Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september

Transkript

1 1(6) Naturvårdsverket Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september Grupp 1 - Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder för att nå högre i avfallshierarkin? Vilket avfall bör förbrännas respektive materialåtervinnas? Johan Sundberg, Kent (FTI), Britt Sahlström, Ann-Marie, Tina (Antecknade) Sanna faciliterade. Frågeställningar Är den ökade avfallsförbränningen ett hinder för ökad materialåtervinning? Finns det statistik som visar att materialåtervinningen minskar i kommuner med överkapacitet på avfallsförbränning? Några tycket att det är ett hinder, särskilt när det blir lönsamt för kommuner att skicka avfall till förbränning jämfört med materialåtervinning och speciellt då de har egna anläggningar. En annan kommentar var att avfallsförbränning är ett komplement men inte ett hinder. Vi inte får mer förebyggande av avfall genom styrmedel för att minska förbränningen Vilka styrmedel kan behövas? Förbränningsskatt? Möjligt införa förbud mot förbränning av återvinningsbart avfall? Vad är återvinningsbart avfall? Avfall som inte bör materialåtervinnas pga av innehåll av farliga ämnen. Inga generella styrmedel behövs, de riskerar t bli för trubbiga. Däremot intressant med fokuserade styrmedel som producentansvar för t.ex. plast och metall som styr mot högre materialåtervinning. Ja, förbud mot förbränna avfall som går att materialåtervinna. Och krav på att endast sorterat avfall får förbrännas. Styrmedlen ska främst läggas på dem som genererar avfallet, d.v.s. producenterna. Tillsynen över avfallsförbränningsanläggningar behöver bli bättre och det är också ett styrmedel. Vilket avfall förbränns och hur hanterar man avfallet? Behov av tydligare kommunikation mellan avfallslämnare och behandlare om vad avfallet innehåller. Vilken roll har energiåtervinning för att komma högre i avfallshierarkin? Stor och viktig roll för att styra bort från deponi

2 2(6) Huvudbudskap Gruppen diskuterade följande huvudbudskap: Sverige ska gå från avfallshantering till resurshushållning. Avfallsförebyggande åtgärder och materialåtervinningen i Sverige måste öka. Hela EU ska klättra i avfallshierarkin (dvs först och främst minska avfallsmängderna). Inom EU-kommissionen pågår arbete om cirkulär ekonomi under flaggskeppet för resurseffektivitet i Europa Cirkulär ekonomi handlar om att produkternas mervärde bevaras så länge som möjligt och avfall elimineras. På sikt bör cirkulär ekonomi resultera i att varor från början designas så att de kan materialåtervinnas och inte ens behöver förbrännas. Det kan i dagsläget vara alltför fördelaktigt att förbränna avfall vilket medför att materialåtervinningen inte drivs framåt. Därför vill Naturvårdsverket på sikt se över styrmedel för att öka materialåtervinningen. Dock ska inte allt materialåtervinnas. Det finns avfall som innehåller farliga ämnen vilka ska fasas ut ur kretsloppet. Detta avfall kan vara lämpligt att förbränna. De stod alla bakom huvudbudskapen med några få kommentarer: Ta bort på sikt i de fall det förekommer Förtydliga att det är en jättestor skillnad mellan att förbygga och materialåtervinna. Det är så mycket bättre att förebygga och det borde framgå. Utgå från cirkulär ekonomi och inte från avfall. Det gäller den första. Använd gärna Ellen Mc Arthurs modell. Inspel från lässtyrelsen i Västmanland via e-post: Till viss del kan den ökade avfallförbränningen hindra en ökad materialåtervinning. Jag bedömer att materialåtervinningen kan öka genom tydliga regler och ökad kompetens i alla led. Som jag ser det så är den största frågan hur vi ökar kompetensen både hos den som ska göra sig av med avfall som den som hanterar avfallet. Vi ska inte glömma bort att avfall uppstår överallt, hos såväl privatpersoner som i välordnade organisationer. Det är viktigt att ha i åtanke att våra avfallssystem ska vara så smidiga som möjligt, det är synd att administrera bort tid och kraft som vi kan lägga på annat. Experterna får avgöra vad som är återvinningsbart avfall, det låter rimligt att farliga ämnen sorteras ut ur recirkuleringen genom att klassa det som avfall. Så länge som energiåtervinning ur ett ekonomiskt perspektiv är mer fördelaktigt kommer man att välja den lösningen.

3 3(6) Grupp 2 - Bidrar import av avfall till avfallsförbränning att EU når högre i avfallshierarkin, eller kanske tvärtom? Deltagare: Weine, Karl-Axel Reimar, Inger Olofsson, Björn Frostell, Raziyeh, Kari. Catarina faciliterar. Allmänt kring denna frågeställning menade de flesta att importen kan bidra till att EU som helhet når högre i hierarkin. En synpunkt var att det däremot kan vara hindrande för Sverige att nå högre i hierarkin. Det är viktigt att det finns krav på sortering av avfallet i de länder som exporterar till Sverige. Frågeställningar Finns det risk för att de länder som exporterar avfallet till Sverige inte själva bygger ut sin återvinningskapacitet, eller att det tar längre tid? Här hade gruppen delade åsikter. En del menade att det inte finns någon risk med att det tar längre tid att bygga ut återvinningskapaciteten i de andra länderna, bland annat eftersom exporten totalt sett är marginell jämfört med de mängder som deponeras. Andra synpunkter var att det finns en risk om inte det inte samtidigt finns ambitiösa materialåtervinningsmål. Behov av ambitiösa mål i varje steg i avfallshierarkin. Annan synpunkt var att begreppet restavfall bör användas. Lagstifta om att det är endast denna restavfall som för energiåtervinnas. Finns det risk för att medborgarnas vilja till att öka källsortering för materialåtervinning undermineras när osorterat avfall från utlandet bränns i Sverige? Nej tyckte de flesta, men det beror på. Viktigt säkerställa att det är restfraktion som kommer till Sverige och att vi styr mot mål för olika steg i avfallshierarkin dvs återanvändning, materialåtervinning, deponering. Om den sammantagna avfallspolitiken är trovärdig så behöver det inte underminera sorteringsviljan. En idé var att genomföra plockanalys i EU-1 och informera resultatet till medborgarna. Styrmedel? Bör EU:s närhetsprincip stärkas? En kommentar här var att vad det gäller EU:s närhetsprincip riktar den sig till hela EU, att EU som område ska ha tillräckligt med behandlingskapacitet. En annan synpunkt var att närhetsprincipen bör stärkas och förtydligas. Synpunkter om att LOU gör det svårt att tillämpa närhetsprincipen och att LOU i Sverige kan medföra att avfall inte förbränns i närmaste anläggning. Förslag på övrigt styrmedel var att införa källsorteringskrav för verksamheter. Huvudbudskap Sverige ska gå från avfallshantering till resurshushållning. Avfallsförebyggande åtgärder och materialåtervinningen i Sverige måste öka. Hela EU ska klättra i avfallshierarkin (dvs först och främst minska avfallsmängderna). Kommentarer från gruppen på lappar: - Lägg till (i rött) Hela EU ska klättra i avfallshierarkin och energiåtervinning innebär

4 4(6) att avfall lyfts och bort från deponi. - Bra behövs vision för vad detta innebär och i vilken takt vi vill gå. - Risken med att se avfall som resurs är att det ses som en tillgång med avfall. Avfall är ett problem. - Avfallshierarkin. EU ska sätta mål för ländernas resurshushållning. Ambitiösa mål för avfallsförebyggande, återanvändning och materialåtervinning. - Avfallshierarkin. Bort från deponering. Inför deponeringsförbud i ett eller flera steg i Europa. Ha ambitiösa mål. - Viktigt att komma ihåg att allt avfall inte ska cirkuleras. Dvs vi vill ha giftfria och resurseffektiva kretslopp. Det kan innebära att mer avfall måste brännas. - Glöm ej det personliga ansvaret. Hur kan jag påverka ökad/förbättrad återvinning. Det kan vara positivt att avfall från EU som annars skulle deponeras energiåtervinns i Sverige. Svenska förbränningsanläggningar har hög verkningsgrad där både värme och el produceras. Förbränning av avfall som annars skulle ha deponerats i utlandet kan vara ett alternativ till dess kapacitet för återvinning har byggts ut. Kommentarer från gruppen på lappar: - Förslag ändring: Det är kan vara positivt att avfall från EU - Kanske OK? Behövs en målbild på svensk nivå hur mycket kan/bör vi ta hand om? - Det beror på! Förutsätter långsiktig och genuin vision om hållbar utveckling. Förutsätter kvalitetskontroll Inspel från Länsstyrelsen i Västmanland via e-post: Jag har återkommande diskussioner med Mälarenergi (som förbränner avfall) om dessa frågor. Jag uppfattar att det finns ett stort behov av att kvittbli brännbart avfall i delar av Europa. Jag känner inte till om det finns planer på att bygga nya anläggningar för avfallsförbränning. I mina diskussioner med Mälarenergi har det framkommit att avfall från Storbritannien är välsorterat. Det är inte osorterat avfall som förbränns i Sverige. Efter den första sorteringen som görs i hem och i verksamheter är genomförda så sorteras det ytterligare hos den vidarebefordrar avfallet till Sverige. LOU i Sverige kan medföra att avfall inte förbränns i den närmaste förbränningsanläggningen. Jag kan inte uttala mig om EU:s närhetsprincip. Återigen är min bedömning att med ökad kunskap om sortering och fördelarna med detta så bör vi kunna nå längre. Grupp 3 - Ökad miljöpåverkan till följd av ökad avfallsförbränning? Deltagare: Anna Säfsten, Åsa Stenmarck, Johanna Eriksson, Ingrid Haglind, Maria Arm, Helge, Staffan. Erika faciliterar. Frågeställningar 1. Den ökade importen av avfall har bidragit till ökad lokal miljöpåverkan. Ex brister i deponering av aska, brister vid mottagning av avfallet (luktproblem i Västerås). Behov insatser? Nationell tillsynskampanj. Kontinuerlig provtagning rökgaser (åtgärd i nationella avfallsplanen). 2. Behov av långsiktig plan för hantering av askor när exempelvis inte Langöya längre kan ta emot flygaska från Sverige.

5 5(6) 3. Avfallsförbränning ger upphov till betydande mängder aska Det finns behov av att kommunicera detta tydligare. Idag säger vi att Sverige deponerar mindre än en procent av hushållavfallet. Om vi räknar med flygaska och bottenaska som inte kan återvinnas så deponeras mycket mer. Kommentarer från gruppen: Frågeställningarna är bra men nyansera mera! Detta är system som är internationella och komplexa att förklara hitta kärnfrågan. Vad gäller frågeställning nr. 3 så är detta för komplext för allmänheten viktigare att kommunicera varför privatpersoner ska sortera sitt avfall i Sverige för materialåtervinning när vi importerar avfall från utlandet för energiåtervinning. IVL har tagit fram ett indikatorsystem som illustrerar var olika strömmar tas omhand slutligen. Ytterligare ett problem är att avfallsimporten leder till att avfall förbränns istället för biobränsle som skulle haft mindre miljöpåverkan. Ökad lokal miljöpåverkan LCA behövs transporter, drifttid, arbetstillfällen. Huvudbudskap: Inom EU pågår för närvarande fastställande av BAT-slutsatser (utsläppsgränsvärden för hela EU) för avfallsförbränning. Dessa grundar sig på att man använder bästa tillgängliga teknik för att minimera de utsläpp som uppkommer vid avfallsförbränning. Svensk linje för detta är att när avfall ska förbrännas bör det ske med bästa tillgängliga reningsteknik av utsläpp och slagg/aska och dessutom ske med hög energieffektivitet. Avfallsförbränning regleras genom förordningen om förbränning av avfall och i villkor i tillstånd. I förordningen finns minimikrav på mätning av bland annat dioxin. I Sverige driver Naturvårdsverket krav på kontinuerlig dioxinmätning i prövningar av tillstånd för avfallsförbränningsanläggningar. En viktig hörnsten i det svenska systemet är verksamhetsutövarens (VU) eget ansvar. VU ska ha god egenkontroll och rutiner för att säkerställa att de endast tar emot sådant avfall som godkänts/bedömts lämpligt vid tillståndsprövningen av den specifika anläggningen. Tillsynsmyndighetens roll är att följa upp att egenkontrollen fungerar. Naturvårdsverket utreder, inom ramen för ett regeringsuppdrag, hur ett spårbarhetssystem för farligt avfall skulle kunna utformas samt hur vi kan förbättra den nationella avfallsstatistiken generellt. Ett spårbarhetssystem samt förbättrad statistik kommer att bidra till bättre kontroll över avfallsflöden. Kommentarer: Länsstyrelsen i Västmanland: Sedan Mälarenergis förbränningsanläggning för avfall togs i drift 2014 så har vi på jobbat metodiskt med vår tillsyn och kravställning på verksamhetsutövaren. Avseende lukten så har Mälarenergi arbetat med kvalitetskontroll hos leverantörerna, rutinförändringar inom den egna verksamheten samt ombyggnad av pannanläggningen. Vid möte med Mälarenergi i förra veckan klargjorde vi att luktproblem kan uppstå till följd av driftstörningar. Vi accepterar däremot inte luktproblem utanför verksamhetsområdet till följd av att man tar in avfall av låg kvalitet. Vi överväger ett

6 6(6) föreläggande om vite vid sådana händelser. Även tillfälligt förbud av hanteringen kan vara en möjlig åtgärd. Under år 2014 åtalsanmälde vi Mälarenergi för att dioxinutsläppen från förbränningsanläggningen överskred villkoren. Mälarenergi har vidtagit tekniska åtgärder för att kunna underskrid villkorskraven i fortsättningen. En långsiktig plan för hantering av askor behövs. Kommentarer från gruppen på lappar: Behöver vi bränslet? Verksamhetsutövaren har ansvaret men det behövs bättre tillsyn/kontroll av efterlevnad av regelverk. Rätt sak i rätt panna ex. PFOS. Mätningar behövs men dyrt. Kostnadseffektiv användning av aska ifrågasätts; styrmedel för att öka eget omhändertagande av askor i Sverige. Biobränsle vs. avfallsbränsle skjuter delvis undan bättre bränsle, styrmedel behövs. Helhetsperspektiv behövs lokalt, nationellt. Insatser på EU-nivå? Tillsynsvägledning behövs. Synen på myndighetsarbete - stor skillnad i tillämpning av förordning. Dioxin viktigt utifrån att jobba med största miljönytta. Farligt avfall detaljreglerat idag men svårt att tillämpa eftersom det är en utövare i rörelse. Finns goda exempel. OBS definitioner.