Dina socialförsäkringsrättigheter. i Slovakien

Transkript

1 Dina socialförsäkringsrättigheter i Slovakien

2 Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli

3 Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Allmänt... 4 Organisation av det sociala skyddet... 7 Finansiering... 8 Kapitel II: Hälso- och sjukvård...10 Rätt till hälso- och sjukvård...10 Omfattning...10 Tillgång till hälso- och sjukvård...10 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom...11 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom...11 Omfattning...12 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom...13 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...14 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...14 Omfattning...14 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...15 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...17 Rätt till förmåner vid invaliditet...17 Omfattning...17 Tillgång till förmåner vid invaliditet...18 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...19 Rätt till åldersförmåner...19 Omfattning...20 Tillgång till åldersförmåner...22 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...23 Rätt till efterlevandeförmåner...23 Omfattning...24 Tillgång till efterlevandeförmåner...25 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...26 Rätt till förmåner vid arbetsskada...26 Omfattning...26 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...28 Kapitel IX: Familjeförmåner...29 Rätt till familjeförmåner...29 Omfattning...30 Tillgång till familjeförmåner...32 Kapitel X: Arbetslöshet...33 Rätt till arbetslöshetsförmåner...33 Omfattning...33 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...33 Kapitel XI: Minimiresurser...34 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...34 Omfattning...34 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...35 Kapitel XII: Långtidsvård...36 Rätt till långtidsvård...36 Omfattning...36 Tillgång till långtidsvård...36 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...37 Juli

4 Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Allmänt Socialförsäkringens olika delar Socialförsäkringssystemet i Slovakien består av sjukförsäkring, socialförsäkring och pensionssparkassa. Dessutom finns det statligt socialt stöd till familjer och socialt bistånd. Som sjukvård (enligt lagen om sjukförsäkring) betraktas varje vårdtjänst som utförs enligt det obligatoriska sociala skyddet (i detta fall enligt den obligatoriska sjukförsäkringen) och som inte faller inom ramen för privat vård, dvs. sådan vård som patienten själv ska betala direkt till läkaren. Det är ett allmänt sjukvårdssystem för samtliga invånare (baserat på hemvist) som finansieras genom obligatoriska försäkringsavgifter som betalas av arbetstagare, arbetsgivare, egenföretagare och av staten (för barn, pensionärer, arbetslösa osv.). I vissa fall måste även de försäkrade betala. Vårdförmåner omfattar i huvudsak kurbehandlingar, medicinsk behandling, läkemedel, medicinska instrument, dietkost och kurbad när dessa används för behandling eller förebyggande av hälsoproblem, smärtlindring, förebyggande vård, diagnos och behandling av sjukdom, rehabilitering osv. Socialförsäkringen är tillämplig på alla löntagare och egenföretagare, med undantag för den statliga poliskåren, den slovakiska underrättelsetjänsten, myndigheten för nationell säkerhet, fängelsevakter och anställda inom rättsväsendet, järnvägspolisen, tullpersonal och armépersonal som utövar sitt yrke inom armén (yrkesmilitärer). För poliser, yrkesmilitärer och militärer under utbildning finns en särskild ordning för socialförsäkring. Endast fysiska personer som utövar sin yrkesverksamhet inom den slovakiska armén eller den slovakiska beväpnade kåren kan utnyttja den särskilda socialförsäkringsordningen för militär och polis. Ett förhandskrav för att kunna ingå i dessa kårer är slovakiskt medborgarskap. Det är vidare uteslutet att en slovakisk militär eller polis även kan vara medborgare i ett tredjeland. Detta gäller naturligtvis inte efterlevande familjemedlemmar och deras rätt till pension (änkepension, barnpension). Deras nationalitet påverkar inte deras rättigheter. Det slovakiska socialförsäkringssystemet enligt socialförsäkringslagen omfattar följande: En sjukförsäkring som fungerar som försäkring vid förlust eller minskning av inkomster på grund av hälsoskäl och som säkerställer en inkomst vid tillfällig arbetsoförmåga, graviditet och föräldraledighet. pensionsförsäkring, som omfattar följande försäkringar: En ålderspensionsförsäkring som ska säkerställa en inkomst för äldre och pension till efterlevande vid dödsfall. En invaliditetsförsäkring som betalar ut pension vid nedsatt eller förlorad förmåga till arbete som anställd eller egenföretagare på grund av långvariga hälsoproblem och i händelse av försäkringstagarens död. En arbetsskadeförsäkring som täcker hälsoproblem och dödsfall efter ett arbetsolycksfall, arbetsskada vid yrkesutövande (nedan likställt med arbetsolycksfall) eller en yrkessjukdom. En arbetslöshetsförsäkring som ska täcka förlorade arbetsinkomster på grund av arbetslöshet och säkerställa en inkomst vid förlust av anställning. Juli

5 En garantifond som täcker de fall då en arbetsgivare inte kan uppfylla sina skyldigheter mot löntagaren samt utestående avgifter till ålderspensionsförsäkringen som arbetsgivaren ska betala till grundpensionsfonden. Den obligatoriska pensionsförsäkringen i Slovakien grundas på följande två principer: En obligatorisk ålderspensionsförsäkring, med ett system med fastställda avgifter som finansieras genom omfördelning och förvaltas av socialförsäkringskassan. Ett obligatoriskt pensionssparande i form av ett fondbaserat system med fastställda utbetalningar och som förvaltas av privata pensionsförvaltningsföretag. Pensionssparkassan består av en sparkassa på ett privat konto som tillsammans med den ålderspension som föreskrivs i socialförsäkringslagen är avsedd att garantera en inkomst under pensionstiden för pensionären eller dennes efterlevande i händelse av dödsfall. Det statliga sociala stödet till familjer faller under det slovakiska arbetsmarknads-, social- och familjeministeriet och består huvudsakligen av kontantbidrag som betalas ut till familjer. Inom ramen för detta system medger den aktuella lagstiftningen förmåner i form av dödsfallsersättning och familjeförmåner. Bidragen betalas ut till de förmånsberättigade genom de lokala arbetsmarknads-, social- och familjekontoren, under tillsyn av det centrala arbetsmarknads-, social- och familjekontoret (Ústredie práce, sociálnych vecí a rodiny). Skattereduktionen för underhållsberättigade barn faller under det slovakiska finansministeriets kompetensområde och tillhandahålls genom skattemyndigheten. Socialbidraget består av kontant- och naturaförmåner som beviljas förmånstagarna genom de statliga arbetsmarknads-, social- och familjekontoren (som faller under arbetsmarknads-, social- och familjeministeriet samt hälsoministeriet) eller de lokala myndigheterna/kommunerna. Detta stöd beviljas personer med allvarliga ekonomiska svårigheter och personer med fysiska funktionshinder. Stödet administreras av staten (arbetsmarknads-, social- och familjekontoret och arbetsmarknads-, social- och familjeministeriet), de lokala myndigheterna/kommunerna och vissa icke-offentliga organisationer (den tredje sektorn). Anslutning till försäkringssystemet Sjukförsäkring är obligatorisk för alla personer som inte täcks genom staten. Följande kategorier är obligatoriskt anslutna till sjukförsäkringen och ålderspensionsförsäkringen: Personer som har en avlönad anställning, om arbetsplatsen finns inom Slovakien eller utanför Slovakien under en period som fastställs av arbetsgivaren, om de internationella avtal som har företräde framför slovakisk rätt inte föreskriver andra regler för anslutning. Kravet på obligatorisk anslutning uppstår när personen får rättslig status som löntagare och upphör när han eller hon förlorar denna status. Personer som utövar en icke avlönad verksamhet (nedan kallade egenföretagare) vilkas inkomster som direkt eller indirekt härrör från drivandet av ett eget företag eller annan oberoende betald verksamhet, enligt lagstiftningen om inkomstbeskattning, är högre än 44,2 % av den genomsnittliga årslön som fastställts för en heltidsanställning. Kravet på egenföretagares obligatoriska anslutning till sjukförsäkringen och pensionsförsäkringen villkoras av beloppet på de direkta eller indirekta inkomster som härrör från drivandet av det egna företaget eller utövandet av en oberoende betald verksamhet. Denna inkomst ska i princip deklareras den 1 juli för det föregående kalenderåret. Juli

6 Andra personer som är obligatoriskt anslutna till ålderspensionsförsäkringen: Personer som bor i Slovakien och på heltid tar hand om ett barn som inte har fyllt sex år och som också bor stadigvarande i Slovakien, om de inte är anslutna i egenskap av löntagare eller egenföretagare, inte har förtida pension eller invaliditetspension och inte har uppnått lagstadgad pensionsålder. En ansökan om anslutning till pensionsförsäkringen ska lämnas till de behöriga myndigheterna. Personer som stadigvarande bor i Slovakien och på heltid tar hand om ett barn med allvarliga hälsoproblem, som har fyllt sex år men inte arton år och som också bor stadigvarande i Slovakien, om de inte är anslutna i egenskap av löntagare, egenföretagare eller enligt föregående punkt, inte har förtida pension eller invaliditetspension och inte har uppnått lagstadgad pensionsålder. En ansökan om anslutning till pensionsförsäkringen ska lämnas till de behöriga myndigheterna. Personer som stadigvarande bor i Slovakien och som har kontant vårdbidrag under högst 12 år enligt gällande lagar och förordningar, om de inte är anslutna i egenskap av löntagare, egenföretagare eller enligt punkterna ovan, inte har förtida pension eller invaliditetspension och inte har uppnått pensionsåldern. En ansökan om anslutning till pensionsförsäkringen ska lämnas till de behöriga myndigheterna. Personer som har invaliditetspension före pensionsåldern eller i väntan på beslut om förtidspension, liksom personer som har olycksfallspension. Följande är obligatoriskt anslutna till olycksfallsförsäkringen: Alla arbetsgivare som har minst en anställd, oavsett om det är på grundval av ett anställningskontrakt eller någon annan form av överenskommelse. Följande är obligatoriskt anslutna till arbetslöshetsförsäkringen: Alla löntagare som är anslutna till den obligatoriska sjukförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen gäller inte för de personer som definieras i lagen (exempelvis statstjänstemän som arbetar inom vissa angivna offentliga institutioner, åklagare, anställda inom brandkår och räddningstjänst), fysiska personer som är frihetsberövade eller fysiska personer som har ålderspension, invaliditetspension och har en nedsättning av arbetsförmågan på minst 70 %. Alla fysiska personer som har fyllt 16 år, som bor stadigvarande i Slovakien eller har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Slovakien får ansluta sig frivilligt till sjukförsäkringen, ålderspensionsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Status som frivilligt ansluten träder i kraft den dag anslutningshandlingarna lämnas in och upphör den dag den anslutne avregistreras eller den dag ansökan om avregistrering lämnas in. Anslutning till pensionssparkassan (sparande finansierad pelare) är obligatorisk för alla fysiska personer (även de som frivilligt anslutit sig till systemet) som anslutits till ålderspensionsförsäkringen efter den 30 juni 2006, som före den 1 januari 2005 aldrig varit anslutna till socialförsäkringskassan för pensionsförsäkring (till exempel utländska arbetstagare som yrkesarbetar i Slovakien) och vilkas status är löntagare, egenföretagare som är anslutna till den obligatoriska ålderspensionsförsäkringen, fysisk person som stadigvarande bor i Slovakien och på heltid tar hand om ett barn som inte har fyllt sex år och som också bor stadigvarande i Slovakien, fysisk person som stadigvarande bor i Slovakien och på heltid tar hand om ett barn med långvariga allvarliga hälsoproblem som har fyllt sex år och som också bor stadigvarande i Slovakien, fysisk person som stadigvarande bor i Slovakien och som är obligatoriskt ansluten till ålderspensionsförsäkringen på grund av att han eller hon har vårdbidrag, Juli

7 person som är frivilligt ansluten till ålderspensionsförsäkringen. Identitetsnummer för socialförsäkringen (nationell identifikation) Varje ansökan, deklaration eller inlämnande av handlingar som görs av en fysisk eller juridisk person till socialförsäkringskassan ska innehålla personens identitetsnummer. Om ingenting annat anges är identitetsnumret detsamma som den fysiska personens personnummer. Användningen av detta identitetsnummer är avsett att påskynda kommunikationen med förvaltningarna och minska risken för misstag. Organisation av det sociala skyddet I Slovakien är systemet för socialt skydd indelat i fyra grenar: de två huvudgrenarna är sjukvården och socialförsäkringen, de båda andra grenarna utgörs av det offentliga systemet för socialt stöd till familjer och socialt bistånd. Socialförsäkring Kontantutbetalningar från socialförsäkringen hanteras av socialförsäkringskassan, som är en offentlig förvaltning. Den lagstiftning som styr hela socialförsäkringssystemet faller under Slovakiens arbetsmarknads-, social- och familjeministerium (Ministerstvo práce, sociálnych vecí a rodiny), som dock inte ingriper direkt i socialförsäkringskassans verksamhet, då denna förblir ansvarig för de sociala förmånerna. Som ansvarig för socialförsäkringen är socialförsäkringskassan förbindelseorgan mellan de olika berörda institutionerna och de förmånsberättigade, liksom med institutionerna i EU:s medlemsstater, EES och Schweiz. Socialförsäkringskassan har regionkontor. Hälso- och sjukvård Naturaförmåner tillhandahålls under tillsyn av hälsoministeriet (Ministerstvo zdravotníctva). Det obligatoriska sjukförsäkringssystemet täcker behandling på vårdinstitutioner samt vissa läkemedel. Det förvaltas av tre sjukförsäkringsorgan, där merparten av medborgarna är försäkrade genom den allmänna sjukförsäkringen (Všeobecná zdravotná poisťovňa). Tillhandahållandet av vård överlåts till kommunala vårdinrättningar, sjukhus, öppenvårdsmottagningar, sanatorier och kurorter. Inom ramen för socialsystemet används både statligt och privat ägda vårdinrättningar. Offentligt system för socialt stöd till familjer Kontantförmåner tillhandahålls under tillsyn av arbetsmarknads-, social- och familjeministeriet. Dessa förmåner utbetalas via arbetsmarknads-, social- och familjekontoret (Úrad práce, sociálnych vecí a rodiny). Skattebonusen tillhandahålls under tillsyn av finansministeriet (Ministerstvo financií) och administreras av skattekontor och skatterådgivningsföretag. Socialt bistånd Kontantförmåner och naturaförmåner tillhandahålls under tillsyn av arbetsmarknads-, social- och familjeministeriet, hälsoministeriet och de självstyrande kommunerna. De utbetalas till funktionshindrade med en nedsättning av arbetsförmågan, till funktionshindrade som är beroende av stöd från tredje part samt till personer med materiella behov. Socialbidraget administreras genom regionala styrande organ, Juli

8 regionala arbetsmarknads-, social- och familjekontor, kommunala myndigheter och icke-statliga organisationer. Finansiering Kontantförmånerna finansieras via avgifter och tillhandahålls under tillsyn av arbetsmarknads-, social- och familjeministeriet (Ministerstvo práce, sociálnych vecí a rodiny), framför allt genom socialförsäkringskassan (Sociálna poisťovňa). Löntagarnas avgifter till sjukförsäkringen, ålderspensionsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ska betalas in i deras namn av arbetsgivaren. Den del av avgifterna för sjukförsäkring, ålderspensionsförsäkring och arbetslöshetsförsäkring som ska betalas av löntagarna dras från deras lön av arbetsgivaren. Sjukförsäkringen ska betalas av löntagare, arbetsgivare, egenföretagare, staten (för barn, pensionärer, arbetslösa osv.). Avgifterna till sjukförsäkringen, ålderspensionsförsäkringen och invaliditetsförsäkringen ska betalas av löntagare, arbetsgivare, obligatoriskt anslutna egenföretagare, frivilligt försäkrade (endast socialförsäkring). Staten står för avgifterna till ålderspensionsförsäkringen och invaliditetsförsäkringen för de fysiska personer som faller under punkterna 1 3 under rubriken Andra personer som är obligatoriskt anslutna till ålderspensionsförsäkringen under Anslutning till försäkringssystemet. Socialförsäkringskassan står för avgifterna till ålderspensionsförsäkringen för fysiska personer som har pension efter arbetsolycksfall fram till dess att dessa personer uppnår pensionsåldern eller tilldelas förtida pension. Personer som är anslutna till ålderspensionsförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen är befriade från avgiftsplikten om de har ålderspension eller har förtida pension eller invaliditetspension och har en nedsättning av arbetsförmågan på minst 70 %. Arbetsgivaren är heller inte skyldig att betala sin del av avgiften till invaliditetsförsäkringen för arbetstagare som är anslutna till ålderspensionskassan, har ålderspension, har förtida pension eller invaliditetspension och har en nedsättning av arbetsförmågan på minst 70 %. Avgifterna till olycksfallsförsäkringen ska betalas av arbetsgivarna. Avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen ska betalas av löntagare, arbetsgivare, frivilligt försäkrade som är arbetslösa. Juli

9 Avgifterna till solidaritetsreservfonderna ska betalas av arbetsgivare, egenföretagare som är anslutna till den obligatoriska ålderspensionsförsäkringen, personer som är frivilligt anslutna till ålderspensionsförsäkringen, staten genom skatteintäkter. Avgifterna till pensionssparkassan ska betalas av arbetsgivare, för deras anställda, egenföretagare som är anslutna till den obligatoriska ålderspensionsförsäkringen, personer som är frivilligt anslutna till pensionssparkassan. Staten ska stå för avgifterna till pensionssparkassan för de personer för vilken den betalar avgifterna till ålderspensionsförsäkringen. Socialförsäkringskassan ska stå för avgifterna till pensionssparkassan för de personer till vilken den betalar ut en invaliditetspension eller pension vid arbetsolycksfall, om dessa fysiska personer var anslutna till pensionssparkassan innan den händelse inträffade som ger rätt till pensionen. Juli

10 Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Alla som är bosatta i Slovakien har rätt till hälso- och sjukvård. Vårdförmåner vid sjukdom ges av vårdgivarna vid anslutna vårdinstitutioner, som har avtal med sjukförsäkringskassorna. Omfattning Endast vård som ges vid avtalsanslutna institutioner eller av anslutna läkare kan betalas av det offentliga sjukförsäkringssystemet. Vårdförmånerna vid sjukdom tillhandahålls i ett system utan kontantbetalning. Patientavgiften för vård som ges inom ramen för vårdförmåner (subventionerad sjukvård) är 1,99 euro för akutvård, 0,17 euro per ordination eller recept, 0,07 euro per kilometer transport i samband med vård. Det förekommer inga egenavgifter för transport av funktionshindrade patienter eller för patienter som genomgår dialysprogram eller får onkologisk eller hjärtkirurgisk vård. Läkemedel, medicinska instrument och dietkost ersättas helt eller delvis (beroende på varje enskilt fall) av det offentliga sjukförsäkringssystemet. När det gäller tandvård får du fritt välja mellan avtalsanslutna tandläkare. Tandvård ersätts enligt den pristaxa som överenskommits mellan sjukförsäkringsorganen och leverantörerna. Patienten behöver inte betala för tandundersökningen. Däremot måste patienten stå för hela materialkostnaden om den ligger över föreskriven standard. Tillgång till hälso- och sjukvård Medborgarna kan fritt välja behandlande läkare, så länge läkaren har avtal med sjukförsäkringskassorna. Vid första besöket ingår den försäkrade underförstått ett vårdavtal med den behandlande läkaren för en minimiperiod om sex månader. Patienter kan uppsöka specialist direkt eller efter remiss från sin läkare och kan fritt välja sjukhus. Juli

11 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Anställda har rätt till kontantförmåner vid sjukdom om de har rätt till sjukförmåner då de hör till sjukförsäkringssystemet eller senare under behandlingstiden eller då de bibehåller sin rätt till förmåner, deras inkomst understiger beräkningsgrunden för sjukförsäkring då de inte arbetar på grund av förlorad arbetsförmåga, vårdar en familjemedlem enligt gällande lagstiftning, har hand om ett barn under tio år på heltid, är föräldralediga eller har hand om ett fosterbarn. Egenföretagare som är obligatoriskt anslutna till sjukförsäkringssystemet och frivilligt anslutna har rätt till kontantförmån vid sjukdom om de har rätt till sjukförmåner då de hör till sjukförsäkringssystemet eller senare under behandlingstiden eller då de bibehåller sin rätt till förmåner, deras sjukförsäkringsförmåner den sista dagen i den kalendermånad då villkoret för att få förmånen uppstod är aktuella för hela perioden mellan deras anslutning (obligatorisk eller frivillig) och sista dagen i kalendermånaden innan villkoret för rätt till förmånen uppstod. Sjukförsäkringen omfattar följande kontantförmåner: Sjukpenning (Nemocenské). Inkomstersättning (Náhrada príjmu). Förmån för vård av sjuk anhörig (Ošetrovné). Kompensationsförmån under graviditet och föräldraskap (Vyrovnávacia dávka.) Moderskapspenning (Materské). Sjukpenning Löntagare har rätt till sjukpenning när han eller hon till följd av sjukdom eller olycksfall tillfälligt inte kan arbeta eller när han eller hon placeras i karantän (i de fall som anges nedan). Löntagarens rätt till sjukpenning gäller från och med den elfte dagen av tillfällig arbetsoförmåga, upphör dagen efter det att den tillfälliga arbetsoförmågan upphör eller den dag den försäkrade får ålderspension, förtida pension eller invaliditetspension på grund av en nedsättning av arbetsförmågan på minst 70 %. Sjukpenning kan dock i inget fall utbetalas i mer än 52 veckor räknat från det att arbetsoförmågan uppstått. Egenföretagare som är obligatoriskt anslutna till sjukförsäkringen och personer som är frivilligt anslutna till sjukförsäkringen har också rätt till sjukpenning om de bedöms vara tillfälligt arbetsoförmögna och varit försäkrade i minst 270 dagar under de senaste två åren när de blev arbetsoförmögna. Obligatoriskt anslutna egenföretagares och frivilligt anslutna personers rätt till sjukpenning Juli

12 gäller från och med den första dagen av tillfällig arbetsoförmåga, upphör dagen efter det att den tillfälliga arbetsoförmågan upphör eller den dag den försäkrade får ålderspension, förtida pension eller invaliditetspension på grund av en nedsättning av arbetsförmågan på minst 70 %. Sjukpenning kan dock i inget fall utbetalas i mer än 52 veckor räknat från det att arbetsoförmågan uppstått. Sjuklön Denna sjuklön vid tillfällig arbetsoförmåga (nedan kallad sjuklön) finansieras med egna medel av arbetsgivaren under de första tio kalenderdagarna av den anställdes sjukdom. Varje löntagare har rätt till sjuklön vid tillfällig arbetsoförmåga eller vid karantän till följd av en sjukdom eller ett olycksfall om han eller hon uppfyller de övriga krav som eventuellt föreskrivs av lagstiftningen. Bidrag för vård av anhörig För att kunna få bidrag för vård av anhörig måste den försäkrade (löntagare, egenföretagare eller frivilligt ansluten) uppfylla ett av följande villkor: Vårda make, barn, egen eller makes släkting i direkt uppstigande led, vars hälsotillstånd kräver permanent omvårdnad av en tredje person. Situationen ska styrkas genom ett läkarintyg. Vårda ett barn som inte har fyllt tio år i något av följande fall: Barnet har försatts i karantän. Den samhällsinstitution, skola eller förskola där barnet normalt vistas har stängts eller försatts i karantän av de behöriga myndigheterna. Den fysiska person som normalt har hand om barnet är sjuk, har försatts i karantän eller lagts in för förlossning och kan därför inte ta hand om barnet. Omfattning Sjukpenning Sjukpenningen motsvarar 55 % av grundlönen per dag. Obligatoriskt anslutna egenföretagare och frivilligt anslutna personer får sjukpenning för varje kalenderdag. Sjukpenningens belopp uppgår till 25 % av den dagsinkomst som ligger till grund för beräkning av avgiften till sjukförsäkringen under de första tre dagarna (endast för egenföretagare), 55 % av den dagsinkomst som ligger till grund för beräkning av avgiften till sjukförsäkringen efter de första tre dagarna (både anställda och egenföretagare). Sjukpenningen kan inte betalas ut samtidigt med moderskapspenning. Sjukpenning kan betalas ut i högst 52 veckor. Sjuklön Sjuklönebeloppet (endast för anställda) beräknas på grundval av en referensperiod och en dagsinkomst som används vid beräkning av avgiften till sjukförsäkringen, vilka definieras på samma sätt som vid beräkning av sjukpenning enligt ovan. Sjuklönen uppgår till Juli

13 25 % av den dagsinkomst som ligger till grund för beräkning av avgiften till sjukförsäkringen under de första tre dagarna av tillfällig arbetsoförmåga, 55 % av den dagsinkomst som ligger till grund för beräkning av avgiften till sjukförsäkringen efter de första tre dagarna. Sjuklönen får motsvara en högre procent av grundlönen om detta krävs enligt kollektivavtal som slutits enligt gällande lagstiftning. Den får dock inte överstiga 80 % av grundlönen. Bidrag för vård av anhörig Bidraget för vård av anhörig betalas ut för varje kalenderdag från och med den första dagen vårdbehovet uppstår hos den anhöriga som omfattas enligt lagstiftningen eller barnet som inte fyllt tio år. Beloppet motsvarar 55 % av den dagsinkomst som används för beräkning av avgifterna till sjukförsäkringen. Bidrag för vård av anhörig betalas ut från dagen då vårdbehovet uppstår och till den dag då behovet upphör. Det kan dock betalas ut i högst tio dagar. Socialförsäkringslagen föreskriver vidare att i varje fall av vård av en anhörig eller ett barn som inte fyllt 10 år får vårdbidrag bara betalas ut en gång och bara till en förmånstagare. En försäkrad person kan inte få bidrag för vård av anhörig samtidigt som sjuklön, sjukbidrag, moderskapspenning. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Arbetsoförmågan ska styrkas av familjeläkaren från första sjukdagen och kan omprövas var fjärde vecka. Socialförsäkringskassan gör en provisorisk utbetalning. Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön till de anställda inom de tidsfrister som föreskrivs för lön, arvoden, premier, ersättningar och alla andra former av utbetalningar, senast den sista dagen i kalendermånaden efter den som sjuklönen gäller. Tvister om sjuklöner mellan anställda och arbetsgivare handläggs vid behörig domstol. Juli

14 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Moderskapspenning Varje försäkrad kvinna, såväl löntagare som egenföretagare eller frivilligt ansluten, som är gravid eller tar hand om ett nyfött barn, liksom andra försäkrade personer som har tilldelats vårdnaden om barnet (t.ex. barnets far) har rätt till moderskapspenning om de uppfyller sjukförsäkringens karenstid på 270 dagar under de två år som föregår barnets födsel eller omhändertagande. Den här rätten avser den period som omfattas av sjukförsäkringen eller den period som skyddet gäller efter att sjukförsäkringsperioden löpt ut (i princip 42 dagar eller sex månader under graviditeten) Utjämningsbidrag vid graviditet och moderskap Socialförsäkringslagen medger utbetalning av utjämningsbidrag enbart till kvinnliga löntagare. Kvinnor som är egenföretagare eller frivilligt anslutna kan inte göra anspråk på utjämningsbidrag eftersom omplacering till annat arbete inte är relevant i annat fall än vid anställning. En kvinnlig anställd har rätt till utjämningsbidrag om hon under graviditeten eller de första nio månaderna efter nedkomsten omplaceras till ett annat arbete vid samma företag eftersom det arbete hon normalt har inte får utföras av gravida kvinnor eller kvinnor som fött barn för mindre än nio månader sedan enligt gällande lagar eller förordningar, hennes normala arbete kan utgöra en risk för hennes eller barnets hälsa enligt läkarintyg, och hennes inkomst i det nya arbetet är lägre än i den tidigare tjänsten. Omfattning Moderskapspenning De försäkrade har rätt till moderskapspenning från och med sjätte veckan eller början av åttonde veckan före datumet för beräknad förlossning enligt läkarintyg eller från förlossningsdatumet om detta inträffar tidigare. Rätten till moderskapspenning gäller från födelsedatumet. Rätten upphör 34 veckor efter det att den börjat gälla. För ensamstående mor gäller rätten till moderskapspenning i 37 veckor från första giltighetsdatum. Vi flerbarnsfödsel gäller rätten till moderskapspenning i 43 veckor från första giltighetsdatum. En försäkrads rätt till moderskapspenning efter förlossning kan inte vara mindre än 14 veckor räknat från den dag rätten uppstått och kan inte upphöra innan slutet av den sjätte veckan efter förlossningen. Dessa två villkor ska uppfyllas samtidigt. Juli

15 En försäkrad som har tilldelats vårdnaden av ett barn har rätt till moderskapspenning under 28 veckor (eller 31 respektive 37 veckor) efter det att rätten uppstod, men som längst fram till dess att barnet är åtta månader. Moderskapspenning betalas ut för varje kalenderdag och beloppet motsvarar i allmänhet 65 % av den dagsinkomst som används för beräkning av avgiften till sjukförsäkringen. Den dagsinkomst som används vid beräkning av avgiften till sjukförsäkringen beräknas som kvoten av den totala summan av de dagsinkomster som används för att beräkna avgifterna till sjukförsäkringen under referensperioden och antalet dagar under referensperioden. Referensperioden är densamma för alla tre kategorier av försäkrade personer och motsvarar i princip kalenderåret före det år då barnet föddes eller kom till familjen. Utjämningsbidrag vid graviditet och moderskap Utjämningsbidraget betalas ut per kalendermånad under graviditet och moderskap från och med den månad omplaceringen börjar till och med den månad den slutar, om omplaceringen sker under månadens lopp. Under graviditeten upphör utjämningsbidraget den dag föräldraledigheten börjar och börjar betalas ut igen när föräldraledigheten slutar. Utjämningsbidrag kan under inga omständigheter betalas ut senare än 9 månader efter barnets födsel. Kompensationsförmånen motsvarar 55 % av skillnaden mellan den månadslön som används som referens vid beräkning av avgiften till sjukförsäkringen (30,4167 gånger den dagsinkomst som används vid beräkning av avgiften till sjukförsäkringen) och den lön som används som referens för avgifterna till sjukförsäkringen under varje kalendermånad efter omplaceringen. Födelsebidrag Det slovakiska socialförsäkringssystemet omfattar ett födelsebidrag (Príspevok pri narodení dieťaťa), ett fast engångsbelopp som ska gå till inköp av saker som behövs för det nyfödda barnet. Ansökan om bidraget ska göras inom sex månader efter barnets födelse. Sedan 2007 beviljar staten ett tillägg till bidraget vid barns födelse för att täcka de högre kostnaderna för det första, andra och tredje barnets grundläggande behov. Barnet ska ha blivit minst 28 dagar gammalt. Vid födsel av trillingar eller fler barn eller upprepade tvillingfödslar under en tvåårsperiod kan föräldrarna ansöka om ett årligt specialtillägg till föräldrar (eller till personer som anförtrotts vårdnaden av barnen i föräldrars ställe) för att täcka en del av de högre kostnader som dessa flerbarnsfödslar medför. Vidare finns inom ramen för familjeförmånerna möjligheten till regelbundet stöd för barn som är familjehemsplacerade. Syftet med detta stöd är att bidra till att uppfylla behoven för underhållsberättigade barn som är föremål för någon form av familjehemsplacering. Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Alla som är bosatta i landet har tillgång till naturaförmåner, t.ex. läkarvård eller tandvård, inom ramen för hälso- och sjukvårdssystemet. Juli

16 När de lagstadgade villkoren är uppfyllda utbetalas ovannämnda kontantförmåner (dvs. moderskapspenning och kompensationsbidrag) av socialförsäkringskassan genom socialförsäkringssystemet för löntagare, egenföretagare och frivilligt anslutna personer. Juli

17 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Enligt lagen är en invalid en fysisk person vars hälsotillstånd under lång tid är sviktande så att arbetsförmågan är permanent nedsatt med minst 40 %. Hel invaliditet definieras som att arbetsförmågan är nedsatt med mer än 70 % jämfört med en frisk person. Om den försäkrade lider av flera åkommor som nedsätter arbetsförmågan ska de olika graderna av nedsättning inte läggas ihop: endast den åkomma som är direkt anledning till det långvariga sviktande hälsotillståndet ska beaktas vid beräkningen av graden av nedsatt arbetsförmåga. Övriga åkommor som ytterligare nedsätter arbetsförmågan får beaktas så att den fastställda graden av nedsatt arbetsförmåga ökas med högst 10 %. För att få rätt till invaliditetsförmåner ska den försäkrade vara invalidförklarad, ha betalat avgift till ålderspensionsförsäkringen under tillräckligt många år och inte ha uppnått pensionsåldern eller ha förtida pension den dag invaliditeten uppstod. Den minsta försäkringsperioden är beroende av åldern och varierar från mindre än ett år (för personer upp till 20 års ålder) till 15 år för personer som har fyllt 45 år. För arbetsolycksfall och yrkessjukdomar och för personer som är funktionshindrade sedan barndomen krävs ingen minsta försäkringsperiod. Rätten till förmånen gäller inte om invaliditeten är en följd av den försäkrade personen skadat sig frivilligt. Endast 50 % av förmånen betalas ut om invaliditeten beror på alkohol- eller narkotikamissbruk. Omfattning Beräkningen av invaliditetspensionen är i princip densamma som beräkningen av ålderspensionen. Om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med mellan 41 och 70 % ska dock invaliditetspensionen stå i proportion till graden av nedsättning. Staten står också för medicinsk rehabilitering och omskolning, vilket innefattar följande: särskilda behandlingar på och utanför kurorter, särskilda licensbelagda behandlingar samt obligatorisk rehabilitering på ordination av läkare, statligt bidrag till arbetsgivare, för att upprätta, renovera eller tekniskt utvärdera lösa inventarier på skyddade verkstäder, hålla funktionshindrade anställda i arbete, betala drifts- och transportkostnader, betala kostnaderna för yrkesutbildning och arbetsförberedelser för funktionshindrade anställda, statliga bidrag till funktionshindrade egenföretagare: startstöd, bidrag för att upprätta, renovera eller tekniskt utvärdera materiell egendom på skyddade verkstäder, bidrag till drifts- och transportkostnader samt bidrag till arbetsassistans, statliga bidrag till arbetssökande funktionshindrade: förmån som erbjuds för att täcka kostnaderna för mat, logi och transporter under yrkesutbildning och arbetsförberedelser, Juli

18 yrkesrådgivning och praktik. Tillgång till förmåner vid invaliditet Ansökan om invaliditetspension ska lämnas till socialförsäkringskassans lokalkontor. Juli

19 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Pension från socialförsäkringssystemet Den försäkrade kan göra anspråk på ålderspension från det obligatoriska socialförsäkringssystemet om han eller hon har varit försäkrad i minst 15 år och har uppnått pensionsåldern. Sedan den 1 januari 2004 är pensionsåldern fastställd till 62 år för både män och kvinnor. Den gemensamma pensionsåldern 62 år tillämpas inte från och med socialförsäkringslagens ikraftträdande utan träder i kraft gradvis. Förskjutningen av pensionsåldern för kvinnor sker över en tioårsperiod ( ). Pensionssparkassan Den försäkrade kan göra anspråk på en ålderspension från ålderspensionskassan i form av pensionskapital med livränta eller enbart livränta om han eller hon minst har uppnått lagstadgad pensionsålder och har betalat in till pensionssparkassan under minst 10 år. Försäkringsperiod Som försäkringsperioder för ålderspensionsförsäkringen beaktas både perioder med obligatorisk anslutning och perioder med frivillig anslutning. Perioder då den försäkrade varit befriad från betalning av försäkringsavgifter av skäl som anges i socialförsäkringslagstiftningen (t.ex. tillfällig arbetsoförmåga, föräldraledighet, de tio första dagarna för vård av familjemedlem) ska också beaktas. För egenföretagare som är obligatoriskt anslutna till ålderspensionsförsäkringen och fysiska personer som är frivilligt anslutna kan endast de perioder för vilka avgifter till pensionsförsäkringen faktiskt har betalats in tas med vid beräkningen av rätten till förmåner. Den försäkringsperiod för pensionssparkassa som ska beaktas vid beräkning av förmånsrätter börjar den dag den försäkrade anslöt sig till systemet och är därefter densamma som den som beaktas för ålderspensionen. Efterhandsköp av anslutningsperioder Socialförsäkringslagen erbjuder möjligheten att retroaktivt köpa anslutningsperioder till ålderspensionsförsäkringen för perioder då en försäkrad efter att ha fyllt 16 år studerat på gymnasium eller högskola eller varit inskriven som arbetssökande. De perioder som kan beaktas måste dock vara senare än den 31 december Det finns ingen tidsbegränsning för sådana köp. Vid efterhandsköp av anslutningsperioder väljer den försäkrade själv vilket basinkomstbelopp som ska ligga till grund för beräkning av avgiften, inom ramen för gällande referensinkomster vid tidpunkten för efterhandsköpet. Socialförsäkringslagen medger också efterhandsköp av anslutningsperioder för de perioder då den försäkrade enligt lagstiftningen inte var obligatoriskt ansluten. Enligt samma princip har de försäkrade möjlighet att efterhandsköpa anslutningsperioder till Juli

20 pensionssparkassan i samma fall som vad som gäller för ålderspensionsförsäkringen enligt ovan. Förtida pension För att kunna göra anspråk på de förmåner som avser förtidspension (Predčasný starobný dôchodok) ska enligt socialförsäkringen den försäkrade ha varit ansluten till ålderspensionsförsäkringen i minst 15 år, det belopp av förtida pension som den försäkrade har rätt till vid tidpunkten för ansökan om förtida pension överstiga 1,2 gånger lagstadgat existensminimum för en myndig fysisk person, den försäkrade ha minst två år kvar till pensionsålder, den försäkrade sakna arbete (det vill säga sakna försäkringsgrundande inkomst). Rätten till förtida pension träder i kraft den dag ansökan lämnas in. Varje försäkrad kan lämna in högst två ansökningar av denna typ per kalenderår. Personer som får förtida pension har ingen rätt till ålderspension. När de når pensionsåldern omklassificeras den förtida pensionen till ålderspension. Ålderspensionssparkassan medger att den försäkrade får förtida pension enligt en formel med pensionskapital och livränta eller en formel med enbart livränta i följande fall: Om personen enligt socialförsäkringssystemet har rätt till förtida pension. Om det faktiska värdet av den försäkrades saldo i pensionssparkassan dagen för ansökan om förtida pension medger att han eller hon kan få en livränta som uppgår till minst 0,6 gånger lagstadgat existensminimum för en fysisk myndig person. Den försäkrade har minst två år kvar till pensionsåldern. Den försäkrade saknar arbete (det vill säga saknar försäkringsgrundande inkomst). Om detta villkor inte är uppfyllt (0,6 gånger lagstadgat existensminimum för en fysisk myndig person) kan inte förtida pension betalas ut från pensionssparkassan, och inte heller från socialförsäkringen. Om den försäkrade uppfyller villkoren kan han eller hon samtidigt få förtida pension från socialförsäkringssystemet och förtida pension i form av livränta från pensionssparkassan. Omfattning Pension från socialförsäkringssystemet Beräkningen av den pension som motsvarar den första delen av ålderspensionen görs enligt en formel som fastställs av socialförsäkringslagen. Systemet med finansiering genom omfördelning grundas på antalet avgiftsannuiteter och det pensionsbelopp som tilldelas den försäkrade beräknas i förhållande till de inkomster som legat till grund för beräkning av de avgifterna. Socialförsäkringslagen tillåter, eller rättare sagt förbjuder inte, att personer som har ålderspension utövar en avlönad eller vinstdrivande verksamhet. Om en försäkrad uppfyller alla villkor för att få ålderspension men skjuter upp datumet för sin Juli