Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen"

Transkript

1 Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen 2005 Vårdprogrammets giltighetstid:

2 ISBN Onkologiskt centrum, Lund

3 Innehåll 1. Inledning Använda förkortningar Epidemiologi Incidens och mortalitet Utredning Cytologisk/Histopatologisk diagnostik Diagnostisk radiologi (inklusive PET) Profylaktisk tand- och bettbehandling Behandlingsprinciper: A. Generella principer Kirurgisk behandling 2. Radioterapi B. Organspecifikt Cytostatikabehandling Residualtumör och recidiv diagnostik och behandling Nutritionsaspekter Smärtlindring Psykosociala aspekter Uppföljning och kontroll Litteratur Appendix: Pågående studier: ARTSCAN och PROSCAN Normalslemhinneförändringar vid huvud- halscancer EXTREME (randomiserad cytostatika +/- cetuximab [EGFr-antikropp] first line kemoterapi vid icke-kurabel sjukdom) Appendix: Uppföljande tandvård Strålbehandlade patienter Appendix: Smärtstillande och relaterade preparat 3

4 4

5 1. Inledning Förord Cancer inom huvud- och halsregionen är internationellt sett en av de 5 6 vanligaste cancerformerna. I Sverige drabbas årligen drygt personer (maligna melanom exkluderade) av denna tumörform, vilket gör den till den 10:e vanligaste cancerformen i Sverige. Onkologiska och ÖNH-klinikerna vid USiL har sedan 1950-talet haft en gemensam tumörrond för att en gång i veckan tillsammans bedöma och ta ställning till behandling av patienter med cancer i huvud- och halsregionen. Successivt har allt fler discipliner engagerats i denna rond som i dag representerar hela bredden i det multidisciplinära omhändertagandet av denna patientkategori. Föreliggande vårdprogram har under ett par års tid utarbetats i dialog mellan engagerade specialiteter vid USiL, UMAS och företrädare för ÖNH-klinikerna i Södra sjukvårdsregionen. Vårdprogrammet innebär en kodifiering av den praxis som vuxit fram inom ramen för den ÖNH-onkologiska rondens samarbete. Fortfarande saknas vissa avsnitt, såsom omvårdnad och palliativ behandling, men dessa kommer att införas under året. En tumördatabas för registrering och uppföljning av patienter handlagda vid USiL är nyligen tagen i bruk. Vi hoppas att detta program skall ge stöd och råd i utredningen, behandlingen och uppföljningen av patienter med cancer i huvud-halsregionen. Det skall även kunna användas som ett stöd i undervisning och utbildning i frågor som rör denna patientkategori. I det senare syftet har några mer utförliga avsnitt avseende bl.a. etiologi och generella behandlingsprinciper inkluderats. Någon detaljerad referenslista finns inte, i stället har vi listat några översiktliga artiklar och böcker, som vid behov kan ge uppslag till vidare läsning. Vårdprogrammet har godkänts av Regionala medicinska rådet för tumörsjukdomar och finns tillgängligt på Onkologiskt Centrums hemsida En uppdatering av programmet beräknas ske med två till tre års intervall. Vårdprogrammets giltighetstid är Lund den Eva Brun Överläkare, med dr Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Johan Wennerberg Överläkare, prof Öron-, näs- och halskliniken Universitetssjukhuset i Lund 5

6 Redaktionskommitté Eva Brun Johan Wennerberg Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Referensgrupp för vårdprogramsarbete Per Alberius Plastikkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Gunilla Andersson Avd Oral kirurgi, Tandläkarhögskolan, Malmö Mårten Annertz Bild och Funktionsdiagnostiskt Centrum, Universitetssjukhuset, Lund Anders Ask Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Elisabeth Berg Nutritionsenheten, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Göran Bjelkengren Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Lars Christerson Käkkirurgiska Kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Jan Dolata ÖNH-kliniken, Lasarettet, Helsingborg Henryk Domanski Patol./cytol klin, Universitetssjukhuset, Lund Göran Harsten ÖNH-kliniken, Lasarettet, Ystad Maria Hellbom Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Finn Jörgensen ÖNH-kliniken, Sjukhuset, Halmstad Kristina Jönsson Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Elisabeth Kjellén Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Per Malmström Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Christina Norström ÖNH-kliniken, Sjukhuset, Ängelholm Bengt Ohlander ÖNH-kliniken, Centrallasarettet, Växjö Serge Padoan ÖNH-kliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad Roland Rydell Fon avd, ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Monica Saxne ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Jan Tennvall Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Rolf Uddman ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Poul Vaarning ÖNH-kliniken, Blekingesjukhuset, Karlskrona Peter Wahlberg ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Mads Werner Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund 6

7 2. Använda förkortningar ARTSCAN CR EBV FNA/FNAB Accelereted Radiotherapy of Squamous Cell Carcinoma in the Head and Neck Komplett tumörremission (Complete remission) Epstein-Barr virus Finnålscytologi (Fine-needle aspiration/biopsy) HBO Hyperbar O 2 MVL Microvaskulär lambå PCR Polymerase-chain reaction PD Progressiv tumörsjukdom (progressive disease) >25% progress PET Positron Emissions Tomografi PR Partiell tumörrespons (>50% regress) PROSCAN Proliferation Characteristics of Squamous Cell Carcinoma in the Head and Neck RT Radioterapi SD Stabil tumörsjukdom (stable disease) <25% regress eller progress TNM Klassifikation av tumörstadium avseende primärtumör (T), regionala lymfkörtelmetastaser (N) och fjärrmetastaser (M) [Tumour Node Metastasis enl. UICC och AJC] US Ultraljud (ultrasound) USFNAC Ultraljudsledd finnålscytologi (Ultrasoundguided fine-needle aspiration cytology) 7

8 3. Epidemiologi (Hämtat ur: C Mercke & J Wennerberg; Huvud och halscancer, In: Onkologi, Liber förlag, 1998, red: U Ringborg, R Henriksson, S Friberg. Återgivet med tillstånd från förlag, redaktörer och författare.) Incidens Cancer inom huvud- och halsregionen är en heterogen tumörgrupp, som kan uppkomma på flera olika lokaler i regionen. Den histologiskt vanligaste typen är skivepitelcancer utgången från slemhinna, men även spottkörtlar och thyreoidea drabbas. Mer ovanligt är maligna ben-, brosk, nerv- och kärltumörer. Utöver detta kan maligna lymfom manifestera sig i regionen. Cancer inom huvud-halsregionen (exklusive hudcancer och malignt melanom) utgör i Sverige med ca fall om året 3.5 % av antalet nya cancerfall. Majoriteten av dessa utgöres histologiskt av skivepitelcancer, lokaliserad till munhåla, svalg, larynx, näsa och bihålor. Skivepitelcancer Med knappt fall per år utgör denna grupp 2.5% av antalet nya fall, och är således i Sverige en ganska ovanlig tumörform. Incidensen varierar emellertid kraftigt mellan olika länder och regioner. I ett internationellt perspektiv är skivepitelcancer i huvud- och halsregionen i industrialiserade länder den 6:e vanligaste cancerformen och i utvecklingsländer den näst vanligaste (Perkins et al, Int J Cancer 1988;41:184 97). Variationsbredden illustreras väl av larynxcancerincidensen i olika länder. Det finns en könsdifferens med en kvot på 3:1 mellan män och kvinnor. Den åldersspecifika incidensen ökar markant efter 50 års ålder och skivepitelcancer är relativt ovanlig hos yngre individer, undantagandes epipharynxcancer, medan däremot både spottkörtelcancer och thyreoideacancer inte är helt ovanlig hos individer under 40 år. Det finns för skivepitelcancer inom huvud- och halsregionen en tendens till långsam stegring av den ålderskorrigerade incidensen, vilken sannolikt kan förklaras av en ökande exposition för carcinogen (se etiologi nedan). En oroväckande trend är en ökning av tungcancerincidensen bland individer under 40 år det senaste decenniet. En ökning som inte säkert kan förklaras av en ökad exposition för kända carcinogen. Spottkörtelcancer I Sverige diagnosticeras årligen kring 80 nya fall av maligna tumörer i spottkörtlarna, lika fördelade mellan män och kvinnor. Ca 90% av alla, maligna och benigna, spottkörteltumörer är lokaliserade till de stora spottkörtlarna; parotis (80%) och submandibularis (10%). Av resterande 10% återfinnes hälften i hårda gommens slemhinna. Ju mindre spottkörtel en tumör utgår ifrån desto större är sannolikheten att den är malign. Av tumörerna i parotis är ca 15% maligna, i submandibularis 30% och i hårda gommen 60%. Etiologi Skivepitelcancer inom huvud- och halsregionen uppvisar stora incidensskillnader mellan könen och mellan länder och regioner. Detta talar för att inverkan av miljö- och livsstilsfaktorer är stora och att det finns möjligheter till prevention för att sänka incidensen. Livsstilsfaktorer Rökning och alkohol är välkända etiologiska agens för skivepitelcancer inom huvud och halsregionen. Var för sig ger de riskökningar (jämfört med icke exponerade) med 8

9 dosberoende, relativa risker upp till (RR) ca 3 för alkohol och 8 9 för rökning. Röktobak kan i sig delas upp i ljus och mörk tobak, där den carcinogena effekten anses lägre för den ljusa än för den mörka. Tillsammans verkar alkohol och röktobak inte additivt utan multiplikativt och de kan ge ökningar av relativa risken på 15 24, beroende på tumörlokalisation. Efter rökstopp minskar riskstegringen, men det tar år innan den närmar sig nivån för en oexponerad population. Uppskattningar av rökningens bidrag till skivepitelcancerincidensen för de två största tumörgrupperna ger vid handen att ca 90 % av larynxcancer är rökassocierad och mellan 60% (kvinnor) och 90% (män) av munhåle-/orofarynxcancer. Potentialen för prevention är här med andra ord stor. Snusningen har varit mycket omdebatterad som riskfaktor för ffa munhålecancer. En nyligen genomförd svensk, populationsbaserad fall-kontrollstudie har visat att svenskt, vått snus inte ger någon ökning av risken för att insjukna i skivepitelcancer i huvud och halsregionen. Begreppet "snus" täcker dock ett stort spektrum av produkter från "torrt" snus för inhalation till olika typer av vått snus, varför man inte kan utesluta att andra typer av snus är cancerframkallande. Det är exv. väl dokumenterat att halterna av carcinogena nitrosaminer i snustobak varierar kraftigt mellan olika länder beroende på tobakens olika berednings- och lagringsförhållanden. Passiv rökning har inte konklusivt kunnat bindas till cancerutveckling i huvud- och halsregionen, men en kritisk granskning av epidemiologiska data talar för att det finns ett samband mellan passiv rökning och risk för sino-nasal cancer, där riskökningen är dosberoende relaterad till exposition och där riskökningen för de kraftigast exponerade uppgår till gånger. Nasofarynxcancer förefaller etiologiskt vara skild från cancer i övriga delar av slemhinnan i svalget, munhåla och larynx. Den uppvisar stora geografiska variationer och är vanligare i fjärran östern än i västvärlden, liksom den är vanligare i medelhavsregionen än i norra Europa. Incidensen är hög i södra Kina och bland eskimåer men relativt låg i Korea. Detta liksom migrationsstudier talar för att den etniska skillnaden skulle vara huvudsakligen bunden till miljö. Högt intag av saltad fisk (ffa i barndomen) liksom rök från matlagning har angivits som carcinogen, men sambanden är inte helt säkerställda. Nasofarynxcancer har även genom serologiska och molekylärbiologiska studier associerats med Epstein-Barr virus infektion. Den exakta rollen som EBV spelar i utvecklingen av nasofarynxcancer är emellertid inte känd. Det finns även livsstilsfaktorer som verkar minska risken för att insjukna i skivepitelcancer i huvud- och halsregionen. I flera stora studier har man sett en sänkning av incidensen vid högt intag av födoämnen rika på vitamin A, C och E. För kategorier med de högsta intagen kan risken upp till halveras. Solexponering ökar risken för skivepitelcancer på läpp och hud. Läppcancer ses oftare hos utomhusarbetande yrkesgrupper som exv. lantbrukare och trädgårdsarbetare. Yrkesrelaterade risker Fall-kontrollstudier har utpekat cement som en riskfaktor för skivepitelcancer i munhålafarynx-larynx (RR 4.4). Likaså har man hållpunkter för att tjär-/kolprodukter samt damm av virke från gran (RR ) kan orsaka larynxcancer. Däremot har asbest inte associerats med ökad risk för cancer i huvud- och halsregionen. 9

10 Bihålecancer (adenocarcinom) lokaliserad till ethmoidalsinus är överrepresenterad hos möbelsnickare och har bundits till exposition för damm från ädelträ/hårda träslag. I vissa studier har även läderarbetare uppvisat ökad risk för ethmoidalcancer. Även yrkesmässig exponering för nickel anses kunna ge bihålecancer. Relaterat till antalet "livsstils"orsakade huvud- och halscancrar är antalet yrkesorsakade cancrar litet. Premaligna lesioner De vanligaste premaligna lesionen i munhålan är leukoplaki och erytroplaki. Diagnostiken av dessa är klinisk. Leukoplaki definieras som en vitfläckig förändring i munhålans slemhinna vilken kliniskt eller histopatologiskt inte kan klassificeras som någon annan, specifik åkomma. Erytroplakin är motsvarande klarröda slemhinneförändring. Det finns två typer av leukoplaki, en homogen med relativt slät yta och en "späckig" med nodulärt utseende och erytromatös bas. Incidensen av leukoplaki i västvärlden rapporteras variera kring 3% och frekvensen malign transformation ligger mellan1.5 6%. Orsaker till leukoplaki anses vara rökning, alkohol, kronisk inflammation och irritation från karierade bett, missanpassade proteser och dålig munhygien. Speciell risk för malign transformation finns hos "späckiga" leukoplakier och hos erytroplakier. Risken för transformation hos de senare anses vara mer än 10 ggr större än hos leukoplakier. Inverterade papillom eller transitional cell papilloma är en relativt ovanlig tumör som uppstår i näsans eller bihålornas respiratoriska epitel. Den kan ses i alla åldrar, men är vanligast i 40- och 50-årsåldern. Den är vanligare hos män än hos kvinnor (3:1). Etiologin är okänd men uppkomsten av inverterade papillom har förknippats med humant papillom virus (HPV). Inverterade papillom övergår i mellan 2 och 13% av fallen i cancer. Sett ur perspektivet "markör för risk för cancerutveckling" kan förekomsten av skivepitelcancer i sig ses som den mest precancerösa lesionen % av patienterna uppvisar samtidigt eller utvecklar senare en skivepitelcancer på annan plats, skild från den första, i munhåla/svalg/oesophagus eller luftvägarna. 10

11 4. Incidens och mortalitet Genomsnittligt antal nya fall/år av cancer i huvud- och halsregionen i Sverige under perioden , antal fall <40 år och relation manliga och kvinnliga fall. "Slemhinnecancer" Lokalisation Män Kvinnor Totalt <40 år <40 år (%) M/K kvot Läpp ,5 1,5 2,2 Tunga ,3 6,4 1,3 Munbotten ,0 0,0 2,0 Övrig munhåla ,0 1,5 1,0 Mesofarynx ,3 2,3 2,0 Nasofarynx ,3 14,8 2,7 Hypofarynx ,5 0,8 4,5 Näsa-bihålor ,0 5,6 1,5 Larynx ,0 0,6 5,0 Summa ,8 2,6 2,1 "Körtelcancer" Spottkörtlar ,0 13,2 1,1 Thyroidea ,0 24,4 0,4 Summa ,0 Totalt % av alla nya cancerfall Antal nya fall av "slemhinnecancer" 915 2,1 Antal nya fall av "körtelcancer" 378 0,9 Totalt antal H&N fall ,9 Antal nya cancerfall i Sverige: Källa: Cancer Incidence in Sweden 11

12 Fall av cancer i huvud- och halsområdet i Södra sjukvårdsregionen (genomsnitt av åren ) Regionen Malmö Reg exkl Malmö Läpp 36,4 5,6 30,8 Tunga 28,4 5,6 22,8 Munbotten 9,6 1,8 7,8 Övrig munhåla 27,6 4,4 23,2 Mesofarynx 22,2 5,8 16,4 Nasofarynx 6,0 1,0 5,0 Hypofarynx 10,4 3,2 7,2 Svalg UNS 0,6 0,0 0,6 Näsa-bihålor 12,4 2,0 10,4 Larynx 43,2 10,0 33,2 196,8 39,4 157,4 Spottkörtlar 18,0 2,0 16,0 Thyroidea 45,0 8,4 36,6 Befolkning Incidens per inv 12,4 15,1 11,9 Internationell cancerincidens Antal nya fall/år (WHO beräkningar) Rank Män Kvinnor Båda könen Antal fall: 1 lunga bröst ventrikel ventrikel cervix lunga colon/rectum colon/rectum bröst munhåla/svalg ventrikel colon/rectum prostata corp. uteri cervix oesophagus lunga munhåla/svalg lever ovarium oespohagus blåsa munhåla/svalg lever lymfom oesophagus lymfom leukemi lymfom prostata blåsa leukemi uterus ovarium pancreas

13 5. Utredning Remissvägar och kontakter Nydiagnosticerade ÖNH-onkologiska fall kan diskuteras och anmälas till tumöransvarig ÖNH-läkare via direkttelefon Färdigutredda fall från Södra Sjukvårdsregionen bedömes på gemensam ÖNH-onkologisk mottaging två ggr/vecka och diskuteras på samma veckas multidisciplinära ÖNH-onkologiska rond. Generella anamnestiska uppgifter Nuvarande och tidigare rök- och alkoholvanor (mängd och duration) bör dokumenteras, liksom relevant nuvarande och tidigare yrkesanamnes. Tidigare tumörsjukdom hos patienten liksom förekomsten av tumörsjukdom i släkten bör också dokumenteras. För stöd till rökstopp se Kapitel 9, A.3. För samtliga nedanstående lokaler gäller att: - närmare information om enskilda radiologiska undersökningar finns i kapitel 7 Diagnostisk radiologi - det finns nästan alltid indikation för pre-radioterapeutisk tandsanering. Utförligare information återfinns under Behandlingsprinciper Munhålecancer ICD 10-kod Uppdelas i: Tungcancer C02 Munbottencancer C04 Gingivalcancer C03 Gomcancer C05 Buccalcancer C06.0 (OBS! tungbas C01.9 ingår ej i munhåla) Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR vid mandibelnära tumör respektive tandartefakter Operabilitetsbedömning enligt respektive kliniks rutiner. Utredning på regionklinik Demonstration/eftergranskning av vad som utretts enligt ovan samt: Eventuellt kompletterande utredning (t ex MR och/eller PET) Operabilitetsbedömning (se detta) (om ej gjort på hemorten) Palpation i narkos tillsammans med onkolog. Resektabilitetsbedömning (se detta). Tatuering av tumörgränser TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut 13

14 Larynxcancer ICD 10-kod Uppdelas i: Supraglottisk larynxcancer C32.1 Glottisk larynxcancer C32.0 Subglottisk larynxcancer C32.2 Utredning på hemortslasarett Scopi och biopsi. (Filma gärna biopsiingreppet vid små tumörer eller skicka obiopserade patienter till regionkliniken p.g.a. svårigheter att bestämma tumörlokalisation i efterhand) CT vid a) stora glottiska tumörer (T2b T4 ) (Lokalisationsspecifik röntgenutredning, se kap 7) b) alla sub- och supraglottiska tumörer OBS! Begär tunna CT-snitt 1 2 mm över larynx för detektion av broskpåverkan. Halsen i övrigt 3 5 mm snitt för lgll-diagnostik. CT thorax/rtg pulm Röstinspelning och logopedbedöming Om andningshinder och tracheotomi övervägs göres hög trach eller coniotomi! Utredning på regionklinik Demonstration av vad som utretts enligt ovan Ev. kompletterande utredning Operabilitetsbedömning (se detta) (om ej gjort på hemorten) Scopi tillsammans med onkolog. Resektabilitetsbedömning TNM-klassifikation Foniatrisk undersökning med videoinspelning + foto Tumörrondsbeslut Oropharynxcancer ICD 10-kod Uppdelas i: Tonsillcancer C09 Tungbascancer C01 Oropharynx övrigt C10 (Mjuka gommen se munhålecancer) Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg Pulm Eventuellt MRT (t ex vid tandartefakter o/e tungbascancer) Utredning på regionklinik Demonstration av ovanstående Ev. kompletterande utredning (MR) Palpation i narkos och ev. tatuering, tillsammans med onkolog TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut 14

15 Hypopharynxcancer ICD 10-kod C13 Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR Utredning på regionklinik Demonstration av vad som utretts enligt ovan Ev. kompletterande utredning Endoscopi tillsammans med onkolog och bedömning av resektabilitet Foniatrisk bedömning TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut Epifarynxcancer ICD 10-kod C11 Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD alt. cytologi (FNA ) gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar Kranialnervstatus CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR Eventuellt ögonkonsult Utredning på regionklinik Demonstration av vad som utretts enligt ovan Kompletterande utredning med MR o/e PET Epipharyngoskopi tillsammans med onkolog TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut Näs- bihålecancer ICD 10-kod C31 Utredning på hemortslasarett Biopsi till PAD, helst endonasalt. Gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals CT thorax/rtg pulm Ögonkonsult vid susp. orbita eller sinus cavernosus-engagemang 15

16 Utredning på regionklinik Demonstration av ovanstående undersökningar Ev. kompletterande utredningar Sino-naso-epipharyngoskopi tillsammans med onkolog TNM-klassifikation Avtryck för gomplatta Tumörrondsbeslut Spottkörtelcancer ICD 10-kod Uppdelas i: Parotis C07 Submandibularis C08.0 Sublingualis C08.1 Små spottkörtlar C06.9 Maligna Adenoidcystisk cancer Acinic-cell cancer Mucoepidermoid cancer Adenocancer uns Odifferentierad cancer Cancer ex pleomorft adenom Övriga Utredning på hemortslasarett Cytologi (FNA ) (ej biposi), gärna USFNAC mot misstänkta lymfkörtlar CT huvud-hals (ev Ultraljud) CT thorax/rtg pulm Eventuellt MR Utredning på regionklinik Demonstration av ovanstående Ev. kompletterande utredning (CT huvud-hals, MR) TNM-klassifikation Tumörrondsbeslut Thyreoideacancer Se: Södra Sjukvårdsregionens vårdprogram för thyreoideacancer, Version III, reviderad 1999 (länk: Evaluering av halsens lymfkörtelstationer Halslymfkörtelstatus är den enskilt viktigaste prognostiska tumörmarkören vid skivepitelcancer inom slemhinnorna inom huvud- halsområdet. Storlek, antal, nivå, sida i förhållande till primärtumör och extranodal tumörväxt influerar prognosen. 16

17 Klassifikation enligt UICC 2002 (= AJCC) Nedanstående gäller för munhåla, larynx, oropharynx och hypofarynx (inte för epifarynx, thyreoidea eller hudcancer, som har egen klassifikation) N Regional Lymph Nodes NX Regional lymph nodes cannot be assessed N0 No regional lymph node metastasis N1 Metastasis in a single ipsilateral lymph node, 3 cm or less in greatest dimension N2 Metastasis in a single ipsilateral lymph node, more than 3 cm but not more than 6 cm in greatest dimension; or in multiple ipsilateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension; or in bilateral or contralateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension N2a Metastasis in a single ipsilateral lymph node, more than 3 cm but not more than 6 cm in greatest dimension N2b Metastasis in multiple ipsilateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension N2c Metastasis in bilateral or contralateral lymph nodes, none more than 6 cm in greatest dimension N3 Metastasis in a lymph node more than 6 cm in greatest dimension 17

18 Lymfkörtelnivåer (modifierat från Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, 1981) Region I II III IV V VI P R S submentala och submandibulära lymfkörtlar lymfkörtlar utmed övre tredjedelen av v. jugularis interna lymfkörtlar utmed mellersta tredjedelen av v. jugularis interna lymfkörtlar utmed nedre tredjedelen av v. jugularis interna lymfkörtlar inom posteriora triangeln mellan sternocleidomastoideus bakre kant och trapezius framkant juxtaviscerala lymfkörtlar (ej i fig) lymfkörtlar i parotislogen retroauriculära lymfkörtlar lymfkörtlar suboccipitlalt Metoder Palpation har en hög andel falskt positiva och falskt negativa bedömningar av lymfkörtelstatus, varför palpation enbart är otillräckligt för planering och behandling. CT och MRT med kontrastförstärkning är mer tillförlitligt vid värdering av lymfkörtelstatus än palpation, med en accuracy på ca 80%. Ingen signifikant skillnad mellan CR och MRT härvidlag. Enkelt att komplettera kartläggning av primärtumören med utvärdering av halsens körtelstationer. Exempel på morfologiska kriterier som talar för lymfkörtelmetastas vid både CT och MRT: lgl med kortaste Ø >10 mm (>11 mm inom submandibularisregionen) >3 grupperade lgl med minimal Ø >8 9 mm oregelbunden kontrastförstärkning i lgl betingad av nekros, cystisk tumörväxt eller avaskulär keratinisering med >3 mm stora nekroser extranodal tumörväxt 18

19 Ultraljud (US) för kartläggning av regional metastasering har hög sensitivitet och låg specificitet. Styrkan i metoden är att den kan användas för ultraljudsledd finnålscytologi (USFNAC) som har mycket hög tillförlitlighet, 85 90%. Retropharyngeala lymfkörtlar kan ej värderas med US. PET (se kapitel 7) med FDG har inget rutinmässigt tilläggsvärde vid lymfkörtelutredning men kan användas vid riktade frågeställningar. Utredning av metastas till ÖNH-regionen från okänt origo: Uppläggning av utredningen styres i viss mån av metastasens histologi/cytologi. I fallande ordning ses följande tumörtyper: 1. skivepitel 2. adenocarcinom 3. odiff cancer 4. malignt melanom 5. sarkom 6. småcellig cancer 7. annat Alltid göres: - FNA, - ev. USFNAC av halsen - CT huvud-hals - CT thorax/rtg pulm - Klinisk ÖNH undersökning (inkl. totalskopi) 1. Skivepitelcancermetastas Alltid: 1. Totalskopi (epipharynx, oropharynx, hypoph/oes, ventrikel, larynx, broncher) inklusive biopsi från epipharynx och ipsilateral tonsillectomi, med snittning av hela prep. Vid normal bronchoskopi kan man överväga lavage för CD. 2. CT huvud-hals och CT thorax. 3. PET om radiologisk utredning och indirekt scopi med px inte ger riktade tumörmisstankar Om ovanstående utredning ger negativt resultat göres samtliga nedanstående undersökningar, undantaget EBER1 om tumören uppvisar keratinisering a) EBER1 på FNA eller biopsi (EBV etiologi?) b) MR c) EBV-serologi d) Ev. thyreoglobulinbestämning 19

20 2. Adenocarcinommetastas (Dessa fall bör innan utredning diskuteras med onkolog, för att undvika extensiv utredning i de fall där meningsfull terapi ej bedömes möjlig.) Utredningen kan riktas mot sannolika origo som: 1. Thyreoidea Thyr. scint. Ultraljud hals S-thyreoglobulin 2. Oes-ventrikel Gastro-oesophagoskopi CT thorax-buk 3. Mammae Mammografi/kir. konsult 4. Ovarier/uterus Gyn.konsult 5. Njurar Ultraljud buk 6. Lungor CT thorax-buk Bronchoskopi med lavage och px 7. Prostata PSA Skelettskintigrafi Urologkonsult 3. Metastas från odiff cancer Alltid: CT huvud-hals och thorax Möjligheten av lymfom skall uteslutas (immunohistokemi). Utredningen riktas mot sannolika origo som: 1. Epipharynx Endoskopi med px från Waldeyers svalgring, o.a. möjliga och tungbas primärtumörlokaler. Om px är negativt utföres: EBER1 immunhistokemi CT alt MR tungbas PET undersökning (EBV-serologi?) 2. Lungcancer CT thorax-buk 4. Melanommetastas Utredningen efter diskussion med onkolog för individuell behandlingsuppläggning. Utredningen riktas mot sannolika origo: 1. Hudkonsult 2. Ögonkonsult 3. CT huvud-hals och CT thorax/rtg pulm 4. Naso/sino/epipharyngoskopi (5. Ultraljud hals med riktad punktion.) 20

21 5. Sarkommetastas Remitteras till sarkomgruppen, USiL 6. Småcellig och neuroendokrin cancer 1. Uteslut lymfom (immunhistokemi) och lungcancer; CT huvud-hals och CT thorax-buk (samt ev. bronchoskopi). 2. Vid misstanke på Merkelcellscancer göres kompletterande imunhistokemi och ultraljud hals samt ev. elektronmikroskopi. 7. Storcellig cancer Uteslut lymfom (se ovan CT huvud-hals och CT thorax-buk). Vid misstanke om lungcancer ev. bronchoskopi. 21

22 6. Cytologisk/histopatologisk diagnostik Cytologi Allmänt Aspirationsbiopsi med finnål (FNAB) lämpar sig särskilt som en första diagnostisk metod inom ÖNH-regioner där många förändringar är lätt palpabla. Även icke-palpabla lesioner som kan visualiseras med ultraljud eller röntgenteknik kan punkteras med framgång. Den diagnostiska sensitiviteten och känsligheten med FNAB-metoden beror mycket på aspiratets och utstrykets kvalité som i sin tur beror på punktörens erfarenhet och skicklighet. Punktion bör utföres av läkare som behärskar tekniken till fullo. Rätt använt kan FNAB vara lika säker som fryssnittsdiagnos och ibland lika säker som vanlig histopatologisk diagnos. Oftare ger den cytologiska diagnosen vägledning i den vidare handläggning av patienten. FNAB kan skilja mellan lymfkörtel, spottkörtel och thyroidea och kan oftast skilja mellan benigna och maligna tillstånd. Vidare kan FNAB oftast skilja mellan lymfom, carcinom och sarkom. Aspirerat material kan även användas till annat än enbart morfologisk diagnos, t ex cytogenetik och cellfenotypning i flödescytometer. Behandlade cancerpatienter som presenterar med misstänkta förändringar vid uppföljning kan lätt utvärderas med FNAB. Misstanke om spottkörteltumörer Den rikliga floran av benigna och maligna spottkörteltumörer gör att den cytologiska diagnostiken kan vara osäker i många fall. En cytologisk diagnos av pleomorft adenom eller Warthins tumör kan ibland vara mycket säker, men kommunikation mellan cytolog och kliniker måste vara mycket öppen för att undvika missförstånd avseende den enskilde cytologiska diagnosens pålitlighet. Misstanke om lymfom Vid minsta misstanke om att en förändring kan vara ett malignt lymfom bör man försäkra sig om att cytologiskt material tillvaratas i en lösning som möjliggör fenotypning i flödescytometer eller med annan molekylär teknik. Lymfomdiagnostiken är under snabb utveckling och ny teknik utvecklas som kan kräva att materialet hanteras på ett särskilt sätt. Vid tveksamhet om provtagningsförfarande bör man kontakta laboratoriet. Histopatologi Provhantering Provexcisioner bör göras med kalla skärande instrument och fixeras omedelbart i 10% formalin (såvida nukleinsyreextraktion inte är aktuell i så fall kontakta patologlaboratoriet). Remisshantering och transport sker enligt gällande rutiner. Större excisioner och resektioner kan med fördel diskuteras postoperativt direkt med patologen. I annat fall ska preparatet inskickas i formalin uppnålat på en korkplatta med väsentliga kanter markerade, och detaljritning ska göras på remissen så att patologen kan orientera sig efter relevanta strukturer/marginaler. Större excisioner från stämbanden kan också fixeras efter lämplig markering mellan två plattor. 22

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos Simon Ekman Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus Disposition o -Sjukdomsspektrum -Riskfaktorer och epidemiologi -Tecken och symptom -Diagnostik -Behandling

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata?

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Ett par exempel från: Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer Swedish Head and Neck Cancer Register (SweHNCR) Johan Wennerberg ÖNH-kliniken, Lund

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män. Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Flicka 10 år Patienten har för sex månader sedan fallit på en bassängkant och därefter fått en svullnad över vänster käkled. Svullnaden har därefter återkommit regelmässigt och patienten har värk från

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå Palpation Inspektion Skopi Konventionell röntgen Datortomografi - DT Magnetresonanstomografi - MRI Ultraljud - UL PositionsEmissionsTomografiComputed

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2008-20 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen Feb 2015 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi 080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker? Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Huvud- och halscancer Nationellt vårdprogram Läppcancer Munhålecancer Orofarynxcancer Nasofarynxcancer Hypofarynxcancer Larynxcancer

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer

Läs mer

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER Viveca Henriksson Rahm INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsregistret HH-cancer Nationellt vårdprogram i huvud-halsonkologi Pakkeforlöb = Standardiserade vårdförlopp

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Information till utredande och remitterande enheter Från och med 1 januari 2017 är de onkologiska klinikerna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå,

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola SFOR Mjukdelar I Visby 21 april 2016 Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola 1 Oral patologi 2 3 Mål för tandläkarutbildningan Att kunna handlägga alla patienter på ett adekvat sätt: avvakta behandla

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Utvärdering av onkologisk behandling Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund Kunskap om monitorering av onkologisk behandling är viktig eftersom:

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen

REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011 Huvud-halscancer Västra sjukvårdsregionen "#$%&''()(*$+,-#$$.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$% 4&$%-+561738-,$-#*)/(#( 5+9'*-#($7+:()3#-$)%#%$$61791$#% ;?@AB"C.? A#'D=

Läs mer

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05 Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -

Läs mer

Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013

Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013 Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013 Det finns 87 stycken förstabesök registrerade. Totalt är 350 patientbesök registerade. Deltagande centra: Oral Medicin och Käkkirurgi,

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp Standardiserat vårdförlopp Öron-, näs- och halskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nyupptäckt huvud- halscancer i Västra sjukvårdsregionen och SU 300 Antal fall med HH- cancer 2008-2013 inom Västra

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

MR inom onkologin ur radiologens perspektiv

MR inom onkologin ur radiologens perspektiv MR inom onkologin ur radiologens perspektiv Johanna Berg, Röntgenläkare, Diagnostiskt Centrum för Bild- och Funktionsmedicin Skånes Universitetssjukvård, Malmö Innehåll / upplägg Halsens mjukdelar, buk,

Läs mer

Thyroideasjukdomar - diagnostik och behandling

Thyroideasjukdomar - diagnostik och behandling Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tyroidea Giltig fr.o.m: 2012-09-24 Faktaägare: Maria Thunander, Överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Målsättning. Inledning. Allmän del

Målsättning. Inledning. Allmän del 2 3 Allmän del Målsättning Detta vårdprogram har sammanställts i syfte att ge riktlinjer avseende utredning, behandling och uppföljning av patienter med huvud-halscancer inom Västra sjukvårdsregionen (VSR).

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

Stansbiopsi. en praktisk handledning

Stansbiopsi. en praktisk handledning Stansbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning av huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive

Läs mer

Standariserat utredningsprogram för lungcancer med integrerad PET/DT halverar utredningstiden

Standariserat utredningsprogram för lungcancer med integrerad PET/DT halverar utredningstiden NKS Standariserat utredningsprogram för lungcancer med integrerad PET/DT halverar utredningstiden Erfarenheter från Snabbspår Karolinska Karl-Gustaf Kölbeck 1, Susan Kamareji 1, Gunnar Hillerdal 1, Hans

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret

Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret För Sydöstra Sjukvårdsregionen Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala/Örebroregionen Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tel 018-15 19 10 Layout:

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram.

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Taget vid styrelsemöte 150326 Giltighetstid längst till och

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

Tyreoideacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2014 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer

Tyreoideacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2014 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Tyreoideacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer september 2015

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p) , totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin

Läs mer

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett

Läs mer

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Endoskopiskt Ultraljud Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Endobronkiellt Ultraljud Begrepp och förkortningar: EBUS: Endobronkiellt Ultraljud EUS: Endoskopiskt

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål med vårdprogrammet 4 Epidemiologi 5 Naturalhistoria

Läs mer

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 En 48-årig tidigare frisk kvinna söker dig på vårdcentralen på grund av en oöm resistens i höger bröst. Den är 1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 Du utför trippeldiagnostik. Vid klinisk undersökning finner

Läs mer