Europe 2020: Tillväxt genom skapandet av en innovationsunion där varje MS satsar 3% på FoU!

Transkript

1 Europe 2020: Tillväxt genom skapandet av en innovationsunion där varje MS satsar 3% på FoU! Sverige satsar redan 3,75 % på FoU (genomsnitt för de 27 MS är 1,9%) ändå rankas Sverige lågt när det gäller VERKLIGA kunskapsbaserade innovationer = den svenska paradoxen. Den svenska paradoxen har setts som ett uttryck för att Sverige som nation satsar mycket resurser på FoU men att dessa satsningar främst leder till vetenskapliga publiceringar inte till patentering och i förlängningen kommersialisering. Sanningen är att Sverige är världsledande vad gäller patent! Problemet ligger någon annanstans antagligen i bristande kunskapsspillovers till företagen, ämnesomsättning/metabolism med näringslivet och entreprenöriell orientering i det svenska högskolesystemet?! 1

2 Ökat innovationsfokus och de regionala strukturfondsprogrammen Åtta regionala strukturfondsprogram Insatserna mer fokuserade än föregående period. Totalt c:a 17 miljarder inklusive medfinansiering Drygt 80% av medlen går till entreprenörskapsinsatser och innovativa miljöer. Övriga medel går till insatser för regionförstoring och IT infrastruktur (16%) samt administration och utvärdering av programmen (4%). 2

3 Miljarder från de regionala strukturfondsprogrammen går till ökad innovationsfokus! C:a 2,5 miljarder kr har hittills beviljats från de regionala strukturfondsprogrammen, inklusive medfinansiering drygt 5 miljarder (obs exkl. 2,4 mdr till riskkapital). Det motsvarar hittills c:a 40% av det som hittills totalt beviljats inom programmen. Stora projektägare är universitet och högskolor men även många andra. De tre största projektägarna återfinns bland universiteten i Övre respektive Mellersta norrland (hittills total finansiering c:a 1,2 miljarder till dessa tre). De största medfinansiärererna är också de tre norra universiteten plus Vinnova (hittills medfinansiering c:a en halv miljard). Vilken uppskattning som än används, har satsningar på ökad innovationsfokus under programperioden inneburit minst en sexfaldig ökning av investeringar i Forskning och Utveckling och Innovation (FoUI) i jämförelse med tidigare programperiod! 3

4 I-Huvudsakliga slutsatser från följeforskningen av ökad innovationsfokus: I programföljeforskningen framkommer att förvånansvärt mycket av resurserna (med tanke på Kommissionens förväntningar om experimenterande) har gått till FoU-baserade innovationsprojekt med redan existerande företag och industri. Syftet i dessa projekt har i första hand varit att utveckla kunskaper, kompetenser och lösningar vilka kan ligga till grund för de befintliga företagen att utveckla sina processer och produkter. Ett illustrerande exempel på ett sådant projekt handlade om att utveckla kunskap om varför det blir brått i pappersbanan i pappersindustrin. 4

5 II-Huvudsakliga slutsatser från följeforskningen av ökad innovationsfokus: Viktiga delar av projekten handlar om att försöka få innovationssystem att bli mer dynamiska att börja likna kluster. Följeforskarna i norra Sverige har studerat sex försök att skapa klusterdynamik i tre innovationssystem i Övre Norrland och tre i Mellersta Norrland. I Övre Norrland återfanns systemen inom områdena trä, biotech och besöksnäringen. I Mellersta Norrland fanns de projekt som studerades inom områdena skog och trä, sport/friluftsliv och alternativ energi/energieffektivisering. Tyngdpunkten i innovationssystemen under projekttiden förskjutits från företrädesvis forskning och vetenskaplig kunskapsproduktion till affärsutveckling och kommersialisering av mogna idéer. 5

6 III-Huvudsakliga slutsatser från följeforskningen av ökad innovationsfokus: En effekt av Regionalfonden skulle kunna bli att det entreprenöriella universitetet verkligen börjar ta form. Detta karaktäriseras av innovationsfokus i ordets rätta bemärkelse, knowledge- spillovers och user-led innovations. Många olika krafter tycks verka för att de europeiska universiteten när det gäller ekonomisk nyttotänkande blir mer lika de amerikanska och strukturfonderna kan vara den avgörande. OECD framhåller i sin Territorial Review 2010 vikten av att innovations-, utbildnings-, och forskningssatsningar sprids utanför de tre storstadsområdena eftersom även dessa bidrar till dynamik och ekonomisk tillväxt i Sverige. Med tydligare regionala innovationsstrategier skulle Regionalfonden kunna göra större skillnad i detta när det gäller innovationsfokus. 6

7 I-Går innovationssatsningar överhuvudtaget att utvärdera? Mekaniska systemansatser har utmanats av nya organisationsformer. Överraskande relationer, samarbeten och experimentella sökprocesser tycks spela allt större roll för framtagningen av nya produkter och tjänster. Kommissionen menar att synen på innovationsprocesser har förändrats mycket och att det har skett en övergång från den linjära modellen till en innovationssystemansats, vilken i sin tur är på väg att utmanas av nya föreställningar om innovationsprocesser, brukarledd innovation, orkestrerad innovation osv. Därför tryckte EU-kommisionen inför programperioden på vikten av experimenterande och försöksverksamhet. 7

8 II-Går innovationssatsningar överhuvudtaget att utvärdera? Innovation sågs av Kommissionen som en process i ständig utveckling. Regionerna borde därför ständigt pröva nya idéer för att identifiera aktörer som kan bidra till regional innovation och konkurrenskraft. Därför rekommenderade Kommissionen införandet av ett särskilt avsnitt om försöksverksamhet när det gäller innovationsfrämjande i de operativa programmen som varje region skulle upprätta. Välskötta innovationsinsatser, menade man, skulle verkligen kunna ha en katalysatoreffekt för regional tillväxt, men exakt hur de borde utformas var upp till regionerna. Därför föreslog Kommissionen att experimentella pilotprojekt skulle finansieras i stor skala för att skapa kritisk massa i satsningarna på regionala innovationsmiljöer 8

9 III-Går innovationssatsningar överhuvudtaget att utvärdera? Alexander Reid, Technopolis, menar att det blivit en tvingande nödvändigt att förbättra utvärderingen av regional innovationspolitik men att det egentligen inte är möjligt! Ett stort problem som han pekar på är att genomförandemyndigheterna generellt sett inte är intresserade av om insatser och projekt som har förutsättningar att nå uppsatta mål, dvs. bidra till innovationsfokus utan ägnar sig åt tekniska och förvaltningsmässiga aspekter. Innovation är komplext och osäkert. Det finns ingen garanti för att de offentliga medel som investeras i ett projekt kommer att generera innovationer. Innovation kan endast bedömas på lång sikt, men politiker och samhälle kräver uppföljningar och utvärderingar som ska rapportera om resultat på kort sikt. Innovationer utvecklas inte linjärt och orsakar komplexa och mångfacetterade effekter som inte går att identifiera på ett enkelt sätt. Tidsdimension är helt avgörande vid en bedömning av konsekvenserna av FoUIprogram och insatser. Problemet är att de indikatorer som används inte har utvecklats för att fånga de systemförbättringar som forskningen visat vara helt avgörande för att öka innovationen. 9

10 IV-Går innovationssatsningar överhuvudtaget att utvärdera? Förenklade modeller som försöker ange direkta orsakssamband bl.a. i som avkastning på investeringar i FoU är nästan alltid vilseledande. En innovation uppkommer så gott som aldrig ensam, utan uppstår alltid i ett sammanhang av strukturerade relationer, nätverk, infrastruktur och i ett bredare socialt och ekonomiskt sammanhang. Icke desto mindre försöker man ofta på ett endimensionellt sätt förstå det som hände som en följd av interventionen och sedan koppla detta till programmålen. Ett sådant förhållningssätt väcker ett antal metodologiska frågor; tilldelningens problematik. Hur bestämmer man hur mycket av en förändring i en variabel som beror på insatsen? Tilldelningens problematik förvärras av projektbedräglighetens problematik. Ett klassiskt exempel på detta fenomen är dubbelräkningen av effekter i antal skapade jobb. 10

11 I-Vad gör man då i innovationsprojekten? Programmen ska stödja projekt som ökar förutsättningarna för näringslivet att utveckla nya attraktiva produkter och tjänster med höga förädlingsvärden för introduktion på marknaden, dvs. innovationer. Särskilt avkastningen från vetenskaplig kunskap och forskningsresultat vill man öka genom att projekten bidrar till att utveckla regionala innovativa miljöer och kluster som underlättar samarbeten mellan universitet och högskolor, företag och myndigheter. Men regionalfondens projekt går inte ut på skapa innovationer av företrädesvis forskningsresultat och vetenskaplig kunskap utan på att öka kunskaps- spillovers mellan akademi och företag men också mellan olika företag samt inom företagen i form av avknoppningar. 11

12 II-Vad gör man då i innovationsprojekten? Det satsas på stora strategiska tre-åriga projekt som företrädesvis ägs av universitet och högskolor som ska förändra, förbättra och förstärka sätten att kommersialisera och skapa företag av idéer och resultat. Det finns uppenbara tecken på att stora projekt ofta har långa startsträckor, att ägarskapet är otydligt samt oklarheter när det gäller mål och uppgifter. Projekten resulterar allt för sällan i skarpa innovationer. De flesta projekten leder snarare till "intermediate knowledge outputs", d.v.s. kunskaper som skulle kunna bli innovationer. Alltför ofta är det dessutom traditionella företag som deltar. Eric Arnold menar att ökad innovationsfokus kanske måste gå över det entreprenöriella universitetet, knowledge- spillovers och userled innovations. 12

13 I-Vad göra för att öka innovationsfokus? Tre saker: - Involvera näringslivet och företagen! - Driv innovationsprojekt och entreprenörskapsprojekt sammanflätat! - Riskkapital till nya små och medelstora innovationsföretag, 2,4 miljarder SEK i 12 riskkapitalfondsprojekt. 13

14 Tio punkter för att förenkla för företagen att delta i innovationsinsatser: 1) Mer innovationsfrämjande om andra än forskarsamhället äger projekten. 2) Tydligare handlingsplaner och aktiviteter som leder mot innovation och kommersialisering. 3) Samarbetet med företagen och näringslivet måste tydliggöras. Öka graden av represenation i ÖK och partnerskap. 4) Prioriteringar av projekt bör göras i samråd med sakkunniga och experter så att det verkligen är graden av innovativitet i projekten som avgör om projektet ska finansieras. 5) Det måste finnas tydliga och transparenta regionala innovationsstrategier som sätter projekten i ett regionalt innovations- och tillväxtsammanhang. 14

15 Tio punkter för att förenkla för företagens involvering: 6) Samspela med övriga delar av EUs program och fonder, exempelvis med ramprogrammen. 7) Även i exempelvis 7:e ramprogrammet visar Technopolis (Eric Arnold) utvärderingar att det alltför sällan kommer fram skarpa innovationer Redan i strukturfondsstadiet är det viktigt att involvera mer överraskande och kanske innovativa företag växande gazellföretag. 8) Den fortlöpande utvärdering och följeforskning som görs i strukturfondsprojekten bör ske med tydligt fokus på innovation, kommersialisering och näringslivets medverkan. 9) Det lärande som ska ske mellan projekten och hos regionala utvecklingsaktörer bör ha betydligt starkare fokus på innovation, kommersialisering och tillväxt. 10) Se över statsstödsregler och företagens möjligheter involvering. 15