Dina socialförsäkringsrättigheter. i Bulgarien

Transkript

1 Dina socialförsäkringsrättigheter i Bulgarien

2 Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli

3 Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Allmänt... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 7 Rätt till hälso- och sjukvård... 7 Omfattning... 8 Tillgång till hälso- och sjukvård...10 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom...11 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom...11 Omfattning...11 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom...11 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...13 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...13 Omfattning...13 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...14 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...15 Rätt till förmåner vid invaliditet...15 Omfattning...15 Tillgång till förmåner vid invaliditet...16 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...17 Rätt till åldersförmåner...17 Omfattning...18 Tillgång till åldersförmåner...18 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...20 Rätt till efterlevandeförmåner...20 Omfattning...21 Tillgång till efterlevandeförmåner...21 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...22 Rätt till förmåner vid arbetsskada...22 Omfattning...22 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...22 Kapitel IX: Familjeförmåner...24 Rätt till familjeförmåner...24 Omfattning...24 Tillgång till familjeförmåner...25 Kapitel X: Arbetslöshet...26 Rätt till arbetslöshetsförmåner...26 Omfattning...26 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...27 Kapitel XI: Minimiresurser...28 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...28 Omfattning...28 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...28 Kapitel XII: Långtidsvård...29 Rätt till långtidsvård...29 Omfattning...29 Tillgång till långtidsvård...30 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...31 Juli

4 Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Allmänt Socialförsäkringssystemet i Bulgarien omfattar både den traditionella avgiftsbaserade socialförsäkringen, icke avgiftsfinansierad socialförsäkring och socialt bistånd, inbegripet social service. Det omfattar målinriktade program för socialt bistånd och omsorg, sysselsättningsprogram för missgynnade grupper, familjetillägg för barn och så vidare. Den icke avgiftsfinansierade socialförsäkringen och det sociala biståndet finansieras av staten. En uppsättning kriterier, inbegripet behovsprövning, används inom dessa system för att bedöma om personen har rätt till förmånen. Socialförsäkringarna finansieras genom socialförsäkringskassornas särskilda budgetar. Den allmänna socialförsäkringen förvaltas av det nationella försäkringsinstitutet och omfattar kontantersättning, förmåner och pensioner på grund av tillfällig arbetsoförmåga, föräldraskap, tillfälligt nedsatt arbetsförmåga (nya arbetsuppgifter), arbetslöshet. Invaliditetsförmåner, ålderdom: dödsfall. Genom den obligatoriska sjukförsäkringen och den hälso- och sjukvård som finansieras av budgeten ges grundläggande hälso- och sjukvård, som antingen finansieras av den nationella sjukförsäkringskassan eller ur statsbudgeten, beroende på försäkringsgren. Det sociala biståndet omfattar enligt nationell lagstiftning kontant- eller naturaförmåner som kompletterar eller ersätter inkomst upp till existensminimum eller tillgodoser ett tillfälligt behov för den bidragsberättigade personen eller familjen. Organisation av det sociala skyddet Den bulgariska hälso- och sjukvårdsmodellen omfattar både försäkringsbaserade och skattefinansierade system. Den allmänna socialförsäkringen omfattar kontantförmåner och pensioner vid sjukdom, invaliditet, föräldraskap, yrkessjukdom och arbetsolycksfall, ålderdom och dödsfall. Vid sidan av socialförsäkringen ger det sociala biståndet skydd mot fattigdomsrisken, vilket även omfattar familjeförmåner enligt bulgarisk lagstiftning. Den bulgariska pensionsmodellen består av tre pelare. Förutom det gemensamma avgiftsfinansierade systemet finns sedan 2000 en obligatorisk tilläggspension: den andra pelaren. Den täcker alla personer som är obligatoriskt försäkrade inom den statliga allmänna försäkringen, vilka är födda efter den 31 december 1959 (det allmänna systemet) och arbetstagare som har farliga arbetsvillkor (yrkespensionsfonder). Den tredje pelaren omfattar den frivilliga pensionsförsäkringen och tjänstepensioner enligt direktivet om tjänstepensionsinstitut. Den andra och tredje Juli

5 pelaren förvaltas av privata försäkringsbolag under tillsyn av finanstillsynskommissionen (Комисия за финансов надзор). Socialförsäkringsinstitutionerna och deras verksamhet styrs av lagstiftning som utformas av parlamentet och regeringen i samarbete med arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna och andra organisationer i det civila samhället, till exempel patientorganisationer, under tillsyn av den dömande makten. Arbetsmarknads- och socialministeriet utformar och föreskriver politiken på området för allmän socialförsäkring, obligatorisk pension och tilläggspension samt socialt bistånd. Hälsovårdsministeriet utformar och föreskriver politiken på hälso- och sjukvårdsområdet, både inom de försäkringsbaserade och skattefinansierade systemen. Den nationella skattemyndigheten (Националната агенция по приходите), som inrättades 2005, är ansvarig för införande, kontroll och uppbörd av både skatter och socialförsäkringsavgifter. Det nationella socialförsäkringsinstitutet (Национален осигурителен институт), som inrättades 1995, sköter det allmänna försäkringssystemet med kontantförmåner. Den nationella sjukförsäkringskassan (Националната здравноосигурителна каса) bedriver sin verksamhet sedan 1999 och började upphandla hälso- och sjukvårdstjänster från leverantörer den 1 juli Arbetsförmedlingen (Агенцията по заетостта), som inrättades 1990, vidtar förebyggande åtgärder för att arbetssökande ska få jobb, oavsett var de är försäkrade. Myndigheten för socialt bistånd (Агенцията за социално подпомагане) har hand om verksamhet som skеr i samband med tillhandahållandet av tillräckliga medel, social omsorg och familjeförmåner. År 2005 inrättades myndigheten för funktionshindrade (Агенция за хората с увреждания), som genomför olika åtgärder till stöd för integreringen av personer med funktionshinder. Finansiering Socialförsäkringen finansieras genom allmänna försäkringsavgifter som betalas av arbetsgivare, arbetstagare, egenföretagare och delvis från statsbudgeten. Det sociala biståndet finansieras helt och hållet genom statsbudgeten. Avgifter Försäkringsavgifterna utgör en procentandel av den försäkringsgrundande inkomsten. De betalas gemensamt av försäkringsgivaren och försäkringstagaren i förhållandet 60 till 40 (gäller endast den allmänna kassan för sjukdom och föräldraskap samt arbetslöshetskassan). Den totala pensionsförsäkringsavgiften för tredje arbetsmarknadskategorin är 17,8 % (9,9 % för försäkringsgivaren och 8,0 % för försäkringstagaren). Om försäkringstagaren föddes efter den 31 december 1959 uppgår pensionsförsäkringsavgiften till 12,8 % (7,1 % för försäkringsgivaren och 5,7 % för försäkringstagaren). Sedan den 1 januari 2009 sker överföringar från Juli

6 statsbudgeten till pensionskassan, vilka uppgår till 12 % av samtliga försäkringsgrundande inkomster för alla försäkringstagare under kalenderåret. Egenavgifterna för offentliganställda, domare, åklagare, utredare, statliga exekutionsbiträden, tjänstemän inom rättsväsendet och militär personal betalas ur statsbudgeten. Egenföretagare betalar hela avgiftsbeloppet själva. Försäkringsavgifterna för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar varierar beroende på arbetsvillkor mellan 0,4 och 1,1 %, och betalas helt av arbetsgivaren eller försäkringsgivaren. Avgiften till garantifonden för arbetstagarnas fordringar betalas helt av arbetsgivaren (0,1 % 2010). År 2012 inställdes tills vidare avgiftsbetalningarna till fonden. Arbetstagare som tillhör den första och andra arbetsmarknadskategorin har obligatorisk tilläggspensionsförsäkring i yrkespensionsfonden. Avgiftsbeloppet för första arbetsmarknadskategorin är 12 % och för den andra 7 %. Avgifterna betalas helt av arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att själv betala in ytterligare 3 % av pensionsavgifterna. Ytterligare 4,3 % betalas för lärare till lärarnas pensionsfond på försäkringsgivarens bekostnad. Personer som är födda efter den 1 januari 1960 har sänkt pensionsavgift. Mellanskillnaden på 5 % förs över till personens konto i en allmän pensionsfond för obligatorisk tilläggspension. Det högsta månatliga beloppet för försäkringsgrundande inkomst är bulgariska leva (1 023 euro). Socialförsäkringsavgiften betalas på erhållen, inbegripet upplupen och icke utbetald bruttolön per månad. Avgifterna kan inte understiga den försäkringsgrundande minimiinkomsten enligt typ av huvudsakligt förvärvsarbete och yrkesgrupp. För personer utan fastställd försäkringsgrundande minimiinkomst grundas avgifterna på den månatliga nationella minimilönen. Den minsta försäkringsgrundande inkomsten för egenföretagare varierar mellan 420 och 550 leva ( euro), beroende på den beskattningsbara årsinkomsten För personer som inte förvärvsarbetade under 2010 och för egenföretagare som inledde sin näringsverksamhet 2011 och 2012 gäller minimibeloppet 420 leva (215 euro) för den försäkringsgrundande inkomsten. Juli

7 Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Inom ramen för den skattefinansierade hälso- och sjukvården 1. Bulgariska medborgare. 2. Utländska medborgare med stadigvarande hemvist i Bulgarien. Obs: andra EU-medborgare betraktas inte som utländska medborgare enligt bulgarisk lagstiftning. EU-medborgare har samma rättigheter och skyldigheter som bulgariska medborgare på grundval av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Inom ramen för den obligatoriska sjukförsäkringen Den obligatoriska sjukförsäkringen i Bulgarien förvaltas av den nationella sjukförsäkringskassan. Den står för grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster på grundval av avgiftsbetalningar till den obligatoriska sjukförsäkringen. Följande personer omfattas av den obligatoriska sjukförsäkringen: 1. Alla bulgariska medborgare som inte samtidigt är medborgare i ett annat land. 2. Bulgariska medborgare som samtidigt är medborgare i ett annat land men har stadigvarande hemvist i Republiken Bulgarien. 3. Utländska medborgare eller personer utan medborgarskap som har permanent eller långvarigt uppehållstillstånd i Republiken Bulgarien, såvida inte något annat föreskrivs i ett internationellt avtal som Republiken Bulgarien har undertecknat. 4. Personer med flyktingstatus, som har beviljats vistelse av humanitära skäl eller som har beviljats asyl. 5. Utländska studenter och doktorander vid universitet eller vetenskapliga organisationer i landet enligt regeringens dekret nr 103 från 1993 om utbildning bland bulgariska medborgare i utlandet och regeringens dekret nr 228 från 1997 om tillträde för medborgare från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien till statliga universitet i Republiken Bulgarien. 6. Personer som inte tillhör de grupper som beskrivs i punkterna 1 5 men som omfattas av Republiken Bulgariens lagstiftning i överensstämmelse med bestämmelserna för samordning av socialförsäkringssystemen. Personer som har sjukförsäkring i en annan medlemsstat behöver inte teckna den obligatoriska försäkringen hos den nationella sjukförsäkringskassan, i enlighet med bestämmelserna för samordning av socialförsäkringssystemen. Sjukförsäkringsrättigheterna upphävs tills vidare för personer som själva är skyldiga att betala sjukförsäkringsavgift, om de inte har betalat fler än tre månadsavgifter under en 36-månadersperiod, räknat från den månad som föregår månaden då personen sökte vård. Personen kan få tillbaka sin sjukförsäkring genom att betala de utestående sjukförsäkringsavgifterna för de senaste 36 månaderna. Personen återfår sina sjukförsäkringsrättigheter från och med dagen då de utestående avgifterna betalas. De belopp som betalats för vård återbetalas inte. Om det är arbetsgivaren Juli

8 eller en annan person som ska betala in avgifterna går inte försäkringstagaren miste om sjukförsäkringen vid uteblivna betalningar. Omfattning Den skattefinansierade hälso- och sjukvårdens omfattning Följande typer av vård tillhandahålls genom det skattefinansierade systemet för bulgariska medborgare och vissa kategorier utländska medborgare med uppehållstillstånd för längre tid: Akutvård. Förlossningsvård för alla kvinnor utan sjukförsäkring, oavsett förlossningssätt, inom ramen för en förordning från hälsovårdsministeriet, som även fastställer förfarandet. Psykiatrisk sjukhusvård. Tillhandahållande av blod och blodprodukter. Transplantation av organ, vävnader och celler. Obligatorisk behandling och/eller tvångsisolering. Utlåtanden och rapporter av sakkunniga om graden av funktionshinder och varaktig arbetsoförmåga. Betalning för behandling av sjukdomar på de villkor som fastställts av hälsovårdsministeriet. Sjuktransport på de villkor som fastställts av hälsovårdsministeriet. Den obligatoriska sjukförsäkringens omfattning Den obligatoriska sjukförsäkringen ska garantera försäkringstagaren fri tillgång till läkarvård genom ett paket av sjuk- och hälsovård av en viss typ, omfattning och mängd, samt fritt val av vårdgivare som har ett avtal med den regionala sjukförsäkringskassan. Valfriheten gäller i hela Bulgarien och kan inte begränsas av geografiska och/eller administrativa skäl. Den nationella sjukförsäkringskassan betalar följande hälso- och sjukvårdstjänster: 1. Läkarvård och tandvård som förebygger sjukdomar. 2. Läkarvård och tandvård för tidig upptäckt av sjukdomar. 3. Öppenvård och sjukhusvård för diagnos och behandling av sjukdomar. 4. Vidarebehandling, långtidsbehandling och medicinsk rehabilitering. 5. Akutvård. 6. Läkarvård vid graviditet, förlossning och moderskap. 7. Läkarvård enligt artikel 82, stycke 1, punkt 2 i hälsovårdslagen. 8. Aborter av medicinska skäl och vid graviditet som är följden av våldtäkt. 9. Tandvård. 10. Läkarvård i hemmet. 11. Ordination och utlämning av tillåtna läkemedel för behandling i hemmet inom landets gränser. 12. Ordination och utlämning av medicinska produkter och dietiska livsmedel för särskilda medicinska ändamål. Juli

9 13. Läkarbedömning av arbetsförmåga. 14. Sjuktransport. 15. Hälso- och sjukvårdsverksamhet i enlighet med art. 82, paragraf 2, punkt 3 i lagen om hälso- och sjukvård (vård på psykatrisk inrättning). Den läkarvård som ingår i föregående avsnitt ska, med undantag av punkterna 11, 12 och 15 vara ett grundläggande paket som garanteras genom nationella sjukförsäkringskassans budget. Det grundläggande paketet fastställs genom en förordning av hälsovårdsministeriet. I syfte att genomföra den verksamhet som lagen föreskriver ska nationella sjukförsäkringskassan och bulgariska läkarförbundet anta och underteckna ett nationellt ramavtal för hälso- och sjukvård, och nationella sjukförsäkringskassan och bulgariska tandläkarförbundet ska anta och underteckna ett nationellt ramavtal för tandvård. Det nationella ramavtalet ska innehålla 1. de krav som vårdgivarna ska uppfylla samt förfarandet för ingående av avtal med dem, 2. de bestämda typer av läkarvård som ingår i det grundläggande paketet, 3. villkoren och förfarandet för tillhandahållandet av vården i det grundläggande paketet, 4. kriterier för vårdens kvalitet och tillgänglighet, 5. dokumentation och dokumentflöde, 6. parternas skyldigheter att tillhandahålla information och utbyta information, 7. andra frågor som är av betydelse för sjukförsäkringen. Hälsovårdsministeriet ska utfärda en förordning med en förteckning över sjukdomar för vilka läkemedel, medicinska artiklar och dietiska livsmedel för särskilda medicinska ändamål vid behandling i hemmet helt eller delvis ska ersättas av den nationella sjukförsäkringskassan. Kassan ersätter helt eller delvis upp till tre registrerade läkemedel per sjukdom på förteckningen. Sjukförsäkringskassan, läkarförbundet och tandläkarförbundet bestämmer tillsammans med tillverkarna och grossisterna produkternas priser. Hur mycket den nationella sjukförsäkringskassan betalar av priset på de registrerade produkterna anges i det årliga nationella ramavtalet. Vid varje besök hos allmänläkare, specialist inom öppenvården eller tandläkare ska den försäkrade betala en patientavgift på 1 % av minimilönen. Om en försäkringstagare måste tas in på sjukhus betalar han eller hon 2 % av den nationella minimilönen för varje dag på sjukhus, upp till tio dagar om året. Efter den tionde dagen betalas ingen patientavgift. Patientavgift för hälso- och sjukvård samt tandvård inom öppenvården och vid sjukhusvistelse betalas inte av personer med sjukdomar som anges i bilagan till det nationella ramavtalet, minderåriga och arbetslösa familjemedlemmar, offer eller medverkande vid landets försvar, krigsveteraner och krigsinvalider, häktade och fångar, Juli

10 fattiga som får statligt bistånd, personer utan inkomst som bor på vårdhem, hälso- och sjukvårdspersonal, gravida och unga mödrar, upp till 45 dagar efter förlossningen, försäkringstagare med gravt funktionshinder som dessutom lider av specifik sjukdom, patienter med malignt neoplasm. Personer vars sjukförsäkringsrättigheter är upphävda måste själva betala för hälsooch sjukvården. Tillgång till hälso- och sjukvård Val av allmänläkare Försäkringstagare har rätt att fritt välja allmänläkare för primärvård och tandläkare var som helst i landet. Försäkringstagaren kan byta allmänläkare varje kalenderår under perioden 1 30 juni och 1 31 december. Om försäkringstagaren flyttar har han eller hon rätt att välja en ny allmänläkare när som helst under året. Tandvård Försäkringstagaren har rätt till tandvård hos valfri tandläkare i hela landet, mot uppvisande av sjukförsäkringsbevis. Öppenvård Specialiserad öppenvård kan ges försäkringstagare som har en remiss för undersökning eller behandling från sin allmänläkare. Remissen gäller i 30 kalenderdagar. Försäkringstagaren kan välja specialist vid alla sjukhus som har avtal med den regionala sjukförsäkringskassan, mot uppvisande av remissen. Tillgång till inrättningar för sjukhusvård Läkare och tandläkare kan remittera patienter till en vårdinrättning var som helst i landet för sjukhusvård. Sjukhuset (eller apoteket) måste ha ett avtal med den regionala sjukförsäkringskassan. Från och med 2011 har patienterna möjlighet att välja läkare och sjuksköterskor vid vårdinrättningen. Juli

11 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Den allmänna socialförsäkringen omfattar socialförsäkringsförmåner och kontantersättning till försäkrade arbetstagare vid tillfällig arbetsoförmåga och under tillfrisknande, när de inte har någon förvärvsinkomst. Omfattning Försäkringstagaren har rätt till förmåner vid tillfällig arbetsoförmåga vid sjukdom, olycksfall med undantag av arbetsolycksfall, läkarundersökning, karantän, graviditet, föräldraskap, nya arbetsuppgifter på grund av sjukdom, nya arbetsuppgifter på grund av graviditet, sanatorie- eller kurortsvistelse för behandling av sjukdom, beledsagande av barn upp till tre års ålder till sjukhus, vård av barn under 18 år, vård av sjuk person äldre än 18 år. Den dagliga kontantförmånen vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av allmän sjukdom uppgår till 80 % och vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom upp till 90 % av den genomsnittliga dagliga bruttolönen eller genomsnittliga dagliga försäkringsgrundande inkomsten under de senaste 18 månaderna, för vilken försäkringsavgifter betalas eller ska betalas. Kontantförmåner vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av allmän sjukdom, arbetsolycksfall och yrkessjukdom betalas ut från och med den första dagen och fram till tillfrisknandet eller konstaterandet av bestående invaliditet. Fram till den 31 december 2012 betalar arbetsgivaren kontantförmåner vid sjukdom för den första, andra och tredje sjukdagen till ett belopp av 70 % av den anställdes genomsnittliga bruttolön. Därefter kommer förmånen att uppgå till 80 % av den försäkringsgrundande inkomsten och betalas av det nationella socialförsäkringsinstitutet. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Sjukledighet på grund av tillfällig arbetsoförmåga beviljas mot uppvisande av ett sjukintyg från de myndigheter som bedömer arbetsförmågan. Sjukintyget utfärdas då arbetsoförmågan konstateras, men sjukledigheten kan inledas föregående dag, samma dag eller dagen efter undersökningen. Sjukintyget ska innehålla uppgift om Juli

12 typ av arbetsoförmåga, vårdbehovet och typ av behandling samt sjukledighetens varaktighet. Sjukintyget ska lämnas in till arbetsgivaren inom två arbetsdagar, men i vilket fall måste arbetsgivaren upplysas om arbetsoförmågan direkt efter att sjukintyget utfärdas. Arbetsgivaren är skyldig att bevilja sjukledighet om sjukintyg lämnas in. Den första arbetsdagen under den tillfälliga arbetsoförmågan ska arbetsgivaren betala den försäkrade personen den genomsnittliga dagliga bruttolönen för den månad då arbetsoförmågan inträffade. Kontantförmåner för den andra dagen och efterföljande dagar av den tillfälliga arbetsoförmågan beräknas och betalas till försäkringstagarens bankkonto av det nationella socialförsäkringsinstitutet. Juli

13 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Försäkrade personer har rätt till en kontantförmån vid graviditet och förlossning som ersättning för sin lön, om de har betalat försäkringsavgiften i minst tolv månader. Föräldraförmån Mödrar som har allmän försäkring för sjukdom och föräldraskap har rätt till kontantersättning vid graviditet och förlossning under 410 kalenderdagar, med början 45 dagar före den beräknade nedkomsten. Om nedkomsten inträffar tidigare än efter 45 dagars ersättning kan den kvarvarande delen av de 45 dagarna utnyttjas efter nedkomsten. En pappa som har haft allmän försäkring för sjukdom och föräldraskap i minst tolv månader har rätt till lagstadgad faderskapspenning under 15 kalenderdagar efter nedkomsten. Förmånens storlek är 90 % av pappans försäkringsgrundande inkomst under de senaste 24 månaderna. När barnet är sex månader gammalt kan fadern eller adoptivfadern, med moderns eller adoptivmoderns samtycke, utnyttja resten av de 410 dagarna i stället för modern och uppbära kvarvarande förmåner i stället för henne. Efter att mammaledigheten har löpt ut kan mödrar som har haft en allmän försäkring för sjukdom och föräldraskap under minst tolv månader beviljas en förmån för vårdnad av barn yngre än två år. Föräldraskapsersättning för mödrar utan försäkringsskydd Gravida kvinnor vars genomsnittliga månadsinkomst per familjemedlem är lägre eller lika med en viss nivå har rätt till en engångsersättning vid graviditet, om de inte har rätt till förmån vid föräldraskap enligt socialförsäkringslagen och om de är stadigvarande bosatta i landet. Beloppet fastställs årligen inom ramen för Republiken Bulgariens statsbudget för respektive år, men understiger inte beloppet från föregående år. När en gravid kvinna är försäkrad för sjukdom och föräldraskap men inte har rätt till förmån vid föräldraskap på grund av att hon inte har varit försäkrad tillräckligt länge enligt socialförsäkringslagen, ska engångsersättningen betalas ut till ett belopp som står i proportion till antalet dagar från starten på mammaledigheten och tiden som återstår för att uppnå nödvändig försäkringsperiod enligt socialförsäkringslagen, dock för högst 45 dagar. Engångsbeloppet kan betalas ut 45 dagar före beräknat nedkomstdatum. Omfattning Den dagliga kontantförmånen vid graviditet och förlossning uppgår till 90 % av den genomsnittliga bruttolönen eller försäkringsgrundande inkomsten under de senaste 24 månaderna, för vilken avgifter har betalats eller ska betalas. Förmånsbeloppet kan Juli

14 inte vara lägre än den lagstadgade minimilönen och inte högre än den genomsnittliga nettolönen. Storleken på förmånen för vårdnad av barn yngre än två år fastställs i lagen om budget för den allmänna socialförsäkringen och uppgår till 240 leva (123 euro). Om barnet lämnas bort för adoption eller sätts på förskola med fullt statligt stöd upphör förmånen efterföljande dag. Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Ledigheten måste godkännas innan förmånen beviljas. Hälsovårdsmyndigheterna utfärdar sjukintyg. Arbetsgivaren är skyldig att bevilja sjukledighet om sjukintyg lämnas in. Juli

15 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Invaliditetspension Försäkringstagare har rätt till invaliditetspension när de är helt eller delvis arbetsoförmögna för längre tid eller permanent. Försäkringstagaren får rätt till invaliditetspension om följande avgiftsvillkor är uppfyllda: Upp till 20 år: ingen försäkringsperiod krävs. Upp till 25 år: minst ett års försäkringsperiod. Upp till 30 år: minst tre års försäkringsperiod. Äldre än 30 år: minst fem års försäkringsperiod. Den som är funktionshindrad vid födseln eller som blir funktionshindrad före inträdet i förvärvslivet får rätt till invaliditetspension efter ett års försäkringsperiod. Invaliditetspension beviljas personer som har en permanent nedsatt arbetsförmåga med minst 50 %. Rätten till pensionen uppstår vid den tidpunkt då invaliditeten inträffar. För personer som är synskadade vid födseln eller som blir synskadade före inträdet i förvärvslivet betalas invaliditetspensionen ut från ansökningsdagen. Pensionen beviljas så länge invaliditeten varar. Invaliditetsersättning Försäkringstagaren har rätt till invaliditetsersättning på grund av allmän sjukdom, om han eller hon inte har uppnått den försäkringsperiod som krävs för invaliditetspension. Omfattning Invaliditetspension Den allmänna invaliditetspensionens storlek beräknas genom att man multiplicerar den pensionsgrundande inkomsten med 1,1 % för varje försäkringsår. Dessutom multipliceras den tid som räknas som försäkringsperiod med en koefficient som beror på graden av invaliditet enligt följande: Invaliditetsgrad över 90 %: 0,9. Invaliditetsgrad %: 0,7. Invaliditetsgrad 50 70,99 %: 0,5. Pensionärer som har nedsatt arbetsförmåga med mer än 90 % och som är i ständigt behov av hjälp får ett pensionstillägg som uppgår till 75 % av den sociala ålderspensionen. Tillägget gäller alla pensioner oavsett typ. Tilläggen betalas ut till pensionären och inte till den person som ger hjälpen. Juli

16 Social invaliditetspension Social invaliditetspension beviljas personer som har fyllt 16 år och som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga eller typ och grad av invaliditet på mer än 71 %. Den sociala invaliditetspensionen beviljas till 120 % för personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga eller typ och grad av invaliditet på mer än 90 %. Personer med en varaktigt nedsatt arbetsförmåga mellan 71 och 90 % beviljas 110 % av den sociala ålderspensionen. Invaliditetsersättning Storleken på ersättningen för invaliditet på grund av allmän sjukdom, när försäkringstagaren inte har uppnått den försäkringsperiod som krävs för att beviljas invaliditetspension på grund av allmän sjukdom, beräknas genom att man multiplicerar dagpenningen vid tillfällig arbetsoförmåga med 60. På samma sätt som för invaliditetspensionen kan ett tillägg för hjälp av en annan person under invaliditeten beviljas, efter bedömning av en territoriell medicinsk nämnd eller av den nationella medicinska nämnden, om personen med nedsatt arbetsförmåga inte har uppnått pensionsålder under året. Om personen under den period som anges i nämndens beslut uppnår pensionsålder, betalas tillägget ut för resten av livet. Utbetalningen av tillägget upphör när stödet inte längre är motiverat, exempelvis om pensionären avlider, om personen flyttas till en annan invaliditetskategori och så vidare. Tillgång till förmåner vid invaliditet Invaliditetspension Invaliditetspensionen beviljas efter ansökan till det nationella socialförsäkringsinstitutet. Ett sakkunnigutlåtande från den territoriella eller nationella medicinska nämnden, med angiven invaliditetsgrad, ska bifogas ansökan. Invaliditetsersättning Om försäkringstagaren inte har uppnått den försäkringsperiod som krävs för beviljande av allmän invaliditetspension, kan invaliditetsersättning beviljas efter ansökan till det nationella socialförsäkringsinstitutets regionkontor. Följande handlingar ska bifogas ansökan: Handlingar som styrker försäkringsgrundande arbete fram till dess att invaliditeten inträffade. Handlingar som styrker bruttolön eller inkomst på grundval av vilken försäkringsavgifterna har betalats. Ett sakkunnigutlåtande av den territoriella eller nationella medicinska nämnden. Juli

17 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Den statliga ålderspensionen kan beviljas när du uppnår den statliga pensionsåldern och har tjänat in ett visst antal försäkringsår: Män har rätt till ålderspension från 63 år och 4 månaders ålder när de har varit försäkrade i 37 år och 4 måander. Kvinnor har rätt till ålderspension från 60 år och 4 månaders ålder när de har varit försäkrade i 34 år och 4 måander. Personer som inte har tjänat in tillräckligt många försäkringsår har rätt till pension vid 65 år och 4 månaders ålder, när de har 15 försäkringsår. Med start den 31 december 2011 kommer kraven på försäkringsperiodens längd stegvis att höjas med fyra månader per kalenderår upp till 40 år för män och 37 år för kvinnor. Med start den 31 december 2011 kommer pensionsåldern stegvis att höjas med fyra månader per kalenderår upp till 63 år för kvinnor och 65 år för män. Med start den 31 december 2011 kommer även pensionsåldern för personer som inte har tjänat in en tillräcklig försäkringsperiod stegvis att höjas med fyra månader per kalenderår upp till 67 år. För arbetstagare och anställda är försäkringsperioden den tid under vilken de har arbetat heltid enligt lagstadgad arbetstid, om avgifter har betalats eller ska betalas för den erhållna lönen, som inte kan vara lägre än försäkringsgrundande minimiinkomst. Försäkringsperioden räknas i timmar, dagar, månader och år. För arbetstagare och anställda som arbetar deltid räknas försäkringsperioden fram genom att man delar den faktiska arbetstiden med den lagstadgade arbetstiden. Försäkringslagstiftningen gör det möjligt att erkänna vissa perioder som försäkringsperioder utan att avgifter har betalats. Försäkringsperioder utan avgiftskrav är perioder av betald eller obetald ledighet för vårdnad av små barn, betald och obetald ledighet på grund av tillfällig arbetsoförmåga, betald och obetald ledighet för graviditet och förlossning, obetald ledighet upp till 30 arbetsdagar under ett kalenderår samt den tid under vilken personen har uppburit arbetslöshetsersättning. Försäkringslagstiftningen gör det möjligt att under vissa omständigheter köpa försäkringsperioder. Social ålderspension En social ålderspension kan beviljas vid 70 års ålder till personer med en årsinkomst per familjemedlem som är lägre än den garanterade minimiinkomsten (65 leva eller 33 euro). Den sociala ålderspensionen är en särskild typ av pension som inte är kopplad till förvärvsarbete. Denna förmån beviljas personer som inte har rätt till ålderspension, eftersom deras försäkringsperiod är otillräcklig. Pensionen betalas inte ut av försäkringskassorna utan tas från statsbudgeten. Den sociala ålderspensionen är en typ av socialt bistånd som kategoriseras som pensionsutbetalning på grund av sin regelbundenhet (månadsvis) och genom att den förvaltas av myndigheten för socialt bistånd. Juli

18 Omfattning Beräkningsgrunden för den lagstadgade ålderspensionen tas fram genom att man multiplicerar den genomsnittliga nationella försäkringsgrundande månadsinkomsten (under de tolv kalendermånader som föregår beviljandet av pensionen) med försäkringstagarens personliga koefficient. Den personliga koefficienten beror på försäkringstagarens genomsnittliga försäkringsgrundande månadsinkomst. Beräkningsgrunden multipliceras sedan med 1,1 % för varje försäkringsår och ett proportionerligt belopp för varje ytterligare försäkringsmånad. Beräkningsgrunden multipliceras dessutom med 4 % för varje försäkringsår som har tjänats in av personer med en viss försäkringsperiod (minst 37 år och 4 månader för män och 34 år och 4 månader för kvinnor) som fortsätter att arbeta efter uppnådd pensionsålder utan att uppbära pension. Ålderspensionen kan inte vara lägre än ett bestämt belopp och kan inte överskrida ett visst tak. Minimibeloppet för ålderspensionen fastställs i lagen om budget för den allmänna socialförsäkringen. Beloppet är 145 leva (74 euro). Maximipensionsbeloppet (för alla pensioner) är 35 % av den högsta försäkringsgrundande inkomsten under föregående år. År 2011 var den högsta försäkringsgrundande inkomsten leva (1 023 euro), och 2012 är maximipensionsbeloppet 700 leva (358 euro). Pensioner som beviljats fram till den 31 december föregående år ska justeras årligen från den 1 juli enligt beslut av den nationella socialförsäkringsinstitutionens tillsynsorgan genom justering med en procentsats som motsvarar konsumentprisindex för föregående kalenderår. På grund av budgetbegränsningar har pensionerna inte justerats sedan den 1 juli Tilläggspensionen grundas på det belopp som man har sparat på sitt pensionskonto. Tillgång till åldersförmåner För att beviljas pension ska försäkringstagaren lämna in en ansökan till det nationella socialförsäkringsinstitutets regionkontor. Följande handlingar ska bifogas: Arbetsbok och/eller bevis på försäkringsperioder och/eller intyg på tjänstetid, eller handlingar som styrker den försäkringsgrundande bruttolönen eller bruttoinkomsten under tre valfria år i följd från de 15 försäkringsåren närmast före den 1 januari 1997, eller den försäkringsgrundande inkomsten för perioden efter detta datum och fram till pensioneringen. Om ansökan till det nationella socialförsäkringsinstitutet lämnas in upp till sex månader före försäkringens upphörande beviljas pensionen från detta datum. Om ansökan lämnas in sex månader efter försäkringens upphörande beviljas pensionen från ansökningsdagen. Efter ansökan beviljas en minimipension inom en månad. Den faktiska pensionen räknas fram och beviljas i ett senare skede. Juli

19 Social ålderspension Följande handlingar ska lämnas in vid ansökan om social ålderspension: Ansökan om social ålderspension enligt en mall som godkänts av det nationella socialförsäkringsinstitutet. Uppgift om familjerättslig ställning och förmögenhet. Inkomstdeklaration för familjemedlemmar under de tolv månaderna före ansökan. Årsinkomsten ska redovisas för make, maka och ogifta barn under 18 år samt funktionshindrade barn äldre än 18 år, vilka inte uppbär någon annan inkomst och vilka är ogifta. Den sociala ålderspensionen beviljas för resten av livet. Pensionen upphör då den berättigade personen avlider. Juli

20 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Efterlevandepension kan beviljas barn, efterlevande maka/make och föräldrarna till den avlidne försäkringstagaren. Barn har rätt till efterlevandepension fram till 18 års ålder. Om barnet till den avlidne försäkringstagaren studerar efter att ha fyllt 18 år har barnet rätt till efterlevandepension under studietiden, men som längst fram till 26 års ålder. Även efterlevande barn till en avliden försäkrad person, vilka har blivit funktionshindrade när de var yngre än 18 år, har rätt till efterlevandepension fram till 26 års ålder. Den efterlevande personen ska ha rätt till efterlevandepension fem år innan han/hon får rätt till ålderspension (63 år och 4 månader för män respektive 60 år och 4 månader för kvinnor) eller före den åldern om han/hon blivit arbetsoförmögen. Föräldrar ska vid deras barns avlidande ha rätt till efterlevandepension om de uppnått pensionsberättigad ålder. Efterlevandepension i samband med ålder och invaliditet När en försäkrad person avlider får arvingarna en pension som motsvarar den pension (dvs. pension för allmänna sjukdomar, arbetsolycksfall eller yrkessjukdomar) som den avlidne hade rätt till på grund av nedsatt arbetsförmåga med mer än 90 %. När den avlidne hade rätt till pension i kraft av intjänade försäkringsperioder och uppnådd ålder får de efterlevande en efterlevandepension som motsvarar den pension som skulle ha utbetalats som ett resultat av intjänade försäkringsperioder och uppnådd ålder, om detta är mer fördelaktigt för dem. Efterlevandepension utbetalas till ett belopp som motsvarar nedanstående procentandelar enligt typ av mottagen pension, om en pensionär som uppbar invaliditetspension på grund av allmän sjukdom eller pension i kraft av intjänade försäkringsperioder och uppnådd ålder avlider. Efterlevandeersättning Pensionärer vars maka/make avlider har rätt till ett pensionstillägg, en så kallad efterlevandeersättning. Efterlevandetillägg betalas endast ut som komplement till andra beviljade pensioner: personer som inte redan uppbär en pension av andra skäl har inte rätt till detta tillägg. Den efterlevande måste därför uppfylla flera villkor för att kunna beviljas pensionstillägget: Den efterlevande måste själv uppbära pension eller efterlevandepension, oavsett typ. Den efterlevande får inte ha gift om sig efter makans/makens bortgång (om personen gifter om sig upphör tillägget på dagen för giftermålet). Den efterlevande får inte uppbära efterlevandepension efter den avlidne. Ersättningen uppgår till en procentandel av den avlidna makans/makens pension och betalas ut som stöd till den efterlevande makan/maken. Pensionären har rätt till ett tillägg på 20 % av den pension eller de pensioner som uppbars av den avlidna Juli

21 makan/maken (vilket kommer att höjas till 40 % 2015). Eventuella tillägg till den avlidna makans/makens pension beaktas inte när detta tillägg fastställs. Om den avlidna makan/maken aldrig uppbar pension fastställs tillägget med hänsyn till den pension eller de pensioner som den avlidna personen skulle ha haft rätt till. Omfattning Efterlevandepensionen fastställs som en procentandel av den avlidna försäkrade personens pension enligt följande: 1. En arvtagare 50 %. 2. Två arvtagare 75 %. 3. Tre eller fler arvtagare 100 %. Om båda föräldrarna (eller adoptivföräldrarna) avlider har barnen rätt till efterlevandepension enligt summan av de avlidnas pensioner. Tillgång till efterlevandeförmåner Efterlevandepension beviljas efter ansökan till det nationella socialförsäkringsinstitutets behöriga regionkontor. Följande handlingar ska bifogas: Arvsintyg. Skolintyg om att barnen fortsätter sin utbildning. Expertutlåtande för barn som blivit funktionshindrade före 18 års ålder eller före 26 års ålder om funktionshindret uppstått under yrkesutbildning eller militärtjänst. Expertutlåtande för efterlevande make/maka som inte uppnått den ålder som krävs och som är arbetsoförmögen. Försäkran om att barnen inte är adopterade och intyg om att den efterlevande makan/maken inte har gift om sig. Försäkran för föräldrarna, i vilket intygas att de inte erhåller en personlig pension och att de inte förlorat sina föräldrarättigheter och en handling som intygar att de är föräldrar. En handling som utfärdats eller styrkts av respektive militärenhet om att dödsfallet inträffat under militärtjänst. Detta gäller för föräldrar till en person som avled under militärtjänst. Handlingar som styrker den avlidna personens försäkringsperioder arbetsbok, försäkringsbevis och intyg på försäkringsperioder, om personen inte var pensionerad. Juli

22 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Alla som arbetar på grundval av anställningskontrakt, tjänstekontrakt, som förtroendevalda, kooperativt anställda eller på grundval av managementkontrakt är obligatoriskt försäkrade i arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomskassan mot arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Försäkringen omfattar invaliditet, dödsfall, tillfällig arbetsoförmåga och tillfällig arbetsoförmåga på grund av arbetsolycksfall och yrkessjukdom. Socialförsäkringsavgifterna uppgår till en viss procentandel av försäkringstagarens försäkringsgrundande månadsinkomst. Omfattning Oavsett försäkringsperiodens längd är försäkringstagarna berättigade till kontantförmåner vid akut läkarundersökning, test och behandlingar, sanatorie- eller kurortsvistelse, kontantförmåner vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom, kontantförmåner för förebyggande åtgärder och rehabilitering, invaliditetspension på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom, kontantförmåner för tekniska hjälpmedel vid invaliditet. Den dagliga kontantförmånen vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom uppgår till 90 % av den genomsnittliga dagliga bruttolönen eller genomsnittliga försäkringsgrundande dagsinkomsten under de senaste 18 månaderna, för vilken avgifter har betalats eller ska betalas. Den betalas ut från det att olycksfallet inträffade eller arbetsoförmågan konstaterades. Om den tillfälliga arbetsoförmågan inträffar inom 30 kalenderdagar från anställningskontraktets eller försäkringens upphörande betalas kontantförmånen ut under arbetsoförmågan upp till högst 30 kalenderdagar. Tillgång till förmåner vid arbetsskada För att bli berättigad till förmånerna måste ledigheten på grund av tillfällig arbetsoförmåga godkännas, vilket sker med hjälp av ett sjukintyg. Sjukintyget utfärdas då arbetsoförmågan konstateras, men sjukledigheten kan inledas föregående dag, samma dag eller dagen efter undersökningen. Sjukintyget ska innehålla uppgift om typ av arbetsoförmåga, vårdbehovet och typ av behandling samt sjukledighetens varaktighet. Sjukintyget ska lämnas in till arbetsgivaren inom två arbetsdagar, men i vilket fall måste arbetsgivaren upplysas om arbetsoförmågan direkt efter att sjukintyget utfärdas. Arbetsgivaren är skyldig att bevilja sjukledigheten och ska betala den försäkrade personen en genomsnittlig daglig bruttolön för den första arbetsdagen under den tillfälliga arbetsoförmågan. Juli

23 Kontantförmåner för den andra dagen och efterföljande dagar av den tillfälliga arbetsoförmågan beräknas och betalas till försäkringstagarens bankkonto av det nationella socialförsäkringsinstitutet. Fram till slutet av 2012 betalas den första, andra och tredje dagen under den tillfälliga arbetsoförmågan av arbetsgivaren till ett belopp av 70 % av den genomsnittliga bruttolönen. Från och med den fjärde dagen betalar det nationella socialförsäkringsinstitutet kontantförmånerna till ett belopp av 90 % av den genomsnittliga bruttolönen. Juli

24 Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Familjetilläggen och vissa av förmånerna vid föräldraskap betraktas som familjeförmåner i EU:s samordningsbestämmelser. Familjetilläggen är kontant- eller naturaförmåner som ger ekonomiskt stöd vid graviditet, förlossning och vårdnad av barn. De är engångsbetalningar eller månatliga betalningar. Följande kategorier är berättigade till familjetillägg: Gravida kvinnor som är bulgariska medborgare. Familjer till bulgariska medborgare vars barn växer upp i landet. Familjer där en förälder är bulgarisk medborgare och barnen har bulgariskt medborgarskap och växer upp i landet. Släktingar eller fosterfamiljer som har vårdnaden om barn enligt lagen om skydd av barn. Gravida kvinnor med utländskt medborgarskap och deras familjer, som är stadigvarande bosatta med sina barn i Bulgarien, om de är förmånsberättigade enligt en annan lag eller internationellt fördrag som Bulgarien har skrivit under. För att ha rätt till familjetillägg får den genomsnittliga månadsinkomsten per familjemedlem under de föregående tolv månaderna inte överstiga den inkomst som fastställts för detta syfte i lagen om Republiken Bulgariens statsbudget för det aktuella året (350 leva eller 179 euro). Behovsprövning tillämpas endast för det månatliga barnbidraget fram till dess att barnet slutför sin gymnasieutbildning, dock som längst till 20 års ålder, samt för det riktade bidraget för vårdnad av barn yngre än ett år och det riktade bidraget för barn i första klass. Omfattning Familjeförmånerna omfattar följande: Engångsbidrag vid graviditet. Engångsbidrag vid nedkomst. Engångsbidrag för vårdnad av tvillingar yngre än ett år. Engångsbidrag till mödrar som bedriver högskolestudier på heltid för vårdnad av barn yngre än ett år. Månatliga barnbidrag fram till dess att barnet slutför sin gymnasieutbildning, dock som längst till 20 års ålder. Månatliga bidrag för vårdnad av barn yngre än ett år. Riktade bidrag för barn i första klass. Riktade bidrag till flerbarnsmammor för gratis inrikesresor med tåg och buss. Månatliga bidrag för barn yngre än 18 år med varaktig arbetsoförmåga fram till dess att de slutför sin gymnasieutbildning, dock som längst till 20 års ålder. Juli

25 Tillgång till familjeförmåner Familjetillägg för barn beviljas av myndigheterna för socialt bistånd efter ansökan på en blankett som är godkänd av arbetsmarknads- och socialministeriet. Ansökan ska lämnas in av modern eller av barnets juridiska ombud. Ansökningar om engångsbidrag vid nedkomst måste omfatta följande handlingar: Födelseattest i original för det barn som bidraget gäller. Kopior av födelseattesterna för kvinnans samtliga barn. Rätten inträder vid barnets födelse, såvida inte barnet placeras på en särskild institution för barn. Förmånsansökan kan lämnas in upp till tre år från slutet av den månad då barnet föddes. Ansökningar om familjetillägg för barn under 18 år ska omfatta intyg om familjens månatliga bruttoinkomst under de sex månader som föregår ansökningsmånaden (för arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande), uppgifter om inkomst från pensioner, förmåner och stipendier, ett officiellt intyg från barnets skola som styrker att barnet regelbundet går i skolan. Ansökningar om månatligt bidrag för barn yngre än ett år ska omfatta intyg om familjens månatliga bruttoinkomst under de sex månader som föregår ansökningsmånaden, en kopia av barnets födelseattest. Juli

26 Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Alla för vilka arbetsgivaren betalar avgifter till arbetslöshetsförsäkringen är försäkrade mot arbetslöshet. Arbetsgivaren är skyldig att betala avgifter från den dag då anställningskontraktet, managementkontraktet eller avtalet om kontroll mottas. Personer som har betalat avgifter till arbetslöshetskassan i minst nio månader under de 15 månader som föregår försäkringstidens slut är berättigade till arbetslöshetsförmåner på villkor att de har skrivit in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, inte har beviljats förtida uttag av ålderspension eller tjänstepension, inte arbetar. Omfattning Försäkrade personer är berättigade till information om lediga tjänster, hjälp att hitta lämpligt arbete, arbetslöshetsförmåner och bidrag. Arbetslöshetsförmåner betalas ut under 4 12 månader beroende på personens sammanlagda försäkringsperiod enligt följande: Efter en försäkringsperiod på upp till 3 år betalas förmånerna ut i 4 månader. Från 3 till 5 år: förmåner i 6 månader. Från 5 till 10 år: förmåner i 8 månader. Från 10 till 15 år: förmåner i 9 månader. Från 15 till 20 år: förmåner i 11 månader. Över 25 år: förmåner i 12 månader. Den dagliga arbetslöshetsförmånen uppgår till 60 % av den genomsnittliga lönen eller genomsnittliga försäkringsgrundande inkomsten, för vilken avgifter har betalats eller ska betalas under de 24 månader som föregår månaden då försäkringen upphör. Den dagliga förmånen får inte vara lägre än ett fastställt minimibelopp. Minimibeloppet för den dagliga arbetslöshetsförmånen fastställs årligen i lagen om budget för den allmänna socialförsäkringen (7,2 leva (3,68 euro)). Arbetslösa som lämnade sitt arbete på egen begäran, med eget samtycke eller på grund av sitt eget olämpliga uppförande får arbetslöshetsförmånens minimibelopp under fyra månader. Juli

27 Tillgång till arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsförmånen beviljas efter ansökan till det nationella socialförsäkringsinstitutets regionkontor. Ansökan ska lämnas in personligen där personen är bosatt eller har sin nuvarande adress. Arbetslöshetsförmånen betalas ut med start från försäkringstidens slut, om ansökan lämnas in inom tre månader från denna dag. Om ansökan lämnas in senare utan rimligt skäl betalas kontantförmånen ut för angiven period med avdrag för förseningsperioden. Kontantförmånerna vid arbetslöshet förs över till personens bankkonto av det nationella socialförsäkringsinstitutet. Juli

28 Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Sociala kontant- eller naturaförmåner kompletterar eller ger en inkomst i syfte att garantera existensminimum eller tillgodose ett tillfälligt behov för enskilda personer och familjer. Sociala förmåner beviljas personer som har uttömt alla andra möjligheter till självförsörjning och försörjning av släktingar. Personer eller familjer vars inkomst under föregående månad är lägre än en fastställd differentierad minimiinkomst är berättigade till en månatlig förmån. Omfattning Regeringen bestämmer den garanterade minimiinkomstens månatliga belopp, vilket tjänar som utgångspunkt när storleken på det sociala biståndet fastställs. Den garanterade minimiinkomsten uppgår till 65 leva (33 euro). Enskilda personer och familjer med låg inkomst är berättigade till månatligt socialt bistånd, riktat socialt bistånd för särskilda behov som har samband med resor, sjukdom, läkarvård i utlandet, boende och så vidare, eller en engångsutbetalning av det sociala biståndet för särskilda behov. Dessutom kan enskilda personer och familjer vars inkomst ligger under en viss nivå beviljas uppvärmningsbidrag under fem månader i följd (november mars). Det månatliga uppvärmningsbidragets storlek fastställs av arbetsmarknads- och socialministeriet. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Sociala förmåner beviljas efter ansökan som lämnas in av de bidragsbehövande eller deras ombud. Biståndet beviljas efter att följande faktorer har beaktats: Personens eller familjens inkomst. Personens egendom. Personens familjerättsliga ställning. Personens hälsotillstånd. Eventuella arbets- eller utbildningsåtaganden. Ålder. Andra omständigheter. De sociala förmånerna är undantagna från beskattning och avgifter. Arbetslösa i arbetsför ålder som uppbär ett månatligt bidrag och inte går någon arbetsmarknadsutbildning måste utföra samhällsarbete under 14 dagar, fyra timmar om dagen, inom ramen för program i kommunens regi för tillhandahållande av social service, miljöprogram, utbyggnad och städning av aktivitetshus och andra program för samhällsarbete. Juli