Särskild satsning för minskad nedskräpning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskild satsning för minskad nedskräpning"

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE: Ärendenr: NV Särskild satsning för minskad nedskräpning Slutredovisning av regeringsuppdrag 8, 2011 B ESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 2

3 Innehåll INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 5 UPPDRAGET 7 Särskild satsning för minskad nedskräpning 7 GENOMFÖRANDE 9 UPPFÖLJNING AV NULÄGESANALYS 10 Uppföljning av nulägesanalys, delredovisning 2012: 10 UTVECKLA VÄGLEDNING FÖR KOMMUNERNA 13 METODER OCH VERKTYG 16 Mätning av skräpfrekvens 16 Mätning i stadsmiljö 17 Mätning av skräp på stränder 18 Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning 18 Mätning av attityder 19 ÖKA INFORMATIONEN TILL ALLMÄNHETEN 21 ÖKAD KOPPLING TILL AVFALLSOMRÅDET 25 KUNSKAPSUTVECKLING 27 KOSTNADER FÖR NEDSKRÄPNING 29 Kostnaderna är spridda på olika aktörer 29 Naturvårdsverkets undersökning 30 MILJÖPÅVERKAN FRÅN SLÄNGDA TOBAKSPRODUKTER 41 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER 46 Vägledningswebb 46 Utökad uppföljning av nedskräpningsläget och arbetet mot nedskräpning 47 Utnyttja Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kontaktnät med kommuner för att lyfta nedskräpningsfrågor 47 Föreskrift om åtgärder mot nedskräpning i kommunal avfallsplan 47 Skyldighet för kommunerna att informera för att minska nedskräpning 48 Frågor för fortsatt diskussion 52 BILAGOR 59 3

4 4

5 Sammanfattning Naturvårdsverket har haft i uppdrag att genomföra en särskild satsning för minskad nedskräpning. I denna slutredovisning sammanfattas arbetet och de resultat som åstadkommits. De negativa effekterna av nedskräpning är många och täcker hela hållbarhetsbegreppet konsekvenserna är miljömässiga, sociala samt ekonomiska. I arbetet med att minska nedskräpningen är det därför viktigt att ha en helhetssyn. I ett miljömålsperspektiv berörs framför allt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. Skräpiga miljöer upplevs som otrevliga och otrygga av många människor. Städningen för med sig kostnader för kommuner och skattebetalare. Nedskräpningen ger skador på djur och människor, sprider kemikalier och medför negativa effekter för turistnäring, handel, företagande och friluftsliv. Skräp som hamnar i hav, sjöar och vattendrag skadar fåglar och marina däggdjur. Marint skräp ger skador på båtar, fiskeredskap och motorer och bidrar till mängden mikroskopiska skräppartiklar i havet. Regeringsuppdraget omfattar nedskräpning i stadsmiljö, naturen och längs kusterna. I uppdraget har ingått att utveckla vägledning till kommunerna samt att utöka informationen till allmänheten. Det har även ingått att utreda behovet av ytterligare åtgärder för att minska nedskräpningen. Arbetet i uppdraget har genomförts i nära samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent. Dialog har skett med Havs- och vattenmyndigheten, kommuner, organisationer och andra aktörer som berörs av nedskräpningsproblematiken. Ett huvudresultat av arbetet inom regeringsuppdraget är den vägledning för kommunernas strategiska arbete för att minska nedskräpningen som tagits fram, se Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner, rapport 6551, Naturvårdsverket, Ett annat viktigt resultat är de nya metoder för mätning av skräpfrekvens i olika miljöer som tagits fram, se nedan. Skräpmätningarna ger underlag och kunskap för att utforma åtgärder för att minska nedskräpningen. Olika verktyg för att underlätta för kommunernas arbete har också tagits fram, bl.a. ett verktyg för att rapportera mer omfattande nedskräpning som kombinerats med vägledning för hur kommunerna kan hantera sådana ärenden. Möjlighet att genomföra attitydundersökningar bland kommuninvånare genom tillägg till SCB:s medborgarundersökning har också skapats. 5

6 Vägledningsdokument: Vägledning för kommuners strategiska arbete för minskad nedskräpning Vägledning för hantering av omfattande nedskräpning Metoder för mätning av skräpfrekvens: Metod för tätorter med > invånare Metod för tätort med invånare Metod för tätort med < invånare och särskilt utsatta områden Metod för parker och grönområden Metod för stränder För att öka informationen till allmänheten har bl.a. Håll Sverige Rents nationella kampanj Skräpplockardagarna utvecklats vidare, inklusive logistikfunktioner, ny kampanjwebbplats och att fler deltagare involverats. Deltagarantalet år 2012 var personer, en ökning med drygt personer sedan I redovisningens avslutande del tas förslag på Ytterligare åtgärder och ämnen för fortsatt diskussion upp. Som ytterligare åtgärder föreslås: utveckling av en Vägledningswebb för spridning av goda exempel och erfarenhetsutbyte utökad uppföljning av nedskräpningsläget och arbetet mot nedskräpning Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kontaktnät med kommuner ska utnyttjas för att lyfta nedskräpningsfrågor föreskrift om innehåll i kommunal avfallsplan revideras så att den inkluderar åtgärder mot nedskräpning skyldighet för kommunerna att informera för att minska nedskräpning övervägs i samband med revideringen av föreskriften om innehåll i kommunal avfallsplan I kapitlet Ytterligare åtgärder identifieras också några frågor inom nedskräpningsområdet som det är angeläget att diskutera vidare. Frågor för fortsatt diskussion: brist på miljöaspekter i lagen om gaturenhållning finansiering av förebyggande arbete mot nedskräpning kostnader för strandstädning samarbete mellan kommuner och aktörer 6

7 Uppdraget De negativa effekterna av nedskräpning är många och täcker hela hållbarhetsbegreppet konsekvenserna är miljömässiga, sociala samt ekonomiska. I arbetet med att minska nedskräpningen är det därför viktigt att ha en helhetssyn. I ett miljömålsperspektiv berörs framför allt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. Särskild satsning för minskad nedskräpning Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att genomföra en särskild satsning för att minska nedskräpningen. Regeringsuppdraget har delredovisats vid två tillfällen, i april 2011 och april Denna slutredovisning av uppdraget har beslutats av generaldirektör Maria Ågren den 4 april UPPDRAGET I REGLERINGSBREVET 2011: 8. Särskild satsning för minskad nedskräpning Naturvårdsverket ska genomföra en särskild satsning för att främja en minskad nedskräpning. Uppdraget omfattar både nedskräpning i stadsmiljö och i naturen, inklusive problemen med nedskräpning längs våra kuster. I uppdraget ingår att utveckla vägledning till kommunerna samt att utöka informationen till allmänheten. Arbetet bör i valda delar genomföras i dialog med Havs- och vattenmyndigheten (från den 1 juli 2011) och andra berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. I uppdraget ingår även att utreda behovet av ytterligare åtgärder samt att föreslå och konsekvensutreda hur dessa åtgärder bör utformas. Naturvårdsverket ska årligen redovisa hur arbetet fortlöper till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 april 2011, 2012 och BEGREPPET NEDSKRÄPNING I REGERINGSUPPDRAGET Begreppet nedskräpning kan definieras på olika sätt. I författningskommentarerna i regeringens proposition Nedskräpning (2010/11:125) talas om dels nedskräpning i liten skala, som har den karaktär som typiskt sett innebär ett störande moment på allmänna ytor i samhället och som skapar otrevnad på allmänna platser där människor vistas men som inte innebär några större ingrepp i miljön eller som skämmer naturen på ett allvarligt sätt. Det rör sig i primärt om visuella störningar men glasflaskor och annat skräp kan även utgöra fara för människors och djurs hälsa. Därutöver talas det om andra typer av nedskräpning som utgörs av större föremål, stora skräpmängder eller annars varit av större omfattning eller av mera skadlig karaktär. Stiftelsen Håll Sverige Rent har valt att i sin verksamhet sammanfatta definitionen på skräp som fel sak på fel plats. Inom ramen för regeringsuppdraget om Särskild satsning för minskad nedskräpning avser vi med begreppet nedskräpning: 7

8 att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas- och plastflaskor etc. att tippa föremål i naturen, t.ex. vitvaror, möbler, byggavfall etc, så kallad omfattande nedskräpning. Regeringsuppdraget omfattar nedskräpning i städer, naturområden och längs kusterna. Dumpning i havet, inklusive lagstiftning och åtgärder, omfattas inte av uppdraget. Däremot ingår att genom t.ex. utveckling av vägledning, informationsinsatser och annat förebyggande arbete bidra till att nedskräpningen längs kusten minskar. 8

9 Genomförande Regeringsuppdraget har genomförts i nära samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR). HSR kommer i sitt dagliga arbete i kontakt med olika aktörer inom nedskräpningsområdet, framför allt kommuner men också företag, organisationer, skolor, privatpersoner med flera. Detta har varit viktigt för att de olika verktyg för kommuner som tagits fram ska bli praktiskt användbara och anpassade efter kommunernas behov, samt för att kunna vidareutveckla informationen till allmänheten på ett effektivt sätt. De nedskräpningskonferenser för kommuner som Håll Sverige Rent arrangerat i november 2011 och december 2012 har varit viktiga tillfällen att diskutera innehållet i den vägledning för kommuner som tagits fram. HSR har också medverkat i de Avfallsdagar som Naturvårdsverket anordnat i oktober I de delar där det varit relevant har dialog skett med Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som bildades i juli 2011, dvs. under den tid regeringsuppdraget pågick. Exempel på samarbete gäller bl.a. inledande diskussioner i samband med att finansieringsmöjligheter (Havsmiljöanslaget) fördes över från Naturvårdsverket till Havs- och vattenmyndigheten, avstämning av vägledningen för kommunerna i strategiskt arbete kring nedskräpningsfrågor, samråd kring Ytterligare åtgärder i uppdraget och ämnen för fortsatta diskussioner samt HaV:s deltagande i referensgruppen. HaV har också etablerat ett samarbete med Håll Sverige Rent, bl.a. kring en kampanj för renare stränder; Kusträddarna. Vid uppdragets start bildades en bred referensgrupp med deltagare från andra centrala myndigheter, kommuner, branschorganisationer, detaljhandel m.m. Referensgruppen kom att utgöra en rekryteringsbas som underlättade att genomföra nischade möten med olika inriktning, främst med kommuner kring den strategiska vägledningen, exempelvis det dialogmöte som genomfördes på Naturvårdsverket i maj Referensgruppen har också fått möjlighet att ge skriftliga synpunkter på vägledningen när den kommit längre fram i processen. Möten har också genomförts med SKL och Avfall Sverige kring hur dessa organisationer ser på vägledningen och hur samverkan kan ske med Naturvårdsverket för att göra vägledningen känd och etablerad. En del av uppdraget har varit att öka informationen till allmänheten. Tidigt under uppdragets gång slogs det fast att Håll Sverige Rent skulle vara avsändare av informationen till allmänheten, för att ta till vara Håll Sverige Rents etablerade arbete inom detta område och undvika konkurrens kring avsändaren. En viktig del i arbetet har varit att vidareutveckla den nationella kampanjen Skräpplockardagarna. 9

10 Uppföljning av nulägesanalys Den delredovisning av uppdraget som lämnades i april 2012 innehåller en nulägesanalys 1. Avsnittet nedan har utformats för att komplettera den tidigare nulägesanalysen. Avsnittsrubriker i delredovisningen 2012 följs upp med kommentarer kring hur vissa frågor hanterats vidare inom ramen för regeringsuppdraget och var i denna slutredovisning 2013 det går att läsa mera. Uppföljning av nulägesanalys, delredovisning 2012: Varför är nedskräpning ett problem? I delredovisningen tas olika effekter av nedskräpning upp, bl.a. inverkan på djur, fåglar och människor, spridning av kemikalier och plastpartiklar, skador från marint avfall på båtar och fiskeredskap, påverkan på friluftsliv, turistnäring, handel och annat företagande. Frågor hur skräpet påverkar annan skadegörelse och trygghetsfrågor togs också upp, samt frågor kring vilka kostnader nedskräpningen medför för samhället. Enligt den utvärdering som Naturvårdsverket genomförde våren 2012 finns det enligt många kommuner inte tillräckligt med kunskap i kommunen om nedskräpningens effekter på människors och djurs hälsa och den omgivande miljön. Fortsatt spridning av kunskaper via Håll Sverige Rents nätverksarbete och information via Naturvårdsverkets och Håll Sverige Rents webbplatser är därför viktig. Naturvårdsverket har därför börjat utveckla information på sin webbplats kring nedskräpningen. En identifierad kunskapsbrist gäller effekter av spridning av slängda tobaksprodukter i miljön, där det nu gjorts en kunskapssammanställning, se sid. 27. Nedskräpningsfrågans förankring i miljöarbetet. I delredovisningen nämndes att den nya nationella avfallsplanen skulle innehålla ett avsnitt om nedskräpningsfrågor, ett område där behovet av åtgärder bedöms som stort. I nationella avfallsplanen (maj 2012) aviserades Naturvårdsverkets kommande revidering av föreskrifter om innehållet i kommunal avfallsplan. Föreskrifterna kommer att kompletteras med krav att de kommunala avfallsplanerna också ska ta upp åtgärder mot nedskräpning. Att nedskräpningsfrågorna tas upp i avfallsplanen är ett viktigt steg för att etablera förebyggande arbete mot nedskräpning i kommunernas ordinarie arbete, något som hittills varit ett problem i många kommuner. Arbete kring nedskräpning bedrivs ofta i tidsbegränsade projekt vilket medför att uppbyggd kompetens inom området lätt förloras när projektet är över. Nedskräpningsfrågornas karaktär är också sådan att arbetet måste bedrivas kontinuerligt, t.ex. när det gäller 1 Särskild satsning för minskad nedskräpning. Delredovisning av regeringsuppdrag 8, (Nulägesanalys, se sid

11 att förändra individers attityder till nedskräpning, bl.a. genom förebyggande arbete i skolor och förskolor. Fördelningen av ansvaret för olika delar i nedskräpningsproblematiken på olika förvaltningar inom kommunen bidrar till risken att frågan inte drivs aktivt, något som tydligare krav på att åtgärder tas upp i den kommunala avfallsplanen kan bidra till att motverka. Innehåll i en reviderad föreskrift diskuteras vidare i kapitlet om Ytterligare åtgärder, se sid. 47. Hur ska vi förebygga nedskräpning? Delredovisningen tog upp vikten av att höja medvetenheten hos dem som skräpar ned och att det också måste vara lätt att göra rätt, vilket ställer krav på en genomtänkt infrastruktur för att motverka nedskräpningen. Det vägledningsdokument som tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget är inriktat på hur kommunerna kan arbeta strategiskt för att minska nedskräpningen, bl.a. genom att samverka med olika aktörer. Se vidare kapitlet om Utveckla vägledning för kommunerna, sid. 13. För att höja medvetenheten i nedskräpningsfrågor hos kommuninnevånare behövs praktiska, utåtriktade insatser av typen skräpplockardagar, men det är också viktigt att kommunerna ger en grundnivå av information. Denna behövs för att markera att nedskräpning inte är tillåtet men också för att visa på praktiska lösningar för hur det ska bli lättare att göra rätt. Frågan om en föreskrift för kommunerna om skyldighet att informera i syfte att minska nedskräpningen tas upp i kapitlet Ytterligare åtgärder sid. 48. Hur underlättar vi kommunernas arbete? I delredovisningen påpekades bristen på vägledning kring hur kommuner kan arbeta strategiskt för att minska nedskräpningen. I kapitlet om Utveckla vägledning för kommunerna beskrivs den vägledning som tagits fram, se sid. 13. Vägledningen består av ett huvuddokument kring det strategiska arbetet, flera nya metoder för skräpmätning i olika miljöer samt verktyg för att rapportera fall av omfattande nedskräpning ( tippning ) och vägledning för att hantera frågan. Lagstiftning mot nedskräpning. I det strategiska vägledningsdokumentet finns ett avsnitt om Lagar och förordningar som är avsett att vara ett stöd för kommunerna i hur den befintliga lagstiftningen, bl.a. gaturenhållningslagen, ska tolkas. I samband med avsnittet Frågor för fortsatt diskussion, sid. 52 tas en lagstiftningsfråga upp som är intressant för kommunerna; frånvaron av miljöaspekter i gaturenhållningslagen (lag 1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). I samband med kapitlet Ytterligare åtgärder diskuteras frågan om kommuner ska vara skyldiga att ge grundläggande information i syfte att minska nedskräpningen. Har vi koll på skräpläget? I den nya nationella avfallsplanen ( ) finns nu mål om att nedskräpningen ska minska, något som är avsett att leda till att kommuner sätter upp egna mål för minskad nedskräpning. För att kunna välja rätt åtgärder och följa upp resultat krävs underlag i form av mätningar av 11

12 skräpfrekvens. Mätningar i olika miljöer ger information om mängden skräp och var problemen finns, attitydmätningar ger svar på vem som skräpar ned och varför. Inom ramen för regeringsuppdraget har metoder för skräpmätning i olika miljöer och möjlighet att genomföra attitydundersökningar utvecklats, se vidare under kapitlet Metoder och verktyg, sid. 16. Angående Naturvårdsverkets uppföljning av nedskräpningsläget, se vidare under Ytterligare åtgärder, sid

13 Utveckla vägledning för kommunerna I kapitlet nedan redovisas resultat från arbetet med att utveckla vägledning för kommunerna. Naturvårdsverket har tidigare inte haft någon skriftlig vägledning för kommuner gällande arbetet i nedskräpningsfrågor. Ett omfattande arbete har därför lagts ned på att tillsammans med Håll Sverige Rent ta fram grundläggande vägledning som täcker en rad aspekter kring kommunernas arbete mot nedskräpning. Vägledningen ska stötta ett långsiktigt och förebyggande arbetssätt hos kommunerna. Vårvintern 2012 genomförde Naturvårdsverket en utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning, Det här är ingen skräpfråga! En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning, rapport Utvärderingens innehåll togs upp i delredovisningen av regeringsuppdraget i april Utvärderingen har gett viktig information kring vilken typ av vägledning som kommunerna efterfrågar. VÄGLEDNING OCH STÖD SOM EFTERFRÅGAS I NATURVÅRDSVERKETS UTVÄRDERING Utvärderingen identifierar ett antal punkter som kan ligga till grund för diskussioner kring vägledning och stöd till kommunerna. Punkterna listas nedan tillsammans med en kursiverad kommentar om hur de hanterats i det fortsatta arbetet. Ekonomiskt stöd till implementering av förebyggande insatser: Ett par aspekter kring finansiering tas upp i avsnittet om frågor för fortsatt diskussion, bl.a. av stiftelsen Håll Sverige Rents förebyggande arbete samt behovet av finansiering av strandstädning, sid Stödja forskning och kunskapsutveckling om nedskräpning samt stödja utveckling av mätmetoder: En undersökning kring kommunernas kostnader genomförts (sid. 29) och en kunskapssammanställning kring miljöpåverkan från slängda tobaksprodukter har gjorts (sid. 41). Mätmetoder för mätning av skräpfrekvens har tagits fram (sid. 16). Sprida information om nedskräpningens konsekvenser och kostnader på nationell och regional nivå: Information sprids bl.a. genom den vägledning som Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent har tagit fram samt genom utökad information på verkets och stiftelsens webbplatser. Sprida erfarenheter och goda exempel genom att utveckla nätverk, förslag på arbetssätt, forum för dialog och skapa idébank: Se vidare under kapitlet Ytterligare åtgärder, avsnitten om vägledningswebb samt Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kontakt med kommuner, sid Diskutera ansvarsfördelning och tillämpning av lagar och regler på nationell och internationell nivå: Tillämpning av lagstiftningen diskuteras i 13

14 vägledningen för strategiskt arbete. I vägledningen finns en kortare översikt över ansvarsfördelning mellan olika myndigheter. Diskutera ansvarsfördelning vad gäller ilandflutet skräp: Frågan om städning på stränder belyses delvis i den strategiska vägledningens (se nedan) resonemang kring tillämpningen av gaturenhållningslagen. Se även kapitlet Ytterligare åtgärder, avsnittet Frågor för fortsatt diskussion, sid. 55, ang. behovet av att diskutera former för finansiering av strandstädning i vissa områden. Innehållet i den vägledning som tagits fram baserar sig också på de behov som kommit fram vid möten och konferenser kring nedskräpning. Ett viktigt steg i arbetet var det dialogmöte kring vägledningens innehåll som hölls i maj Deltagarna kom från kommuner som ingår i regeringsuppdragets referensgrupp samt ytterligare representanter från några kommuner för att komplettera gruppens sammansättning ifråga om kommunstorlek och geografiskt läge. Deltagarna i dialogmötet och referensgruppen har senare fått möjlighet att granska och ge skriftliga synpunkter på vägledningsdokumentet när det kommit längre i processen. Vägledningen publiceras på Naturvårdsverkets och Håll Sverige Rents webbplatser. Materialet har formen av en rapport: Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner. Rapport 6551, Naturvårdsverket Rapporten innehåller grundläggande information, som kompletteras med direkta hänvisningar i texten till relevanta goda exempel. De goda exemplen visar bl.a. hur olika kommuner valt att arbeta med en viss fråga och finns publicerade på Håll Sverige Rents webbplats, under adressen Avsikten med att lägga de goda exemplen på webben är bl.a. att underlätta spridning och uppdatering, inklusive att lägga till nya exempel. Till den strategiska vägledningen kopplas bilagor med sammanfattande metodbeskrivningar kring de olika mätmetoder och verktyg som utvecklats. Fullständiga metodbeskrivningar publiceras på webben. Ett av de dokument som är kopplade till vägledningen är ett speciellt vägledningsdokument för kommuners hantering av fall av omfattande nedskräpning, t.ex. i naturområden. Vägledning för kommuners strategiska arbete för minskad nedskräpning, textinnehåll: INLEDNING Vad är nedskräpning? Regeringsuppdraget om särskild satsning för minskad nedskräpning, Sveriges nationella avfallsplan, Mätmetoder, Reviderade föreskrifter, Konsekvenser av nedskräpning. MÅL OCH KRAV KRING NEDSKRÄPNING Nationella miljökvalitetsmål och lokala mål, Lagar och förordningar, Förbudet mot nedskräpning, Avfallsinnehavarens ansvar, Straffbestämmelser, Lag med särskilda 14

15 bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, Utdrag ur Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning med kommentarer, Fastighetsägares ansvar att städa, Flyttning av skrotbilar, Flyttning av båtar, Allemansrätten, Marint avfall, Nationell avfallsplan, Kommunala avfallsplaner, Vem gör vad. VARFÖR ARBETA STRATEGISKT MOT NEDSKRÄPNING? Bidra till hållbar utveckling, Nå miljömål, Kunskap ger rätt åtgärder, Minskade skräpmängder, Mindre klotter och skadegörelse, Koppla nedskräpningen till avfallsplanen. STRATEGISKT ARBETSSÄTT FÖR ATT MINSKA NEDSKRÄPNINGEN Organisation, Tydligt utpekat ansvar, Samarbete mellan förvaltningar, Kontinuitet i arbetet, Koppling till grupp som tar fram kommunal avfallsplan, Samråd och samverkan, Allmänhetens deltagande, Kartläggning och mätning, Mätning av skräpfrekvens, Mätning av attityder, Mätning och uppföljning av kostnader, Mål och åtgärder för minskad nedskräpning, Mål för minskad nedskräpning, Förebyggande åtgärder, Infrastruktur, Rutiner, Kommunikation och erfarenhetsutbyte, Budget för det strategiska arbetet, Plan för minskad nedskräpning, Uppföljning av det strategiska arbetet. KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 1: Metod för tätorter med > invånare Bilaga 2: Metod för tätort med invånare Bilaga 3: Metod för tätort med < invånare och utsatta områden Bilaga 4: Metod för parker och grönområden Bilaga 5: Metod för stränder Bilaga 6: Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning Håll Sverige Rent-appen Bilaga 7: Vägledning för hantering av omfattande nedskräpning Bilaga 8: Relevanta rättsfall inom nedskräpningsområdet exempel 15

16 Metoder och verktyg Det finns flera olika aspekter på nedskräpningsfrågan miljöaspekter, sociala och ekonomiska aspekter. Det innebär att det blir viktigt att kunna göra mätningar inom olika områden, för att kunna planera åtgärder och göra uppföljningar. Inom ramen för regeringsuppdraget kring minskad nedskräpning har Håll Sverige Rent och Naturvårdsverket tagit fram mätmetoder och andra verktyg för att underlätta kommunernas arbete med nedskräpningsfrågor. Viktiga områden att mäta är skräpfrekvens i olika miljöer samt invånarnas attityder till nedskräpning. Mätning av skräpfrekvens Flera metoder för mätning av skräpfrekvens i olika miljöer finns nu tillgängliga. Metoderna har tagits fram av Håll Sverige Rent, som också har ett nära samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) i metodfrågor. Att kartlägga och mäta skräpfrekvensen är ett sätt att identifiera vilka åtgärder som ger effekt och att följa utvecklingen av nedskräpningen över tid. Information om omfattningen av nedskräpningen och vad skräpet består av i olika områden visar på var ytterligare åtgärder måste sättas in och ger kunskap om varför en plats blir nedskräpad. Detta i sin tur ger underlag till att utforma lämpliga fortsatta åtgärder. Mätningarna ger också en möjlighet att kommunicera med allmänheten om nedskräpningsproblemet, bl.a. via media. Att känna till nuläget gällande nedskräpningen i kommunen behövs också för att kunna sätta mål kopplade till minskad nedskräpning. Tillgång till lämpliga mätmetoder ger kommunerna förutsättningar att sätta uppföljningsbara mål för arbetet mot nedskräpning i sina kommunala avfallsplaner eller separata planer för minskad nedskräpning. Metoderna omfattar mätning av skräp i olika miljöer, som större städer, mellanstora och mindre tätorter, parker och grönområden i samt på stränder. Ett verktyg för att rapportera omfattande nedskräpning i t.ex. naturområden har också tagits fram. Metoderna görs tillgängliga för kommunerna av Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent, bl.a. genom publicering på webben. Sammanfattande metodbeskrivningar för de metoder som redovisas nedan finns i vägledningsrapporten för strategiskt arbete. 2 Håll Sverige Rent tillhandahåller användarstöd för de kommuner som vill utföra skräpmätningar, bl.a. kring genomförande, rapportering av resultat m.m. 2 Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner. Rapport 6551, Naturvårdsverket,

17 Mätning i stadsmiljö Genom mätning av skräpfrekvens (skräpmätning) kan man få reda på omfattningen av nedskräpningen och vad skräpet består av. Det finns nu tre olika metoder för att mäta skräpfrekvensen i stadsmiljö, som är anpassade efter storlek på kommun och tätort. Metod för tätort med > invånare: Genom ett slumpmässigt urval väljs 200 mätpunkter ut inom den centrala staden. Området där mätpunkterna slumpas ut ska vara minst 0,35 km² och det ska ha tydligt avgränsade gång- och cykelbanor. Mätningar genomförs under en 2-4 veckor lång period under maj till september. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² i den centrala delen av staden. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Metod för tätort med invånare: Genom ett slumpmässigt urval väljs 100 mätpunkter ut inom den centrala staden. Området ska inte vara större än 0,5 km² och det ska ha tydligt avgränsade gång- och cykelbanor. Mätningar genomförs under en 2-4 veckor lång period under maj till september. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² i den centrala delen av staden. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Metod för tätort med < invånare och utsatta områden: Mätning utgår från 20 mätpunkter som har valts ut av kommunen utifrån att de upplevs som extra nedskräpade. Mätning genomförs under åtta dagar i sträck, med valfri startdag. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² inom de utvalda mätområdena. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Det har också tagits fram en metod som används för att mäta skräp i parker och grönområden. Metod för parker och grönområden Metoden utgår från 140 mätpunkter som slumpas ut inom mätområdet. Mätningen genomförs under sju dagar i sträck under någon av de tre första veckorna i juni. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² inom det utvalda mätområdet. Resultatet visar hur mycket skräp som kan förväntas hittas i parken under vald tidsperiod. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. 17

18 Mätning av skräp på stränder Skräpmätningar på stränder fungerar som ett verktyg för att identifiera var skräpet kommer ifrån, kategorisera det, bidra till en överblick över hur mycket skräp det finns på stränderna och att samla ihop jämförbara data. Sammantaget förbättrar det möjligheterna att sätta in rätt åtgärder. Sedan tidigare finns en metod att mäta skräp på stränder som är baserad på OSPAR:s metodik. Mätning enligt denna metod görs i dag främst i Nordsjöområdet, bl.a. på sex referensstränder längs Bohuskusten, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. En ytterligare metod för att mäta skräp på stränder som är baserad på UNEP/IOC:s riktlinjer har tagits fram av Håll Sverige Rent och Statistiska Centralbyrån (SCB), för vidare information; se delrapporteringen Metoderna harmoniserar med varandra och båda metoderna möjliggör internationella och nationella jämförelser. Syftet med HSR-SCB-metoden är att kunna erbjuda kommuner stöd vid utförandet av mätningen, i uppföljningen och åtgärdsledet samt att kunna erbjuda databaserade rapporter. Metod för mätning av skräp på stränder Mätningarna genomförs på en strand som minst är hundra meter lång. Mätningar genomförs under vår, sommar och höst. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/100m samt antal skräp/10m². Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning I en del kommuner upplever man idag att det finns problem med fall av omfattande nedskräpning, t.ex. när någon slängt större mängder skräp som byggavfall, sopsäckar och liknande i naturen, vid återvinningsstationer, längs skogsvägar etc. I en enkätförfrågan riktad till kommuner uppgav 20 % av de svarande kommunerna att man hade problem med illegal tippning av större föremål i stor utsträckning. Någon statistik över hur vanligt förekommande problemet är finns dock inte. Ett sätt att för kommunerna att få kännedom om fall av nedskräpning av större omfattning är att ta hjälp av allmänheten. En mobilapplikation som gör det möjligt för allmänheten att rapportera in nedskräpning av större omfattning (även skrotbilar och båtvrak) har därför tagits fram och finns tillgänglig via Håll Sverige Rent. Mobilapplikationen kan kopplas till ärendehanteringssystem hos kommunerna och kan också användas för rapportering som görs av kommunens anställda. Mobilapplikationen (som heter Håll Sverige Rent ) finns för både Iphone- och Androidmobiler. 3 Det här är ingen skräpfråga! En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning. Rapport 6494, Naturvårdsverket,

19 En databas har utvecklats för att kunna ta fram statistik kring fall av omfattande nedskräpning. Hur mycket uppgifter som går att får fram på detta sätt blir beroende av hur många kommuner som ansluter sig till systemet, som är avgiftsbelagt. Underlagsdata kommer inte att bli så omfattande att det kan ge underlag för nationell statistik, men bör så småningom kunna ge viktig information om trender i utvecklingen. Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning Inrapportering görs med hjälp av mobilapplikation. Funktionen kan anslutas till kommuners ärendehanteringssystem. Verktyget kan användas av allmänheten och/eller kommunens anställda. Se bilaga i vägledningsrapporten. För att underlätta för kommunerna att handlägga ärenden som gäller nedskräpning av större omfattning (t.ex. tippning i naturområden) finns nu vägledning kring detta, som tagits fram av Håll Sverige Rent i samarbete med Naturvårdsverket. Exempel på arbetsgång m.m. i vägledningen bygger till stor del på det arbete som Södertälje kommun bedrivit för att etablera rutiner för hur arbetet med fall av omfattande nedskräpning ska bedrivas internt. Vägledning för att hantera omfattande nedskräpning Vägledningen är i första hand avsedd att användas vid hantering av ärenden när någon lämnat större mängder skräp vid en mindre besökt plats, som vid en skogsväg, i ett naturområde eller liknande. Vägledningen beskriver arbetsgång, rutiner för handläggning när kommunen är fastighetsägare respektive inte är fastighetsägare, avfallskategorier för klassificering, nyckeltal för uppföljning samt utdrag ur relevanta lagar och förordningar. Se bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Mätning av attityder Att genomföra attitydundersökningar ger en god möjlighet att förstå och följa upp hur nedskräpningen påverkar kommuninvånarna och vilken betydelse nedskräpningen har för dem. Om nedskräpningen är en viktig fråga för kommuninvånarna kommer frågan också att bli en viktigare fråga för lokala politiker. Det i sin tur kan bidra till den politiska förankringen av nedskräpningsarbetet. Attitydmätningarna bidrar också till beslutsunderlaget för vilka åtgärder som ska sättas in. Tilläggsfrågor i Medborgarundersökning I samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner möjlighet att mäta invånares attityder till nedskräpning i kommunen. Detta kan göras genom tilläggsfrågor till en NKI-undersökning (en undersökning som mäter hur nöjd kommuninvånaren är med olika frågor i kommunen, så kallat nöjd kund-index). Frågorna handlar om kommuninvånarnas atti- 19

20 tyder till nedskräpning och hur nedskräpningen upplevs vara i kommunen. Frågorna är ett komplement till de frågor kring renhållningen i kommunen som redan ställs i medborgarundersökningen. Frågorna bifogas standardenkäten och finns även tillgängliga på Undersökningen kan göra det möjligt att göra regionala och nationella jämförelser över tid, i mån av att tillräckligt antal kommuner utnyttjar tjänsten. Se även separat bilaga. 20

Håll Sverige Rents styrelse

Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents uppdrag Motverka nedskräpning Främja återvinning Främja individers och organisationers naturvårdsansvar Motverka nedskräpning Verka för att nedskräpnings-frågan

Läs mer

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus Rent och snyggt Handläggare: Hanna Andersson Ljus Förord Nedskräpning upplevs av många människor som ett växande problem i samhället samtidigt som nedskräpning kan medföra en rad negativa effekter på omgivningen.

Läs mer

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent Marin nedskräpning Håll Sverige Rent Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö SIDAN 1 Medborgarundersökning Stadsmiljö Om undersökningen Undersökningen riktade sig till ett urval av boende i respektive stadsdel fördelade efter 300 per stadsdel, totalt 4 200 personer Undersökningen

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se PM 2014-01-07 Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare

ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare Åsa Vagland Workshop i Stockholm 20 april 2015 Processen fram till idag 6 september 2013: Regeringsuppdrag till Trafikverket

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning 2014

SCB:s medborgarundersökning 2014 SCB:s medborgarundersökning 2014 Trollhättan stads resultat Miljö Trollhättan bäst på renhållning toppar ranking från branschorganisation Det handlar om Sveriges bästa avfallskommun 2013 med avseende på

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Skräprapporten 2010. En studie av skräpet i tio svenska kommuner

Skräprapporten 2010. En studie av skräpet i tio svenska kommuner Skräprapporten 2010 En studie av skräpet i tio svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent November 2010 Sammanfattning Skräprapporten 2010 redogör för nedskräpningssituationen i tio svenska kommuner,

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013 1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2014-02-20 Ärendenr: NV-00170-14 Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin Intervjuundersökning Madeleine Engfeldt-Julin 1 Målgrupper Miljökontor Miljöenheter länsstyrelser Entreprenörer/avnämare - vägar Vägföreningar Producenter/energiföretag Producenter/skogsindustri 2 Syfte

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT)

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Diarienummer: 1.2.2-2013-5222 Ovanstående uppdrag ska rapporteras till Tillväxtverket senast den 1 april 2014.

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent v 17 2015 stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent 2015 Bakgrund Håll Sverige Rent startade sin kampanj Håll naturen ren på 60-talet. Då som nu är det kampen mot nedskräpningen

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Vägledning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Trivector Information AB Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström DEL 1: UNDERSÖKNINGEN 2 INLEDNING Trivector

Läs mer

Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014

Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014 Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Genomförande 4 Ämnena som diskuterades 4 Sammanfattning av synpunkter 5 Miljö och boendeform

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Image, NKI och leveranser... Image och NKI Trivector Information Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström INLEDNING Trivector Information AB har under november

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014

Södertörns nyckeltal 2014 Södertörns nyckeltal 2014 Parkskötsel SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-11 Handläggare/referens Petra Lindvall 08-606 84 95 petra.lindvall@haninge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer Tryggare skolor för unga hbtq-personer Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer 1 Öppna Skolan! Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Marint skräp ett problem som växer

Marint skräp ett problem som växer Marint skräp ett problem som växer 1 95 procent av alla stormfåglar på Nordsjön har plast i sina magar. Marint skräp ett problem som växer Bohuskusten är extra utsatt för skräp från havet och kommunerna

Läs mer

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Image, NKI och leveranser Generell imagemätning samt NKI för utvärdering av leveranser Uppdraget Naturvårdsverket har vänt sig till Sweco Eurofutures

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen

Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM 2014-12-18 Ärendenr: NV-00647-14 Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen Redovisning av regeringsuppdrag - komplettering till Naturvårdsverkets årsredovisning

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer