos avfallsleverantören. En mindre omfattande leverantörskontroll redovisas i rutin 2:09. Tillvägagångssätt Tekniska revisioner görs hos avfallsleverantören. I en rutin anges vilka leverantörer som ska besökas och hur ofta. Vid revisionen som görs i samarbete med avfallsleverantören görs en visuell bedömning av hanteringen, nyckelpersoner intervjuas, fotografier tas som dokumenterar hur beredningsprocessen fungerar. Dokument som visar sammansättning av ingående material gås igenom. Vid revisionen ska alla viktiga egna dokument tas med som bränsleavtal, tillåtna bränsleslag enligt Europeiska avfallslistan (EAK) samt eventuella avvikelserapporter sedan tidigare. Vid en teknisk revision kan till exempel verifieras att: leverantören har tillstånd att bedriva sin verksamhet - miljötillstånd redovisas leverantören har lämpliga rutiner för att driva verksamheten - till exempel kvalitets- och miljöledningssystem avfallet uppfyller avtal - genomförda analyser redovisas hantering, beredning, lagring och transport utförs på lämpligt sätt - beskrivning av beredningsprocessen - kapacitet på krossar, kvarnar, magneter, siktar etc. - lagringsmöjligheter i m 3 och tid - omhändertagande av restprodukter från hanteringen avfall för leverans motsvarar överenskommen kvalitetsspecifikation - kontroll av inkommande material redovisas - kontroll av färdig produkt redovisas farligt avfall inte ingår i avfallsbränslet - kontroll av att farligt avfall inte ingår redovisas redovisa annat avfall som behandlas inom området och hur detta hålls åtskilt från det avfall som ska levereras 30

33 Utöver ovanstående punkter inhämtas uppgifter om ansvars- och försäkringsläget avseende produktion, transport och lagring. Vid besöket kan även provtagning av avfallet ske. Rapport skrivs enligt företagets mall med angivande av namn på alla deltagande vid revisionen. Slutsatser av den tekniska revisionen görs som får ligga till grund för fortsatta överläggningar med avfallsleverantören. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 31

34 Dokumentets namn Leverantörsbesök Reg nr 2:09 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att redovisa ett förfarande här benämnt Leverantörsbesök som ett mjukare eller mindre djupgående komplement till teknisk revision (rutin 2:08). Bakgrund Leverantörsbesök kan till exempel användas om avfallsmottagaren mer översiktligt vill kontrollera verksamheten hos avfallsbränsleleverantörerna. Ofta kan leverantörsbesök ge relevant information i planering inför senare teknisk revision. Reviderade objekt Leverantörsbesök kan göras på samtliga fysiska led i avfallskedjan för att skaffa sig en bra bild var eventuella kvalitetsbrister kan uppstå. Hos primärproducenter (dvs. där avfallet genereras) På återvinningscentraler På sorteringsanläggningar och omlastningsstationer Tillvägagångssätt Förslagsvis planeras en lämplig rutt där flera sorteringsanläggningar besöks under en dag. Se till att en person från anläggningen kan medverka som guide för frågor och synpunkter under besöket. Leverantörsbesöket dokumenteras. 32

35 Dokumentets namn Avvikelsehantering och återföring av resultat Reg nr 2:10 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att få en rutin för avvikelsehanteringen. Omfattning av rutinen varierar mellan anläggningarna och måste därför anpassas lokalt. De viktigaste avvikelserna att notera är farligt avfall och/eller avfall som är olämpligt att förbränna. Observeration av dessa i det inkommande avfallet bör åtgärdas. Nedan ges ett exempel på genomförande. Bakgrund Företaget har en viktig uppgift i att visa i praktisk handling att felaktigt material inte accepteras. Genom okulär besiktning och stickprov på enskilda fordon med rapporter om avvikelser har företaget en stark påtryckningsmöjlighet gentemot avfallsleverantören. Genomförande Avvikelserapporter från stickprovstagning och från okulär besiktning delges ansvarig för avvikelsehantering. Mall för avvikelserapport finns som blankett Anmälan om avvikelse av avfallsleveranser (se nästa sida). Egen personal bör informeras om avvikelser och vidtagna åtgärder. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 33

36 Blankettnamn Anmälan om avvikelse av avfallsleveranser Arkivplats Löpnummer Arkivtid Omfattning och ansvar Anmälan gäller alla onormala händelser och avvikelser från mottagningskraven. Anmälan ska lämnas till ansvarig för tilldelning av löpnummer och beslut om fortsatt handhavande. Datum: Klockslag: Vem har gjort anmälan: Namn: Leverantör: Regnr: Transaktionsnr: Avvikelsens art: Eventuellt vidtagna åtgärder: Blanketten lämnas till ansvarig Anmälan avskrivs utan vidare åtgärd Anmälan ska följas upp Underskrift: 34

37 5 Provtagning, provberedning och analysering Bakgrund I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in kan provtagning, provberedning och analysering ske enligt följande exempel. Korrekt uttagna prover är en av grunderna för kvalitetssäkring av avfallsbränslen. Provtagning innebär att ta ut en mindre avfallsmängd ur ett större parti. Det kan vara att välja ut ett antal bilar ur en serie billeveranser för kontroll eller att med skyffel eller sond ta ut delprov ur ett avfallsparti. Den mindre mängden, dvs provet, undersöks med avseende på de parametrar och egenskaper som är av intresse. Detta kan till exempel gälla visuell bedömning, plockanalys eller kemisk analysering. Resultaten som erhålles anses vara representativa även för den större mängden. Man kan säga att den mindre mängden ska vara en spegelbild av hela mängden. Avfall består av ett oändligt antal partiklar av olika storlek. En korrekt, representativ provtagning ska vara utformad så att varje enskild partikel har samma chans att komma med i provet. Det bör påpekas att vid provtagning, plockanalys av exempelvis hushållsavfall bör försiktighetsmått finnas för personal som utför kontrollen. Avfallet innehåller bland annat fraktioner bindor och blöjor med mera, som utanför avfallspåsen klassas som sanitärt. Med anledning av detta rekommenderas att kvalitetssäkringar av hushållsavfall utförs okulärt. Osäkerhet Ett felaktigt uttaget prov kan medföra stora konsekvenser: Bilar kanske avvisas eller bötfälls, i en del fall avräknas avfallsbränslen beroende på erhållna resultat, analysvärden rapporteras till myndigheter och värden används i produktionsrapporter och liknande. Att lägga ned resurser på att undersöka ett felaktigt uttaget, ickerepresentativt prov är meningslöst. I kontrollkedjan provtagning provberedning analysering är provtagningen den största felkällan. Risken för att ett redovisat analysresultat är felaktigt beror till cirka. 80 % på provtagningen, till 15 % på provberedningen men bara till 5 % på själva analysen. Att analysen enbart står för 5 % av felet beror på att laboratorieproven är små, att hanteringen på laboratoriet är försiktig och miljön är skyddad. Dessutom kalibreras utrustning ofta och laboratorierna deltar i så kallade ringtester. Provtagning görs däremot ofta ute i svår, smutsig miljö. En vanlig felkälla är att avfallsbränslen inte är homogena och att de ofta är segregerade på så sätt att fina partiklar eller tyngre partiklar ansamlas i vissa partier. Får man med för mycket av någon av dessa partier så blir provet felaktigt. En annan felkälla kan vara att provtagningsredskapet har för liten öppning så att de största partiklarna inte kan komma med i provet. 35

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall

Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Metoder och verktyg för kontroll och säkerställande av kvalitet samt av att CSR- frågor beaktas RAPPORT E2013:06 ISSN 1103-4092 förord

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag 2 f o t o : i l i l f o r m ingrid el i a s s o n en miljö värd att vårda Företagens ansvar. Giftigt, frätande och miljöfarligt. Det är

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR TEKNISK RIKTLINJE 1 (9) Enhet, verksamhetsområde Datum Version NT, Teknik 08-07-09 A TR 5-07 Samråd SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på skarvar för stålaluminiumlinor

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Avfallsförbränning försiktighetsprincipen och kunskapskravet enligt miljöbalken

Avfallsförbränning försiktighetsprincipen och kunskapskravet enligt miljöbalken Avfallsförbränning försiktighetsprincipen och kunskapskravet enligt miljöbalken Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5193 okt 2002 Naturvårdsverket

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

Vilka metoder ska användas för plockanalys?

Vilka metoder ska användas för plockanalys? Vilka metoder ska användas för plockanalys? 1 Vad ska vi prata om? Vad innehåller Avfall Sveriges manual? Vilka är nyckelmomenten vid genomförandet? Hur ska man tänka gällande provinsamling, provneddelning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ MANUA KVAITET OCH MIJÖ enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag OBS! denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01.

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. 1 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR NORBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. Till täckande av nödvändiga kostnader för att Norbergs kommun bortforslar och slutligt

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

Uppföljning och Utvärdering av Miljösamverkan Skånes projekt avfall

Uppföljning och Utvärdering av Miljösamverkan Skånes projekt avfall Uppföljning och Utvärdering av Miljösamverkan Skånes projekt avfall 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Arbetets genomförande... 4 Internt arbete... 4

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 gällande f.o.m 2015-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser de avgifter som enligt 27 kap.4-5 MiljöBalken kan utgå för hantering

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Manual Kvalitet och Miljö

Manual Kvalitet och Miljö Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare

KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare Checklista för kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökrav vid anbud och egenkontroll av entreprenadarbete. Anbud Egenkontroll

Läs mer

Nationella och internationella transporter av avfall, anmälan och tillstånd, tillsyn & handläggning Agenda:

Nationella och internationella transporter av avfall, anmälan och tillstånd, tillsyn & handläggning Agenda: Agenda: Handläggning Ansökan tillstånd enligt 36 Anmälan 42 och avfallsslag undantagna från tillståndsplikt 37 Anmälan om hantering av avfall, 46 & 47 Utskick, bekräftelse på anmälan eller tillstånd till

Läs mer

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare 2011-05-16 Bilaga 2 Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Reach trädde i kraft 1 juni 2007 och är än så länge under infasning. Delar av Reach gäller

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

KIRUNA DEPONI & ÅTERVINNINGSCENTRAL (ÅVC)

KIRUNA DEPONI & ÅTERVINNINGSCENTRAL (ÅVC) KIRUNA DEPONI & ÅTERVINNINGSCENTRAL (ÅVC) Sorteringsguide för företag Reglerna kring avfallshanering är många och det är inte lätt för företag eller annan verksamhetsutövare att känna till allt. Samtidigt

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer