Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar RVF rapport 2004:17 ISSN

2 RVF rapport 2004:17 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2004 Upplaga: 1000 ex

3 Förord Förbränning med energiutvinning utgör en viktig del i en ekologisk hållbar avfallshantering och är en betydande del av energisystemet i Sverige. Frågor om kontroll av avfall till förbränning har härigenom fått en ökad aktualitet. Med anledning av detta har RVFs arbetsgrupp avfallsförbränning tagit fram följande rapport om mottagningskrav och kontroll av avfall till förbränning. Rapporten beskriver utvecklingen som har lett fram till det avfallsbränsle som idag förbränns i avfallsförbränningsanläggningarna. Ett avfallsbränsle som genom lagstiftning och anläggningarnas egna kontroll- och kvalitetssäkringssystem innehåller små mängder avfall som är olämpligt att förbränna. Vidare beskriver rapporten anläggningarnas nuvarande system för kontroll av inkommande avfall och dess olika variationer som är en följd av anläggningarnas olika utformning och behov. Rapportens huvudsakliga syfte är att utgöra ett underlag för en vidareutveckling av den nuvarande kontrollen. Ett flertal rutiner beskrivs och är tänkta som exempel på vad som kan ingå i ett kvalitetssäkrat system för mottagning av avfall till förbränning. Det är viktigt att poängtera att inget system passar alla anläggningar, utan systemen för mottagningskontroll måste utformas efter respektive anläggnings förutsättningar och behov. Arbetet med rapporten har skett inom en projektgrupp bestående av: Lennart Ryk, Söderenergi, ordförande Olof Andersson, Tekniska Verken i Linköping Lars Dalgren, Fortum Johan Ericson, Vattenfall Uppsala Katja Szücs, Söderenergi Christina Södersten, Fortum Bengt Westergård, konsult Malmö november 2004 Svenska Renhållningsverksföreningen Weine Wiqvist VD Håkan Rylander Ordf. i arbetsgruppen avfallsförbränning 1

4 Innehållsförteckning Förord...1 Sammanfattning Inledning Utvecklingen till ett bättre avfallsbränsle Historik och bakgrund Utsortering av avfall som innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna Redovisning av nuvarande mottagning av avfall Allmänt Okulär besiktning Stickprov Plockanalys Kravspecifikation Påföljder vid avvikelser Platsbesök Teknisk revision Kvalitetssäkringssystem för mottagning av avfall till förbränning Allmänt Exempel på styrande villkor, kommunikation och rutiner Kvalitetssäkrande dokument Provtagning, provberedning och analysering...35 Referenser...38 Bilaga 1 Terminologi

5 Sammanfattning Ansvaret för kvaliteten på det avfall som kommer till avfallsförbränningsanläggningarna ligger i första hand på avfallslämnaren. Syftet med föreliggande rapport är att driva och utveckla arbetet med mottagningskrav och kontroll av inkommande avfallsbränsle till förbränningsanläggningar. Det ska ske utifrån varje anläggnings enskilda behov. Rapporten är en mall som kan användas helt eller delvis för att vidareutveckla anläggningarnas arbete med mottagningskontrollen. Svensk avfallshantering har utvecklats kontinuerligt under lång tid vilket medfört att avfall idag materialåtervinns och energiutvinns i betydande omfattning och allt mindre avfall deponeras. En bidragande orsak är de lagar och förordningar som berör avfallshanteringen. Hushållsavfall beräknas idag innehålla mindre än en promille farligt avfall tack vare god källsortering och att produkter innehåller allt mindre farliga ämnen. Detta har resulterat i att mängden farligt avfall till avfallsförbränningsanläggningar också har reducerats betydligt jämfört med tidigare. Den minskade mängden farligt avfall i det inkommande avfallet till förbränning har tillsammans med ett flertal olika åtgärder resulterat i ett förbränningsmässigt bättre avfall. Detta i kombination med investeringar i allt effektivare förbrännings- och reningsutrustning har medfört att utsläppen av föroreningar i många fall minskat med en faktor 100 till jämfört med för 20 år sedan. För att så långt som möjligt undvika att inkommande avfall innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna har alla anläggningar anvisningar till sina avfallsleverantörer. Anvisningarna talar tydligt om för leverantörerna vad som får levereras till respektive anläggning. De ser olika ut och är anpassade till respektive anläggnings förutsättning, utöver vad som är reglerat med lagstiftning. Vid förbränningsanläggningar med ett stort upptagningsområde och ett flertal entreprenörer ökar risken att avfallet, trots anvisningarna, innehåller material och föremål som inte uppfyller dessa anvisningar. Anläggningar har därför infört en utökad mottagningskontroll bestående av bland annat stickprover samt uppföljning av förekommande avvikelser med åtföljande sanktioner. För förbränningsanläggningar som enbart förbränner hushållsavfall från den egna kommunen, med kontroll över insamling och transport, kan den okulära kontrollen, som alltid genomförs vid anläggningarna, vara helt tillräcklig. När utsorterat avfall från industri, kontor och affärer tillförs förbränningsanläggningarna sker en utökad kontroll vid alla anläggningar. De kontrollfunktioner som förekommer helt eller delvis, beroende på respektive förbränningsanläggnings behov, är: Daglig och okulär kontroll av inkommande avfall. Information om aktuella krav som ställs på avfallsbränslet. Stickprovstagning med avvikelserapportering och sanktioner. Platsbesök och tekniska revisioner hos avfallsleverantörer för att tillförsäkra att företagen har möjlighet och kunnande att hantera avfall enligt avtalad specifikation. Plockanalyser och kemisk-fysikaliska analyser för att kontrollera specifikt avfall. 3

6 Information till avfallsproducenter och leverantörer om de förbättringar som är önskvärda för ett bättre utsorterat avfall. Således kan sägas att mottagningskontrollen av inkommande avfall är av god kvalitet vid förbränningsanläggningarna. Alla anläggningar har en egenkontroll där olika rutiner är dokumenterade. Många anläggningar har dessutom infört miljöledningssystem enligt ISO Det är upp till varje enskild anläggning att ta in valda delar av konceptet samt komplettera sin mottagningskontroll med egna dokument. För anläggningar med relativt likartade avfallsleveranser är en mottagningskontroll av betydligt mindre omfattning tillräcklig. Rapporten bygger på nedanstående material: De svenska förbränningsanläggningarnas nuvarande dokumentation för mottagningskontroll av inkommande avfall till förbränning. En enkät som besvarats av 19 anläggningar. Utredningar om avfallets sammansättning i olika fraktioner från sammanlagt 28 kommuner. Besök vid sex anläggningar för att på plats jämföra skrivna instruktioner för avfallskontroll med verkligt genomförande... 4

7 1. Inledning Såväl svensk avfallshantering i stort som förbränning av avfall har utvecklats kontinuerligt under lång tid. Detta har medfört att avfall idag materialåtervinns och energiutvinns i betydande omfattning med låg miljöpåverkan. Förbränning av avfall har dessutom utvecklats till att vara en betydande del av Sveriges energiförsörjning. En stor del av denna positiva utveckling är den lagstiftning som successivt tillkommit. Den har resulterat i ökad källsortering, ökad materialåtervinning och minskat innehåll av föroreningar i både produkter och avfall. Ansvaret för kvaliteten på det avfall som kommer till avfallsförbränningsanläggningarna ligger i första hand på avfallslämnaren. Kontroll av inkommande avfall till förbränning har alltid förekommit och har utökats i takt med lagstiftningen och särskilda miljövillkor från EU och svenska myndigheter. Syftet med denna rapport är att redovisa de kontrollfunktioner och rutiner som idag finns vid svenska anläggningar för förbränning av avfall. Kontrollsystemet omfattar såväl rutiner innan avfallet kommer till anläggningarna som vid själva mottagningen. Vidare är rapportens syfte att redovisa förslag till rutiner för att åstadkomma förbättringar och därmed minimera riskerna att få in avfall som innehåller farligt avfall eller är olämpligt att förbränna. Rapporten ska ge respektive anläggning möjlighet att välja bland de föreslagna rutinerna utifrån rådande förhållanden och olika behov. För anläggningar med relativt likartade avfallsleveranser är en mottagningskontroll av betydligt mindre omfattning fullt tillräcklig. Medan för anläggningar med en med ett stort upptagningsområde och ett flertal entreprenörer behövs en mer omfattande mottagningskontroll. Anledningen är den ökade risken att avfallet innehåller material och föremål som strider mot anvisningar om vad avfallet får innehålla. Rapporten börjar med att presentera utvecklingen som lett fram till det avfall som idag är ett bra bränsle för avfallsförbränningsanläggningarna. Lagstiftning, utveckling, utbildning och information har medverkat till att minimera innehållet av farligt avfall samt avfall som är olämpligt att förbränna i det avfall som förbränns. Rapporten presenterar vidare kontrollsystemen på befintliga anläggningar samt förslag till rutiner för utveckling av befintliga kontrollsystem. Avslutningsvis presenteras ett kapitel om provtagning, provberedning och analysering. 2. Utvecklingen till ett bättre avfallsbränsle 2.1 Historik och bakgrund I mitten av 80-talet uppmärksammandes förekomsten av farliga ämnen i rökgaserna från avfallsförbränning. Detta ledde till att utsläppskraven skärptes. En fortsatt skärpning samt en allt effektivare förbränning och reningsteknik har resulterat i att utsläppen reducerats med en faktor 100 till per ton förbränt avfall under denna tid. Utsläppen av föroreningarna kopplades främst till innehållet av farliga ämnen i det inkommande avfallet. Bland annat 5

8 konstaterades att hushållsavfallet innehöll alltför stora mängder av skadliga ämnen såsom kvicksilver, kadmium, bly och organiska föreningar. Dessa ämnen förekommer i betydligt mindre omfattning i dagens avfall. En bidragande orsak till dessa förbättringar är de kampanjer där allmänheten informerats och uppmanats att sortera ut farligt avfall. Den positiva utvecklingen som beskrivits ovan är följaktligen ett resultat av skärpt lagstiftning samt en stark drivkraft och ett aktivt deltagande från anläggningarnas sida. Följande viktiga milstolpar redovisar utvecklingen inom avfallsförbränningen i Sverige sedan slutet av 60- talet Naturvårdsverket publicerar en rapport om avfallsförbränning. Det är den första samlade bedömningen av utsläpp från avfallsförbränning samt dåvarande teknik rening och mätning av rökgaser. Riktlinjer för utsläpp anges Naturvårdsverket och RVF påbörjar ett projekt, DRAV, Driftstudie Avfallsbehandling, som färdigställs två år senare. Slutsatserna i rapporten blir vägledande för miljövårdsarbetet under många år framöver. För avfallsförbränningens vidkommande fastslogs följande: att öka energiåtervinningen ur avfallet för att därmed öka energieffektiviteten att förbättra reningen, speciellt med avseende på kvicksilver och organiska föreningar att förbättra mät-, styr- och reglertekniken att förbättra upp- och nedeldning 1986 En omfattande rapport om avfallsförbränning, Energi ur avfall, presenteras av Statens naturvårdsverk, Statens industriverk och RVF efter larm om stora utsläpp av dioxin från avfallsförbränning, järn- och stålverk, skogsindustrier m.fl. Rapporten föreslår nya villkor för utsläpp av dioxin, kvicksilver och klorväte som blir vägledande även för det europeiska luftvårdsarbetet Första EG-direktivet gällande förbränning av avfall införs RVF sammanställer rapport om dioxin i luft, slagg och rökgasreningsrester, RVF Rapport 2001: Nytt EG-direktiv, 2000/76/EG (beslutat 2000) implementeras i svensk lagstiftning genom: Förordning om avfallsförbränning (2002:1060) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28) 2.2 Utsortering av avfall som innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna I Sverige finns ett flertal lagar som reglerar utsortering av vissa avfallsslag. I avfallsförordningen (2001:1063) regleras bland annat att farligt avfall inte får blandas med annat avfall utan måste hållas åtskilt. Vidare styr en förordning om batterier (1997:645) samt en förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2000:208) 6

9 utsortering av dessa avfallsslag. Många batterityper samt mycket av det elektroniska avfallet är farligt avfall. Förutom dessa regleringar har alla avfallsförbränningsanläggningar specifika anvisningar till sina avfallsleverantörer. Detta för att så långt som möjligt undvika att inkommande avfall innehåller farligt avfall och avfall som är olämpligt att förbränna. Anvisningarna talar tydligt om för leverantörerna vad som får levereras till respektive anläggning och vad som är förbjudet. Anläggningarnas anvisningar samt befintlig lagstiftning har medfört att det avfall som inkommer till förbränning utgör ett allt bättre avfallsbränsle Farligt avfall Sedan den 1 januari 2002 har en ny avfallslista införts i avfallsförordningen. Den nya listan, som både omfattar farligt och icke farligt avfall, innebär både nya sätt att klassa farligt avfall och nya slag av farligt avfall. Exempel på farligt avfall är vissa bekämpningsmedel, vissa batterier, visst elavfall, färgburkar, lösningsmedelsrester, lysrör och lågenergilampor etc. Exempel på egenskaper som utmärker farligt avfall är giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande och brandfarligt. Felaktig hantering och behandling av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Det är därför viktigt att det inte blandas med annat avfall utan lämnas in separat. En behandlingsmetod för en del farligt avfall är förbränning. Då krävs dock särskilda tillstånd och rutiner, vilket bland annat innebär att det ska hållas åtskilt från övrigt avfall. I ett REFORSK-projekt, FoU 155, genomfört av Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR), framkom att hushållsavfallet utgjordes av farligt avfall och elavfall till 0,1 respektive 0,3 procent. Undersökningen byggde på plockanalyser i sju kommuner fördelade över Sverige. Andra undersökningar, baserade på plockanalyser i 21 kommuner, visade att hushållsavfallet till förbränning innehöll 0,1-1,2 procent farligt avfall inklusive elektronik. Emballaget till farligt avfall utgörs till mer än 90 % av glas, plast och metall. Det innebär att det egentliga innehållet av farligt avfall till förbränningsanläggningar kan beräknas uppgå till mindre än en 0,1 procent av förbränt avfall Batterier I början på åttiotalet kom larm om stora mängder batterier i omlopp. Dessa återfanns alltför ofta i hushållsavfallet och orsakade bland annat förhöjda utsläpp av kvicksilver och bly vid förbränning. Arbete påbörjades med att komma tillrätta med problemet genom bland annat kampanjer från staten, kommunerna och förbränningsanläggningarna. Ett exempel är kampanjen Hem till holken i regi av Batterinsamlingen (ett samarbete mellan RVF, Naturvårdsverket, Batteriföreningen och Svenska Kommunförbundet). Utsortering av batterier regleras genom förordning om batterier (1997:645). Ytterligare ett exempel på arbetet med batterier är Uppsala Energis (numera Vattenfall Värme Uppsala) årliga undersökningar med avseende på bland annat kvicksilver och bly i avfallet till förbränning. Detta arbete har pågått sedan 1986 och visar att kvicksilver i hushållsavfall har minskat till en tiondel och blyhalten har sänkts till hälften sedan undersökningen startade. Förutsatt att detta speglar situationen i Sverige som helhet har 2,5 ton kvicksilver och 200 ton bly årligen avlägsnats från avfallet som går till förbränning. 7

10 2.2.3 Elektriskt och elektroniskt avfall Den separata insamlingen av elektriskt och elektroniskt avfall startades år 2000 i och med införandet av förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2000:208). Även tidigare har kommunerna ansvarat för insamling av kyl- och frysskåp. I RVFs skrift Svensk avfallshantering 2004 framgår att 11,5 kg elavfall samlades in per person år 2003 (inklusive kyl och frys). Den separata insamlingen av elavfall är ett sätt att så långt som möjligt säkerställa att inkommande avfall till förbränning inte innehåller elavfall Avfall som är olämpligt att förbränna Avfall kan vara olämpligt att förbränna av flera olika anledningar. Avfallsslag såsom glas och metall bidrar inte till värmeutvinningen och kan i vissa fall dessutom leda till förbränningstekniska problem. Dessa avfallsslag bör följaktligen vara utsorterade i så stor omfattning som möjligt och hanteras under begreppet materialåtervinning. Annat avfall som är olämpligt att förbränna är alltför stora stycken, till exempel möbler. Ofta är dessa tillverkade av brännbara material men måste först sönderdelas för att förbrännas på ett bra sätt. Plast har som material ett högt energivärde men kan också i vissa fall ge störningar vid förbränningen, till exempel ensilageplast. Denna kan ibland sönderdelas och därefter förbrännas. Ett annat exempel på avfall som är olämpligt att tillföra en förbränningsanläggning är gips. Förutom att gips inte bidrar till värmeutvinningen leder förbränning av gips till ökade halter svaveldioxid i rökgaserna. 3 Redovisning av nuvarande mottagning av avfall 3.1 Allmänt Förbränningsanläggningarnas mottagningskontroll avseende inkommande avfall har undersökts genom en enkät. Resultatet av denna enkät visar att samtliga avfallsförbränningsanläggningar har specificerade krav på det inkommande avfallet. Kraven baseras på gällande lagstiftning, aktuellt tillstånd samt anläggningarnas respektive utrustning för mottagning och förbränning. Generellt har anläggningar med mer olikartade avfallsleveranser större omfattning av sin mottagningskontroll. Enkäten omfattade 19 anläggningar och gav följande resultat: Daglig och okulär kontroll sker vid alla anläggningar. Regelbunden kontroll utöver en okulär kontroll sker vid 12 anläggningar. Stickprover av enskilda lass tas vid 12 anläggningar. Rutiner för avvikelser finns vid 16 anläggningar. Uppföljning av avvikelser har skett vid 14 anläggningar under Plockanalyser av inkommande avfall har genomförts vid 12 anläggningar under de senaste tre åren. Analyser av slagg och aska görs årligen vid 12 anläggningar. Årliga platsbesök hos avfallslämnare görs av 17 anläggningar. Någon form av kvalitetssystem egenkontroll eller ISO finns hos samtliga anläggningar. Den operativa personalen genomgår utbildning arrangerad av RVF. 8

11 Vid de förbränningsanläggningar som har stora upptagningsområden lastas merparten av avfallet om av logistikskäl. Till övriga anläggningar transporteras avfallet direkt utan mellanstation för omlastning och beredning. Anläggningarna med leveranser från ett flertal kommuner och med flera transportföretag har en etablerad stickprovstagning samt en okulär kontroll av det inkommande avfallet. Provtagningen är såväl planerad som slumpvis och rutiner för provtagningen finns. För de anläggningar som enbart tar emot den egna kommunens eller ett fåtal mindre kommuners avfall sker enbart en okulär kontroll av det inkommande avfallet. Återkommande stickprover på inkommande avfall anses inte behövas då avfallet är välkänt. 3.2 Okulär besiktning Ett ordinärt förfaringssätt vid mottagning av avfall är: Inregistrering och invägning av lastfordon. Tippning i bunker, okulär kontroll vid tippningen. Vid synbara avvikelser sker avvikelserapportering för eventuella åtgärder mot leverantören. Ovidkommande material tas bort med gripskopa. Operatören blandar avfallet i bunkern för att erhålla ett så homogent bränsle som möjligt med avseende på värmevärde och fukthalt. I samband med detta finns möjlighet att upptäcka och ta bort ovidkommande material. Förslag till rutin för okulär besiktning ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.3 Stickprov Vid stickprovstagning tar personal vid vågstationen ut ett fordon, slumpvis eller enligt plan, som får tippa avfallet på anvisad plats. En mobil kran med gripklo undersöker avfallets överensstämmelse med det avtal över godkänt avfall som upprättats med leverantören. Varje stickprovstagning dokumenteras. Det sker i form av att en blankett fylls i med uppgifter om leveransen och avvikelsens art. Flertalet förbränningsanläggningar har en fastställd blankett för avvikelser för att underlätta bedömningen av avvikelsen. Avvikelsen kan också dokumenteras med kamera. Avvikelserapporten ligger till grund för eventuella sanktioner. Vid mycket stora avvikelser har personalen rätt att avvisa lasten som återlastas på fordonet och förs till omlastningsstation för förbättrad utsortering. Systemet med stickprover och sanktionssystem har lett till ett reducerat antal felleveranser. Det material som plockats bort i samband med stickproverna deponeras eller materialåtervinns, beroende på dess beskaffenhet. Antalet stickprover som tas varierar efter respektive anläggnings behov. Som mest uppgår undersökt material till 5-10 % av tillfört avfall. I samband med stickprovstagningarna kan även materialprover tas. Dessa undersöks med avseende på miljö- och driftparametrar. Vissa parametrar analyseras omedelbart till exempel fukthalt. Andra samlas till samlingsprov för senare analys, till exempel värmeinnehåll och elementaranalys. 9

12 De analyser som genomförs och de rapporterade avvikelserna kan vara: Fukthalt Värmeinnehåll Storleksfördelning Materialinnehåll (plast, papper, trä, metall, glas, farligt avfall, elavfall) Svavel och klor Metallanalyser (främst kvicksilver, kadmium, bly, krom, koppar) En bidragande orsak till att ovanstående analyser genomförs i olika omfattning är att en jämn fukthalt och ett jämnt värmeinnehåll eftersträvas. Vidare påverkar bränslets materialinnehåll och storlek såväl transportkedjan in i pannan som förbränningen. Att begränsa införseln av svavel och klor är ett effektivt sätt att uppfylla utsläppskraven relaterade till dessa ämnen. Detsamma gäller även begränsningar av metaller i det inkommande avfallet. Kemiska analyser på inkommande hushållsavfall görs inte regelbundet. Detta beror främst på att enstaka stickprov inte ger en rättvisande bild av det kemiska innehållet samt att årsvariationerna är små. Däremot görs återkommande analyser på inkommande industriavfall i stor omfattning eftersom detta avfall kan variera i betydande grad och levereras oftast från ett flertal olika verksamheter. Bild 1. Stickprovskontroll på verksamhetsavfall utförs vid Tekniska verken i Linköping. (Foto O. Andesson) 10

13 Bild 2. Stickprovskontroll på verksamhetsavfall. (Foto O. Andersson) Förslag till rutin för stickprovstagning ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.4 Plockanalys Plockanalys är mer omfattande än stickprov och har till syfte att mer ingående kontrollera avfallets sammansättning. Plockanalys genomförs om det finns skäl att ifrågasätta om levererat avfall är i överensstämmelse med kraven. Ett exempel på plockanalys är uttag av cirka 40 m 3 avfall från cirka 20 fordon som sorteras i de fraktioner som avtalet omfattar, till exempel trä, papper, plast, överstort material, elavfall, magnetisk metall, omagnetisk metall, farligt avfall och glas. Ur delfraktionerna tas prover för kemisk analys. Ett antal plockanalyser har genomfört under de senaste åren. 11

14 Bild 3. Plockanalys av verksamhetsavfall på Söderenergis anläggning Igelstaverket. (Foto S. Wedholm) Bild 4. Plockanalys av verksamhetsavfall på Söderenergis anläggning Igelstaverket. (Foto S. Wedholm) Bild 5. Plockanalys på hushållsavfall, Vattenfall Uppsala. (Foto J. Ericson) 12

15 Bild 6. Plockanalys på hushållsavfall, Vattenfall Uppsala. (Foto J. Ericson) Förslag till rutin för plockanalys ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.5 Kravspecifikation Alla anläggningar har kravspecifikationer på inkommande avfall av miljömässiga och förbränningstekniska skäl. Avtalen är specifika för varje anläggning på grund av olika tekniska förutsättningar men även på grund av olika miljövillkor som fastställts i respektive anläggnings tillstånd. En specifikation har generellt sett följande rubriker: Uppgifter om ursprungsmaterial. Andelar av olika material (industriavfall). Gränsvärden för fysikaliska parametrar, till exempel storlek på avfallet. Gränsvärden på förbränningsparametrar, till exempel högsta och lägsta värmevärde. Gränsvärden för avfallets innehåll av svavel, klor, kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom och eventuellt andra metaller. Ett förslag till rutin på kravspecifikation ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 13

16 3.6 Påföljder vid avvikelser Avvikelser vid okulär besiktning, stickprovstagning och vid plockanalys kan dokumenteras dels med protokoll på särskild blankett och dels med kamera. Avvikelserapport skrivs som redovisas för avfallsleverantören. Om avvikelsen bedöms som grav avvisas lasten och återsänds för ytterligare utsortering. Då det bedöms relevant kan information om avvikelsen lämnas till tillsynsmyndigheten, till exempel om det inkommande avfallet innehåller farligt avfall. Vid mindre avvikelser finns olika sanktionssystem i form av höjd taxa eller bötesbelopp som fastställts i avtalet. Dessa tillämpas för att kompensera för den ökade deponeringskostnad som anläggningen därmed får. Material som plockas bort ur avfallet förs till godkänd deponi. Även större mängder material som borde materialåtervinnas återförs till avfallsleverantören. Under 2003 gjordes avvikelserapportering vid 14 av de 19 anläggningar som svarat på enkäten. Efter införandet av sanktionssystem har kvaliteten på inkommande avfall märkbart förbättrats. Ett förslag på rutin för åtgärder vid avvikelser ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.7 Platsbesök För att informera och presentera önskemål och krav på levererat avfall genomförs i olika omfattning platsbesök hos större avfallsleverantörer varvid företagens rutiner för utsortering diskuteras. Anläggningar med ett vidsträckt upptagningsområde har inte möjlighet att tillämpa detta förfarande i samma utsträckning som övriga anläggningar. Årliga platsbesök hos avfallsleverantörer genomfördes av 16 av de 19 anläggningar som svarat på enkäten. Bild 7. Vid mottagning av verksamhetsavfall till leverantör sker en visuell kontroll av materialet. (Foto B. Ekstrand) 14

17 Bild 8. Efter den visuella kontrollen hos avfallsleverantören sker ytterligare sortering med plockmaskin. (Foto B. Ekstrand) Bild 9. Ibland sker sortering av verksamhetsavfall hos leverantören både med plockmaskin och med manuell hjälp. (Foto S. Wedholm) Bild 10. En del mottagningsplatser har specifika tippningsplatser för sina kunder. Kontrollant kan vid inspektion lätt härleda eventuell avvikelse till rätt kund. (Foto K. Szücs) 15

18 Ett förslag på rutin för platsbesök ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 3.8 Teknisk revision I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in kan en teknisk revision av företagen som levererar avfall genomföras. Det görs i samarbete med avfallsbränsleleverantören. Syftet med den tekniska revisionen är att konstatera att företaget har de tekniska och administrativa förutsättningarna (rutinerna) och kunnandet för att leverera avfall enligt ställda krav. Tekniska revisioner av avfallsleverantörer görs efter behov eller efter en fastställd plan. Ett förslag på rutin för teknisk revision ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. 4 Kvalitetssäkringssystem för mottagning av avfall till förbränning 4.1 Allmänt Som beskrivits ovan innehåller hushållsavfallet idag endast små mängder av farligt avfall tack vare genomförd lagstiftning och information samt kontinuerligt arbete vid förbränningsanläggningarna. Hushållsavfallet undersöks därför i första hand med avseende på avfall som ger förbränningstekniska problem samt elavfall. Industriavfallet undersöks mer noggrant eftersom detta material kan vara mer specifikt beroende på typ av verksamhet. Alla anläggningar har föreskriven kontroll i olika former som är anpassad efter deras respektive upptagningsområde och typ av inkommande avfall. Vissa anläggningar har infört kontrollarbetet i ett ledningssystem eller är på väg att göra detta. Genomgången av de mottagningskontroller som finns och den kvalitetskontroll som genomförs vid förbränningsanläggningar visar att kontrollarbetet är av god kvalitet och dessutom framgångsrikt. Slutsatserna är ändå att det finns utrymme för en del förbättringar. Genom att till exempel formulera nuvarande kvalitetssäkringsarbete i en form som gäller generellt för ledningssystem kan arbetet bli tydligare och lättare att genomföra. I följande kapitel presenteras en mall för hur ett sådant system kan se ut. Följer man principerna och rutinerna i kvalitetssäkringssystemet och anpassar dem till respektive anläggnings situation, minimeras risken att bränslet innehåller farligt avfall eller annat avfall som inverkar negativt på förbränningen. Det är viktigt att poängtera att behoven av rutiner skiljer sig mycket åt mellan anläggningarna. Varje anläggning får därför själva ta in valda delar av konceptet samt vid behov komplettera sin mottagningskontroll med egna dokument. För anläggningar med relativt likartade 16

19 avfallsleveranser är en mottagningskontroll av mindre omfattning tillräcklig, jämfört med presenterad mall. Mall för dokument i ett miljö- och kvalitetsledningssystem samt förslag till innehåll redovisas nedan. Systemet kan givetvis byggas ut med ytterligare styrande dokument. 4.2 Exempel på styrande villkor, kommunikation och rutiner Styrande villkor Utgående från förbränningsanläggningens specifika förutsättningar sätts ramar för kvalitetssäkringsarbetet. o Hur sköter leverantörer eller insamlingsorgan sitt kvalitets- och miljöarbete, information, avvikelsehantering? o Vad får anläggningen ta emot med hänsyn till tillstånd och andra begränsningar? o Vilka parametrar/egenskaper ska avfallsbränslet hålla? o Vilka kontroller och kontrollpunkter erfordras? o Vilken återföring av resultat ska ske och till vem (leverantörer, myndigheter, egna organisationen)? Kommunikation Information och kommunikation med avfallsleverantörer, allmänhet, anställda och myndigheter är en betydelsefull uppgift. Anställda bör ha kännedom om företagets miljöarbete och även få regelbunden redovisning om de framsteg som genomförs för att förstå betydelsen av olika åtgärder. Allmänheten bör få fortlöpande information om att deras arbete med källsortering har stor inverkan såväl miljömässigt som ekonomiskt. Olika kampanjer kan behöva genomföras för att få ett bättre avfall till förbränning. Rutiner 1:01 Lagar, förordningar och andra krav; principer och ansvar 1:02 Lagar, förordningar, EU-direktiv och andra krav 1:03 Miljövillkor, egna åtaganden, miljöpolicy, mottagningskrav 1:04 Information och kommunikation, policy 17

20 Dokumentets namn Lagar, förordningar och andra krav; principer och ansvar Reg nr 1:01 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Detta dokument fastställer sättet och ansvaret för att identifiera, registrera och informera om lagar, förordningar och andra krav som berör inkommande avfall till förbränning. Ansvar Ansvaret för att lagar, förordningar och andra krav som berör inkommande avfall som bränsle dokumenteras i detta kvalitetssystem, åligger den som av företaget utsetts som ansvarig. Årlig översyn och revidering av sammanställningen ska genomföras successivt men minst en gång per år. Den ansvarig ser till att alla nya lagar och förordningar redovisas till VD och andra berörda enligt företagets organisationsplan. Vid behov sker speciell genomgång med berörda. VD ansvarar för att nya lagar och förordningar diskuteras och analyseras i ledningsgruppen. 18

21 Dokumentets namn Lagar, förordningar, EU-direktiv och andra krav Reg nr 1:02 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att samla alla aktuella lagar, förordningar, EU-direktiv och andra krav som har att göra med avfall och förbränning av avfall. Sammanställning Här hänvisas till annat dokument i ett ledningssystem om detta finns eller görs en sammanställning här nedan. 19

22 Dokumentets namn Miljövillkor, egna åtaganden, miljöpolicy, mottagningskrav Reg nr 1:03 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att samla alla specifika krav som ställs på avfallet i form av beslut i miljödomstol, egna åtaganden som gjorts i ansökan, miljöpolicyn och gällande bränsleavtal. Sammanställning Här nedan görs ett sammandrag av villkor, åtaganden, miljöpolicy som berör avfallet som bränsle. Hänvisning görs till fullständiga dokument. Kraven sammanfattas i siffror och hänvisning görs till original. 20

23 Dokumentets namn Information och kommunikation, policy Reg nr 1:04 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syfte med detta dokument är att fastställa en policy för bolagets informationsverksamhet. Bakgrund Avfallsförbränningens tekniska och miljömässiga fördelar bör lyftas fram för en bred allmänhet. För att ha fortsatt förtroende för avfallsförbränning bör varje anläggning var för sig och i samarbete med branschorgan ha en policy och en plan. I denna formuleras, för varje år, aktiviteter beträffande information och opinionsbildning inbegripet kampanjer för att sortera vissa föremål och material. Policy Företagets informationspolicy. Ansvar VD eller den i bolaget utsedd ansvarar för att informationspolicy fastställs och implementeras. 21

24 4.3 Kvalitetssäkrande dokument Kvalitetskontroll Kvalitetskontroll innebär att planera det praktiska utförandet av kvalitetssäkringsarbetet och att ansvara för själva utförandet. För insamling av avfall ska tillåtna material samt eventuella begränsningar vara specificerade. Avfallet kan specificeras i enlighet med Europeiska avfallslistan EAK. Kvantitetskontroll Allt större krav ställs på kontrollarbetet av avfallsbränslet bland annat beroende på allt strängare utsläppskrav för avfallsförbränning och därigenom även på mätning av utsläppen. Om utsläppsrätter och gröna elcertifikat införs kommer även krav att mäta andel biobränsle i det inkommande bränslet. För kvantitetskontroll ska det framgå hur bestämningen utförs och vem som svarar för denna. Avvikelsehantering Avvikelser i inkommande avfallsbränsle ska hanteras på ett sådant sätt att åtgärder kan vidtas på ett effektivt sätt. Avvikelserapporten ska nå leverantör så snabbt som möjligt för att styra upp kvaliteten på kommande leveranser. De ska även utgöra underlag för återsändande av material och erläggande av böter eller annan sanktion. Leverantören bör få löpande statistik på antal och typ av avvikelser för att kunna följa upp sitt kvalitetsarbete. Även den egna personalen ska få information om resultat och vidtagna åtgärder. Rutiner 2:01 Kravspecifikation 2:02 Kvantitetsbestämning av inkommande avfallsbränsle 2:03 Okulärbesiktning vid anläggning 2:05 Provtagning av material för analys 2:06 Stickprovstagning 2:07 Plockanalys 2:08 Temperaturkontroll 2:09 Teknisk revision 2:10 Leverantörsbesök 2:11 Avvikelsehantering och återföring av resultat 22

25 Dokumentets namn Kravspecifikation Reg nr 2:01 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in anges här en kravspecifikation. Den utgör grunden för ett kvalitetssäkrat bränsle. Specifikationens omfattning kan variera stort beroende på behov av information om bränslet. Vid olika slags kontroller som vid stickprover, plockanalyser, tekniska revisioner och vid provtagning och analys ska bränslespecifikationens krav vara uppfyllda. Vid avvikelser görs en rapportering enligt uppställd rutin. Innehåll Behovet av informationen i en bränslespecifikation varierar mellan anläggningarna. En specifikation kan till exempel innehålla: Ansvar uppgifter om ursprungsmaterial andelar av olika material gränsvärden för fysikaliska parametrar gränsvärden för förbränningsparametrar gränsvärden för kemisk sammansättning Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 23

26 Dokumentets namn Kvantitetsbestämning av inkommande avfallsbränsle Reg nr 2:02 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att fastställa en rutin för kvantitetsbestämning på inkommande avfallsbränsle som uppfyller krav på noggrannhet, årlig kontrollmätning med mera Bakgrund Allt inkommande avfallsbränsle till förbränning, måste kvantitetsbestämmas. Genomförande - lastbilstransporter Lastbilstransporter vägs in på våg och efter tömning på samma eller på en annan våg för utgående trafik. Vågarna ska vara typgodkända och uppvisa en noggrannhet på ± 100 kg. Vågarna kröns årligen av ackrediterat företag. Vågdatasystemet ska registrera avfallsslag, leverantör, kvantitet, fordonets registreringsnummer, datum, klockslag samt ytterligare uppgifter som anges av bolaget. Vid revision ska hela systemet kunna uppvisa en kvalitetssäkrad hantering. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 24

27 Dokumentets namn Okulär besiktning vid anläggning Reg nr 2:03 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att fastställa rutiner för okulär besiktning av hushållsavfall innan förbränning. Bakgrund Generellt sett är hushållsavfallet relativt fritt från material som ska undvikas vid förbränning. Det är emellertid alltid en teknisk, ekonomisk och miljömässig fördel om allvarliga störningar kan undvikas genom att okulärt besiktiga hushållsavfallet vid de tillfällen som detta är möjligt. Genomförande Vid tippning ska kranskötare vara observant på och rapportera när exempelvis överstort material töms i bunker. Rapportering görs omgående på förtryckt blankett med angivelse av tidpunkt, fordon och avvikelsens art. Denna rapportering kan sedan ligga till grund för kommande stickprovstagning. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 25

28 Dokumentets namn Provtagning av avfall för analys Reg nr 2:04 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att ta fram en rutin för provtagning av avfall för analys med avseende på innehållet. Bakgrund Som komplement till okulär besiktning, stickprover, mätningar i rökgaser etc kan det finnas skäl att genomföra tester på delleveranser av vissa avfallstyper. Det också viktigt att ta reda på avfallets fysikalisk-kemiska sammansättning då avfall från en ny leverantör tas emot. Genomförande På vilket sätt provtagningen ur en avfallsleverans görs bestäms av hur grovstyckigt avfallet är. Själva uttaget görs antingen manuellt eller med hjälp av mekanisk utrustning. Om partikelstorleken hos avfallsbränslet till exempel är mindre än cirka. 0,5 m kan följande förfarande användas! Totalt bör cirka 200 liter tas ut genom ett flertal delprover! Materialet samlas i säck! Samlingsprovet blandas och neddelas! Provet läggs ut på en yta indelad i 20 rektangulära rutor! Ett delprov tas ur varje ruta med skyffel med höga kanter! Det nya samlingsprovet som erhålls och är cirka 20 liter, används och analyseras med avseende på kemiska och fysikaliska parametrar Förfaringssättet enligt ovan ger en godkänd provberedning. Provtagning, provberedning och efterföljande analys presenteras mer ingående i kapitel 5. 26

29 Dokumentets namn Stickprovstagning Reg nr 2:05 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att fastställa rutiner för kvalitetssäkring av avfallet innan förbränning. Bakgrund Genom ett gott samarbete med avfallsleverantörer och god kontroll av deras egna kvalitetsarbete bör inkommande avfall vara av god kvalitet. Stickprover kan dock ändå tillämpas på det inkommande avfallet för att ytterligare försäkra sig om en god avfallskvalitet. Det är dock viktigare att använda sig av stickprover vid anläggningar där leverantörerna besöks mer sparsamt eller där det kan befaras att avvikelser eller felleveranser kan inträffa. Genomförande Respektive anläggning bestämmer omfattning och inriktningen av ev stickprovstagning. I en rutin anges omfattningen av den årliga stickprovstagningen. Personalen vid vågstationen väljer ut fordon i enlighet med fastställd rutin för kontroll av inkommande avfall. Avfallet tippas på anvisad plats. Platsen bör vara så stor att allt avfall i ett fullastat fordon kan bredas ut. Maskinell plockning med traktor eller mobil kran genomförs så att innehållet kan besiktas okulärt med avseende på förekomsten av olämpligt avfall som inte innefattas av fastställa krav. Resultatet av kontrollen redovisas på fastställd mall för att underlätta en generell bedömning av avvikelsens omfattning. Avvikelsen dokumenteras till exempel med kamera. Rapporten lämnas till ansvarig för vidare handläggning och eventuella sanktioner. Uppföljning av avvikelsen dokumenteras Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 27

30 Dokumentets namn Plockanalys Reg nr 2:06 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med en plockanalys är att kontrollera materialsammansättningen i en kvalitetssäkrad avfallsbränsleleverans. Bakgrund Mot bakgrund av genomförd okulär besiktning, stickprovskontroller eller mätning i rökgaser kan det finnas skäl för att genomföra en grundlig kontroll av vissa avfallsbränsleleveranser för att utreda eventuella oönskade inslag. Behovet av att eventuellt noggrannare undersöka vissa avfallsbränsleleveranser skiljer sig åt mellan anläggningarna och beror på vilka bränsleslag som respektive anläggning förbränner. Genomförande Materialet kan till exempel sorteras i fraktionerna: Papper Plast Överstort material Icke brännbart Elkablar, elavfall Magnetisk metall Omagnetisk metall Farligt avfall Materialet vägs och jämförs med bränsleavtalet. Ur materialet kan små delprover tas för analys. Dessa representerar då hela innehållet (se Rutin 2:04). Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 28

31 Dokumentets namn Temperaturkontroll Reg nr 2:07 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syfte med detta dokument är att ta fram en rutin för kontroll av temperaturen i långtidslagrade avfallsbränslen. Bakgrund Vid långtidslagring av visst avfall, i vilket det pågår organisk aktivitet, utvecklas värme. Det kan till och med gå så långt att avfallet självantänder. Temperaturkontroll av avfallsbränslet kan tillämpas för att reducera denna risk. Genomförande Temperaturen i avfallsbränsle som långtidslagras, kontrolleras med en temperaturgivare som sticks in drygt 1 m i lagret. Om temperaturen närmar sig 60 C är den biologiska aktiviteten hög. Mer frekventa temperaturkontroller bör därmed genomföras. En rutinmässig kontroll i aktivt material bör genomföras minst 1 2 gånger per vecka. 29

32 Dokumentets namn Teknisk revision Reg nr 2:08 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in är detta dokument styrande för att i detalj redovisa vilka material som får tas in till förbränning och hur kontrollen av detta sker hos avfallsleverantörerna. Meningen är att reducera risken för avvikelser i det inkommande avfallsbränslet. Detta dokument redovisar teknisk revision hos avfallsleverantören. En mindre omfattande leverantörskontroll redovisas i rutin 2:09. Tillvägagångssätt Tekniska revisioner görs hos avfallsleverantören. I en rutin anges vilka leverantörer som ska besökas och hur ofta. Vid revisionen som görs i samarbete med avfallsleverantören görs en visuell bedömning av hanteringen, nyckelpersoner intervjuas, fotografier tas som dokumenterar hur beredningsprocessen fungerar. Dokument som visar sammansättning av ingående material gås igenom. Vid revisionen ska alla viktiga egna dokument tas med som bränsleavtal, tillåtna bränsleslag enligt Europeiska avfallslistan (EAK) samt eventuella avvikelserapporter sedan tidigare. Vid en teknisk revision kan till exempel verifieras att: leverantören har tillstånd att bedriva sin verksamhet - miljötillstånd redovisas leverantören har lämpliga rutiner för att driva verksamheten - till exempel kvalitets- och miljöledningssystem avfallet uppfyller avtal - genomförda analyser redovisas hantering, beredning, lagring och transport utförs på lämpligt sätt - beskrivning av beredningsprocessen - kapacitet på krossar, kvarnar, magneter, siktar etc. - lagringsmöjligheter i m 3 och tid - omhändertagande av restprodukter från hanteringen avfall för leverans motsvarar överenskommen kvalitetsspecifikation - kontroll av inkommande material redovisas - kontroll av färdig produkt redovisas farligt avfall inte ingår i avfallsbränslet - kontroll av att farligt avfall inte ingår redovisas redovisa annat avfall som behandlas inom området och hur detta hålls åtskilt från det avfall som ska levereras 30

33 Utöver ovanstående punkter inhämtas uppgifter om ansvars- och försäkringsläget avseende produktion, transport och lagring. Vid besöket kan även provtagning av avfallet ske. Rapport skrivs enligt företagets mall med angivande av namn på alla deltagande vid revisionen. Slutsatser av den tekniska revisionen görs som får ligga till grund för fortsatta överläggningar med avfallsleverantören. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 31

34 Dokumentets namn Leverantörsbesök Reg nr 2:09 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att redovisa ett förfarande här benämnt Leverantörsbesök som ett mjukare eller mindre djupgående komplement till teknisk revision (rutin 2:08). Bakgrund Leverantörsbesök kan till exempel användas om avfallsmottagaren mer översiktligt vill kontrollera verksamheten hos avfallsbränsleleverantörerna. Ofta kan leverantörsbesök ge relevant information i planering inför senare teknisk revision. Reviderade objekt Leverantörsbesök kan göras på samtliga fysiska led i avfallskedjan för att skaffa sig en bra bild var eventuella kvalitetsbrister kan uppstå. Hos primärproducenter (dvs. där avfallet genereras) På återvinningscentraler På sorteringsanläggningar och omlastningsstationer Tillvägagångssätt Förslagsvis planeras en lämplig rutt där flera sorteringsanläggningar besöks under en dag. Se till att en person från anläggningen kan medverka som guide för frågor och synpunkter under besöket. Leverantörsbesöket dokumenteras. 32

35 Dokumentets namn Avvikelsehantering och återföring av resultat Reg nr 2:10 Utfärdare Signatur Godkänd Signatur Giltig från Sida Syfte Syftet med detta dokument är att få en rutin för avvikelsehanteringen. Omfattning av rutinen varierar mellan anläggningarna och måste därför anpassas lokalt. De viktigaste avvikelserna att notera är farligt avfall och/eller avfall som är olämpligt att förbränna. Observeration av dessa i det inkommande avfallet bör åtgärdas. Nedan ges ett exempel på genomförande. Bakgrund Företaget har en viktig uppgift i att visa i praktisk handling att felaktigt material inte accepteras. Genom okulär besiktning och stickprov på enskilda fordon med rapporter om avvikelser har företaget en stark påtryckningsmöjlighet gentemot avfallsleverantören. Genomförande Avvikelserapporter från stickprovstagning och från okulär besiktning delges ansvarig för avvikelsehantering. Mall för avvikelserapport finns som blankett Anmälan om avvikelse av avfallsleveranser (se nästa sida). Egen personal bör informeras om avvikelser och vidtagna åtgärder. Ansvar Lämplig ansvarsfördelning måste fastställas och godkännas av ledningen. 33

36 Blankettnamn Anmälan om avvikelse av avfallsleveranser Arkivplats Löpnummer Arkivtid Omfattning och ansvar Anmälan gäller alla onormala händelser och avvikelser från mottagningskraven. Anmälan ska lämnas till ansvarig för tilldelning av löpnummer och beslut om fortsatt handhavande. Datum: Klockslag: Vem har gjort anmälan: Namn: Leverantör: Regnr: Transaktionsnr: Avvikelsens art: Eventuellt vidtagna åtgärder: Blanketten lämnas till ansvarig Anmälan avskrivs utan vidare åtgärd Anmälan ska följas upp Underskrift: 34

37 5 Provtagning, provberedning och analysering Bakgrund I de fall där kvalitetssäkrat avfallsbränsle köps in kan provtagning, provberedning och analysering ske enligt följande exempel. Korrekt uttagna prover är en av grunderna för kvalitetssäkring av avfallsbränslen. Provtagning innebär att ta ut en mindre avfallsmängd ur ett större parti. Det kan vara att välja ut ett antal bilar ur en serie billeveranser för kontroll eller att med skyffel eller sond ta ut delprov ur ett avfallsparti. Den mindre mängden, dvs provet, undersöks med avseende på de parametrar och egenskaper som är av intresse. Detta kan till exempel gälla visuell bedömning, plockanalys eller kemisk analysering. Resultaten som erhålles anses vara representativa även för den större mängden. Man kan säga att den mindre mängden ska vara en spegelbild av hela mängden. Avfall består av ett oändligt antal partiklar av olika storlek. En korrekt, representativ provtagning ska vara utformad så att varje enskild partikel har samma chans att komma med i provet. Det bör påpekas att vid provtagning, plockanalys av exempelvis hushållsavfall bör försiktighetsmått finnas för personal som utför kontrollen. Avfallet innehåller bland annat fraktioner bindor och blöjor med mera, som utanför avfallspåsen klassas som sanitärt. Med anledning av detta rekommenderas att kvalitetssäkringar av hushållsavfall utförs okulärt. Osäkerhet Ett felaktigt uttaget prov kan medföra stora konsekvenser: Bilar kanske avvisas eller bötfälls, i en del fall avräknas avfallsbränslen beroende på erhållna resultat, analysvärden rapporteras till myndigheter och värden används i produktionsrapporter och liknande. Att lägga ned resurser på att undersöka ett felaktigt uttaget, ickerepresentativt prov är meningslöst. I kontrollkedjan provtagning provberedning analysering är provtagningen den största felkällan. Risken för att ett redovisat analysresultat är felaktigt beror till cirka. 80 % på provtagningen, till 15 % på provberedningen men bara till 5 % på själva analysen. Att analysen enbart står för 5 % av felet beror på att laboratorieproven är små, att hanteringen på laboratoriet är försiktig och miljön är skyddad. Dessutom kalibreras utrustning ofta och laboratorierna deltar i så kallade ringtester. Provtagning görs däremot ofta ute i svår, smutsig miljö. En vanlig felkälla är att avfallsbränslen inte är homogena och att de ofta är segregerade på så sätt att fina partiklar eller tyngre partiklar ansamlas i vissa partier. Får man med för mycket av någon av dessa partier så blir provet felaktigt. En annan felkälla kan vara att provtagningsredskapet har för liten öppning så att de största partiklarna inte kan komma med i provet. 35

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall

Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Metoder och verktyg för kontroll och säkerställande av kvalitet samt av att CSR- frågor beaktas RAPPORT E2013:06 ISSN 1103-4092 förord

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Plockanalys av hushållsavfall i Tyresö kommun Hur vi använder oss av naturens resurser nu och i framtiden är

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av avfall utförs av avfallsproducenten. Denna blankett gäller för farligt avfall. Om avfallet klassas som icke-farligt

Läs mer

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

RIVNINGSPLAN (EB.3:3) RIVNINGSPLAN (EB.3:3) 1(6) Datum Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Diarienummer Anmälan inlämnad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. På

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Inspektionschecklista BILAGA 4

Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklistan som börjar på nästa blad kan om så önskas modifieras, punkter läggas till eller dras ifrån innan tillsynsbesöket. Ett skäl till en sådan modifiering

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Plockanalys av hushållsavfall i Tyresö kommun Hur vi använder oss av naturens resurser nu och i framtiden är

Läs mer

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Upprättad av Kirsti Sandelin, Miljöbolaget i Svealand AB Sammanfattning Hushållset i denna plockanalys bestod av ett moderprov med rest där matet samlas

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG Information och praktiska tips 1 Farligt avfall på företag Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här har vi sammanställt lagar,

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB Plockanalys en metod för karakterisering av avfall Sanita Vukicevic NSR AB NSR Avfallslaboratorium - fr 1997 Plockanalyser - utvärdering av hushållens och industrins källsortering Kvalitetskontroll av

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. Vi

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1 (7) Vissa revideringar kan komma att ske efter inkomna synpunkter och då erfarenhet vunnits. Kontakta tillsynsmyndigheten för senaste versionen Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

FARLIGT AVFALL. Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se

FARLIGT AVFALL. Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se Piteå Renhållning & Vatten 0911 931 00 info@pireva.se Www.pireva.se FARLIGT AVFALL 26 000 ton farligt avfall samlas

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Miljöskyddsenheten Handläggare, 0340-882 70 Namn Adress Postnr Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde den en

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

11.12.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 337/31

11.12.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 337/31 11.12.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 337/31 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1179/2012 av den 10 december 2012 om kriterier för fastställande av när vissa typer av krossglas upphör att vara

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Vårt datum 2008-05-14 Vår referens Boden, Charlotta Lindberg Plockanalys Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Grontmij AB Besöksadress Norrbottensvägen 2 E-post charlotta.lindberg@grontmij.se Norrbottensvägen

Läs mer

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Måluppföljning... 4 4 Uppföljning av åtgärdsprogrammet... 10 4.1 Uppföljning av åtgärder som Gästrike Återvinnare

Läs mer

Redovisning av bygg- och rivningsavfall - sammanställning

Redovisning av bygg- och rivningsavfall - sammanställning 1(5) Redovisning av bygg- och rivningsavfall - sammanställning Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Arbetet avslutades Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift

Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift 1 (5) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Reidar Grundström, +46104784906 2014-09-04 : 14-03030 Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för

Läs mer

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra.

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND PM 2005-08-26 sid 1 (7) PM Hantering av verksamhetsavfall Denna PM syftar till att ge en kortfattad vägledning om vad som gäller för avfallshanteringen ute på olika företag beträffande

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen -

Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen - Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen - inverkan av metoder för provtagning och provberedning SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Evalena Wikström-Blomqvist, Lennart Gustavsson, Jolanta

Läs mer

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANP OPPSANPASSAD ASSAD AVFALLSHANTERING ALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN... SID 1 HITTA TRANSPORTÖR OCH MOTTAGARE... SID 1 LAGSTIFTNING... SID 2 SORTERING

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Exempel på blankett Grundläggande karakterisering finns på www.o.lst.se Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Nr Företag

Läs mer

Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus

Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus Avfallshantering Östra Skaraborg Inledning Insamling av matavfall är ett av regeringens nationella miljömål och lyder: Minst 50 procent

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

STYRNING AV DOKUMENT OCH DATA 1. SYFTE 2. OMFATTNING 3. ANSVAR / AKTUELLTHÅLLANDE 4. BESKRIVNING (5) Tore Magnusson

STYRNING AV DOKUMENT OCH DATA 1. SYFTE 2. OMFATTNING 3. ANSVAR / AKTUELLTHÅLLANDE 4. BESKRIVNING (5) Tore Magnusson 3.0 2012-11-16 1(5) STYRNING AV DOKUMENT OCH DATA 1. SYFTE Att styra hanteringen av Scandinavian Medical Swedens (Scan Med) kvalitetsdokument för att säkerställa att rätt utgåva finns hos berörda (interna

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg European Wenture Group Miljöbolaget i Storfors Förvärvades av EWG, European Wenture Group AB 2013/2014 Inom

Läs mer

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet Projekt: Rönnebadet Fastställd: 2014/12 Innehållsförteckning Kvalitetsplan Kvalitetsplan... 1 Innehållsförteckning Kvalitetsplan... 2... Error! Bookmark not defined. Kvalitets och miljöledning... 3 Organisation...

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag 2 f o t o : i l i l f o r m ingrid el i a s s o n en miljö värd att vårda Företagens ansvar. Giftigt, frätande och miljöfarligt. Det är

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

Materialinventering sammanställning

Materialinventering sammanställning 1 (6) Miljöförvaltningen Materialinventering sammanställning Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Byggherre Kontaktperson Telefon Byggnads- och fastighetsbeskrivning Byggnadstyp (t.ex.

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 2. Avfallsanläggningar Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i En avfallsplan ska innehålla uppgifter om anläggningar för återvinning och

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

RÅDETS FÖRORDNING (EU)

RÅDETS FÖRORDNING (EU) SV L 94/2 Europeiska unionens officiella tidning 8.4.2011 FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 333/2011 av den 31 mars 2011 om kriterier för fastställande av när vissa typer av metallskrot upphör att

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer