Språkmedvetet arbete i alla ämnen fokus lässtrategier årskurs 1 4 Borgå,
|
|
- Lucas Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Språkmedvetet arbete i alla ämnen fokus lässtrategier årskurs 1 4 Borgå, Docent Anna Slotte Universitetslektor i pedagogik Helsingfors universitet anna.slotte@helsinki.fi 1 Cummins 2000; Gibbons 2006; Gibbons 2010; Hajer & Meestringa Anna Slo-e
2 Fokus lässtrategier och textarbete Vad skiljer en god läsare från en svag läsare? Vad innebär läsförståelse? Vad utmärker en god text? Vad är lässtrategier och hur kan man använda dem? 3 4 Anna Slotte
3 Multilitteracitet (K4), tekstikappale/ Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har koppling till det vidgade text- och språkbegreppet. Med texter avses här olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkring sig och skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I denna kompetens ingår även etisk och estetisk läskunnighet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där man använder digitala verktyg på många olika sätt. Eleverna ska utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleverna ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar denna och samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna ska ges möjlighet att använda, tolka och producera olika slag av texter både individuellt och tillsammans med andra. Olika slag av multimodala läromedel ska användas och man ska göra det möjligt för eleven att förstå de kulturella sambanden mellan dessa texter. I undervisningen ska man analysera och reflektera kring texter som är autentiska och meningsfulla för eleverna. På detta sätt blir det möjligt för eleverna att använda sina styrkor i studierna och utnyttja texter och innehåll som intresserar dem samt att delta aktivt och påverka. 5 Läsförståelse är en produkt av textens läsbarhet innehållet i texten och läsarens förkunskaper läsarens strategier i samband med läsning hur textsamtalen ser ut i klassrummet 6 3
4 Texters läsbarhet - bindeord Reichenberg 2008, 33 Från Sjöberg & Ekstig 2006: Fysik 7 Reichenberg 2008,
5 Murbruk binder ihop texten därför att eftersom trots allt ledde till berodde på medförde för att även om så även om för annars alltså därför Reichenberg 2008, 25 9 Detta betyder att man fäster /Till exempel kan man fästa metaller Slotte-Lüttge & Forsman s. 71 TEXT: Kangeskorte, Lavonen, Penttilä, Pikkarainen, Saari, Sirviö, Vakkilainen & Viiri 2011, s
6 Slotte-Lüttge & Forsman: (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen publikationer/2013/ skolsprak_och_larande Anna Slo-e Språkliga utmaningar i lärobokstexter var uppmärksam på skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett skolrelaterat språk och stöd eleverna i utvecklingen av det skolrelaterade språket skolrelaterat språk: ämnesord allmän akademisk vokabulär framträdande, resurs, utgöra, relaterad, trots metaforer och indirekta uttryckssätt särskilt utmanande 12 6
7 mana allmogen till uppror 13 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, Anna Slotte 2015 Samma ord olika betydelser matematiskt språk rymmer rot volym udda vardagsspråk flyr rot (på en växt) hårvolym, ljudvolym konstiga Axelsson
8 Elsa: lä: Måns: lä: Måns: lä: Måns: lä: min mammas mormors nån mammas mammas mammas kusin e Runebergs fru Fredrika Runeberg (.) det har du nångång berättat e hon Runebergs fru? nån avlägsen släkting till Elsa (.) jag tror du har sagt de tidigare. va då av-släkting? avlägsen släkting betyder långt ifrån (.) inte så nära släkt aj Fredrika Runeberg? de där (.) om du är nära släkt me nån så e du bror eller pojke eller kusin kanske 15 Lillemor Gammelgår (2009). Språkstrategi i för dagvården. Sprakstrategi%20i%20dagvardenw.pdf 16 Anna Slotte
9 Det skolrelaterade språket stöds bl.a i språkutvecklande respons Lyft eleverna språk Ø mer specifikt, varierat, utvecklat 17 Fundera och diskutera Vilka mer utmanande ord brukar/kan du använda i samtal med eleverna för att stimulera deras vardagsspråk? Hur brukar du lyfta elevernas svar /språk? 18 Anna Slotte
10 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, Anna Slo-e 2015 Granska läroboken (Reichenberg 2008, Danielsson & Selander 2014) Har texten murbruk som binder ihop de olika meningarna? Hittar du författarens röst? T.ex. genom frågor till läsaren, aktiv form Känner eleven igen sig i texten? Andraspråkselever, genusaspekter, religionsfrågor? Finns det svåra ord och begrepp? Ämnesord /allmän akademisk vokabulär? Stöds läsaren i att förstå dem? Långa satser som byggs upp kring ett substantiv? Hur ser meningsbyggnaden ut? Vänstertunga meningar? 20 10
11 Lässtrategier Lässtrategier är en räcka aktiviteter som tillsammans stöder läsförståelsen (inte i första hand separata färdigheter). Målet med att undervisa i lässtrategier är att eleverna ska inarbeta en stor repertoar av lässtrategier som de kan använda sig av flexibelt. 21 Genom att jobba med lässtrategier kan man stödja eleverna i att förstå den aktuella texten utveckla goda lässtrategier inför läsandet av andra texter 22 11
12 Betonar vikten av att läsa flera meningar för att få en uppfattning om innehållet Visar eleven att man som läsare skapar mening genom att gå utanför texten, att dra slutsaser från det som sägs Kan vara lättare att söka efter andra ord än att svara på frågan Vad betyder det här? Inlevelse fråga Gibbons (2006). Lyft språket, lyft tänkandet 23 Strategier före, under och efter läsningen 24 12
13 Om de är nånting man int sen kan svara på så sen letar man ungefär nånstans där det borde stå, aha, där står de, okej, så skriver man, man läser int hela igenom texten för att komma fram till det. Elevintervju Slotte-Lüttge & Forsman 2013, Strategier före läsningen Aktivera förskunskaper om innehåll och om texttyp höjer också motivationen ger en översikt som stödjer läsningen Aktivera syftet med läsningen Vilken typ av läsning är lämpad för den aktuella situationen? 26 13
14 Aktiviteter före läsningen underlättar ingången i texten. Det kan bl.a. handla om att lyfta fram eventuella kulturella och språkliga svårigheter och aktivera elevernas förkunskaper. Skolspråk och lärande: Nyckelord före (s 245, s. 79) Elevsamtal om vad de vet om området före (s 58) Om att planera textsamtal (s ) 27 Slotte-Lüttge & Forsman (2011). Samtalets och sammanhangets språkstödjande roll. I: H. Harju-Luukkainen (red.). Språket i fokus. Helsingfors: Folkhälsan. 28 Anna Slotte
15 Att föregripa hör till de mest effektiva aktiviteterna för att förstå en text Gör grunden till en begreppskarta som byggs ut efterhand ü sammanfatta ü ställa frågor ü reda ut oklarheter ü föregripa ü kan handla om att förutsäga vad en text handlar om utgående från rubrik, inledande stycke, bilder etc och om att dra slutsatser utgående från det redan bekanta, nyckelord 29 Exempel på arbete med att föregripa Läraren beskriver och förklarar strategin när och hur den fungerar bäst att föregripa är t.ex. att stanna upp och fundera på vad nästa stycke kommer att handla om. Läraren demonstrerar strategin Så här tänker jag när jag ser pärmbilden på den här boken Lärare och elever samarbetar med att öva strategin Eleverna övar i grupper under vägledning Självständig användning av strategin Roe 2014, s
16 Stöd elevernas färdigheter och vana att tänka framåt i sin läsning Ø Berätta hur du själv fungerar som läsare Okej, nu har vi en rubrik som lyder Vintern närmar sig och under den en annan rubrik Djuren förbereder sig. Texten kommer alltså att handla om vad djuren gör för att klara av vintern. Innan jag börjar läsa det här kapitlet ser jag snabbt vilka underrubriker som finns i kapitlet och läser då Däggdjur, Insekter, Vart tar flyttfåglarna vägen? 31 Eleverna kan få stöd av inledningar då de jobbar i grupper Föregripa Jag tror, jag slår vad om, jag funderar på, jag tänker mig, jag antar eftersom Ställa frågor Vad betyder detta? Hur hänger det här ihop med det som jag tänker? Hur hänger det här ihop det som jag har läst förut? Reda ut Jag förstod inte Jag behöver veta mer om Varför är det så att..? Sammanfatta Det viktigaste jag läste i den här texten var 32 16
17 Strategier under /efter läsningen Tänk dig att du befinner dig i en vindtunnel Hur känns det? Vilka frågor kan ställas till en text? ü inferensfrågor ü faktafrågor ü upplevelse-/inlevelsefrågor Skolspråk och lärande: Eleverna övar på att själva ställa olika typer av frågor (s 73-74) 33 Inferenser En central del av att förstå en text är att läsa mellan raderna. Detta kallas att göra inferenser. Kan innebära att relatera till sådant som finns formulerat på andra ställen i texten text-till-text-koppling till egna kunskaper och erfarenheter i stort text-till-själv-koppling /text-till-världen-koppling till erfarenhet av motsvarande texttyper text-till-text-koppling 34 17
18 Djuren i skogen förbereder sig inför vintern. En del hamstrar mat i förråd och andra byter till vinterpäls. På det sättet klarar de av den långa nordiska vintern. Vilka tidigare kunskaper behöver läsaren aktivera? Vad behöver läsaren klara av? förstå att det är svårt för en del djur att få tag på mat på vintern känna till att marken är frusen och att det inte finns samma tillgång till insekter, och att djuren därför bygger upp förråd förstå orden hamstrar och förråd och för att förstå detta med vinterpäls behöver insikten om kyla och snö aktiveras 35 Inferenser i skönlitterär text Läraren läser om att Chris går längs en gata, som i vanliga fall var en smal mörk smutsig gata. Hon fortsätter: men den här förmiddagen tyckte Chris att den var fylld med brett solsken. Här gör läraren en paus, vänder sig mot klassen och frågar: Varför tänkte han så här om den här gatan som egentligen var en grå smutsig trång gata varför var den idag fylld med solsken? Tillsammans konstruerar eleverna och läraren en förståelse av texten: En elev menar att gatan är fylld av solsken för att Chris tänker på att han ska få resa till Afrika, en annan att Chris inte kan tänka på något annat, och läraren bidrar med att konstatera att världen kan se annorlunda ut om man är glad. Att göra inferenser innefattar i detta fall bland annat att förstå en språklig bild och dess betydelse i texten. Slotte-Lüttge & Forsman 2014,
19 37 Anna Slotte 2015 lä: en del av er håller inte med om det här kanske (.) jag ser att Emil skakar på huvudet (.) vi ska titta på texten lite vi ska titta på texten (.) den första meningen handlar om dom här farliga djuren (.)"På dagen är det bäst att vara gömd." där hittar vi inte heller nånting som skulle säga nånting om olydig (.) men sen (.) "en morgon ropade mamma Kanin till sina ungar (.) då sa Skutt till Hopp nu gömmer vi oss (.) sen hälsa vi på harungarna (.) Hopp och Skutt gömde sig bakom en buske" (.) om gömmer sig för sin mamma e man olydig eller lydig då? el: olydig lä: jå (.) så av de kan vi förstå att de var olydiga men det står inte att dom var olydiga elev: så det var ganska svårt [(att förstå) lä: [så det här påstående den här fråganuppgiften måste man lite tolka texten där (.) man måste kunna förstå den här texten (.) å egentligen flera meningar tillsammans berättar för oss hur det var det här (.) förstår ni nu det här (.) att dom var olydiga? el: jå-å Slotte-Lüttge & Forsman
20 Markus: Lärare: Det står inte i boken Nej det står inte, men du måste fundera själv Observation Slotte-Lüttge & Forsman 2013, Variera mellan frågor vars svar finns direkt i texten vars svar förutsätter att man läser mellan raderna vars svar förutsätter att men relaterar till tidigare kunskap, annan text, att man själv tar ställning 40 20
21 Aktiviteter under läsningen stöder eleverna i att bli skickligare läsare genom att ställa frågor, engagera sig i texten, reagera på texten, förutsäga vad som ska hända. 41 Markera i texten sådant som bekräftar det läsaren visste, är helt nytt, känns osäkert Ø Aktiv läsning uppmana eleverna att reagera på texten bekräftar vad du trodde är tvärt emot vad du trodde är helt nytt för dig + gör dig osäker? Z (Roe 2014, 119) 42 21
22 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, Anna Slo-e 2015 Övning Planera för textsamtal Ø Försök förutse var eleverna kan få problem med förståelsen. Ø Planera frågor och omformuleringar. Ø Planera hur bokens illustrationer kan användas. Ø Hitta åskådlig och konkret tuning in på ämnet, t.ex. bilder, foton, teckningar, filmklipp. Ø När och hur får eleverna chans att visa sina förkunskaper? Ø Planera för att vid behov mejsla ut ord-/begreppskarta, som sparas och kompletteras efter hand. Slotte-Lüttge & Forsman 2013,
23 Läs högt, tänk högt Stöd eleverna i att hitta samband mellan texten och något de kan från förr. Mycket av textarbetet passar bra att göra i par Inledningar till eleverna Det här påminner mig om. Jag har upplevt något som Jag kan något om det här Om det här vara jag skulle jag Vad betyder det Roe 2014, Aktiviteter efter läsningen stödjer en fördjupad förståelse av det lästa visualisera, organisera tankekartor, serier, visuella stöd (diagram, matriser, tidslinjer ) transformationer, text på text utgående från faktatext: tal, dagboksanteckningar muntligt: debatter, nyhetsrapporter Återanvänd dessa vid repetition, läxförhör, diskussioner 46 23
24 Skolspråk och lärande: Läxläsningsstöd s 77-78, Story grammar s Tankekartor (som luntlapp) s 49 Serier s 52 Gestaltande och muntliga arbetssätt s Se också hur man i språkstrategin för Svenska samskolan i Tammerfors sammanfattar sina lässtrategier, under studieteknik: Skolspråk och lärande s Anna Slotte Det här läste jag om Det här förstod jag inte STRÖM- ALSTRANDE Sammanfatta i en mening det du läste om Betydelsen av de knepiga orden Det här vill jag minnas Slotte-Lüttge & Forsman 2013,
25 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, Anna Slotte 2015 Naturkatastrof jordbävning översvämning Orsak Följder Var de förekommer Hur de kan undvikas 50 Anna Slotte
26 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, Anna Slotte 2015 Slotte-Lüttge & Forsman 2013,
27 Uppgift Planera elevaktivt arbete som stöder elevernas läsförståelse utgående från en lärobokstext 53 27
Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax,
Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax, 10.9. 2016 Docent Anna Slotte Universitetslektor i pedagogik Helsingfors universitet anna.slotte@helsinki.fi 1
Läs merFramtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom
Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merOm privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet
Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet Anna Slotte, docent Helsingfors universitet Symposium: Svenskan och språkundervisning i flerspråkiga
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merFörmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merSagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merMoas gäng och stölden på kaféet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Rebecca och Tony Manieri Vad handlar boken om? Boken handlar om Moa och hennes kompisar som hittar en gömd väska med en lista i. Listan visar platser i staden, där det har varit eller
Läs merKompetens som målet anknyter till
FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt
Läs merATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,
Läs merJag vill forma goda läsare
Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina
Läs merLärokurs i svenska som andraspråk och litteratur åk 7-9. Lärokursens särskilda uppdrag
Lärokurs i svenska som andraspråk och litteratur åk 7-9 Lärokursens särskilda uppdrag Enligt förordningen om timfördelning kan invandrare i stället för att följa lärokursen i modersmål och litteratur,
Läs merAv: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning
Av: Annika Löthagen Holm Sluka svenska! Lärarhandledning SLUKA SVENSKA! Serien Sluka svenska! riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Innehållet fokuserar på
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merModersmål och litteratur
Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra
Läs merSkolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning
Skolans språk är ingens modersmål Nils Fredriksson Utbildning Skolans språk är ingens modersmål Barn kommer till skolan med olika förutsättningar: 10.000 ord i sitt ordförråd eller inga alls 2000 lästimmar
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merTerminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.
Läs merDinosaurier och livet på jorden
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merVid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.
Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merLässtrategier för läsförståelse
Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merFramställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Hannes har sommarlov och då brukar han hänga vid kiosken med sina vänner. Han brukar träffa Sara där. Sara är en tjej i hans klass som han tycker om. Hannes
Läs merLärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merHur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna
ÖVNING: Arbeta med läsförståelsestrategierna Hur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna Spågumman Vilket syfte har strategin? Att skapa förförståelse för vad texten handlar om och träna upp förmågan
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merAlva blir skadad Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes kompis Sara. De är i stallet och ska rykta Saras hästar. Alva får rykta Disco. Alva blir varm och tar av sig hjälmen.
Läs merObservationspunkter, klassöversikt
Observationspunkter, klassöversikt läsa A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord som helheter (logografisk läsning) A:3 Eleven bidrar med egna erfarenheter
Läs merGun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merLP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi lära oss en massa om älgar. Vi får bland annat veta vad de äter, hur de ser ut samt varför tjurarna har horn. Men vem är Skogens konung? Och finns
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle vill ha en mobil. Alla hans vänner har mobiler. De spelar, fotar och ringer på sina mobiler och Olle känner sig utanför. När Olle kommer hem, upptäcker
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1 3
75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merLyft språket, lyft tänkandet
Sida 1 (6) 2014-03-13 Handledning till Lyft språket, lyft tänkandet av Pauline Gibbons Februari 2012 stockholm.se Utbildningsförvaltningen Forskning och Utveckling - Språkforskningsinstitutet Sida 2 (6)
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Alf och Bo ska titta på film. Denna gång är det Bos tur att välja film och han vill se Hajen. Alf tycker att hajar är läskiga. Efter stund går Alf upp till badrummet.
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merLokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merStudiehandledning för vuxenutbildning
Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,
Läs merSpråket människans främsta verktyg
Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy
Läs merNedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning.
Nedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning. Språkguiden är granskad utifrån de fyra nya delkurserna. Under respektive kurs
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merSpråket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.
Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Benni Bødker Vad handlar boken om? Boken handlar om den föräldralöse pojken Marko. Han bor tillsammans med gruppen Gamma, som jagar brottslingar. Marko får i uppdrag att rädda besättningen
Läs merHelsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass
Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN SKÖNLITTERÄR TEXT 1 UPPGIFT Eleven får läsa
Läs merSmedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker
Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag
Läs merHISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Årskurs: 8 Svenska Ansvarig lärare: Åsa Andersson Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för
Läs merNYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merMål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen
Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9 - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen - muntligt berätta och beskriva något - argumentera för en uppfattning Du formulerar dig begripligt och
Läs merCentralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson
Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merLärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska
åk6 Lärarinstruktion Svenska 1 Syftet med diagnosen Pejlo diagnos åk 6 svenska är framtagen för att ge läraren en god överblick över elevernas läs- och skrivförmåga. Diagnosen är noga utprövad och validerad
Läs mer