Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen"

Transkript

1 Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen 2005 Vårdprogrammets giltighetstid:

2 ISBN Onkologiskt centrum, Lund

3 Innehåll 1. Inledning Använda förkortningar Epidemiologi Incidens och mortalitet Utredning Cytologisk/Histopatologisk diagnostik Diagnostisk radiologi (inklusive PET) Profylaktisk tand- och bettbehandling Behandlingsprinciper: A. Generella principer Kirurgisk behandling 2. Radioterapi B. Organspecifikt Cytostatikabehandling Residualtumör och recidiv diagnostik och behandling Nutritionsaspekter Smärtlindring Psykosociala aspekter Uppföljning och kontroll Litteratur Appendix: Pågående studier: ARTSCAN och PROSCAN Normalslemhinneförändringar vid huvud- halscancer EXTREME (randomiserad cytostatika +/- cetuximab [EGFr-antikropp] first line kemoterapi vid icke-kurabel sjukdom) Appendix: Uppföljande tandvård Strålbehandlade patienter Appendix: Smärtstillande och relaterade preparat 3

4 4

5 1. Inledning Förord Cancer inom huvud- och halsregionen är internationellt sett en av de 5 6 vanligaste cancerformerna. I Sverige drabbas årligen drygt personer (maligna melanom exkluderade) av denna tumörform, vilket gör den till den 10:e vanligaste cancerformen i Sverige. Onkologiska och ÖNH-klinikerna vid USiL har sedan 1950-talet haft en gemensam tumörrond för att en gång i veckan tillsammans bedöma och ta ställning till behandling av patienter med cancer i huvud- och halsregionen. Successivt har allt fler discipliner engagerats i denna rond som i dag representerar hela bredden i det multidisciplinära omhändertagandet av denna patientkategori. Föreliggande vårdprogram har under ett par års tid utarbetats i dialog mellan engagerade specialiteter vid USiL, UMAS och företrädare för ÖNH-klinikerna i Södra sjukvårdsregionen. Vårdprogrammet innebär en kodifiering av den praxis som vuxit fram inom ramen för den ÖNH-onkologiska rondens samarbete. Fortfarande saknas vissa avsnitt, såsom omvårdnad och palliativ behandling, men dessa kommer att införas under året. En tumördatabas för registrering och uppföljning av patienter handlagda vid USiL är nyligen tagen i bruk. Vi hoppas att detta program skall ge stöd och råd i utredningen, behandlingen och uppföljningen av patienter med cancer i huvud-halsregionen. Det skall även kunna användas som ett stöd i undervisning och utbildning i frågor som rör denna patientkategori. I det senare syftet har några mer utförliga avsnitt avseende bl.a. etiologi och generella behandlingsprinciper inkluderats. Någon detaljerad referenslista finns inte, i stället har vi listat några översiktliga artiklar och böcker, som vid behov kan ge uppslag till vidare läsning. Vårdprogrammet har godkänts av Regionala medicinska rådet för tumörsjukdomar och finns tillgängligt på Onkologiskt Centrums hemsida En uppdatering av programmet beräknas ske med två till tre års intervall. Vårdprogrammets giltighetstid är Lund den Eva Brun Överläkare, med dr Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Johan Wennerberg Överläkare, prof Öron-, näs- och halskliniken Universitetssjukhuset i Lund 5

6 Redaktionskommitté Eva Brun Johan Wennerberg Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Referensgrupp för vårdprogramsarbete Per Alberius Plastikkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Gunilla Andersson Avd Oral kirurgi, Tandläkarhögskolan, Malmö Mårten Annertz Bild och Funktionsdiagnostiskt Centrum, Universitetssjukhuset, Lund Anders Ask Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Elisabeth Berg Nutritionsenheten, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Göran Bjelkengren Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Lars Christerson Käkkirurgiska Kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Jan Dolata ÖNH-kliniken, Lasarettet, Helsingborg Henryk Domanski Patol./cytol klin, Universitetssjukhuset, Lund Göran Harsten ÖNH-kliniken, Lasarettet, Ystad Maria Hellbom Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Finn Jörgensen ÖNH-kliniken, Sjukhuset, Halmstad Kristina Jönsson Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Elisabeth Kjellén Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Per Malmström Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Christina Norström ÖNH-kliniken, Sjukhuset, Ängelholm Bengt Ohlander ÖNH-kliniken, Centrallasarettet, Växjö Serge Padoan ÖNH-kliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad Roland Rydell Fon avd, ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Monica Saxne ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Jan Tennvall Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Rolf Uddman ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Poul Vaarning ÖNH-kliniken, Blekingesjukhuset, Karlskrona Peter Wahlberg ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Mads Werner Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund 6

7 2. Använda förkortningar ARTSCAN CR EBV FNA/FNAB Accelereted Radiotherapy of Squamous Cell Carcinoma in the Head and Neck Komplett tumörremission (Complete remission) Epstein-Barr virus Finnålscytologi (Fine-needle aspiration/biopsy) HBO Hyperbar O 2 MVL Microvaskulär lambå PCR Polymerase-chain reaction PD Progressiv tumörsjukdom (progressive disease) >25% progress PET Positron Emissions Tomografi PR Partiell tumörrespons (>50% regress) PROSCAN Proliferation Characteristics of Squamous Cell Carcinoma in the Head and Neck RT Radioterapi SD Stabil tumörsjukdom (stable disease) <25% regress eller progress TNM Klassifikation av tumörstadium avseende primärtumör (T), regionala lymfkörtelmetastaser (N) och fjärrmetastaser (M) [Tumour Node Metastasis enl. UICC och AJC] US Ultraljud (ultrasound) USFNAC Ultraljudsledd finnålscytologi (Ultrasoundguided fine-needle aspiration cytology) 7

8 3. Epidemiologi (Hämtat ur: C Mercke & J Wennerberg; Huvud och halscancer, In: Onkologi, Liber förlag, 1998, red: U Ringborg, R Henriksson, S Friberg. Återgivet med tillstånd från förlag, redaktörer och författare.) Incidens Cancer inom huvud- och halsregionen är en heterogen tumörgrupp, som kan uppkomma på flera olika lokaler i regionen. Den histologiskt vanligaste typen är skivepitelcancer utgången från slemhinna, men även spottkörtlar och thyreoidea drabbas. Mer ovanligt är maligna ben-, brosk, nerv- och kärltumörer. Utöver detta kan maligna lymfom manifestera sig i regionen. Cancer inom huvud-halsregionen (exklusive hudcancer och malignt melanom) utgör i Sverige med ca fall om året 3.5 % av antalet nya cancerfall. Majoriteten av dessa utgöres histologiskt av skivepitelcancer, lokaliserad till munhåla, svalg, larynx, näsa och bihålor. Skivepitelcancer Med knappt fall per år utgör denna grupp 2.5% av antalet nya fall, och är således i Sverige en ganska ovanlig tumörform. Incidensen varierar emellertid kraftigt mellan olika länder och regioner. I ett internationellt perspektiv är skivepitelcancer i huvud- och halsregionen i industrialiserade länder den 6:e vanligaste cancerformen och i utvecklingsländer den näst vanligaste (Perkins et al, Int J Cancer 1988;41:184 97). Variationsbredden illustreras väl av larynxcancerincidensen i olika länder. Det finns en könsdifferens med en kvot på 3:1 mellan män och kvinnor. Den åldersspecifika incidensen ökar markant efter 50 års ålder och skivepitelcancer är relativt ovanlig hos yngre individer, undantagandes epipharynxcancer, medan däremot både spottkörtelcancer och thyreoideacancer inte är helt ovanlig hos individer under 40 år. Det finns för skivepitelcancer inom huvud- och halsregionen en tendens till långsam stegring av den ålderskorrigerade incidensen, vilken sannolikt kan förklaras av en ökande exposition för carcinogen (se etiologi nedan). En oroväckande trend är en ökning av tungcancerincidensen bland individer under 40 år det senaste decenniet. En ökning som inte säkert kan förklaras av en ökad exposition för kända carcinogen. Spottkörtelcancer I Sverige diagnosticeras årligen kring 80 nya fall av maligna tumörer i spottkörtlarna, lika fördelade mellan män och kvinnor. Ca 90% av alla, maligna och benigna, spottkörteltumörer är lokaliserade till de stora spottkörtlarna; parotis (80%) och submandibularis (10%). Av resterande 10% återfinnes hälften i hårda gommens slemhinna. Ju mindre spottkörtel en tumör utgår ifrån desto större är sannolikheten att den är malign. Av tumörerna i parotis är ca 15% maligna, i submandibularis 30% och i hårda gommen 60%. Etiologi Skivepitelcancer inom huvud- och halsregionen uppvisar stora incidensskillnader mellan könen och mellan länder och regioner. Detta talar för att inverkan av miljö- och livsstilsfaktorer är stora och att det finns möjligheter till prevention för att sänka incidensen. Livsstilsfaktorer Rökning och alkohol är välkända etiologiska agens för skivepitelcancer inom huvud och halsregionen. Var för sig ger de riskökningar (jämfört med icke exponerade) med 8

9 dosberoende, relativa risker upp till (RR) ca 3 för alkohol och 8 9 för rökning. Röktobak kan i sig delas upp i ljus och mörk tobak, där den carcinogena effekten anses lägre för den ljusa än för den mörka. Tillsammans verkar alkohol och röktobak inte additivt utan multiplikativt och de kan ge ökningar av relativa risken på 15 24, beroende på tumörlokalisation. Efter rökstopp minskar riskstegringen, men det tar år innan den närmar sig nivån för en oexponerad population. Uppskattningar av rökningens bidrag till skivepitelcancerincidensen för de två största tumörgrupperna ger vid handen att ca 90 % av larynxcancer är rökassocierad och mellan 60% (kvinnor) och 90% (män) av munhåle-/orofarynxcancer. Potentialen för prevention är här med andra ord stor. Snusningen har varit mycket omdebatterad som riskfaktor för ffa munhålecancer. En nyligen genomförd svensk, populationsbaserad fall-kontrollstudie har visat att svenskt, vått snus inte ger någon ökning av risken för att insjukna i skivepitelcancer i huvud och halsregionen. Begreppet "snus" täcker dock ett stort spektrum av produkter från "torrt" snus för inhalation till olika typer av vått snus, varför man inte kan utesluta att andra typer av snus är cancerframkallande. Det är exv. väl dokumenterat att halterna av carcinogena nitrosaminer i snustobak varierar kraftigt mellan olika länder beroende på tobakens olika berednings- och lagringsförhållanden. Passiv rökning har inte konklusivt kunnat bindas till cancerutveckling i huvud- och halsregionen, men en kritisk granskning av epidemiologiska data talar för att det finns ett samband mellan passiv rökning och risk för sino-nasal cancer, där riskökningen är dosberoende relaterad till exposition och där riskökningen för de kraftigast exponerade uppgår till gånger. Nasofarynxcancer förefaller etiologiskt vara skild från cancer i övriga delar av slemhinnan i svalget, munhåla och larynx. Den uppvisar stora geografiska variationer och är vanligare i fjärran östern än i västvärlden, liksom den är vanligare i medelhavsregionen än i norra Europa. Incidensen är hög i södra Kina och bland eskimåer men relativt låg i Korea. Detta liksom migrationsstudier talar för att den etniska skillnaden skulle vara huvudsakligen bunden till miljö. Högt intag av saltad fisk (ffa i barndomen) liksom rök från matlagning har angivits som carcinogen, men sambanden är inte helt säkerställda. Nasofarynxcancer har även genom serologiska och molekylärbiologiska studier associerats med Epstein-Barr virus infektion. Den exakta rollen som EBV spelar i utvecklingen av nasofarynxcancer är emellertid inte känd. Det finns även livsstilsfaktorer som verkar minska risken för att insjukna i skivepitelcancer i huvud- och halsregionen. I flera stora studier har man sett en sänkning av incidensen vid högt intag av födoämnen rika på vitamin A, C och E. För kategorier med de högsta intagen kan risken upp till halveras. Solexponering ökar risken för skivepitelcancer på läpp och hud. Läppcancer ses oftare hos utomhusarbetande yrkesgrupper som exv. lantbrukare och trädgårdsarbetare. Yrkesrelaterade risker Fall-kontrollstudier har utpekat cement som en riskfaktor för skivepitelcancer i munhålafarynx-larynx (RR 4.4). Likaså har man hållpunkter för att tjär-/kolprodukter samt damm av virke från gran (RR ) kan orsaka larynxcancer. Däremot har asbest inte associerats med ökad risk för cancer i huvud- och halsregionen. 9

10 Bihålecancer (adenocarcinom) lokaliserad till ethmoidalsinus är överrepresenterad hos möbelsnickare och har bundits till exposition för damm från ädelträ/hårda träslag. I vissa studier har även läderarbetare uppvisat ökad risk för ethmoidalcancer. Även yrkesmässig exponering för nickel anses kunna ge bihålecancer. Relaterat till antalet "livsstils"orsakade huvud- och halscancrar är antalet yrkesorsakade cancrar litet. Premaligna lesioner De vanligaste premaligna lesionen i munhålan är leukoplaki och erytroplaki. Diagnostiken av dessa är klinisk. Leukoplaki definieras som en vitfläckig förändring i munhålans slemhinna vilken kliniskt eller histopatologiskt inte kan klassificeras som någon annan, specifik åkomma. Erytroplakin är motsvarande klarröda slemhinneförändring. Det finns två typer av leukoplaki, en homogen med relativt slät yta och en "späckig" med nodulärt utseende och erytromatös bas. Incidensen av leukoplaki i västvärlden rapporteras variera kring 3% och frekvensen malign transformation ligger mellan1.5 6%. Orsaker till leukoplaki anses vara rökning, alkohol, kronisk inflammation och irritation från karierade bett, missanpassade proteser och dålig munhygien. Speciell risk för malign transformation finns hos "späckiga" leukoplakier och hos erytroplakier. Risken för transformation hos de senare anses vara mer än 10 ggr större än hos leukoplakier. Inverterade papillom eller transitional cell papilloma är en relativt ovanlig tumör som uppstår i näsans eller bihålornas respiratoriska epitel. Den kan ses i alla åldrar, men är vanligast i 40- och 50-årsåldern. Den är vanligare hos män än hos kvinnor (3:1). Etiologin är okänd men uppkomsten av inverterade papillom har förknippats med humant papillom virus (HPV). Inverterade papillom övergår i mellan 2 och 13% av fallen i cancer. Sett ur perspektivet "markör för risk för cancerutveckling" kan förekomsten av skivepitelcancer i sig ses som den mest precancerösa lesionen % av patienterna uppvisar samtidigt eller utvecklar senare en skivepitelcancer på annan plats, skild från den första, i munhåla/svalg/oesophagus eller luftvägarna. 10

11 4. Incidens och mortalitet Genomsnittligt antal nya fall/år av cancer i huvud- och halsregionen i Sverige under perioden , antal fall <40 år och relation manliga och kvinnliga fall. "Slemhinnecancer" Lokalisation Män Kvinnor Totalt <40 år <40 år (%) M/K kvot Läpp ,5 1,5 2,2 Tunga ,3 6,4 1,3 Munbotten ,0 0,0 2,0 Övrig munhåla ,0 1,5 1,0 Mesofarynx ,3 2,3 2,0 Nasofarynx ,3 14,8 2,7 Hypofarynx ,5 0,8 4,5 Näsa-bihålor ,0 5,6 1,5 Larynx ,0 0,6 5,0 Summa ,8 2,6 2,1 "Körtelcancer" Spottkörtlar ,0 13,2 1,1 Thyroidea ,0 24,4 0,4 Summa ,0 Totalt % av alla nya cancerfall Antal nya fall av "slemhinnecancer" 915 2,1 Antal nya fall av "körtelcancer" 378 0,9 Totalt antal H&N fall ,9 Antal nya cancerfall i Sverige: Källa: Cancer Incidence in Sweden 11

12 Fall av cancer i huvud- och halsområdet i Södra sjukvårdsregionen (genomsnitt av åren ) Regionen Malmö Reg exkl Malmö Läpp 36,4 5,6 30,8 Tunga 28,4 5,6 22,8 Munbotten 9,6 1,8 7,8 Övrig munhåla 27,6 4,4 23,2 Mesofarynx 22,2 5,8 16,4 Nasofarynx 6,0 1,0 5,0 Hypofarynx 10,4 3,2 7,2 Svalg UNS 0,6 0,0 0,6 Näsa-bihålor 12,4 2,0 10,4 Larynx 43,2 10,0 33,2 196,8 39,4 157,4 Spottkörtlar 18,0 2,0 16,0 Thyroidea 45,0 8,4 36,6 Befolkning Incidens per inv 12,4 15,1 11,9 Internationell cancerincidens Antal nya fall/år (WHO beräkningar) Rank Män Kvinnor Båda könen Antal fall: 1 lunga bröst ventrikel ventrikel cervix lunga colon/rectum colon/rectum bröst munhåla/svalg ventrikel colon/rectum prostata corp. uteri cervix oesophagus lunga munhåla/svalg lever ovarium oespohagus blåsa munhåla/svalg lever lymfom oesophagus lymfom leukemi lymfom prostata blåsa leukemi uterus ovarium pancreas

13 5. Utredning Remissvägar och kontakter Nydiagnosticerade ÖNH-onkologiska fall kan diskuteras och anmälas till tumöransvarig ÖNH-läkare via direkttelefon Färdigutredda fall från Södra Sjukvårdsregionen bedömes på gemensam ÖNH-onkologisk mottaging två ggr/vecka och diskuteras på samma veckas multidisciplinära ÖNH-onkologiska rond. Generella anamnestiska uppgifter Nuvarande och tidigare rök- och alkoholvanor (mängd och duration) bör dokumenteras, liksom relevant nuvarande och tidigare yrkesanamnes. Tidigare tumörsjukdom hos patienten liksom förekomsten av tumörsjukdom i släkten bör också dokumenteras. För stöd till rökstopp se Kapitel 9, A.3. För samtliga nedanstående lokaler gäller att: - närmare information om enskilda radiologiska undersökningar finns i kapitel 7 Diagnostisk radiologi - det finns nästan alltid indikation för pre-radioterapeutisk tandsanering. Utförligare information återfinns under Behandlingsprinciper Munhålecancer ICD 10-kod Uppdelas i: Tungcancer C02 Munbottencancer C04 Gingivalcancer C03 Gomcancer C05 Buccalcancer C06.0 (OBS! tungbas C01.9 ingår ej i munhåla) Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR vid mandibelnära tumör respektive tandartefakter Operabilitetsbedömning enligt respektive kliniks rutiner. Utredning på regionklinik Demonstration/eftergranskning av vad som utretts enligt ovan samt: Eventuellt kompletterande utredning (t ex MR och/eller PET) Operabilitetsbedömning (se detta) (om ej gjort på hemorten) Palpation i narkos tillsammans med onkolog. Resektabilitetsbedömning (se detta). Tatuering av tumörgränser TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut 13

14 Larynxcancer ICD 10-kod Uppdelas i: Supraglottisk larynxcancer C32.1 Glottisk larynxcancer C32.0 Subglottisk larynxcancer C32.2 Utredning på hemortslasarett Scopi och biopsi. (Filma gärna biopsiingreppet vid små tumörer eller skicka obiopserade patienter till regionkliniken p.g.a. svårigheter att bestämma tumörlokalisation i efterhand) CT vid a) stora glottiska tumörer (T2b T4 ) (Lokalisationsspecifik röntgenutredning, se kap 7) b) alla sub- och supraglottiska tumörer OBS! Begär tunna CT-snitt 1 2 mm över larynx för detektion av broskpåverkan. Halsen i övrigt 3 5 mm snitt för lgll-diagnostik. CT thorax/rtg pulm Röstinspelning och logopedbedöming Om andningshinder och tracheotomi övervägs göres hög trach eller coniotomi! Utredning på regionklinik Demonstration av vad som utretts enligt ovan Ev. kompletterande utredning Operabilitetsbedömning (se detta) (om ej gjort på hemorten) Scopi tillsammans med onkolog. Resektabilitetsbedömning TNM-klassifikation Foniatrisk undersökning med videoinspelning + foto Tumörrondsbeslut Oropharynxcancer ICD 10-kod Uppdelas i: Tonsillcancer C09 Tungbascancer C01 Oropharynx övrigt C10 (Mjuka gommen se munhålecancer) Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg Pulm Eventuellt MRT (t ex vid tandartefakter o/e tungbascancer) Utredning på regionklinik Demonstration av ovanstående Ev. kompletterande utredning (MR) Palpation i narkos och ev. tatuering, tillsammans med onkolog TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut 14

15 Hypopharynxcancer ICD 10-kod C13 Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR Utredning på regionklinik Demonstration av vad som utretts enligt ovan Ev. kompletterande utredning Endoscopi tillsammans med onkolog och bedömning av resektabilitet Foniatrisk bedömning TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut Epifarynxcancer ICD 10-kod C11 Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar Kranialnervstatus CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR Eventuellt ögonkonsult Utredning på regionklinik Demonstration av vad som utretts enligt ovan Kompletterande utredning med MR o/e PET Epipharyngoskopi tillsammans med onkolog TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut Näs- bihålecancer ICD 10-kod C31 Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD, helst endonasalt. Gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Ögonkonsult vid susp. orbita eller sinus cavernosus-engagemang 15

16 Utredning på regionklinik Demonstration av ovanstående undersökningar Ev. kompletterande utredningar Sino-naso-epipharyngoskopi tillsammans med onkolog TNM-klassifikation Avtryck för gomplatta Tumörrondsbeslut Spottkörtelcancer ICD 10-kod Uppdelas i: Parotis C07 Submandibularis C08.0 Sublingualis C08.1 Små spottkörtlar C06.9 Maligna Adenoidcystisk cancer Acinic-cell cancer Mucoepidermoid cancer Adenocancer uns Odifferentierad cancer Cancer ex pleomorft adenom Övriga Utredning på hemortslasarett Cytologi (FNA ) (ej biposi), gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals (ev Ultraljud) CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR Utredning på regionklinik Demonstration av ovanstående Ev. kompletterande utredning (CT huvud-hals, MR) TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut Thyreoideacancer Se: Södra Sjukvårdsregionens vårdprogram för thyreoideacancer, Version III, reviderad 1999 (länk: Evaluering av halsens lymfkörtelstationer Halslymfkörtelstatus är den enskilt viktigaste prognostiska tumörmarkören vid skivepitelcancer inom slemhinnorna inom huvud- halsområdet. Storlek, antal, nivå, sida i förhållande till primärtumör och extranodal tumörväxt influerar prognosen. 16

17 Klassifikation enligt UICC 2002 (= AJCC) Nedanstående gäller för munhåla, larynx, oropharynx och hypofarynx (inte för epifarynx, thyreoidea eller hudcancer, som har egen klassifikation) N Regional Lymph Nodes NX Regional lymph nodes cannot be assessed N0 No regional lymph node metastasis N1 Metastasis in a single ipsilateral lymph node, 3 cm or less in greatest dimension N2 Metastasis in a single ipsilateral lymph node, more than 3 cm but not more than 6 cm in greatest dimension; or in multiple ipsilateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension; or in bilateral or contralateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension N2a Metastasis in a single ipsilateral lymph node, more than 3 cm but not more than 6 cm in greatest dimension N2b Metastasis in multiple ipsilateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension N2c Metastasis in bilateral or contralateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension N3 Metastasis in a lymph node more than 6 cm in greatest dimension 17

18 Lymfkörtelnivåer (modifierat från Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, 1981) Region I II III IV V VI P R S submentala och submandibulära lymfkörtlar lymfkörtlar utmed övre tredjedelen av v. jugularis interna lymfkörtlar utmed mellersta tredjedelen av v. jugularis interna lymfkörtlar utmed nedre tredjedelen av v. jugularis interna lymfkörtlar inom posteriora triangeln mellan sternocleidomastoideus bakre kant och trapezius framkant juxtaviscerala lymfkörtlar (ej i fig) lymfkörtlar i parotislogen retroauriculära lymfkörtlar lymfkörtlar suboccipitlalt Metoder Palpation har en hög andel falskt positiva och falskt negativa bedömningar av lymfkörtelstatus, varför palpation enbart är otillräckligt för planering och behandling. CT och MRT med kontrastförstärkning är mer tillförlitligt vid värdering av lymfkörtelstatus än palpation, med en accuracy på ca 80%. Ingen signifikant skillnad mellan CR och MRT härvidlag. Enkelt att komplettera kartläggning av primärtumören med utvärdering av halsens körtelstationer. Exempel på morfologiska kriterier som talar för lymfkörtelmetastas vid både CT och MRT: lgl med kortaste Ø >10 mm (>11 mm inom submandibularisregionen) >3 grupperade lgl med minimal Ø >8 9 mm oregelbunden kontrastförstärkning i lgl betingad av nekros, cystisk tumörväxt eller avaskulär keratinisering med >3 mm stora nekroser extranodal tumörväxt 18

19 Ultraljud (US) för kartläggning av regional metastasering har hög sensitivitet och låg specificitet. Styrkan i metoden är att den kan användas för ultraljudsledd finnålscytologi (USFNAC) som har mycket hög tillförlitlighet, 85 90%. Retropharyngeala lymfkörtlar kan ej värderas med US. PET (se kapitel 7) med FDG har inget rutinmässigt tilläggsvärde vid lymfkörtelutredning men kan användas vid riktade frågeställningar. Utredning av metastas till ÖNH-regionen från okänt origo: Uppläggning av utredningen styres i viss mån av metastasens histologi/cytologi. I fallande ordning ses följande tumörtyper: 1. skivepitel 2. adenocarcinom 3. odiff cancer 4. malignt melanom 5. sarkom 6. småcellig cancer 7. annat Alltid göres: - FNA, - ev. USFNAC av halsen - CT huvud-hals - CT thorax/rtg pulm - Klinisk ÖNH undersökning (inkl. totalskopi) 1. Skivepitelcancermetastas Alltid: 1. Totalskopi (epipharynx, oropharynx, hypoph/oes, ventrikel, larynx, broncher) inklusive biopsi från epipharynx och ipsilateral tonsillectomi, med snittning av hela prep. Vid normal bronchoskopi kan man överväga lavage för CD. 2. CT huvud-hals och CT thorax. 3. PET om radiologisk utredning och indirekt scopi med px inte ger riktade tumörmisstankar Om ovanstående utredning ger negativt resultat göres samtliga nedanstående undersökningar, undantaget EBER1 om tumören uppvisar keratinisering a) EBER1 på FNA eller biopsi (EBV etiologi?) b) MR c) EBV-serologi d) Ev. thyreoglobulinbestämning 19

20 2. Adenocarcinommetastas (Dessa fall bör innan utredning diskuteras med onkolog, för att undvika extensiv utredning i de fall där meningsfull terapi ej bedömes möjlig.) Utredningen kan riktas mot sannolika origo som: 1. Thyreoidea Thyr. scint. Ultraljud hals S-thyreoglobulin 2. Oes-ventrikel Gastro-oesophagoskopi CT thorax-buk 3. Mammae Mammografi/kir. konsult 4. Ovarier/uterus Gyn.konsult 5. Njurar Ultraljud buk 6. Lungor CT thorax-buk Bronchoskopi med lavage och px 7. Prostata PSA Skelettskintigrafi Urologkonsult 3. Metastas från odiff cancer Alltid: CT huvud-hals och thorax Möjligheten av lymfom skall uteslutas (immunohistokemi). Utredningen riktas mot sannolika origo som: 1. Epipharynx Endoskopi med px från Waldeyers svalgring, o.a. möjliga och tungbas primärtumörlokaler. Om px är negativt utföres: EBER1 immunhistokemi CT alt MR tungbas PET undersökning (EBV-serologi?) 2. Lungcancer CT thorax-buk 4. Melanommetastas Utredningen efter diskussion med onkolog för individuell behandlingsuppläggning. Utredningen riktas mot sannolika origo: 1. Hudkonsult 2. Ögonkonsult 3. CT huvud-hals och CT thorax/rtg pulm 4. Naso/sino/epipharyngoskopi (5. Ultraljud hals med riktad punktion.) 20

21 5. Sarkommetastas Remitteras till sarkomgruppen, USiL 6. Småcellig och neuroendokrin cancer 1. Uteslut lymfom (immunhistokemi) och lungcancer; CT huvud-hals och CT thorax-buk (samt ev. bronchoskopi). 2. Vid misstanke på Merkelcellscancer göres kompletterande imunhistokemi och ultraljud hals samt ev. elektronmikroskopi. 7. Storcellig cancer Uteslut lymfom (se ovan CT huvud-hals och CT thorax-buk). Vid misstanke om lungcancer ev. bronchoskopi. 21

22 6. Cytologisk/histopatologisk diagnostik Cytologi Allmänt Aspirationsbiopsi med finnål (FNAB) lämpar sig särskilt som en första diagnostisk metod inom ÖNH-regioner där många förändringar är lätt palpabla. Även icke-palpabla lesioner som kan visualiseras med ultraljud eller röntgenteknik kan punkteras med framgång. Den diagnostiska sensitiviteten och känsligheten med FNAB-metoden beror mycket på aspiratets och utstrykets kvalité som i sin tur beror på punktörens erfarenhet och skicklighet. Punktion bör utföres av läkare som behärskar tekniken till fullo. Rätt använt kan FNAB vara lika säker som fryssnittsdiagnos och ibland lika säker som vanlig histopatologisk diagnos. Oftare ger den cytologiska diagnosen vägledning i den vidare handläggning av patienten. FNAB kan skilja mellan lymfkörtel, spottkörtel och thyroidea och kan oftast skilja mellan benigna och maligna tillstånd. Vidare kan FNAB oftast skilja mellan lymfom, carcinom och sarkom. Aspirerat material kan även användas till annat än enbart morfologisk diagnos, t ex cytogenetik och cellfenotypning i flödescytometer. Behandlade cancerpatienter som presenterar med misstänkta förändringar vid uppföljning kan lätt utvärderas med FNAB. Misstanke om spottkörteltumörer Den rikliga floran av benigna och maligna spottkörteltumörer gör att den cytologiska diagnostiken kan vara osäker i många fall. En cytologisk diagnos av pleomorft adenom eller Warthins tumör kan ibland vara mycket säker, men kommunikation mellan cytolog och kliniker måste vara mycket öppen för att undvika missförstånd avseende den enskilde cytologiska diagnosens pålitlighet. Misstanke om lymfom Vid minsta misstanke om att en förändring kan vara ett malignt lymfom bör man försäkra sig om att cytologiskt material tillvaratas i en lösning som möjliggör fenotypning i flödescytometer eller med annan molekylär teknik. Lymfomdiagnostiken är under snabb utveckling och ny teknik utvecklas som kan kräva att materialet hanteras på ett särskilt sätt. Vid tveksamhet om provtagningsförfarande bör man kontakta laboratoriet. Histopatologi Provhantering Provexcisioner bör göras med kalla skärande instrument och fixeras omedelbart i 10% formalin (såvida nukleinsyreextraktion inte är aktuell i så fall kontakta patologlaboratoriet). Remisshantering och transport sker enligt gällande rutiner. Större excisioner och resektioner kan med fördel diskuteras postoperativt direkt med patologen. I annat fall ska preparatet inskickas i formalin uppnålat på en korkplatta med väsentliga kanter markerade, och detaljritning ska göras på remissen så att patologen kan orientera sig efter relevanta strukturer/marginaler. Större excisioner från stämbanden kan också fixeras efter lämplig markering mellan två plattor. 22

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män. Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Huvud- och halscancer Nationellt vårdprogram Läppcancer Munhålecancer Orofarynxcancer Nasofarynxcancer Hypofarynxcancer Larynxcancer

Läs mer

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER Viveca Henriksson Rahm INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsregistret HH-cancer Nationellt vårdprogram i huvud-halsonkologi Pakkeforlöb = Standardiserade vårdförlopp

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen

REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011 Huvud-halscancer Västra sjukvårdsregionen "#$%&''()(*$+,-#$$.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$% 4&$%-+561738-,$-#*)/(#( 5+9'*-#($7+:()3#-$)%#%$$61791$#% ;?@AB"C.? A#'D=

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

PET/CT PGV - 110126. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT PGV - 110126. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT PGV - 110126 Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Olika typer av strålning α β -, β +, alfa strålning: heliumkärnor beta strålning: elektroner, positroner γ-strålning

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella lungcancerregistret 2014 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Uppsala April 2014 Innehåll Styrgruppen för nationella lungcancerregistret...

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Huvud- och halscancer Nationellt vårdprogram Läppcancer Munhålecancer Orofarynxcancer (cancer i mellansvalget) Nasofarynxcancer

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Lungcancer klinik och utredning

Lungcancer klinik och utredning Lungcancer klinik och utredning Bengt Bergman, docent, överläkare Lungmedicin SÄS + SU Radiologikurs 2014-10-14 Åldersstandardiserad incidens Trend 10 år: -0,9%/år (M) +2,2%/år (K) Källa: Cancer Incidence

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare

Läs mer

Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, 151 85 Södertälje. Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN 91-86327-12-7

Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, 151 85 Södertälje. Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN 91-86327-12-7 Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, 151 85 Södertälje Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN 91-86327-12-7 Tidig diagnos av cancer inom öron, näsa och hals Magnus G Lind Överläkare, Tumörsektionen Öron-

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Orala problem vid tumörbehandling inom huvud-halsregionen

Orala problem vid tumörbehandling inom huvud-halsregionen Fagerberg-Mohlin et al Accepterad för publicering den 15 maj 2000 Orala problem vid tumörbehandling inom huvud-halsregionen Bodil Fagerberg-Mohlin, Claes-Göran Emilson och Karl-Erik Kahnberg Vid behandling

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Præparering og diagnostik af EBUS TBNA - Lund

Præparering og diagnostik af EBUS TBNA - Lund Præparering og diagnostik af EBUS TBNA - Lund Lunds domkyrka Skånes universitetssjukhus, Lund Lars Övergaard CT(MIAC) EFCS-gyn Cytodiagnostiker VO Klinisk Patologi, Lund Labmedicin Skåne EBUS Påvisa/utesluta

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Specificerade kunskapskrav Allmänt Aspiranten ska efter specialistutbildningen kunna Omsätta grundutbildningens teoretiska kunskaper i praktisk klinisk

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1 Lungsektionen SUS Tx AVD 1 CF HYPOVENT AVD 3 INTERVENTION MOTT-L THX-ONK MOTT-M THX-ONK ALLERGI 2 Hur många

Läs mer

RS 2015-2.0 Gäller från 1 januari 2015. Prislista 2015 Region Skåne

RS 2015-2.0 Gäller från 1 januari 2015. Prislista 2015 Region Skåne RS 2015-2.0 Gäller från 1 januari 2015 Prislista 2015 Region Skåne Nytt namn samma professionella team www.ptjrontgen.se Prislista 2015 Region Skåne Gäller från 1 januari 2015 Praktikertjänst Röntgen i

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Indelning. Mammografi. Radiologiska metoder. Trippeldiagnostik! Projektioner. Ductografi. Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009

Indelning. Mammografi. Radiologiska metoder. Trippeldiagnostik! Projektioner. Ductografi. Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009 Indelning Mammografi Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009 - Klinisk mammografi: Symptom, oro, kontroll efter behandling t.ex operation, malignitetsutredning, hereditet, hälsokontroll

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer T Dalianis Dept. of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Tina Dalianis 1 Innehåll I. HPV och cancer

Läs mer

Ett konstigt PSA prov

Ett konstigt PSA prov Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

MR protokoll body. Huvud / hals. Käkleder - RA. Käkleder - Standard. Senast sparad : 2014-08-29

MR protokoll body. Huvud / hals. Käkleder - RA. Käkleder - Standard. Senast sparad : 2014-08-29 MR protokoll body Senast sparad : 2014-08-29 Huvud / hals Käkleder - RA 3T SAG T2 FS DX SAG T2 FS SIN SAG PD DX SAG PD SIN COR PD AX T1 FS + Gd COR T1 FS + Gd Sagitala snitt vinklas längs ramus mandibula

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk ACE cancerförsäkring låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk Enkelt att ansöka! Skicka in ansökan eller ring oss på 0771-48 48 00 När jag fick min diagnos rasade allt. Men tack vare försäkringen

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

Diagnostisk avbildning i gränslandet mellan odontologi och medicin.

Diagnostisk avbildning i gränslandet mellan odontologi och medicin. Diagnostisk avbildning i gränslandet mellan odontologi och medicin. Jakten på roten till det onda. Diagnostik Odontologisk Radiologi / Dentomaxillofacial Radiology Officiell specialitet i Sverige sedan

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang

Läs mer