RAPPORT Livsmedelsproducenter utvecklar lokal samverkan kopplat till turism och besöksnäring

Transkript

1 ETT SAMVERKANSPROJEKT SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG AVD. UTVECKLING NORDOST RAPPORT Livsmedelsproducenter utvecklar lokal samverkan kopplat till turism och besöksnäring

2 Kontaktpersoner för projektet Dan Melander Projektledare Stadslandet Göteborg Business Region Göteborg Avd. Utveckling Nordost Direkt: SMS: E-post: Sanja Vujicic Ek. Dr/PhD forsknings och utvecklingsledare Bjerkne & Co Tel: E-post: 2

3 Foto 3 uppifrån från Tikitut Community-based tourism av Anna Cederberg Gerdrup ur boken Från Donsökaka till Maklobe i Bergsjön 3

4 FÖRORD Människor efterfrågar allt mer närproducerade ekologiskt och socialt hållbara livsmedel. Detta speglar ett kraftigt ökat intresse för mat- och naturturism. Vi tycks befinna oss i ett systemskifte där också frågor om hållbar stadsutveckling och landsbygdsutveckling allt mer går hand i hand. Vi ville mot denna bakgrund undersöka vilka mervärden som skulle kunna skapas genom att livsmedelsproducenter i stad och på landsbygd utvecklar ny inkluderande samverkan med restaurangerna liksom till turism- och besöksnäring. Ett annat mervärde är grön affärsutveckling som också kan bidra till att bryta segregation mellan stad och land och i staden. Initiativet togs av Utveckling Nordosts samarbetsprojekt Stadslandet Göteborg, som i dag är en integrerad del av Business Region Göteborg. Studien medfinansieras med bidrag från Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland. Studien genomfördes i samarbete med det interkommunala samarbetsprojektet LAB 190, samordnat av Västarvet. Ett pilotområde valdes för studien längs väg 190 med sträckning från Göteborgs stad, genom stadsdelen Angered samt i Göteborgsregionen genom Lerums och Alingsås kommuner vidare in i övriga Västra Götalandsregionen till och med Essunga kommun. Projektet har, efter önskemål från lokala producenter, varit en direkt tillämpad fortsättning av Göteborg & CO:s forskningsstudie Matturister vilka är det (2013). Projektet visar att det finns ett mycket stort intresse och betydande möjligheter för grön affärsutveckling med social hållbarhet mellan de lokala producenterna i området. Så väl restaurangerna som de lokala producenterna är intresserade av att utveckla ett samarbete med de deltagande kommunerna både när det gäller ekologiska närproducerade kvalitetslivsmedel liksom matturism. Göteborgs Restaurangförening har formulerat ett letter of intent där de uttrycker önskan att de vill se en fortsättning på forsknings och utvecklingsprojekt projektet. Se bil. Vi vill tacka följande aktörer som bidragit till genomförande av projektet: Alla deltagande lokala producenter längs väg 190 området som bidragit med sin tid och ovärderliga erfarenheter vid workshops, möten och djupintervjuer. Göteborgs restaurangförening och Visita svensk besöksnäring Väst som deltagit i workshops och dialogmöten med viktiga branschspecifika kunskaper, erfarenheter och visioner. Representanter för Västarvet, Göteborgs, Lerum, Alingsås och Essunga kommuner som i olika delar deltagit i projektledning, referensgruppsmöten och avstämningsmöten. Göteborg & Co, Turistrådet Västsverige och Lokalproducerat i Väst som bidragit med värdefull kunskap och rådgivning i referensgruppsmöte och enskilda möten. Länsstyrelsen i Västra Götaland lantbruk och landsbygd och Västra Götalandsregionen näringsliv som medfinansierat projektet och i valda delar deltagit i avstämningsmöten och referensgrupp. Institutionen Biologi och Bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers och Chalmers innovationskontor. Ett stort tack också till projektets arbetsteam som bidragit till denna rapport: Sanja Vujicic Bjerkne & Co har varit forsknings och utvecklingsledare. Filippa Bohlin och Kalle Karlsson, Business Region Göteborg, som genomfört ett omfattande arbete med research och djupintervjuer av lokala producenter. Dan Melander Projektledare Stadslandet Göteborg Business Region Göteborg / adv. Utveckling Nordost 4

5 Systemskifte för samarbete mellan stad och landsbygd Lokal mat och turism för ny grön affärsutveckling med ekologisk och social hållbarhet 5

6 SAMMANFATTNING Huvudmålet med projektet har uppnåtts genom att genomföra workshops och djupintervjuer med intressenter i branschen som en tillämpad fortsättning på forskningsstudien "Matturister - Vilka är de " samt ta fram ett underlag för en framtida projektansökning för ett genomförandeprojekt. Styrgrupp: Projektledningarna för Stadslandet Göteborg och Projekt Lab 190. Referensgrupp: Representanter för Business Region Göteborg, det interkommunala samarbetet Lab 190 med Göteborg, Alingsås, Lerums och Essunga kommuner, Lokalproducerat i Väst, Turistrådet Västsverige, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Fyra huvudaktiviter har genomförts: Workshops med 1: lokala livsmedelsproducenter. 2: större restauranger i Göteborgsregionen. 3: lokala producenter och restauranger samt andra aktörer tillsammans. En fjärde aktivitet har bestått av intervjuer med 45 lokala livsmedelsproducenter. Jämställdhet: Målet inte uppnåtts på grund av att mansdominansen är betydande bland såväl producenter som bland restaurangföreteträdare. 35 kvinnor har deltagit och 62 män. Resultat Det finns betydande förutsättningar för att på sikt utveckla matturism längs väg 190. Kultur- och naturlandskapet har höga kvaliteter. Området är en grön kil som sammanbinder storstad och landsbygd. Den lokala produktionen av livsmedel har toppkvalitet och lokala producenter vill utveckla verksamhet och samarbeten. Förutsättningarna för att utveckla matturismen i området behöver dock utvecklas på flera områden: - Den lokala produktionen av livsmedel. - Samarbetet mellan de lokala producenterna. - Samarbetet mellan producenterna och restaurangerna. Djupintervjuerna har därför fokuserat på hinder och möjligheter för en sådan utveckling. Vi ha också velat undersöka vilka ekonomiska mervärden som skulle kunna skapas för att bidra till att bryta segregationen i staden och mellan stad och land. Förslag för nästa steg I linje med projektets syfte att stärka och skapa incitament för att utveckla matturism föreslås efter dett första steget, genomförandet av intervjuer och workshops, följande steg: Projektets steg 2 ett treårigt utvecklingsarbete Ett treårigt projekt föreslås initieras för att utveckla samarbetet mellan de lokala producenterna och restaurangerna genom två pilot case för ökad lokal ekologisk produktion, klimatsmart logistik, försäljning, distribution och konsumtion. Möjligheten har föreslagits att lyfta in detta arbete för ekologisk och närproducerad mat i Göteborgs stads stora arbete Göteborg 2021 liksom i livsmedelsstrategiarbetet. Steg 2 föreslås stärka ökad ekologisk närproduktion, ökat kvinnligt entreprenörskap, integration och bidra till att överbryggana segregationen mellan stad och landsbygd. Projektets steg 3 Om förutsättningarna finns efter steg två, föreslås ett steg tre, som ett samarbete för att utveckla matturism och eventuellt matturismkluster. Se vidare: Sammanfattande förslag - Pilot Case 2 och 3. 6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND sid Studier och samarbeten sid Viktiga frågor för projektet sid Kunskaps- och erfarenhetsbas sid Mål och syfte med projektet sid Organisation sid 12 Presentation av deltagande organisationer sid 13 Presentation av aktörer i referensgruppen sid PROJEKTETS GENOMFÖRANDE sid Workshops och intervjuer sid Urval workshop 1: Lokalproducenter sid Intervjuer med lokalproducenter sid Urval workshop 2: Restauranger mfl. sid Workshop 3: Lokalproducenter och restauranger mfl. sid PROJEKTETS RESULTAT sid Långsiktigt hållbar produktion sid Mark sid 23 Markanvändning Göteborg sid 24 Markanvändning Lab 190-området sid Produktion sid 28 Lab 190:s kartläggning av lokalproducenter sid 28 Workshop 1 och intervjuer med producenter sid 29 A1 Styrkor i dag sid 30 Styrkor i Framtiden sid 30 A2 Utmaningar i dag sid 31 Utmaningar i framtiden sid 31 A3 Samverkan i dag sid 32 Samverkan i framtiden sid 32 A4 Samverkan med restaurangerna i dag sid 33 Samverkan med restaurangerna i framtiden sid 33 A5 Samverkan med andra aktörer sid 34 Samverkan med andra aktörer i framtiden sid 34 B Produktion i dag sid 35 Nötkött sid 35 Mjölk sid 36 Lamm sid 37 Gris sid 38 Kyckling sid 39 Ägg sid 40 Vilt sid 40 Get / getost sid 41 Odlad fisk sid 42 Honung sid 43 Frukt och bär sid 44 Grönsaker och kryddor sid 45 Potatis sid 46 C Kompetens sid 47 Kompetens och verksamhetsutveckling? sid 47 Vilka har man kompetensutbyte med? sid 47 Behov och möjlighet av kompetensutbyte? sid 47 Kompetens och produktutveckling sid 48 Kompetens och nya satsningar sid 48 D Kvalitet sid 49 Kvalitet på produkterna? sid 49 Vad krävs för förbättring och ökning? sid 49 E Försäljning sid 50 Försäljning i dag? sid 50 Vad krävs för att effektivisera försäljningen? sid 51 Vad krävs för utveckling av hubbar? sid 52 F Logistik sid 52 Hur ser transporterna ut i dag? sid 52 Hur ser hubbsystemet ut i dag? sid 53 Hur säkerställs att restaurangerna får i tid? sid 53 Hur bör ett effektivt transportsystem se ut? sid 53 G Internationellt för ny lokal produktion sid 54 H Göteborgs Stadsbruk i affärsutveckling sid 55 I Agroforestry för nytt bruk av stad och land sid Samverkan sälj- och logistik sid 56 Exempel på sälj och logistiklösningar sid 57 Livsmedelsstrategier för städer sid Marknad sid 61 Restaurangernas efterfrågan sid 62 Samverkansformer sid 61 Producenterna och restaurangerna sid 62 4 NÄSTA STEG sid Steg 2: Pilot casen sid 64 Pilot case1: ekologiskt närproducerat sid 67 Pilot case 2: kyckling och/eller lamm sid Diskussion kring pilot casen sid 72 Närproducerat och upphandlingsdirektiv sid 74 Möjligheterna och utmaningarna? sid Steg 3: Utveckling av matturism sid 78 5 TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN sid 79 Special interest Matturism sid 80 Exemplet Bergum Gunnilse Utveckling sid 80 Exemplet Tikitut sid 81 Exemplet festa Via väg 190 sid 81 Exemplet Retrovägen väg 190 sid 82 6 REFERENSER sid 83 7 BILAGOR Bilaga 1 Enkät för workshops och intervjuer Bilaga 2 Restaurangföreningens letter of intent Sammanfattning av förslag i rapporten 7

8 Hanna Rundqvists vallhund vallar fåren på Bergums fritidslantgård i Lärjeåns dalgång. 8

9 1. BAKGRUND Initiativet till projektet togs av Business Region Göteborgs avdelning Utveckling Nordost och projektet Stadslandet Göteborg i samråd med det interkommunala samarbetet Lab 190 längs väg 190. Detta utifrån tydliga önskemål från lokala producenter i området som inspirerats av Göteborg & Co:s forskningsstudie Food tourists: Who are they, what do they want, how do you package offers, and reach them? ( ). En viktig bakgrund är att projektet Stadslandet Göteborg arbetat med grön affärsutveckling för att bryta segregationen i staden och mellan stad och land. I detta arbete har vi haft kontakt med flertalet lokala producenter i Bergum och Gunnilse som utgör nordöstra Göteborgs landsbygd. En rad djupgående projekt och forskningsstudier har genomförts. Detta har bland annat lett till att en livaktig utvecklingsgrupp Bergum Gunnilse Utveckling bildats. Det är viktigt i sammanhanget att veta att huvudstråket väg 190 som sammanbinder stad och landsbygd går från Göta älv och sju mil in till Essunga. Stråkets kulturlandskap har historiskt varit en central länk i livsmedelskedjan från Skaraborg sedan århundraden. 1.1 Studier och samarbeten Interkommunalt samarbete Det fanns redan ett pågående interkommunalt samarbete, Lab 190, mellan Göteborgs stad, Lerums, Alingsås och Essunga kommuner m.fl., samordnat av Västarvet, längs väg 190. Det föll sig då naturligt utifrån samtal att Lab 190-samarbetet var en del av projektet. Området längs vägen sågs som ett utmärkt modellområde för denna studie. I våra olika tidigare projekt har det genomförts flera års dialoger med lokala producenter, restauranger och handeln längs vägen. Lokala producenter har i dessa samtal gjort tydligt att de har en tydlig vilja att samarbeta för hållbar och grön affärsutveckling för ökad närproduktion och turism. PROJEKTOMRÅDE Från Göta älv till Essunga Forskning om matturism En viktig bakgrund till projektet var också att Göteborg & Co initierade och var huvudägare till ett internationellt forskningsprojekt avseende matturism i Europa. Projektet drevs i samarbete med, och med ekonomiskt stöd av Statens Jordbruksverk och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Andra medverkande var Turistrådet Västsverige och Visit Sweden. Forskargruppen bestod av Professor Donald Getz, PhD, Professor Tommy D Andersson, PhD, Richard Robinson, PhD och projektledaren Sanja Vujicic, PhD. Projektet startades 2011 och pågick till Därefter skrevs boken Foodies & Food Tourism Förutsättningarna för matturism Efter vidare samtal med Göteborgs restaurangförening fann vi en samsyn kring att göra en tillämpad förstudie för att utröna förutsättningarna för utveckling av matturism i samarbete mellan lokalproducenter och restauranger i det geografiska området Lab190. Man ville undersöka möjligheter som fanns för utveckling av matturism och matturismkluster samt hur det kan gå hand i hand med utveckling av lokal ekologisk närproduktion, förädling och klimatsmart logistik. 9

10 Förslag, samarbeten och kompetenser Mot denna bakgrund togs, våren 2015 efter positiv dialog med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, beslutet att lämna in en ansökan om att genomföra denna studie. Detta som en direkt tillämpad fortsättning av studien Food tourists: Who are they och med väg 190 som modellområde. Förslaget till denna tillämpade förstudie låg i linje med intentionerna i Lab 190 och förslaget som tagits fram 2015 till den interkommunala utvecklingsplanen för modellområdet. Förutom ovan angivna samarbetande parter i projektet inbjöds Göteborgs & Co, Lokal Producerat i Väst och Turistrådet Västsverige att finnas med som kompetensbärande organisationer i en referensgrupp, 1.2 Viktiga frågor för projektet Viktiga frågor som låg till grund för projektet var hur en djupare dialog kan föras med och mellan restauranger och lokala producenter så att de kan förbättra matchningen av utbud och efterfrågan. Vilka produkter som finns tillgängliga idag och vilka som efterfrågas av restauranger och deras gäster. Vad kan och bör stärkas och skapa incitament för att utveckla matturismen i samarbete mellan stad och land som en del av en långsiktigt hållbar destinationsutveckling i samarbete mellan olika berörda näringar och aktörer. Andra centrala frågor är hur stora volymerna är i dagsläget och hur stora volymer som krävs framöver samt marknadspriser på produkterna. Viktigt är också hur en klimatsmart logistik ser ut i dag och hur den kan utvecklas. Vi ville också i studien utveckla en medskapande lärande process om hur hållbar landsbygdsutveckling bättre än i dag kan gå hand i hand med arbete för hållbar stadsutveckling med hjälp av lokalekonomisk utveckling och grön affärsutveckling. Konkreta frågeställningar studien vill besvara enligt ansökan och beslut är: Hur ser de lokala producenterna på möjligheterna för ökad hållbar lokal livsmedelsproduktion och ett utökat samarbete mellan producenterna? Hur ser restaurangerna på utbudet av lokalproducerat ekologiskt livsmedel? Hur ser restaurangerna och de lokala producenterna på möjligheten att samarbeta för ökad produktion och tillgång på lokalproducerade ekologiska livsmedel? Hur kan människors internationella matkultur som finns i de peri-urbana delarna av det geografiska området bidra till affärsutveckling och internationell konkurrenskraft? Hur säkras vägar för utveckling av klimatsmart logistik för matturism? Finns det nytänkande när det gäller ekosystemtjänster? Hur kan segregationen brytas i och mellan stad och land genom nya partnerskap? Hur kan nya partnerskap leda till samarbete mellan stad och land för utveckling av hållbar livsmedelsproduktion, matturism och matturismkluster? 10

11 1.3 Kunskaps- och erfarenhetsbas för projektet Projekt, studier och konferenser som bildar kunskaps- och erfarenhetsgrund för projektet: 1. Förstudien Stadslandet Om hållbar utveckling och affärsutveckling mellan stad och land Utveckling Nordost. 2. Matturister vilka är de Göteborg Göteborg & Co, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Statens Jordbruksverk 3. Eko-logistik projektet För ökad lokal ekologisk produktion Stadslandet Göteborg 4. LAB190 En förstudie 2013 Västarvet Rapport. 5. LAB190 Kartläggning 2014 Västarvet Rapport. 6. Göteborgs lokala handlingsplan för hållbar mat Göteborgs Miljöförvaltning Utredningsuppdrag Gröna näringen - odlingslotter AB Framtiden Rapport ekologisk kyckling för Göteborg Utveckling Nordost Rapport Grön affärsutveckling Bergum Gunnilse Utveckling Nordost Grön Produktion Hur skapar vi förutsättningar för lokal mat Mistra Urban Future Peri-Urban Agricultural Transformations in Gothenburg Sweden GU Humanekologiska institutionen IS-COM Industrial symbiosis for strong communities A pathfinder project within Climate-Kic 2015 Metodutveckling med lokala livsmedelsproducenter. Johannebergs Science Park 13. Nationell Agroforestry kongress november 2015 Arrangör Business Region Göteborg med stöd av Västra Götalandsregionen m.fl. 14. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Västra Götalandsregionens Göteborgs Stads Miljöprogram och Klimatstrategiskt program för Göteborg. 16. Samverkansmodell besöksnäringsfrämjare och företag i GR Business Region Göteborg AB, Göteborg & Co AB, Turistrådet Västsverige AB 11

12 1.4 Mål och syfte med projektet Målet med projektet Att utifrån Stadslandet Göteborg och Lab 190-samarbetet genomföra tre workshops som ett direkt tillämpat fortsättningsarbete på forskningsstudien "Matturister - Vilka är de ". ta fram ett underlag för en framtida projektansökning för ett genomförandeprojekt. Syftet med projektet Att utifrån projektet stärka och skapa incitament för att utveckla matturismen som en del av en långsiktigt hållbar destinationsutveckling för Göteborgs stad, Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen, i samarbete med berörda näringar och aktörer. Tillämpning I arbetet med att uppnå målet och syftet har arbetsmetoden varit ett tillämpat genomförande som öppnar en dialog och skapar nya relationer mellan lokala producenter och företrädare för restaurangnäringen för att stimulera hållbar affärsutveckling mellan stad och landsbygd. I tillämpningen har innefattats att utifrån Stadslandet Göteborg och Lab 190-samarbetet fortsätta i linje med forskningsstudien Food tourists: Who are they, what do they want, how do you package offers, and reach them? ( ) genom att i praktiken utgå från de rön som forskningen visar och tillämpa dessa operativt i framtida livsmedelsstrategier för ökad ekologisk närproduktion samt matturism. 1.5 Organisation Projektet har drivits av Business Region Göteborg AB/Utveckling Nordost genom projektet Stadslandet Göteborg. Styrgruppen har bestått av projektledningen för Stadslandet Göteborg och projektledningen för Lab 190 inom Västarvet. Som samarbetande organisation har också Göteborgs Restaurangförening deltagit aktivt i projektet. Referensgrupp Förutom de samarbetande parterna har Göteborg & Co, Turistrådet Västsverige, Lokalproducerat i Väst och Länsstyrelsen i Västra Götalands län deltagit i referensgruppen samt deltagit i rådgivande möten. Gruppen har bestått av: Lena Björkqvist, Länsstyrelsen Västra Götalands län Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg AB Björn Ohlén, Västarvet/Västra Götalandsregionen Anders Nilsson, Västarvet/Västra Götalandsregionen Åsa Qvist, Lerums kommun Anita Holmer Persson, Essunga kommun Anna Davidsson, Alingsås kommun Wenche Lerme, Göteborgs kommun, Stadsförvaltningen i Angered Lena Hamberger, Göteborg & Co Evelina Svaninger, Lokalproducerat i Väst Marie Linde, Turistrådet Västsverige Dan Melander, Projektledare Business Region Göteborg / Utveckling Nordost Sanja Vujicic, PhD, Bjerkne & Co 12

13 Operativ projektorganisation: Projektledare: Dan Melander - Projektledare Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost, Business Region Göteborg AB Forsknings- och utvecklingsledare: Sanja Vujicic, PhD, Bjerkne & Co Filippa Bohlin kommunikatör intervjuverksamheten i projektet. Kalle Karlsson praktikant Utveckling Nordost Ett forskningsrelaterat team med internationella och nationella erfarenheter har också varit delaktiga som rådgivare i olika delar av projektet. Finansiering Projektet finansieras av Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg AB. Presentation av deltagande organisationer Business Region Göteborg/Utveckling Nordost Projektägare till denna studie har varit Business Region genom avdelningen Utveckling Nordost och projektet Stadslandet Göteborg. Utveckling Nordost var från början ett eget utvecklingsbolag 2011 till 2014 för hållbar utveckling i Nordöstra Göteborg. Genom bolaget genomfördes ett av Sveriges största EU-projekt för hållbar stadsutveckling med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg som fokusområden. Verksamheten är nu en permanent verksamhet genom Business Region Göteborg AB. Projekt Stadslandet Göteborg Stadslandet Göteborg är ett tvärsektoriellt samarbetsprojekt som drivs av Business Region/Utveckling Nordosts verksamhet. Stadslandet Göteborg var från början en förstudie som genomfördes 2013 med fokus på möjligheter för bland annat hållbar stadsutveckling och lokalekonomisk utveckling för att bryta segregation i staden och mellan stad och landsbygd. En lång rad studier och initiativ inriktade på utveckling av klimatsmart ekologisk, livsmedelsproduktion, förädling och försäljning har sedan genomförts. Något som lett fram till denna studie. 13

14 Lab 190 med samarbetande kommuner Lab 190 är en samverkansplattform med en interkommunal utvecklingsplan som omfattar ett område om fyra kilometer längs med båda sidor av riksväg 190, sammantaget sju mil från Nossebro in till Göteborg. Det är i denna samverkan ett modellområde för hållbar utveckling och helhetssyn på landskapets värden som sammanbinder städer, tätorter och landsbygder. I samarbetet ingår Göteborg/SDF Angered, Lerums kommun, Alingsås kommun, Essunga kommun Göteborgsregionens kommunalförbund, Västarvet/VGR samt Länsstyrelsen. Området är en grön kil med sammanhållen jordbruksmark från Nossebro och ända in i storstaden Göteborg. Den är en viktig del för utvecklingen av Göteborgsregionen med ett arbete som har sin utgångspunkt i Europeiska landskapskonventionen. Väg 190 utgör inte ett huvudstråk i Göteborgsregionens strukturbild. Det är ett pendlingsstråk och den gröna kilen länkar in till den norra delen av strukturbilden för Skaraborg. LAB 190 området Översiktskarta LAB190 Länsstyrelsens, Lantmäteriet; NVDB, ESRI Inc, RAÅ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, SJV, PM, Bergsstaten, SLU, DIRNAT. Samverkan initierades av Västarvet hösten 2013 och inleddes med en studieresa längs väg 190 samt ett uppföljande seminarium. Vid det senare seminariet enades deltagarna om att mat, turism och infrastruktur var tre angelägna teman att inleda samverkan kring. Arbetet har sedan drivits i en arbetsgrupp med representanter från parterna. Viljeinriktningen har förankrats genom ett samverkansavtal. Under 2014 har en kartläggning av området genomförts med en rad dialogmöten. Utifrån ovanstående tre teman. Kartläggningen har utgått från dialogmöten med aktörer i området. Dessa har följts upp med projektverkstäder och en enkät. Förslag har sedan arbetats fram till en interkommunal utvecklingsplan. Planen bearbetades på ett seminarium den 13 oktober 2015 där politiker och tjänstemän från samtliga parter deltar. Efter justeringar är förhoppningen är att den skall antas av samtliga parter. Dokumentet är ett inriktningsdokument med handlingsplan

15 Göteborgs Restaurangförening Göteborgs Restaurangförening Smaka på Göteborg startades 1999 som ett samarbete mellan Göteborg & Co och restaurangnäringen i Göteborg. Dels för att bygga upp och profilera Göteborg som kulinarisk destination men också för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Den är ett samarbete mellan 43 restauranger. Här hittar man allt från förstklassiga gourmetrestauranger till trendiga uppstickare och enklare snabbmat. Smaka på Göteborg arbetar även med att stärka relationerna till lokala producenter och leverantörer samt att gemensamt verka för att säkra en hög kvalitetsnivå på de råvaror som restaurangerna arbetar med. Förutsättningar för att få vara med i Smaka på Göteborg är att man är medlem i Visita Svensk besöksnäring, att man har en publik restaurang belägen i Göteborg samt att man senast 2016 har någon form av miljödiplomering. 1 Presentation av övriga deltagande organisationer i referensgruppen Länsstyrelsen I Västra Götaland Länsstyrelsens arbete med att utveckla landsbygden går bland annat ut på att stödja olika aktörers idéer och engagemang så att det blir lättare att driva företag, finna sysselsättning och få en attraktiv livsmiljö. Vi tar tillvara varje bygds unika förutsättningar och bidrar därigenom till en god utveckling. Landsbygdsprogrammet består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterat. Göteborg & Co Göteborg & Co har till uppgift att marknadsföra och medverka i utvecklingen av Göteborg som turist-, mötes-, och evenemangsstad. Tillsammans med stadens aktörer inom besöksnäringen driver vi en långsiktigt hållbar utveckling av Göteborg och destinationen. Syftet är att utveckla Göteborg till en ännu mer attraktiv stad att leva och verka i samt att besöka. Tillsammans med medarbetare, offentliga och privata aktörer ska vi erbjuda hållbara, attraktiva och unika besöksupplevelser. 2 Se vidare: Lokalproducerat i Väst (LPIV) LPIV erbjuder rådgivning och coachning till producenter i sina nätverk inom bland annat ekonomi, företagande, produktutveckling, försäljning, marknadsföring, varumärkesarbete, miljö, effektivisering och logistik med mera. LPIV tillhandahåller också nätverk till producenter där företagen skall se varandra som kollegor istället för konkurrenter. Utöver detta så stöttar LPIV bland annat med olika event, kompetensutveckling, omvärldsbevakning

16 Smaka på Västsverige är ett samarbete och varumärke som ägs och drivs av Turistrådet Västsverige och Lokalproducerat i Väst sedan Man vill göra det lättare för människor att upptäcka mat, producenter, gårdsbutiker och resmål i Västra Götalandsregionen. Utöver rådgivning och nätverk stöttar LPIV med kompetensutveckling och kanaliserar producenternas behov av kompetensutveckling genom kontakter med organisationer som kan genomföra utbildningarna. Man arbetar mycket med samverkan och samarbete med andra organisationer både kring annan rådgivning som kan erbjudas till producenterna samt för att stötta och driva en positiv utveckling i branschen. LPIV startade 2007 som ett gemensamt initiativ mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen för att stötta den småskaliga livsmedelsindustrin i hela regionen. Länsstyrelsen och regionen är huvudsakliga finansiärer till verksamheten. 3 Turistrådet Västsverige Turistrådet Västsverige som bildades 1999 är ett offentligfinansierat aktiebolag utan enskilt vinstintresse. Bolaget ägs av Västra Götalandsregionen. Verksamheten syftar till att driva besöksnäringsutveckling i samverkan med inhemska eller internationella partners och öka konkurrenskraften hos regionens företag. Turistrådet Västsverige arbetar med kompetensutveckling och marknadskommunikation och är en plattform för samverkan

17 2. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Följande del av rapporten är: a. Projektredovisning b. Arbetsmaterial för hållbar affärsutveckling i modellområdet. c. Underlag för vidare projektutveckling och skrivande av projektansökningar Kapitlens ordning och innehåll 1 Genomförande av workshops och djupintervjuer 2 Resultat från workshops och enkät / djupintervjuer 3. Marknad och samarbeten 4. Nästa Steg 2.1 Workshops och intervjuer Förutsättningar för workshops och djupintervjuer För att utveckla matturism i samarbete mellan lokalproducenter och restauranger är det grundläggande att göra klart hur förutsättningarna ser ut för kvalitetsmässigt relevant hållbar lokal ekologisk livsmedelsproduktion i det geografiska området Lab 190. Detta för att utveckling av matturism och matturismkluster måste gå hand i hand med utveckling av den lokala produktionen, förädlingen, klimatsmart logistik, med mera. För utvecklingen av en långsiktigt hållbar livsmedelsstrategi för ökad ekologisk och socialt hållbar närproduktion och destinationsutveckling har det varit viktigt att lyssna in vad lokalproducenter, restauranger och andra berörda aktörer i turist- och besöksnäringen är i behov av. Tre workshops genomfördes i projektet. Det genomfördes också intervjuer med 45 producenter i Göteborgs, Lerums, Alingsås och Essunga kommuner. 2.2 Urval workshop 1: Lokalproducenter Urval steg 1 Personer/företag som under 2014 sökt jordbrukarstöd från Länsstyrelsen Västra Götalands län i någon omfattning och som finns inom ett avstånd på fyra kilometer runt väg 190 i kommunerna Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga. Urval steg 2 I detta område genomförde Lab 190 under 2015 en enkät till 400 lokalproducenter, vilka genererade 150 svar. 17

18 Förstudien Lab 190 urval, fokus och möjligheter Förstudien Lab 190 som rörde samarbetet längs väg 190 har varit den laborativa miljö, för långsiktiga lär- och utvecklingsprocesser där frågor om ohållbarhet och hållbarhet har ingått som en självklar del av analyserna i arbetet. Inom området finns ett stort antal jordbruksföretag i mycket varierande storlek. De små producenterna och de med störst förädlingsgrad finns närmast storstaden medan de största producenterna med stordriftsproduktion finns i Essunga kommun. Turismen i Lab 190- området Området har ingen utvecklad turism idag men goda förutsättningar för både natur-, kulturoch matturism. Det finns få företag inom turistnäringen i området. Det finns mycket få övernattningsmöjligheter och Bed & Breakfast är de med högst komfort. Hotell saknas helt. Urval steg 3 Ett drygt sextiotal av de 400 lokala företagen angav att de var intresserade av fortsatt information och samarbete. Det är dessa som kontaktades för enkät och djupintervjuer i denna studie. Dessa sextiotalet företagare delades in i grupper utifrån egna uppgifter om huvudsaklig produktion och - i förekommande fall - produktion och omsättningstal hämtade från allabolag.se. Eftersom Lab 190:s urval i stort saknade odlare, skedde ytterligare efterforskningar på producenter av frukt- och grönt i kommunerna genom kontakter med Länsstyrelsen Västra Götalands län, Lantbrukarnas Riksförbund och odlare. Det genererade ytterligare en handfull producenter, flest potatisodlare. Det slutgiltiga urvalet gjordes på basis av omsättning, ekologisk/konventionell produktion fördelad på dels grönsaker/frukt/potatis, dels nöt/lammkött. Workshop 1 - deltagare Den första workshopen genomfördes med lokala producenter den 26 oktober 2015 (se bilaga 1 för diskussions- och frågeformulär). Deltagare under workshopen med lokalproducenterna var: Dan Hallbäck, Borvås, Spannmål och skog Janne Pettersson, Jannes Honung AB Susanne Dickson, Vikaryds Köttbod, Alingsås Per-Olof Gustafson, Tomte Potatis Ewa Vikingson, Kullingens Kalvdans, Vårgårda Annica Ehrman, Häljereds mjölkgård, Olofstorp Gustav Ahlqvist, Lammet och Bonden Andra deltagare under samma workshop var: Björn Ohlén, Västarvet/Västra Götalandsregionen Anders Nilsson, Västarvet/Västra Götalandsregionen Petra Kroon, Essunga Kommun Dan Melander, Business Region/Utveckling Nordost Sanja Vujicic Bjerkne & Co 18

19 2.3 Intervjuer med lokalproducenter Djupintervjuer har genomförts, utifrån ett framtaget frågeunderlag, med 45 lokalproducenter fördelade Alingsås-, Essunga- och Lerums kommun, (se frågeformulär till lokalproducenter bilaga 2). Kommun Antal kontaktade lokalproducenter Inget svar från lokalproducent Vill inte delta Alingsås Essunga Göteborg Lerum Totalt Antal besvarade enkäter Urvalet av 61 lokala producenter, av vilka 45 har svarade, har baserats på fördelningen: Bästa möjliga fördelning av producenter mellan kommunerna Mikroföretagande, små, medelstora och större Stadsbrukare, unga entreprenörer, erfarna äldre producenter Lamm, nöt, fläsk, kyckling, rotfrukter, grönsaker KRAV-godkända, ej kravgodkända, ekologiska och konventionella. 2.4 Urval workshop 2: Restauranger m.fl. Workshop 2 urval restauranger samt andra aktörer från turist- och besöksnäringen Restauranger och hotell utgör den största delen av turist- och besöksnäringen när det gäller mat. Därför har det varit viktigt att initialt samla de största aktörerna i Göteborgsregionen för att ta reda på vad deras behov, önskemål och utmaningar är. Workshop med representanter från restaurang-,turist- och besöksnäringen den 4 november

20 Workshop 2 - deltagare Den andra workshopen genomfördes med representanter från restaurang-, turist- och besöksnäringen den 4 november 2015 (se Bilaga 1 för diskussions- och frågeformulär). Deltagare under workshop var: Bengt Linde, Ordförande i Göteborgs Restaurangförening Christer Johansson, Ordförande i Visita Svensk besöksnäring Väst Stefan Karlsson, Årets Kock 1995 och en av Sveriges främsta kockar Håkan Thörnström, Prisbelönt och en av Sveriges främsta kockar Mats Rofors, Restaurangchef, Gothia Towers Thomas Sjöstrand, Restaurangchef och vice VD på Liseberg AB Claes Emanuelsson, Affärsområdeschef, Liseberg AB Dan Melander, Projektledare Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost, Business Region Göteborg AB My Adria, Lokalt Göteborg HB Filippa Bohlin, Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost, Business Region Göteborg AB Lena Hamberger, Matansvarig, Göteborg & Co Claes Bjerkne, Bjerkne & Co Sanja Vujicic, Bjerkne & Co 2.5 Workshop 3: Lokalproducenter och restauranger m.fl. Workshop 3 urval lokalproducenter och restauranger samt andra aktörer från turist- och besöksnäringen Inför den tredje workshopen har logistiska lösningar och hubbsystem studerats utifrån praktik och erfarenheter från det Eko-logistik projekt som genomförts av Stadslandet Göteborg. Under skedde samarbete och rådgivning med Lokalproducerat i Väst rörande transport och logistik kopplat till närproduktion av livsmedel, liksom Trafikkontoret, Chalmers avdelning för logistik och transport, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. På Chalmers har det varit Sönke Behrends tekn. Dr. och Claes Bohman på Institutionen för logistik och transporter som varit sakkunniga och arbetat fram underlag för närlogistikfrågorna. Förberedande arbete logistik En workshop genomfördes 17 december 2015 med sakkunnig från: Anders Roth - IVL Svenska Miljöinstitutet tidigare ansvarig i många år för frågor som rör klimatsmarta transporter och logistik, Trafikkontoret Göteborgs stad. My Arda Lokalt Göteborg. Sakkunnig i praktisk tillämpning av närlogistik och utlämningshubbar. Lars Bern - Områdesansvarig Kluster & Innovation, energi, demonstrationsprojekt, Innovationsutveckling. Per Österström Gruppchef transporter och fordon, fordonsindustri, Transportindustri, klusterutveckling. Fokus var att undersöka hur klimatsmart och fungerande logistik samt hubbsystem skulle kunna utvecklas på ett ekonomiskt och miljömässigt sätt. 20

21 Kooperativ utveckling Ett antal vinkooperativ i Frankrike har studerats samt viss benchmarking i Sverige och utomlands har gjorts för att få en insyn kring kooperativ för lokalproduktion, transport och distribution. Workshop 3 - deltagare Den tredje workshopen arrangerades den 23/ med restaurangföretagare, lokala producenter, andra aktörer från turist- och besöksnäringen, akademi och förvaltningar. Deltagare i workshop 3 var: Eva Andersson Ansvarig trädgårdsmästare på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar Gustav Ahlqvist, Köttproducent Lammet och Bonden Marie Alminger, tf. Prof., Inst. för Livsmedelsvetenskap Chalmers tekniska högskola Joel Arvidsson, Restaurangchef, Gothia Towers William Bailey, Kajodlingen Göteborg Martin Berg Planeringsledare för Stadsbruk Göteborg på Fastighetskontoret. Claes Bjerkne, Bjerkne & Co Claes Emanuelsson, Affärsområdeschef, Liseberg AB Lena Hamberger, Matansvarig, Göteborg & Co Luan Hani, Liseberg AB Christer Johansson, Ordförande i Visita Svensk besöksnäring Väst Kalle Karlsson, Praktikant Business Region Göteborg assisterande i projektet. Bengt Linde, Ordförande i Göteborgs Restaurangförening Dan Melander, Projektledare, Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost, Business Region Göteborg AB Susan Runsten, Verksamhetschef, Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost, Business Region Göteborg AB Mats Rydehell, PhD, innovationsrådgivare Chalmers tekniska högskola Sanja Vujicic, Bjerkne & Co 21

22 3. PROJEKTETS RESULTAT I följande avsnitt redovisas en sammanfattning av de samtal som förts, det arbete som gjorts och de svar som givits vid de workshops och djupintervjuer som genomförts. Fokus har varit grundförutsättningarna för att utveckla de enskilda och gemensamma mervärden som kan möjliggöra en inkluderande och hållbar matturism. 3.1 Långsiktigt hållbar produktion För att skapa en hållbar stads konsumtion - och regionalutveckling med fokus på långsiktigt hållbar produktion, försäljning, distribution och av ekologiska och närproducerade produkter är det relevant att se system och processer utifrån ett helhetsoch bottom-up perspektiv. Grunden måste byggas upp utifrån det lokala samhällets och företagens kunskap och erfarenheter i sin bransch och näring i direkt kontakt med kunder, besökare och turister. De offentliga lokala, regionala och nationella aktörerna fyller en viktig roll genom att långsiktigt stötta och stimulera företagarnas utveckling lokalt. Detta perspektiv skapar förutsättningar för positiva ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga effekter. Långsiktigt positiva effekter De långsiktigt positiva effekterna som lyfts i samtalen menar man kan möjliggöras genom detta och framtida arbete (se kapitel Nästa steg) är att: Höja livskvaliteten för människor som bor i stad, regionen och på landet i form av sysselsättning. Öka inkluderingen av utrikesföddas och nyanländas kunskaper inom produktion, förädling, restaurang, handel och turism med mera. Öka behovet och intresset bland människor att äta ekologiskt och närproducerad mat (kravmärkt och socialt hållbart). Stärka matturism och turismen generellt för invånarna i Göteborg och regionen samt öka antalet matturister. Nya innovativa klimatsmarta samarbetsformer för hållbar lokalekonomisk utveckling mellan stad och landsbygd. Nya företag och ett stort antal nya hållbara arbetstillfällen skapas. Vardagsutmaningarna För att skapa dessa positiva effekter är det nödvändigt att få en bild av hur vardagsutmaningarna ser ut för lokalproducenter och restauranger (besöks- och turistnäringen). Under våra workshops med representanter från de olika leden från jord till bord lyftes det fram ett antal konkreta utmaningar. Utmaningarna kretsar kring vägarna till utveckling av ökad produktion, mark, utbud (produktion och volym), kvalitet på produkterna, logistik och efterfrågan (från såväl offentliga aktörer som restauranger) samt pris och kostnader i alla led. 22

23 Struktur för rapportens resultat Kapitlen och dess avsnitt följer en gemensam struktur av värden och kvalitéer som kan förstärka varandra från mark till efterfrågan/marknad och som var och en kan bidra till ekonomisk bärkraft. I figuren nedan visas en översiktsbild kring hur processen för produktion, försäljning, distribution och konsumtion kan se ut. Detaljerade beskrivningar runt varje område i figuren nedan följer därefter kommentarer från deltagare i workshopsen och djupintervjuer. Marknad och efterfrågan Restauranger Sälj kanal Logistik Produktion Mark Innevånare i Göteborg och region, turister I stad och region Småskalig och storskalig Småskalig och storskalig Tillgång till mark och möjligheter 3.2 Mark Följande avsitt är en bakgrundsbeskrivning av hur markarealanvändningen ser ut i dag i de deltagande kommunerna Vi står inför ett betydande skifte i synen på stadens, de stadsnära och landsbygdens naturområden, grönområden och odlingsmarker i samspel. Det handlar då om helt nya perspektiv i synen på ekonomisk utveckling i bruket av ekosystemtjänster och klimatsmart affärsutveckling med social hållbarhet och potential för ett stort antal nya arbetstillfällen. 23

24 Markanvändning Göteborg Göteborgs lokala handlingsplan för hållbar mat Göteborgs stad tog 2015 genom Miljöförvaltningen i samverkan med en lång rad förvaltningar och organisationer i staden fram en lokal handlingsplan för hållbar mat. Detta skedde också i samarbete med andra Europeiska städer i projektet Sustainable Food in Urban Communities. Planen lyfter fram behovet av att utveckla en livsmedelsstrategi för staden i en situation då vi har blivit extremt beroende av importerade industriproducerade livsmedel och vår livsmedelssäkerhet kraftigt har minskat. Samtidigt har efterfrågan på lokalproducerade ekologiska livsmedel ökat lavinartat. Markanvändningsfrågorna och frågorna om livsmedelssäkerhet blir mot denna bakgrund alltmer centrala så väl i stad som land i ett sådant systemskifte. Systemskifte och nytänkande Vi står i ett paradoxalt systemskifte där den traditionella storskaliga livsmedelsproduktionen har betydande lönsamhetsproblem. Detta i en situation då efterfrågan på ekologisk närproducerade livsmedel ökat dramatiskt. Samtidigt har bara de senaste åren flera hundra tusen asylsökande kommit till vårt land där många av dem har erfarenheter av gröna näringar i kedjan från jord till bord vad gäller såväl små- som storskalig lokalproduktion. Här finns betydande möjligheter för gödbäddar till idéer och metoder vad gäller uthållig matproduktion att gå hand i hand med kulturell mångfald och ekonomisk utveckling. Internationella erfarenheter visar att vi står inför möjligheten av ett stort systemskifte vilket innebär behov av nytänkande och innovation i planering, regelverk och grön affärsutveckling. Markanvändning och satsningar på lokal och ekologisk produktion i Göteborg Göteborgs stad vill ta alltmer hänsyn till naturresursernas och jordbruksmarkens olika värden och satsa på ett offensivt arbete för ökad lokal produktion i staden och dess peri-urbana områden. Cirka hektar (cirka 10 procent) av Göteborgs landareal utgörs av jordbruksmark, åkermark och betesmark. De största arealerna återfinns på norra Hisingen och i Angered. Stora delar av arealen betas av hästar på Hisingen. I Angered är det mest bete av nötboskap och får samt vallodling. Göteborgs stad är den största markägaren och äger 55 procent av kommunens totala areal och cirka 3000 hektar jordbruksmark som till största delen utarrenderas hektar är åkermark och 1130 hektar är betesmark. Endast ett fåtal jordbrukare är heltidssysselsatta. Foto nederst på sidan: Utveckling Nordost 24

25 Utmaningar för nytänkande och modernisering av markanvändning Utmaningar för modernisering av markanvändning, matproduktion och ekosystemtjänster för livsmedelsproduktion i tätortsnära områden är: Planen för mer långsiktig stadsbruksareal behöver vidareutvecklas för en hel del mark som i dag är låst på korttids-arrenden i väntan på att bebyggas. Nytänkanden och nya regelverk behöver skapas för ökad lokal produktion Stora arealer, framför allt på Hisingen, brukas i dag för bete för hästar. Nya samarbetsformer med hästägarna och staden behövs för att frigöra mer av sådan mark för lokal produktion. Idag växer till exempel stora arealer skogsmark igen och behöver bete. Från stagnation till innovation i markanvändning Allt fler marker växer igen och förslyas samtidigt som allt mindre resurser finns för ökad biologisk mångfald i staden. En innovativ planering av staden och entreprenörskap för ökad lokal livsmedelsproduktion i bruket av ekosystemtjänster skulle kunna skapa en ekonomisk utveckling som också säkrar mål om ökad biologisk mångfald liksom grön affärsutveckling, ökad ekologisk produktion och nya jobb. Nya lösningar och förändringar av regelverk och planer behövs utifrån ett ekosystemtänk när det gäller konflikter mellan stadsbyggnad, regelverk för markanvändning i staden och regionen samt lokal livsmedelsproduktion. Nya innovativa och socialt hållbara planeringsmässiga lösningar behöver också prövas och utvecklas i de intressekonflikter som kan uppstå mellan boende och lokala livsmedelsproducenter i staden och i stadens peri-urbana områden. Betydande arealer, grönytor, naturmarker, ängs- och åkermarker skulle kunna tas i bruk genom klimatsmart och ekosystembaserat naturbruk, skogsbruk, stadsbruksodling, djurhållning och jordbruk. Detta skulle kunna vara till gagn för biologisk mångfald, försköning av staden, social hållbarhet, affärsutveckling och matturism. En innovativ och banbrytande livsmedelsstrategi till stöd för nya affärsmodeller behövs för staden och för samarbetet mellan stad och land för kraftigt ökad ekologisk livsmedelsproduktion kopplat till social hållbarhet, grön affärsutveckling och nya jobb. Illustration Dan Melander Foto Inga Lisa Adler 25

26 Nordöstra Göteborgs stadsbygd och landsbygd Behovet av fler betande djur i Bergumsdalen och för skogsbetet på Vättlefjäll är betydande för att stoppa förbuskning och igenväxning. Behov av odling av grönsaker, bär och frukt genom ekosystembaserad produktion är än större. Besöksfrekvensen i området ökar kraftigt för friluftsliv, Göteborgs- och europeisk turism. Brunmarkerat - stadsbygd Övrig landsbygd Grönmarkerat kommunägd mark Angered Blåmarkerad detaljplanerad mark Gulmarkerat jordbruksmark Totalt ca 777 ha 12 arrendatorer Gulmarkerat värdefull ängs o. hagmark Totalt ca 358 ha Naturreservat på Vättlefjäll Natura ha Natura 2000 längs Lärjeån 26

27 Göteborg ett unikt stadsland Drygt ha (cirka 10 procent) av Göteborgs landareal utgörs av jordbruksmark, det vill säga åkermark och betesmark. De största arealerna återfinns på norra Hisingen och utmed Lärjeåns dalgång. Betesmarken ligger till stor del inom föreslaget naturreservat för Lärjeåns dalgång. Samlad kommunägd jordbruksmark med en brukare finns kring Häljeröds gård och Gunnilse mellangård. Kommunen äger cirka hälften av åkermarken på Hisingen med de största arealerna kring Säve och Björlanda. Det finns också mindre arealer, i Södra Skärgården och huvudsakligen privatägda i södra Askim. Det finns även jordbruk inom de bebyggda delarna av staden till exempel vid Välen och i Amhult. En stor del av jordbruksmarken är utarrenderad för diverse aktiviteter, huvudsakligen hästrelaterade. 4 Göteborgs Stad äger en hel del betesmark som håller på att växa igen och i Naturvårdsplanen konstateras att det vore intressant att utöka skogs- och utmarksbete för att återskapa gamla betesmarker i naturreservaten. 5 Markanvändning Lab 190-området Utifrån Statens Jordbruksverks statistik uppskattas arealen brukad åkermark ha minskat med en femtedel i Göteborgs, respektive Lerums kommun det senaste decenniet. Samtidigt har andelen betesmark vuxit. I Essunga och Alingsås är andelen åkermark i det närmaste oförändrad under perioden. I Essunga minskar betesmarken medan den ökar i Alingsås. Odlingen består i huvudsak av spannmål, foder, baljväxter med mera. Matpotatis är en gröda på tydlig nedgång i samtliga kommuner. Alströmers Alingsås har till exempel gått från 35 till 0 hektar potatis sedan Den ekologiskt brukade åker- och betesmarken (2009 till 2014) har minskat i Lerums kommun, varit oförändrad i Göteborg, men ökat med drygt 30 procent i Alingsås och Essunga. Grönsaker faller under kategorin trädgårdsodling där statistik inte finns på kommunnivå men djupintervjuerna visar att det finns få grönsaksproducenter i kommunerna. I riket som helhet har de under de senaste åren skett en klar uppåtgående, nu något avtagande, trend i produktionsvärde för såväl frilands- som växthusodling av köksväxter och bär. Enligt Jordbruksverket råder guldläge för ekologisk grönsaksodling och mellan 2012 och 2014 ökade den ekologiska grönsaksodlingen med 20 procent. 6 Den kartläggning av jordbruket i de fyra kommunerna som genomfördes av Lab 190 visar att cirka 60 % av respondenterna håller på med odling, resten djurhållning. En övervägande majoritet, drygt tre fjärdedelar av odlarna ägnar sig åt spannmål och/eller foder. Mycket få lokalproducenter odlar frukt, grönsaker eller potatis. Inom djurhållningen dominerar nöt på cirka 40 %, häst cirka 30 % och får cirka 20 %. Vad gäller marktillgången i Alingsås, Essunga och Lerum har respektive kommun tillfrågats för mer exakt marktillgång utöver Jordbruksverkets markuppgifter från 2010, men det har varit svårt att få fram dessa uppgifter. 4 ( %20Jordbruksområden-Översiktsplan%20-%20utställning- Planförslag%20del%201/$File/del1_planforslag_utst_web.pdf?OpenElement). 5 ( 6 ( fd7f99d8d718.html) 27

28 3.3 Produktion Lab 190:s tidigare kartläggning Utifrån Lab 190:s tidigare kartläggning av lokalproducenter och deras intresse att delta i denna studie har det under våra workshops diskuterats ett antal områden inom produktion som anses vara utmanande och behöver underlättas/lösas. Detta för att förverkliga idén om en långsiktigt hållbar produktion, försäljning, distribution och konsumtion av ekologiska och närproducerade produkter. Områdena är produkt, volym, kvalitet, pris och byråkrati, vilka presenteras nedan. Mat och samverkan Ur ett matperspektiv finns det endast lite samverkan mellan lantbruksföretagen i området kring exempelvis distribution och få är anslutna till Lokalproducerat i Väst. Många av lantbrukarna är äldre, nästan hälften är över 60 år av de som svarat på Lab 190-enkäten men ändå är det nästan 80 procent av de svarande som tänker bibehålla eller öka sin verksamhet. Spannmål och produktion av djurfoder är dominerande och det finns mycket få grönsaks- och frukt/bärodlare inom området. Mot bakgrund av att området under början av talet hade en omfattande odling och spelade en viktig roll för livsmedelsförsörjningen till Göteborg finns det få grönsaksproducenter. Flest finns i och närmare Göteborg. I Essunga är gårdarna större med mer konventionell produktion. Det finns ett fåtal restauranger med tydlig profil och kvalitet inom området med flera enklare lunchrestauranger. Det finns några caféer med profil och fler om en räknar in alla fikamöjligheter i tätorterna. Produktion och samarbete med restauranger En majoritet av lokalproducenterna önskar ökad samverkan med restaurangerna och kockarna. Nedan presenteras positiva kommentarer från lokalproducenterna gällande produktion och samarbete med restaurangerna. Produktion och samarbete med restaurangerna + Samarbete med restaurangerna + Medfinansiering av produktion + Lokal förädling + Säkerställande av återkommande beställningar från till exempel restauranger + Kockarna är de bästa marknadsförarna + Goda kontakter med lokala återförsäljare + Hushållningssällskapets rådgivning + Gårdsbutiker/egen försäljning - Sviktande lönsamhet - Aktörer har inte tid att köpa direkt från gårdar - Den egna åldern - Ingen vill ta över - Det sviktande klimatet 28

29 Lokala producenter Lokala producenter Lokala producenter Workshop 1 och enkät / djupintervjuer med 45 lokala producenter Workshop 1 och djupintervjuer hade fokus på de lokala producenternas situation, förutsättningar, produktion, samarbete, utveckling och framtidsplaner. Många av de lokala producenterna hade inte möjlighet att delta i våra workshops. Därför följde vi upp workshopen med de lokala producenterna med ett större arbete med personliga djupintervjuer genom besök eller per telefon. Dessa intervjuer gjordes utifrån bärande frågeställningar i projektet. Se bil. Alla intervjuade informerades om att resultatet av intervjuerna har för avsikt att bidra till samverkan för ökad lokal produktion och sökandet av möjliga vägar för att utifrån detta utveckla matturismen. I avsnittet A redovisas svaren av våra djupintervjuer i form av dels skattningar på ställda centrala utvecklignsfrågor. Skattningarna av svaren graderas enligt skala mycket lågt 2 svagt 3 medel 4 hög 5 mycket hög Statistik lokal produktion Statistiken när det gäller den lokala produktionen måste bedömas utifrån att det är en i huvudsak muntlig redovisad indikation som i vissa fall kan innehålla möjligheter för felskattningar åt ena eller andra hållet. I stora drag fångar det dock väl hur produktionen ser ut i dag hos de tillfrågade. Personliga berättelser och synpunkter Det har varit centralt i djupintervjuerna att fånga de personliga berättelserna som speglar hur de lokala producenterna ser och upplever hinder, drömmar och möjligheter för utveckling av den lokala livsmedelsproduktionen kortsiktigt och långsiktigt. Frågorna är grupperade med följande huvudrubriker: Hanna Rundqvist Karl Nilsson Roland Hermansson Sasha Faminoff A. Allmänna frågor Hur ser det ut i dag och i framtiden? B. Vad produceras lokalt? C. Kompetens? D. Kvalitet på produkterna E. Försäljning F. Logistik Roland Hermansson kycklingproducent i Essunga samtalar med Sinan Jader ingenjör och entreprenör i Angered om möjligheter för att utveckla den ekologiska kycklingsproduktionen i pilotområdet. 29

30 A Allmänna frågor om den egna produktionen A1:1 Styrkor i dag Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning De lokala producenterna har mycket hög kvalité i sin produktion och verksamhet. Flertalet är nära att driva ekologiskt, driver ekologiskt men är inte med i KRAV eller är KRAV certifierade. Många upplever att de inte har råd. A1:2 Styrkor i framtiden Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning Det är en paradox att trots stor uppgivenhet i producentleden över situationen för svensk lokal livsmedelsproduktion är optimismen stor i intervjuerna. Många vill satsa, investera och en del funderar på att gå över till KRAV. Detta speglar att efterfrågan på ekologisk närproduktion ökat kraftigt, nya affärsmodeller växer fram och nya entreprenörer ser dagens ljus. 30

31 A2:1 Utmaningar i dag Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning Utmaningarna upplevs i dagsläget som stora i vardagen. Några av alla utmaningar som nämns är byråkratiskt krångel, lagstiftning, tid, pengar, vinsten som äts upp i olika led, ovisshet, ny i bygden, ökad efterfrågan och osäkerhet kring hur man ska svara upp emot den ökade efterfrågan samt att det upplevs krångligt att ställa om till KRAV. A2:2 Utmaningar för framtiden Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning Viljan att anta utmaningarna är betydande. Hela 75 procent funderar på olika typer av satsningar för att utveckla verksamheten. Med stöd och samordning från kommunerna finns stora möjligheter för grön affärsutveckling i modellområdet. Inom skattning mycket högt intresse att anta utmaningarna handlar det om att öka sin produktion med mellan procent. 31

32 A3:1 Samverkan i dag Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning Samarbetet är generellt sett lågt mellan producenterna i området. Endast 30 procent i lite större omfattning. Det gäller så väl på landsbygden som bland nya entreprenörer i urban produktion. Man samarbetar med grannar runt till exempel maskinanvändning samt uppgörelser med slakterier och transporter. Några grupperingar har framför allt gått samman i avtal med slakterier. Fem stycken deltar i samarbetet Lokalproducerat i väst i området. A3:2 Samverkan i framtiden Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning En klar majoritet, 60 procent av de tillfrågade har en tydlig önskan att utveckla samarbeten i området. Vissa vill inte samverkan då de har fullt upp. Några vill endast utveckla sitt eget och några planerar att trappa ner, bland annat på grund av kommande pensionering. 32

33 A 4:1 Samverkan med restauranger i dag Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning Hela 76 procent har ingen försäljning till restaurangerna i dag. Det finns ingen kultur och tradition på det hittills. Men en tydlig tendens är att några bryter mark och har börjat utveckla detta. De nya entreprenörerna som tänker i lite nya banor verkar vara banbrytare. A4:2 Samverkan med restauranger i framtiden Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning 68 procent har från medel till mycket stort intresse för att pröva att inleda samarbete med restaurangerna. Många är tydliga med att det hänger på vad man får ut för pris och organisation för detta. Men tendensen är att man är öppen för kontraktsproduktion, andelsproduktion eller andra affärsmodeller. De flesta ser att deras mycket höga kvalitet i produktion är ett stort mervärde och att det är närproducerat. 33

34 A5:1 Samverkan med andra aktörer Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning Svaren på frågan om man samverkar med andra aktörer än lokala livsmedelsproducenter speglar att man ofta har fullt upp med sin produktion och inte hinner annat. Det handlar om rådgivning, transportföretag, marknader, turistevents som kosläpp och guidningar t.ex. samarbete med universitet och högskolor om urban grön affärsutveckling i form av föreläsningar. A5:2 Samverkan med andra aktörer i framtiden Gradering: 1 mycket lågt, 2 svagt, 3 medel, 4 hög, 5 mycket hög Procentuell fördelning Ett högt eller mycket högt intresse för samverkan med andra aktörer är 56 procent. Det gäller t.ex. runt digital marknadsföring, kommunikation med kund, samarbete med offentlig sektor och olika typer av vinna vinna koncept t.ex. i form av matturism. Men efterfrågar en fungerande samarbetsorganisation. Men tveksamheten handlar om att man inte vill ha merarbete. 34

35 B Produktion Nötkött Kapacitet/volym i dag Mats Torwald Angered / Bergum Foto Inga-Lisa Adler Totalt 19 nököttsproducenter intervjuades. Fördelning per kommun: Essunga 3, Alingsås 6, Lerum 4, Göteborg 6. Två producenter i Alingsås kommun står för runt en tredjedel av produktionen. Man skickar kvigor och kalvar till slakterier men säljer också ungdjur till andra gårdar eftersom tillgången kraftigt har minskat. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? De som svarat på frågan fördelar sig på en mindre grupp som överväger att minska, en som vill ha det som i dag, men flertalet ser att de skulle kunna öka. Medelgården ligger på möjligheten att öka antalet kalvar till slakt med mellan stycken och amkor ca 20 stycken. Ett hinder för en del är tillgången på mark. Hur ser produktionscykeln ut under året? Grönbete på Tyrsjön Angered/Bergum Det är svårt att dra ut statistik ur svaren men flertalet tycks ha höstslakt. Kalvarna föds då i början av året. Kalvarna är klara till hösten. Några har både höst och vår kalvningar. Vissa planerar för att sprida ut kalvningarna liksom slakt perioder. Tjurar och utslagsdjur sänds av några till slakt på hösten. 35

36 Mjölk Kapacitet/volym i dag Annika Ehramn Häljereds gård Olofstorp De tre intervjuade mjölkproducenterna producerar tillsammans 1035 ton mjölk per år. Fördelning per kommun: Essunga 2, Alingsås 7, Lerum 2, Göteborg 5. En av gårdarna är KRAV-certifierad. Det produceras dryga 1 miljon liter mjölk på dessa tre gårdar. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. För att få en föreställning om betydelsen av denna produktion kan vi konstatera att vi i Sverige dricker nästan 83 liter mjölk per person och år (LRF 2014). I februari år 2016 var avräknings-priset till producenten 3,10 kr per kilo mjölk. På grund av världsmarknaden och mjölkproduktionen inom EU så pendlar priset under och över 3 kronor. Ett pris på under 3 kronor per kg mjölk är under det hållbara. Hur stor kan kapaciteten / volymen bli? En av producenterna skulle kunna öka med mellan ton. En annan är på väg att eventuellt bygga ny lösdriftsladugård och installera mjölkrobbot. Men hur stor produktionsökningen är avhängigt av tillgången på mark, byggnader och mjölkpris. Samtal förs i bondeleden i området där man tittar på Kåhögs gård i Partille kommun som startat eget gårdsmejeri och säljer mjölk på flaska med gott resultat. Se hemsida: Liknande entreprenörskap och affärsutvecklingsinitiativ växer nu som svampar i skogen runt om i landet som ett sätt att söka hållbara och ekonomiska modeller för närproduktion. 36

37 Lamm Kapacitet/volym i dag Sammantaget har 16 fårbönder intervjuats. Fördelning per kommun: Essunga 2, Alingsås 7, Lerum 2, Göteborg 5. Av dessa är 3 KRAV-godkända. Flertalet övriga är ekologiska eller likvärdigt. I genomsnitt ger 100 tackor 150 lamm per år. Slaktvikten är kg per lamm. Besättningarna ligger på ett spann mellan tackor i området. Raserna varierar från köttraser med olika Texel- och Lester-korsningar men också Gottlandsfår och olika pälsraser. Flera mindre producenter tar vara på och garvar skinnen till försäljning. Någon lämnar till ullspinneri för försäljning i sin gårdsbutik. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Fårbesättningarna kan och bör mångdubblas i antalet djur så väl för ökad produktion av ekologiskt klimatsmart kvalitetskött men lika mycket för natur och kulturvård för att stoppa igenväxning av skog och mark. Generellt kan sägas att får är lätt att hålla, kräver ofta inte dyra anläggningar av fårhus och det går förhållandevis snabbt att utöka produktionen för den enskilde producenten. Flera är också beredda att fördubbla sina besättningar tackor går att leva på och man överväger då att släppa annat jobb. Nätverket Göteborg får Hur ser produktionscykeln ut under året? Alla tackor klipps i slutet av februari inför lamning. Det vanliga är att man har lamningar i april maj och sedan slaktar från senhöst - april. Men man kan också sprida lamningar och slakt över hela året och exempelvis skicka till slakt i januari april. Men detta kräver mer arbete och planering. 37

38 Gris Kapacitet/volym i dag Frigående gris Bergums Fritidslantgård Sammantaget har 3 grisuppfödare intervjuats. Fördelning per kommun: Essunga, Alingsås, Lerum 1, Göteborg 2. Ingen av dem har KRAV-produktion men har ekologisk eller näst intill ekologisk produktion I Göteborg finns dels Fritidslantgården i Bergum med två, dels Stadsjord med stadsgrisar i stadsnära odling med 20 stycken till slakt per år. I Lerum är det Lammet och Bonden som kraftigt ökat sin produktion utifrån att man håller Linderö grisar som frigående besättning och skickar cirka 130 grisar till slakt per år. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Fritidslantgården håller grisar utifrån att man i första hand är en fritidslantgård. Möjligheten finns dock att i samarbete med entreprenör öka bruket av frigående eko-grisar på gården. Stadsjord blev pionjärer i Göteborg i det att man tillsammans med Högsbo församling och interreligiösa rådet i Högsbo kulturodlarpark, introducerade arbetande stadsgris. De första i Göteborg sedan 40-talet som markberedare. Bruket av stadsgrisar har sedan spridit sig i och runt staden för markberedning och naturskötsel. Stadsjord skickar idag cirka 20 grisar till slakt för vidare försäljning till stadens restauranger. Stadsjord vill inte utöka besättningen men ser positivt på om fler besättningar ser dagens ljus av ekologisk stadsgris. Den större besättningen av eko-grisar i Lerum har vuxit starkt genom entreprenörskap och en kraftigt ökad efterfrågan. Möjligheterna till mångdubbling av eko-grisar i modellområdet kan vara betydande. Se vidare: Hur ser produktionscykeln ut under året? Slakten sker från maj januari för Lammet och Bonden. För Stadsjords grisar är det slakt en gång per år när det är lämpligt. 38

39 Kyckling Kapacitet/volym i dag Frigående KRAV Kycklingar i Essunga En producent i Essunga, Hermanssons Lantbruk, föder upp frigående kycklingar per år (enligt KRAV motsvarande 50 ton) för Bosarp i Skåne. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Producenten planerar nu för att fördubbla verksamheten närmaste åren till 100 ton per år. Nya entreprenörer, bland andra en entreprenör med internationella erfarenhet boende i nordöstra Göteborg har i flera år sökt vägar att starta ekologisk kycklingsproduktion i medelstor skala och söker möjliga samarbetspartners. Göteborgs stads offentliga kök i skolor, äldreomsorg m.m. behöver ca ton per år. Räknar vi dessutom restaurangerna, handeln och matturism så hamnar vi i helt andra siffror. Marknaden är betydande och växer snabbt. Det finns flera vägar att få till utvecklad produktion kopplat till matturism: I) Att öka produktionen av ekologisk kyckling enligt Bosarp-modellen, d v s att föda upp ekologiska kycklingar med framavlade sorter som Cobb och Roos. II) Att utveckla nätverk av mindre eller medelstora producenter för att föda upp ekologiska kycklingar av mindre hårt avlade lantraser. Ett bruk som samkörs med annan produktion i agroforestry en kombination av djurhållning och fruktodling från träd och buskar. III) Att öka tillgången på kött från fjäderfä genom att ta hand om och förädla köttet från värphöns. Man får fler mervärden i form av både äggproduktion och kvalitetskött. Hur ser produktionscykeln ut under året? Var 10:e vecka hämtar Bosarp kycklingar för vidare transport för slakt i Skåne. 39

40 Ägg Kapacitet/volym i dag Många gårdar har äggproduktion för husbehov, för visning eller försäljning i gårdsbutiken. Vi har inte gjort någon studie på detta. En produktiv höna i konventionell produktion värper 6-7 ägg i veckan och cirka 320 ägg per år. Lantraser som börjat värpa på hösten värper 3-4 ägg i veckan, äldre höns något ägg i veckan, några gör i uppehåll på vintern. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Möjligheterna att öka gårdsproduktionen av ekologiska ägg är betydande även i kombination med köttproduktion av hög kvalitet. Ett samarbete mellan många mindre producenter i väg 190 området skulle kunna ge volym i produktionen. Ett exempel som är intressant för Lab 190-områdets gårdar är kombinationen att förena både äggproduktion och köttproduktion som exempelvis Mällby Lantgård. De visar att en små och mellanskalig KRAV produktion går att utveckla i denna form. Se vidare: Hur ser produktionscykeln ut under året? Produktionen på småskaliga gårdsnivå är spridd över året men lägre på vinterhalvåret. Vilt Kapacitet/volym i dag Hur stor kan kapaciteten / volymen bli? På Vikaryds gårds och köttbutik har man viltslakteri / styckeri där ca 300 djur tas tillvara per år. Efterfrågan är så stor att man har varit tvungen att samverka med andra gårdar. Se vidare : Hur ser produktionscykeln ut under året? Under höstsäsong har man älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon och fryst kött övriga året. 40

41 Get / getost Kapacitet/volym i dag Det finns 60 getter i gårdsbaserad produktion för ost, kött och skinn på Skattegårdens lantost i Sollebrunn. Bockkillingarna går på naturbeten för naturvård hos Bonden & Lammet i Lerum under sommaren. Se: Getost Man producerar 1 ½ ton ost per år av: Getcamembert, Blå- och grönmögelostar, Get-feta, Chèvre med vitmögelyta, Crème de Chèvre bredbar, Getmesost och Vit Caprin. Get- och killingkött Man slaktar av getter per år och säljer get- och killingköttet i gårdsbutiken. Annelie ysterska Skattegårdens lantost Övrigt Man producerar också getfällar av svenska lantraser som man säljer i gårdsbutiken. Man säljer också getmjölkstvål som förädlas i Majorna i Göteborg. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Skattegårdens lantost vill inte utöka sin produktion men utveckla kvaliteten. Efterfrågan på ekologisk svenskproducerat ökar stadig. Generellt kan antalet getter för naturvårdsbete och ostproduktion med mera öka kraftigt. Någon risk för konkurrens finns inte då efterfrågan är betydande. Planer finns till exempel hos Lärjeåns Kafé och trädgårdar att hålla getter och bygga ett lokalt minimejeri för getostproduktion. Stadsjord testar att utveckla bruk av getter för grönytor och naturförvaltning i staden. Något som är allt mer vanligt för städer i USA där de ses som kostnadseffektiva och miljövänliga naturvårdare för gator, grönytor, parker och till och med flygplatser Ett sådant brukande i städer skapar livsmiljöer med kvalitet och nya arbetstillfällen genom ett nytt sätt att tänka ekonomi och bruk av naturresurser i staden. Se vidare: Exempel San Francisco: Hur ser produktionscykeln ut under året? Under vintermånaderna mjölkas inte getterna. Killingarna går med getterna från mars april. De diar då 1 liter mjölk per dag. Man mjölkar överskottet ca 1 liter mjölk per dag. Från maj och framåt mjölkar man 3 4 liter mjölk per dag. Man slaktar av 20 getter och bockkillingar i oktober vart år. 41

42 Odlad fisk Kapacitet/volym i dag I dag odlar Stadsjord ca kg närodlad kvalitetsfisk i en bassäng i sin utvecklingsanläggning på slakthusområdet i Gamlestan i Göteborg. De odlas i slutna bassänger, är tåliga och behöver inte antibiotika då de inte drabbas av sjukdomar. Stadsjord utbildar restauranger och kockar i staden på denna närodlade kvalitetsfisk. Se vidare: De arter som odlas är: Tilapia - St Petersfisk Det är den mest odlade fisken i världen, inte minst i USA. Den trivs i täta bestånd i odlingsbassänger. Den lever naturligt i Afrika och Mellanöstern. Köttet är högklassiskt fast och rödaktigt och passar bra att steka, grilla samt ugnsbaka. De stora kunderna i USA är sushirestauranger som tycker att det rödstrimmiga köttet ser fint ut på riset Clarias Det är en malfisk som blir stor som en större torsk. Den är snabbväxande, är tålig och lever väl i trånga utrymmen. Den har ett rödaktiga kött, mycket god smak och passar till att grilla, ugnsbaka och steka. Dess köttiga struktur blir vitt och mört då man steker det. Odlar eget foder Man odlar klimatsmart insekten Tobrio molitor som fiskfoder cirka 500 kg. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Odlingarna på slakthusområdet skulle kunna utvecklas med detta foder så att kg fisk skulle kunna ge gödning åt 15 ton produktion av grönsaker på området per år. Med tillvaratagande av lediga lämpliga lokaler i Göteborg så skulle hypotetiskt 400 ton fisk kunna odlas i bassäng, i slutna system, i staden och kanske lika mycket på lantbruken i och runt staden kopplat till exempelvis grönsaksproduktion. Detta utifrån att produktionen är så enkel. Anläggningarna kan byggas intill andra byggnader eller verksamheter där man kan utnyttja spillvärmen. Odlingen av eget foder i form av insekten Tobrio molitor som fiskfoder kan ökas obegränsat då den är mycket lätt att producera. Denna form av fiskproduktion börjar nu växa fram så väl i stad som på landsbygden. Stadsjord för dialog så väl med Renova som med Skanska och NCC. Med den kunskap som fins i Västsverige på fisk skulle denna miljövänliga, klimatsmarta och resurseffektiva produktion kunna utvecklas stort i vårt område. Andra svenska exempel på fiskodling I Landskrona byggs en anläggning i samarbetet Boliden Bergsö och AB J Akvakultur. Exempel finns också i Surte och i Skättilljunga i Skåne Hur ser produktionscykeln ut under året? Produktionscykeln är året runt. Niklas Wennberg vid fiskodlingen 42

43 Honung Honung - Kapacitet/volym i dag Janne Pettersson Affärsdrivande Biodlare Gunnilse Två mindre producenter finns i Alingsås och en större i Gunnilse. Produktionen bedrivs som KRAV men är inte certifierad, men är kopplad till biodlarnas sigillmärkning. Mindre antal samhällen för bl.a. husbehov har vi inte räknat med. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Totalt finns det 39 bikupor i området. Varje kupa ger ca 30 kg honung vilket innebär att det produceras kg honung i området. Producenten i Gunnilse har bygger nytt slungrum och satsar på att komma upp i 50 bikupor. Mer än 15 kupor räknas som näringsverksamhet. En rationell tid per bisamhälle beräknas till ca 3 5 timmar per samhälle. Då biodling kan bedrivas med god lönsamhet både för deltidsodlaren och i fullskalig kommersiell odling finns betydande möjligheter att få näringen att växa mångdubbelt genom medveten satsning på utbildning och näringslivsrådgivning. Pollineringstjänster ger till exempel större skördar av frukt och bär så väl i odling som i skog och mark, kan gynna biologisk mångfald och ökar indirekt på fodertillskottet för vilda djur. Hur ser produktionscykeln ut under året? Skörd och förädling sker sommar och höst. 43

44 Frukt och bär Kapacitet/volym i dag I underlaget finns en producent av bär Bergums biologiska bärodling. De är Västsveriges största ekologisk bärodling som också är KRAV-certifierade. Bergums biologiska bärodling producerar i dag äpplen, hallon, vinbär, blåbär och jordgubbar motsvarande 3 ton. Se vidare: Entreprenörer startar upp på Bergums Mellangård bl.a. äppelträd och bärbuskar. En odlare i Alingsås planterar plantering av mullbär och valnötter för framtida produktion. Lärjeåns Kafé & Trädgårdar utvecklar kontinuerligt med bär och äppelträd. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? På Bergums Biologiska Bärodling produceras stora mängder planterade blommor. Bergums Biologiska Bärodling skulle kunna öka sin produktion med fler anställda som är duktiga, men man är nu nöjda som det är. På Lärjeåns Kafé & Trädgårdar är man intresserade av bär- och fruktproduktion i mellanzoner, randzoner, skogslyckor och ängsmarker med det nya bruket agroforestry där man förenar skogsbruk och odling med djurhållning så väl på landsbygd som i stad. Skulle man i hela staden utveckla ett koncept med perenna fruktträd och bärbuskar med agroforestry på små obrukad skogsområden, outnyttjade arealer i kanten mellan skog och öppen mark med agroforestry som sambruk av staden skulle produktionen bli mycket omfattande. En ekosystembaserad affärsplan för agroforestry city skulle gagna så väl ekologiskt hållbar närproduktion som matturism. Hur ser produktionscykeln ut under året? Skörd juni till september beroende på bär- och fruktsort. 44

45 Antal kg per år Grönsaker och kryddor Kapacitet/volym i dag GRÖNSAKER KG Essunga Alingsås Lerum Göteborg Grönsaker Nya växthus på Bergums Mellangård (tidigare Gröna Sak). Flera grupper entreprenörer satsar på utvecklad produktion. Se länk: Sammantaget har 6 grönsaksproducenter intervjuats. Fördelning per kommun: Essunga 1, Alingsås 1, Lerum, Göteborg 4. Av dessa är en producent KRAV-godkänd. Flertalet övriga är ekologiska eller likvärdigt. Av de 6 som producerar grönsaker är kategorierna mycket olika och entreprenöriella: 1. Ny i bygden drivkraftig småskalig entreprenör. 2. Drivkraftig entreprenör. Odlar allt och utvecklar. 3. En grupp unga kunniga entreprenörer satsar nu. 4. Nytt växthus. 3 ton tomater ½ ton gurka KRAV. 5. Odlar allt, Nya växthus byggs. Säljer o eget bruk. 6. Innovatör och banbrytare för kvartersodlat urbant 7. Entreprenörer odlar allt på kajen till restaurangerna Nya växthus t Bergums Biologiska bärodling. Fastighetskontoret i Göteborg satsar stor på urban produktion: Foodmaker utbildar producenter och restauranger: Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Behov och möjlighet finns för en kraftfull ökning av grönsaksproduktionen längs hela vägen. De nya entreprenörerna, satsar och är både kunniga och nytänkande. Nya samarbeten mellan entreprenörer och markägare kan bli vinna-vinna-koncept. Till exempel finns förslag på internationella, interkulturella matkulturväxthus fanns 400 kommersiella växthus bara i Göteborg. Då producerade svenska tätortsväxthus procent av Svensk jordbruksproduktion på 0,5 procent av den matproducerande arealen i landet. I dag talas det om kvartersväxthus för lokal kommersiellt hållbar produktion för närsamhällen och primärområden. Bergums Biologiska bärodling planerar eventuellt att öka arbetsstyrkan och få till förädlingskök. Hur ser produktionscykeln ut under året? I sin helhet är produktionen april september. Förädlade produkter året runt. 45

46 Potatis Kapacitet/volym i dag Paul Bertilsen i traktorn På Gröna sak med potatisskörd i Bergum Det finns tre producenter i Essunga, varav två stora och en liten producent står för större delen potatisproduktion i området. Via Alingsås kommun och LAB 190 området introducerades potatisen i Sverige av Jonas Alströmer på 1700-talet. Fler än dessa tre av de tillfrågade odlar potatis men i mindre skala längs i hela området. På grund av svårigheter att beräkna volymen har vi inte räknar med dessa i statistiken. En producent odlar ca 250 ton av sorterna Odlar King Edward, Asterix och Faxe. En annan odlar delikatesspotatis och udda sorter 350 ton. En ny entreprenör i Essunga. Producerar 700 kg per år. Hur stor kan kapaciteten/volymen bli? Potatisen borde kunna få en renässans just inom Lab 190 området. Till exempel med ett finsmakande av sorter så som man gör i Italien och Frankrike. Detta skulle kunna ske genom utbildning av entreprenörer och samarbete med de etablerade odlarna i området I området finns Sveriges äldsta potatisodlartradition. På 1720-talet tog Jonas Alströmer, född i Alingsås, in potatis från Frankrike som han odlade på sin gård Nolhaga utanför Alingsås. Potatisarna kallade han för nolor eller jordpäron. Hans släkt lever kvar i området har bidragit till att man bildat Sveriges Potatisakademi. Hur ser produktionscykeln ut under året? Potatisen skördas sommar, höst och vinter beroende sort. Välkommen till Potatisakademien! I Alingsås anordnar man en gång om året potatisen dag liksom potatisfestivaler för att lyfta den svenska potatisens kultur, historia och många olika finsmakarkvalitéer 46

47 C Kompetens Kompetens och verksamhetsutveckling Fråga: Hur många aktörer i antal i närområde/kommun känner du till som du skulle kunna utveckla samarbete med och få hjälp av utifrån deras kunskaper för att utveckla din verksamhet. Ge gärna exempel? Av 30 svarande på frågan svarade 28 hur många man hade kunskapsutbyte med. Två svarande - ingen samverkan, 20 st. - med 1-5 personer och fyra - med större grupperingar. Vilka man har kompetensutbyte med? Här ses entreprenörerna på Bergums Mellangård med personal från fastighetskontoret i Göteborg. De som har samarbete i lite större omfattning har gemensamma avtal med slakterier och har utbyte i nätverket med varandra också i kompetensfrågor. En del som inte deltar i sådant funderar på det. Ett exempel är Slättens nöt. Se länk: Slättens nöt är en ideell förening öppen för alla producenter av mjölk, nötkött och livdjur i Essunga, Grästorp och Vara kommuner. Många har kunskapsutbyte med några få producenter som har liknande produktion. Andra hade maskinsamverkan liksom när det gäller foder. Framför allt är det vanligast med samverkan mellan granngårdar. Andra organisationer och sammanslutningar producenter får stöd av är - Länsstyrelsen, Husdjursförening, Hushållningssällskapet, Slakteriet, Lab 190, Biodlarföreningen Behov och möjlighet av kompetensutbyte Det är framför allt de nya entreprenörerna som har behov av kompetensutbyte. Hinder är inte sällan tid och att viss rådgivning kostar. Några har haft mycket god hjälp av länsstyrelsen. Behov av speciell kompetens som man anger är t.ex. utveckla produktion av humle, eget gårdsmejeri, växtfärgning, rådgivning för utbyggnad 47

48 Kompetens och produktutveckling Hur många aktörer känner du till i ditt närområde/kommunen som skulle kunna bidra med sin kompetens för att utveckla nya typer av produktion i din verksamhet? Av 20 svarande på frågan går det inte att dra ut ngn statistik. Av dessa fördelade sig svaren om kontakter för att utveckla kompetens när det gäller följande områden: Kött Grönsaker Kryddor Mjölk Hushållningssällskapet, Lokalproducerat i Väst, Eldrimner, Länsstyrelsen, Föreningen Lantsvinet, äldre mentor, djurskötare Andra intresserade, samarbete med universitet och Botaniska trädgården skulle kunna utvecklas. Utrikesfödda med andra grönsaker i grön produktion i nordost och på norra Hisingen. Kontakt med bonden på Kåhög i Partille som har eget gårdsmejeri. Kompetens och nya satsningar? Vilka nya typer av produkter vill du / ni satsa på att utveckla? 25 tillfrågade har svarat på frågan när det gäller möjligheter att utveckla produkter. Fåravel specialkött Nya sorters grönsaker Nya produktionsmetoder Naturbeteskött Tomater Torkning grönsaker Bättre styckning Lök Nötter Förädling kött / rökning Potatis Bär och frukt Köttlådor / LPIV Korn, vete, spannmål Speciella äpplesorter Fårfällar / ull Havtorn Musteri Gårdsmejeri / gårdsmjölk Humle Gårdsförsäljning Glass Bin Boende Ägg Kryddor Marknadsföring Gårdsbutik Agroforestry / skog - mat Turism / Matturism Ett exempel på svar: Folk vill handla på gårdarna. Har lite planer på att skylta upp för öppen gård för att visa lamm och olika fårsorter. Vill skicka ut mejl till dem som har handlat. Jag vill knyta lite mer kontakter med konsumenten och sprida information via lokalpressen. 48

49 D Kvalitet på produkterna? Kvalitetsfrågorna är viktiga för att skapa viktiga mervärden så väl för försäljning som matturism. Det handlar då om så väl om livsmedlens kvalitet i sig men också förädling av olika slag. Kvalitet idag - Ex förädlingsgrad, KRAV m.m. Av 36 svarande tillfrågade producenter har mycket hög kvalitet på sin produktion. Svaren på frågan fördelar sig enligt följande. Vad krävs för att kvaliteten skall bli bättre och volymen större? Sammanfattning av svaren Ökat samarbete Tid och pengar Tillgång till mark Ökad KRAV produktion Kunskap och intresse Fler växthus Bättre styckning Vidareförädling Mer yta / areal Samarbete Restauranger Ökad kompetens avel Fler bikupor Andels ägande Tillgång till erfarenheter Ny ladugård Kontraktsproduktion Avel för ökad kvalitet Ökad yta fiskodling Kompetens beskärning Kunskap i Agroforestry Biologiskt växtskydd Ökad förädlingsgrad Börbättrad jordmån Kreditgarantier lån Exempel på svar - Det behövs mer samarbete, men det måste vara enkelt och hela kedjan måste bli enkel och fungerande. En fungerande organisation krävs. - Samverkan för att få till ett lokalt slakteri behövs. Proffs styckning krävs det måste bli högsta kvalitet. Fåren är lättare att utveckla organisation runt i ett samarbete. - Kompetens för att bygga hela verksamheten men vi har bra dialog med Länsstyrelsen. De har mycket bra rådgivning och de erbjuder all sin kompetens gratis. 49

50 E Försäljning Ett betydande systemskifte för hållbar produktion och nya jobb Efterfrågan på ekologisk mat ökar rekordartat. Sverige ligger i topp i världen på detta trendbrott. En ökning med ca 40 procent på två år. Enligt Ekowebs marknadsrapport såldes ekologiska livsmedel för 21,5 miljarder kronor Det är en ökning med 6,0 miljarder kronor jämfört med 2014, då man sålde ekologiska livsmedel för 15,5 miljarder kronor. Enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen och förening Loka mat i Dalarna visar att de senaste fyra åren inneburit ett tydligt trendbrott i efterfrågan på och försäljning av lokalproducerade och ekologiska livsmedel. Den svenska livsmedelsindustrin uppvisar den starkaste försäljningsökningen på över fyra år. Bakom utvecklingen menar man, ligger konsumenternas efterfrågan på mer kvalitets mat och som gärna får kosta lite mer. År av lågprisfokus har gett vika för ett ökat intresse för smak, kvalitet och hälsosammare alternativ som gynnar lokal produktion och arbetstillfällen. Försäljning i dag Svaren vi fått visar att efterfrågan ökar kraftigt på ekologiskt och lokalproducerat samtidigt som att de lokala producenterna brottas med hinder att ställa om och möta denna efterfrågan. Hindren är en blandning av insikt, kunskap, tid, behovet av nya samarbetsformer, investeringskapital, marknadsföring m.m. De mervärden som producenterna har i pilotområdet är att man har topp på kvalitet i Europa, att det är ekologiskt och att man ligger nära Göteborg, Lerum, Alingsås och andra tätorter. Köttproducenterna har följande försäljningskanaler och strategier: Försäljning av livdjur för avel eller slakt till andra uppfödare. Försäljning enskilt eller gemensamt, direkt till slakterierna som säljer vidare. Man gör återtag från slakteriet, styckat och klart, och säljer sedan direkt via egen eller annans gårdsförsäljning, gårdsbutik eller samarbetande återförsäljare. Man gör återtag från slakteriet av hela djur, styckar själv och säljer direkt, i gårdsförsäljning/gårdsbutik eller vidare genom samarbete med återförsäljare. Exempel på slakterier som brukas direkt eller indirekt för försäljning: Scan Skövde slakteri Dalsjöfors slakter Dahlbers slakteri i Bråland Skara Lammslakteri Högens fårgård/ slakteri, Vänersborg Ljungskile slakteri Bosarp Skäftingsbacka gård /slakteri, Borås sweden.hkscan.com

51 Exempel på lokalproducenters samarbete Några exempel där några producenter i pilotområdet deltar i samarbetsorganisationer för avtal med slakteri och försäljning: Västgöta Eko Slättens nöt Exempel på köp av livdjur för uppfödning och försäljning: Två producent uppger att man sålt livdjur till Tjolöholms gård i Halland. Vid samtal med Ingemar Millesson, driftsansvarig på gården, uppger man att man köper livdjur från ca. Ca 12 gårdar i Västra Götaland och Halland. Man föder upp djuren och skickar sedan till slakt i Mostorps slakteri. Ingemar menar att trenden har brutits och att priserna nu ökat med mellan procent de senaste tre åren. Man säljer till 90 butiker i Skene, Bollebygd, Göteborg och Kungsbacka. Man säljer dessutom direkt till tre restauranger. Gårdsförsäljning och försäljning på egen gårdsbutik. 11 köttproducenter säger att de säljer från gård, via egen leverans eller gårdsbutik. Skattegårdens lantost Lammet & Bonden Holma Gårdsbutik Vikaryds köttbod Exempel på återförsäljare för potatis En producent säljer till Vänernpotatis Frukt, grön och rotfrukter Flertalet i övrigt säljer själva på gården, kör ut till butik, i gårdsbutik eller genom andelsproduktion. Exempel på andra återförsäljare specialiserade på ekologiskt närproducerat: Lokalt Göteborg Produkter från Göteborgsregionen Bondens Skafferi (Skåneföretag i Alingsås) Produkter från Skåne och Göteborg Vad krävs för att effektivisera försäljningen? Sammanställning av de lokala producenternas svar på frågan: Mer tid Bättre pris Kompetensutveckling Nya samarbetsformer Organisation Utveckla marknadsföringen Samarbete med restaurangerna Samarbete med handeln Andelsägd produktion Utveckla logistik och hubbar Distributionsnätverk Lokalt slakteri Lokalt mejeri Gårdsbutiker 51

52 Vad anser du / ni krävs för att utveckla hubbar om volymen ökar? Frågan rör möjligheter för att utveckla omlastnings och leveransställen för mer hållbar distribution till restauranger, handeln och kunder. Det finns en nyfikenhet och ett klart intresse hos de svarande för att utveckla fungerande samarbetsformer. Förutsättningen är att det är ekonomiskt hållbart. Intressant, vill ha mer information. Kanske en lösning för sälj av bär och mjöl Det förutsätter samordning Kan det löna sig är det intressant Behövs ökat samarbete Intresserad av Lokalproducerat i väst Det behövs ett distributionsnätverk Nya samarbetsformer Lokalt slakteri närmare / i Göteborg All mjölk går till Arla i dagsläget Vi är själva en hubb Utveckla hubbar med restaurangerna Ytterst är det en fråga om ekonomi Inte funderat på detta. I dag fungerar det Utöka samarbetet med lokalt Göteborg Ett lager för Lokaproduserat i väst här Spännande idé Krävs att det fungerar Mer grön produktion och förädling F Logistik Det är viktigt för de små och medelstora producenterna att en fungerande logistik utvecklas. Transport och omlastningar är ett praktiskt och ekonomiskt hinder för att få till utveckling av produktion, försäljning och ekonomi. Restaurangerna och handeln ser detta som ett avgörande hinder. Hur ser transporterna ut idag? Egen transport Samordnad transport Kund Producent Av 33 svarande på frågan framgår att en stor del av transporterna för köttproducenterna sköts av slakterierna. Potatisproducenterna får sin potatis hämtad av grossist. 5 producenterna av får och lam som kör själva till slakteri. Distribution av köttlådor till kund gör producenterna själv, genom återförsäljare eller genom egen gårdsbutik. Frukt och grönsaksproducenterna distribuerar genom gårdsförsäljning, egna transporter eller enstaka fall genom återförsäljare. Endast fyra producenter i LAB190:s projektområde är anslutna till Lokalproducerat i Väst med till dem tillhörande transportsamordning. 52

53 Hur ser hubbsystemet ut idag? Följande svar speglar hur de lokala producenterna brukar olika hubblösningar: Lokalproducerat i Väst Grossisten hämtar Hubben är gården Har egen hubb Vänerpotatis är hubb Inget sådant Slakteriet är hubb Säljer på gården Lämnar till bonde i Gråbo Egen kylbil Någon km till uppköpare Säljer direkt själv Har ingen sådan lösning Lokalt Göteborg är hubb Statoil i Alingsås är hubb Hur säkerställer ni att restaurangerna får produkter i tid? Det meste som produceras av de tillfrågade producenterna säljs genom slakteriernas eller genom återförsäljarna till restaurangerna. Av 8 som svarat att de säljer till restaurangerna fördelas svaren som följer: Säljer allt till en restaurang Grossisten hämtar o säljer Vi kör själv Genom lokalt Göteborg Samplanerad leverans Kör själv annars för dyrt Hur bör ett effektivt transportsystem se ut? Intresset är stort hos de lokala producenterna för att hitta hållbara och mer klimatsmarta transportlösningar. Det är mycket långa transporter fram och åter. Förutsättningen är att det blir hållbart ekonomiskt. Något som är viktigt om man skall kunna bygga upp ett matturistsamarbete med restaurangerna. En sammanfattning av svaren fördelas som följer: Egna transporter Nära slakteri Lokal samlastning Måste vara klimatsmart Måste vara flexibelt Utv. av distributionsnätverk Organisation som är nära Gemensam kylbil och hubb Beställnings planering Hubb Lärjeåns trädgårdar Direkttrasport för färskt Utv Lokalt Göteborg Utveckla el-cittylogistik Samarbete när-transporter Lokal styckningsanläggning El cykel transporter färskt Lokalt gemensamt slakteri Hubb pelleterad gödsel Några exempel på svar: - Det borde finnas en slaktare med kylbil som körde runt i pilotområdet med en liten kylbil som rymmer 10 slaktkroppar. - Det skulle bli klimatsmartare om fler producenter samverkade. Ett nära slakteri med en styckningsanläggning och chark skulle förkorta ohyggligt. - Vore bättre och mer djurhumant med gårdsavlivning på plats. Viltet gör man ju så med. Det skjuts i skogen och transporteras sedan till slakt och styckning. 53

54 G Internationellt för ny lokal produktion Göteborgsregionen har en internationell befolkning med livsmedelskunskap från hela världen. Det är en betydande möjlighet för nya företag och nya jobb när det gäller ekologiskt närproducerade produkter och varor. Men det behövs en professionella samarbetsplattformar för detta. Hinder är tillgång till mark, kontakter, säkerheter för investeringar och kunskap om svenska regelverk och lagstiftning. I projektet har vi genomfört workshops och intervjuer runt detta tema. Föreningen Planta Panta Tree Göteborg Uganda Föreningen bildades i Bergsjön av svenskar med Ugandisk bakgrund för att arbeta med ökad lokal livsmedelsproduktion kopplad till trädplantering och agroforestry för klimatsmart lokal utveckling i Uganda och Rwanda. De har en vision och affärsplan för att skapa ett interkulturellt agroforestry och växthuskulturhus i nordöstra Göteborg med livsmedel som odlas i Uganda och Rwanda. De vill introducera agroforestry i Göteborg som i deras arbete är tätt kopplat till arbete för social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Ett viktigt fokus de har är att ge möjligheter för personer med olika funktionsnedsättningar att delta i grön produktion. Se vidare: Hope for Sustainable forest Göteborg Etiopien Föreningen har bildats av Svenskar med Etiopisk bakgrund i Göteborg som arbetar med agroforestry och lokalekonomisk utveckling i ett område i Etiopien. De söker samarbete med Göteborgs stad för att testa att utveckla ett lokalt internationellt samarbete via någon gård i Göteborg för utveckling av agroforestry också i Sverige som ekosystembaserad produktion i naturvård i stad och landsbygd, stadsbruk och lantbruk. Se vidare: Föreningen Hoppet i Hammarkullen Föreningen är en organisation med kvinnor från mellanöstern som förmedlar orientalisk mat till privatpersoner och företag lagad av kvinnor i Angered. Deras vision är att skapa hundratals jobb åt kvinnor i förorten. Se vidare: Sinan Jader, entreprenör för ekologisk kycklingproduktion Sinan Jader är entreprenör och ingenjör från Irak som tidigare bedrivit ett av Bagdads större företag i drift av växthusproduktion och fiskodling. Han arbetar på att söka mark och samarbetsparter för att starta upp ekologisk kycklingproduktion i Göteborgstrakten. Sarah Mubiru Initiativtagare till Planta Panta tree International HOPE FOR SUSTANABLE FOREST Planförslag av Milton Abili Aster Asgedom Ordförande, vattenvårdshanläggare Hajar Alsadan Ordförande i föreningen Hoppet Sinan Jader Ingenjör och entreprenör 54

55 H Göteborgs stadsbruk i ny affärsutveckling Fastighetskontoret har fått ett särskilt uppdrag att stödja stadsbruk, stadsnära odling och kommersiell grön produktion i Göteborg. Arbetsteamet på fastighetskontoret arbetar därför också för att stadens jordbruksmark i betydligt högre grad än i dag skall bli produktiv med ekologiska odlingar. Ett banbrytande arbete för att stödja nya kommersiella aktörer inom ekologisk matproduktion där man också verkar för att nya marknader skall skapas för lokalproducerade livsmedel i staden. Stadsnära odling är ett banbrytande arbete som en del i ett långsiktigt miljöarbete som ska utveckla staden mot en större hållbarhet. Man vill främja stadsnära odling som också bidrar till biologisk mångfald och försköning av staden, därmed ökade möjligheten att semestra hemma i sin egen stad. Se vidare länk: Nedan nya kommersiella växthuset på Bergums Mellangård. I Agroforestry för nytt bruk av stad och land Agroforestry är en ny möjlighet i bruket av obrukade naturresurser i stad och på landsbygden som växer stort runt om i världen. När man köper mat som garanterar mänskliga rättigheter och bevarande av naturens ekologiska hållbarhet då är det inte sällan producerat genom agroforestry. Många utrikesfödda svenskar i vår region kommer från länder där bruket av agroforestry är stort. Vad är agroforestry Agroforestry är ett naturbrukssystem som integrerar skogsbruk, fruktbärande träd och buskar med odling och djurhållning för att skapa en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Den november genomfördes genom Stadslandet Göteborg, i Angered, Skandinaviens första agroforestrykongress. Kongressen var möjlig att genomföra tack vare samfinansiering av Göteborgs stad, Mistra Urban Futures och Västra Götalandsregionen och den internationella forskningsorganisationen Fokali. 25 olika organisationer stod bakom kongressen. Se vidare: Frågor som lyftes var Europeiska Agroforestry unionen: euraf.isa.utl.pt Kan vi i lokal internationell samverkan på ett nytt sätt bruka de stora obrukade naturresurserna i staden och på landsbygden? Kan detta skapa nya klimatsmarta socialt hållbara jobb och företag liksom biologisk mångfald och försköning? Nätverket Agroforestry city Göteborg Några av deltagarna i nätverket Agroforestry city Göteborg Nätverket Agroforestry City Göteborg har initierats bland annat av Planta Panta Tree, Hope For Sustainable forest, Botaniska Trädgården, Humanekologiska institutionen på Göteborgs Universitet m.fl. deltagit. Ett likande nätverk för Västra Götaland har föreslagits. 55

56 3.4 Samverkansformer - säljkanal och logistik Nedan följer lokalproducenternas, restaurangernas, kockarnas och övriga turist- och besöksnäringens önskemål vad gäller säljkanaler och logistik. Vidare presenteras även olika verksamheter som bedriver produktion, sälj och/eller logistik. Hur marknadsföra sig? Lokalproducenterna beskriver att de brister i förmågan att sälja och marknadsföra sina produkter och ser därför att de skulle ha en stor nytta av en tydliga sälj- och marknadsföringskanal. Vart ringer restaurangerna? Restaurangerna och kockarna undrar vart ringer jag för att beställa?. I dagsläget får restaurangerna själva leta efter råvaror och det hade varit till stor hjälp om restaurangerna och kockarna hade ett ställe dit de kan ringa för att lägga sina beställningar. Vilja till samarbete? Lokalproducenterna liksom restauranger och kockar ser gärna ett samarbete med relevanta aktörer för att hitta lämpliga logistik- och distributionslösningar från lokalproducent till restaurang. En sammanfattande slutsats bland lokalproducenterna är att de flesta redan arbetar så mycket, att de inte har tid att fundera över logistiska frågor på en högre nivå. Enligt lokalproducenterna har de flesta en rätt väl fungerande lösning i dagsläget. Många har ett samarbete med Scan, Arla med mera som kommer och hämtar majoriteten av volymen direkt på gården. I Bergum/Angered har ett samtal förts mellan en del av de lokala producenterna inom ramen för Stadslandet Göteborg samarbetet. De ser behovet av samverkansvinster på olika plan, inte minst när det gäller transport till och från slakteri och därefter till kund. En aktör har avtal där slakteriet levererar direkt ut till kund. En annan producent har fått i gång eget styckeri och gårdsbutik med god försäljning. Det blir då kunden som kommer till producenten. I grunden är gruppen i Bergum - Gunnilse positiva till så väl samordning av transporter som hubbar. I dagsläget är produktionen dock för liten. Hinder och möjligheter i logistiken Förutom restaurangernas och kockarnas svårighet att veta var de skall lägga sina beställningar lyfter de också fram en utmaning i logistiken som ytterligare försvårar deras inköp av ekologiska och närproducerade produkter. Restaurangerna menar att stora speditionsbolag som Menigo och Cervera köper upp större volymer av lokalproducenter till ett lägre pris. Restaurangerna får betala ett mycket högre pris hos lokalproducenterna eftersom volymerna inte är lika stora. En speditionsaktör som levererar både små- och storskaligt i Göteborg och som enligt några av deltagarna i workshopsen anses vara den bästa just nu i Göteborgsregionen är GLC - Göteborgs lastbilscentral. 56

57 Exempel på sälj och logistiklösningar Bondens Skafferi Ett exempel på verksamhet som lyckats finna säljoch logistiklösningar är Bondens Skafferi i Skåne som även har börjat leverera till Västsverige. Enligt Bondens Skafferi finns det runt 400 småskaliga verksamheter som erbjuder en uppsjö av närodlade produkter. Se vidare: bondensskafferi.se Andreas Lindskog och andra krögare på Bondens Skafferi upptäckte av egen erfarenhet att det saknades en samordning och effektivitet kring vilka produkter restauranger och butiker vill ha. Bondens Skafferi är länken mellan krögare, köksmästare och butiksägare på efterfrågesidan och lokalproducenterna på utbudssidan. Bondens Skafferi erbjuder en översyn av vad Skånska producenter har att erbjuda, möjlighet till beställning och distribution. Grönsakshallen i Sorunda Grönsakshallen Sorunda i Hägersten erbjuder lokala produkter och distribution till krögarna. Grönsakshallen Sorunda grundades 1985 som enligt Sorunda själva anses vara grundat tillsammans med Sveriges duktiga kockar. Bolaget är ett dotterbolag till Martin & Server som ägs av Axel Jonson AB och familjen Oldmark. Kooperativet Mont Tauch Enligt kooperativet Mont Tauch arbetar de med hållbart jordbruk. Tills nyligen skötte de all distribution på egen hand, men fick för stora lager med negativa ekonomiska resultat. Då lade de över all utländsk distribution på en stor aktör i vinbranschen, les Grands Chais de France, som arbetar med kvalitetskontroll, partnerskap med vinproducenterna, distribution och marknadsföring. Den inhemska distributionen sköts dock fortfarande direkt av kooperativet, som enligt Thorbjörn Ludvigsson på Janake Wine Group är ultramodernt och en förebild i branschen. Se vidare: mont-tauch.fr 57

58 Lokalt Göteborg Ett exempel i Göteborg är Lokalt Göteborg HB som startade vintern/våren My Adra kartlade tillsammans med kocken Linus Ström Göteborgs utbud och efterfrågan på lokalproducerade produkter samt hur logistiken runt denna marknad såg ut. Visionen för Lokalt Göteborg är att vara det primära alternativet för lokalproducerade produkter från Göteborg med omnejd och att på sikt arbeta mot majoriteten av restauranger i Göteborg. Idag levererar Lokalt Göteborg HB till restauranger som Upper House, Bhoga, Hotell Pigalle, Restaurang Koka, Restaurang Familjen, Enoteca Maglia och Hotell Bellora. Se vidare: lokaltgbg.se Lokalproducerat i Väst Lokalproducerat i Väst (LPIV) är ett resurscentra för småskaliga livsmedelsproducenter i Västra Götaland (VGR) där VGR skall bli den ledande regionen inom lokal mat. Centrat erbjuder LPIV rådgivning i form av bland annat sälj, ekonomi, personalfrågor, produktion, miljö och kvalitet. LPIV erbjuder också tillgång till nätverk och samverkan med andra organisationer och matföreningar. LPIV arbetar vidare med kompetensutveckling samt stöttning vid deltagande på olika mässor och evenemang. LPIV arbetar med Logistik med logistik där ambitionen är att skapa hubbar med bra täckning i regionen. I dagsläget finns tre hubbar och ytterligare två eller tre beräknas vara klara att starta inom en ganska snar framtid. 7 Se vidare: 7 ( 58

59 Livsmedelsstrategier för städer Världen över finns en ökande insikt om vikten av ett mer hållbart system för matförsörjning. Universitet i Melbourne har tagit fram ett verktyg för att hjälpa städer att planera för en lokal matförsörjning, en hörnsten i ett hållbart samhälle. I sin rapport har de listat ett tjugotal fallstudier och föregångare på området. Bland dem kan nämnas kanadensiska Vancouver, som har en mycket ambitiös mat-strategi som syftar till att möta ekonomiska, sociala, miljö- och hälsomässiga utmaningar. Strategin omfattar hela mat-systemet från produktion och förädling, till säker tillgång och distribution, samt återvinning av matavfall. Se vidare: vancouver.ca/people-programs/food.aspx Vancouvers Livsmedelsstrategi i Canada När det kommer till distribution arbetar Vancouver för att förbättra infrastrukturen för förvaring och transport, stötta lokala producenter i staden och regionen samt öka antalet platser där lokal och hållbart framställd mat är tillgänglig. Vancover har bland annat satsat på lokala mat-hubbar som knyter samman köpare och säljare. Dessa kan se lite olika ut, från Farmers Markets, Community Centres till onlinemarknadsplatser och har olika målgrupper till exempel kockar, kommersiella kök för mat-entreprenörer, skolkök med flera. Vancouver drar slutsatsen att hubbarna spelar en viktig roll i matinfrastrukturen för ökad försäljning, framväxt av nya småtill medelstora företag, samt som innovativa centra i en lokal matekonomi. Förutom hubbarna arbetar staden också med bland annat Food Business Incubators, Offentlig upphandling av lokalproducerat och Community Kitchens och City of Vancouver. What feeds us: Vancouver Food Strategy, januari Sustainable food in urban communities Även inom EU pågår olika initiativ. Programmet Urbact har till syfte att skapa en hållbar integrerad stadsutveckling inom unionen och omfattar bland andra projektet Sustainable Food in Urban Communities. Enligt deras rapport Developing lowcarbon and resource- efficient urban food systems är logistiken runt lokalproducerat gods problematisk och resursoch miljöeffektiviteten omdebatterad bland experter. I rapporten tar man upp olika Best Practises bland städerna i nätverket. 8 Se vidare: urbact.eu/sustainable-food-urban-communities 8 ( 59

60 El-fordon och cyklar för transport Där finns många olika exempel på hur städer har försökt lösa problemet med den kritiska sista kilometern, bland annat genom att utnyttja kanalgående båtar, el-fraktcyklar och elbilar. Se vidare: plingtransport.se Amertsfoort i Holland Holländska Amersfoort finns bland de städer som har inlett ett arbete tillsammans med alla tänkbara transportintressenter. Detta för att hitta möjliga synergier och kopplingar mellan utbud och efterfrågan inom stadens logistiska flöden, där både offentliga och privata transportörer ingår. Bryssel i Belgien och Lyon i Frankrike Bryssel och Lyon är två städer som försökt skapa centralt belägna hubbar, med lite olika problem och resultat, bland annat på grund av höga markpriser och rädsla för konkurrens. I Lyon finns idag dock BIOAPRO. Det är en 200m 2 hubb belägen 25 km utanför stadens centrum med största delen varor producerade inom en radie av 80 km. Härifrån säljs ekologisk mat till restauranger och kök i staden. Producenter och matförädlare äger hubben kooperativt. Tre procent av producenternas inkomst från försäljningen via hubben går tillbaka till densamma. Onlinetjänster i Holland för lokalproducerat Se vidare: I Holland har en stor logistikfirma, Deli XL, skapat en onlinetjänst som erbjuder transport av lokalproducerade varor genom sitt redan existerande logistiknätverk. De förmedlar även B2B mellan tillräckligt stora uppköpare och producenter. 9 Deli XL en rikstäckande mat distributör som har utvecklat distribution av regionala och lokala produkter som ett koncept. De har skapat en on-line plattform i vilken lokala producenter skall kunna presentera sina produkter baserad på shop-in-shop principen. De har utvecklat ett system som samlar de lokala produkterna på ett sätt som fungerar för restauranger och lokala marknadsplatser. De är länken mellan restaurangerna, marknadsplatserna m.fl. och de lokala producenterna för att få den volym och leverans som behövs. Se vidare: 9 ( the online fresh market vers247.nl ) 60

61 3.5 Marknad Restaurangernas efterfrågan Restaurangerna beskriver att de är villiga att beställa i förväg, det vill säga beställningskontrakt eftersom det är svårt att hitta bra ekologiska och närproducerade produkter. Restaurangerna skulle gärna vilja se produktion av (se tabellen nedan): Djur Grönsaker och rotfrukter Frukt Kyckling Lamm Potatis Gul lök Pepparrot Morötter Sparris Svamp Blåbär Hallon Körsbär Samverkansformer Exemplet Klädesholmens Seafood AB Ett exempel på företag i närområdet som har lyckats med sammanslagning av ett antal konkurrerande bolag till ett bolag med gemensam lokalproduktion är Klädesholmen Seafood AB. Per Ape-Persson. VD beskriver att det fanns cirka 12 företag på Klädesholmen när han började arbeta I slutet av 90-talet var de ungefär fem företag. På grund av internationell konkurrens och succession gick fyra av företagen 2002 ihop till ett gemensamt bolag och bildade Klädesholmen Seafood AB. Företagen kom också överens om att gemensamt gå under varumärket Klädesholmen. Per Ape-Persson beskriver vidare att de nyligen öppnat en ny stor anläggning på fastlandet, två kilometer från de tre ursprungliga fabrikerna som ligger ute på Klädesholmens ö. Anläggningen ligger även 100 meter från deras kyllager. Fram till 2015 har det gemensamt bildade Klädesholmen Seafood AB haft produktionen i sina respektive fabriker, men har nu bildat en enhet även för produktion. En fabrik kommer bolaget dock ha kvar ute på ön för att behålla företagets historik och för de anställdas känsla för varumärket. Per ser med spänning fram emot att följa hur logistik och distribution kommer att påverkas när all produktion är samlad under ett tak. 61

62 Franska vinbönder i kooperativ samverkan. Kooperativet Mont Tauch i Frankrike som startade med 9 vinproducenter har idag 300 medlemmar vilka uppnår en årlig produktionsvolym på cirka 12 miljoner flaskor. Kvalitetsfokusering är monumental, enligt den svenska importören, Janake Wine Group. De vinbönder och medlemmar som levererar druvor av de högst uppsatta kvalitetsmålen erhåller till exempel ett 25 % högre pris för sina druvor än det normala och vid exceptionell kvalitet det dubbla priset. La Chablisiennes historia går tillbaka till 1923 när ett antal vinodlare, mot bakgrund av den ekonomiska krisen under denna period, grundade ett vinkooperativ i hjärtat av Chablis, för att tillsammans sälja sina viner. Fram till mitten av 1950-talet förde medlemmarna sina viner till La Chablisienne som sedan tog hand om blandningen och sålde större delen av produktionen till grossister och vinhandlare. Så småningom och med en önskan om att skapa sin egen stil, beslutade La Chablisienne att ta in skörden direkt i form av must och även se till att man hade full kontroll över vinframställningen. Denna strategi har varit ett utmärkande drag för La Chablisienne fram tills idag. Idag har La Chablisienne cirka 300 medlemmar och tillsammans förfogar de över nästan 1200 hektar vilket är cirka 25% av den totala odlingsarealen i Chablis. De gör allt ifrån Petit Chablis till Grand Cru-viner. Av de sju Grand Cru-lägena kan Chablisienne erbjuda vin från sex av dem. Mest kända är de för Château Grenouille där de mer eller mindre är monopolägare av vingårdsläget, vilket är ovanligt i Chablis. Producenterna längs väg 190 och Restaurangerna i Göteborg Volymfrågan Den utmaning som lokalproducenterna upplever med restaurangerna är att kockarna oftast vill ha vissa delar på ett djur, vilket gör det svårt för lokalproducenten att sälja resten av djuret. En stor del av lokalproducenternas produkter säljs därför till livsmedelsbutiker så som Scan och ICA direkt för att de köper allt. På grund av det låga utbudet, beskriver kockarna att de sätter menyer på basis av tillgången på råvaror under året. 62

63 Liseberg köper idag 35-40% ekologiska produkter; dock har de inte ett krav på närodlade produkter. Aktörer som Liseberg och Gothia Towers behöver stora volymer och behöver god framförhållning vad gäller beställning. Restaurangerna behöver också längre beställningscykler. Både lokalproducenter och restauranger är överens om att efterfrågan på ekologiska och närproducerade produkter är mycket större än utbudet. Kommentarer bland kockar och restauranger Den övergripande kommentaren bland kockar och restauranger är att de är trötta på att det pratas för mycket och görs för lite: Kom igång nu! Hitta ett eller två case! Starta upp aktiva insatser nu! Sätt spaden i jorden nu!. Kvalitet Lokalproducenterna beskriver att de producerar bra produkter, dels för att många av dem har lång erfarenhet och kompetens av jordbruk och produktion men också för att Sverige har en av världens strängaste reglering för produktion. Lokalproducenterna oroar sig dock för att utbildningar inom jordbruk och produktion läggs ned runt om i Sverige, vilket kommer leda till att ingen i slutändan kommer kunna arbeta med jordbruk och produktion. Restaurangerna beskriver att lokalproducenterna inte alltid har den bästa kunskapen om lokalproduktion och att styckningen av djur inte alltid sker på rätt sätt. Restaurangerna och kockarna beskriver att det är viktigt att få fram kvalitativa produkter då dessa kan användas för att skapa ett speciellt varumärke för stad och land, till exempel kravmärkt Göteborgs Brässkyckling med skinnet kvar. Pris Enligt lokalproducenterna finns det en del konkurrens dem emellan, men deras stora problem är de stora livsmedelskedjorna dikterar villkoren. Enligt restaurangerna är påslagen på produkterna från lokalproducenterna mycket högre när restaurangerna skall köpa produkter än det pris ICA och Scan betalar, vilket gör att de har svårt för restaurangerna att köpa produkterna. Restaurangerna behöver mer marknadsmässiga priser för att kunna köpa större volymer. Byråkrati Lokalproducenterna beskriver att kontrollsystemet och regelverket från den offentliga sektorn vad gäller till exempel djurkontroll och certifiering är påtaglig. De privata livsmedelskedjorna har därutöver sina certifieringskrav, vilket tillsammans med de offentliga kontrollsystemen gör det svårt för lokalproducenterna att genomföra sitt arbete. 63

64 Lokalproducenterna uttrycker vidare att de olika offentliga aktörerna ibland gör liknande kontroller, vilket dels anses vara ineffektivt samt skapar extra kostnader för lokalproducenterna. Lokalproducenterna skulle önska att kommunerna här Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga, engagerade sig mer i deras verksamheter. De är överens om att Länsstyrelsen i Västra Götalands län har en relativt god kompetens i deras kontakt med lokalproducenterna. De är däremot osäkra på vad västra Götalandsregionen gör. Ett generellt önskemål från lokalproducenterna är att den offentliga sektorn bör ha en mer rådgivande roll och mindre av kontrollkultur. Flera uppger att miljöinspektörerna är nitiska och saknar kunskap. Kommunens syn på vad som är god djurhållning och livsmedelshygien upplever de som ett problem. Kontrollerna är också dyra för lokalproducenterna. Det tycks också finnas svårigheter för svenskar som har sitt ursprung i ett annat land att starta och driva verksamheter inom lokalproduktion, eftersom den svenska byråkratin upplevs svår och problematisk. 4. NÄSTA STEG 4.1 Steg 2: Pilot casen Utifrån resultaten av vårt arbete (intervjuer, möten, enkäter och workshops) med lokalproducenter, restauranger, kockar och övrig turist- och besöksnäring presenteras nedan förslag på två pilot case - Steg 2. Utvecklingssamarbete längs väg 190 Syftet är att få till stånd ett utvecklingssamarbete mellan de lokala producenterna och restaurangerna i alla steg från jord till bord som grund för att i steg tre kunna utveckla ett hållbart matturistsamarbete. Förslagen till pilot casen har diskuterats och utvecklats tillsammans med representanter för lokalproducenter, restauranger, kockar, besöks- och turistnäringen. Förslagen till pilot casen har också presenterats för och diskuterats inom referens- och styrgrupp för projektet. En tydlig vilja Pilot casen diskuterades ingående under workshopen den 23 februari 2016 där företrädare för samtliga deltagande intressentgrupper ställde sig positiva och uttalade en vilja att gå vidare och aktivt arbeta med pilot casen. Förutsättningar för steg 2 Grunden för Steg 2 är att efterfrågan på ekologiskt och närproducerad mat är mångdubbelt större än utbudet. Steg 2 är också av stor vikt för att skapa bättre förutsättningar för Steg tre. 64

65 Främst genom att det kan skapa större möjligheter för restaurangerna samt Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige att vidareutveckla många av de mataktiviteter som redan görs för staden och regionen samt utveckla nya. Projekttiden för Steg 2 är tre år med möjlighet till förlängning i två år. Förslagen Steg 2 och Steg 3 ligger i linje med: Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar för 2020 Göteborgs Stads Miljöprogram och Klimatprogram Initiativ för ökad svensk export inom jordbruks- och livsmedelssektorn 2015 (Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Tillväxtverket) med fokus på målen att öka antalet destinationer inom mat- och måltidsturism, öka utländska besökares inköp eller konsumtion av livsmedel i Sverige, produkt-, marknads- och företagsutveckling samt samverkan Samverkansmodell besöksnäringsfrämjare och företag i GR (Business Region Göteborg AB, Göteborg & Co AB, Turistrådet Västsverige AB) Pilot casen: Grönsaker och lamm/kyckling Under arbetets gång blev det tydligt att det finns en vilja, iver och förväntning hos såväl lokalproducenter som restauranger att omgående starta upp två pilot case för långsiktigt hållbar produktion, försäljning, distribution och konsumtion av ekologiska och närproducerade produkter. Utifrån respondenternas beskrivna önskemål och diskussioner föreslår vi två pilot case. Vi föreslår pilot case i syfte att skapa en win-win-situation för samtliga inblandade parter såväl lokalproducenter som restauranger och stad som landsbygd. Projektet inkluderar produktion, distribution och konsumtion av ekologiska och närproducerade : 1. Grönsaker 2. Kyckling och/eller lamm. Projekttid: 3 år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Målsättningarna med Pilot casen är: Fler arbetstillfällen, möjligheter att försörja sig och bättre livskvalitet. För såväl infödda svenskar som för många svenskar som kommer från olika delar av världen kan det skapas fler arbetstillfällen då många har en god kunskap vad gäller matproduktion inom såväl odling som djuruppfödning. Fler arbetstillfällen kan också skapas inom restaurangnäringen. 65

66 Stärka Göteborgs miljöprofil. Möjliggöra för staden att realisera sina politiska mål vad gäller ekologisk och närproducerad mat samt miljövänliga transporter. Stärka stadens och regionens profil som mat- och turiststad/region. Ökat intresset för producerad ekologisk och närproducerad mat. Mål koppat livsmedel, gröna näringar och miljöprogram Pilot casen ligger i linje med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar samt Göteborgs Stads Miljöprogram genom att pilot casen: Skapar en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion i närområdet. Kockarna i samråd med lokalproducenterna blir kvalitetssäkrare för produktion och utbildning, vilket förbättrar kompetensförsörjningen för bland annat livsmedelsbranschen. Kockarna blir ambassadörer för ekologisk och närproducerad mat som skapar en större medvetenhet om goda matvanor samt är trendsättare för stadens och regionens mat i Sverige och utomlands. Via kvalitetssäkring av lokalproduktionen skapar incitament för utveckling av nya varor och tjänster för en bland annat en hållbar livsmedelsförsörjning. Ökar lokalproduktionen och skapar en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång på matmarknad och närproducerad mat både i offentlig och privat sektor. Skapar en arbetsmodell för hållbar stads- och regionalutveckling som främjar bland annat nya arbetstillfällen och effektiviserar organiseringen av det livsmedelsfrämjande arbetet inom staden och regionen. Levererar ekologiska och närproducerade råvaror som bidrar till en ekologiskt hållbar stad och region. Skapar ett godare liv, inte bara med positiva miljömässiga effekter för stad och region, utan även positiva sociala effekter i form av ökad medvetenhet om näringsrik mat bland till exempel skolelever, men också ökad integration, tillgänglighet till ekologisk och närproducerad mat. Verka för att öka den biologiska mångfalden i stad och region genom lokalproduktion enligt agroforestrymetoder, samt genom kvalitetssäkring från kockar och lokalproducenter. Skapar incitament för turism i stad och region som skapar positiva ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga effekter. 66

67 Pilot case 1: Ekologiskt närproducerat grönt Pilot case 1 har till syfte att skapa en win-win - situation för såväl lokalproducenter som restauranger i stad som landsbygd. Projektet inkluderar produktion, distribution och konsumtion av ekologiska och närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter. 3 års projekttid Projekttid föreslås till 3 år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. För att lyckas med detta pilot case, rekommenderar vi följande insatser från deltagande aktörer: Göteborgs stad och regionen Mark för lokal produktion För att lokalproduktion av ekologiska och närproducerade produkter skall kunna bli verklighet, för att skapa en bättre livskvalitet hos människor, speciellt i segregerade områden, är det rimligt om kommunerna ser över möjligheten att säkerställa mark för lokalproduktion i dessa områden till en rimlig kostnad. Underlätta och erbjuda hjälp genom det svenska regelverket/byråkratin. Underlätta för svenskar som har sitt ursprung från andra länder i världen att starta företag och kooperativ. Den svenska byråkratin utgör ett stort hinder för invandrare och flyktingar att starta företag. Beställa ekologiskt närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter från producenterna. Garantera en basvolym av kvalitativa grönsaker, frukt och rotfrukter. I samtliga restaurang- och kockutbildningar inkludera mer utbildning om ekologisk och närproducerad mat. Aktivt medverka till miljövänliga transporter med hjälp av kollektivtrafik. Marknadsplats/hubb för allmänheten och restauranger till exempel på Kungstorget. Restaurangerna Skapa möjligheter för produktion av högkvalitativa grönsaker, frukt och rotfrukter. Beställa ekologisk och närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter. Bidra till kvalitetssäkring. Kockar och restauranger är och fortsätter vara trendsättare för ekologisk och lokalproducerad mat. Intensifiera kockarnas arbete som trendsättare i till exempel skolor vad gäller kunskap om vikten av kvalitet, behovet och intresset för att äta nyttigt, ekologisk samt lokal och närproducerad mat. Våra kockar och restauranger skapar intresse bland allmänheten, såväl dem som bor, lever och verkar i Göteborg och mer långväga turister. Genom restaurangernas och kockarnas aktiviteter så som evenemang och storytelling marknadsföra och kommunicera dessa ekologiska och närproducerade produkter. 67

68 Lokala producenterna Affärsutveckla alternativt starta och driva företag inom livsmedelproduktion. Lokalproducenter samordnar sig till en röst att vilja detta. Samarbeta med restauranger för att säkerställa kvaliteten på lokalproduktionen. Samordna lokalproducenter för ett eller flera lokala slakterier för djur och produktförädling. Pilot case 2: kyckling och/eller lamm Göteborgs Stad har en policy om att 100 procent ekologisk kyckling skall serveras i den offentliga sektorn, vilket rör sig om drygt 200 ton/år. Den totala produktionen av ekologisk kyckling i Sverige ligger på cirka 600 ton/år. Det finns därmed ett tydligt behov av en ökad produktion, eftersom efterfrågan är större än utbudet. Det har också framkommit i workshopsen att utbuds- och efterfrågesidan behöver sammanlänkas på ett bättre sätt. Ekologisk kycklingproduktion Tillväxtpotentialen är mycket stor då endast 0,1 procent av all kycklinguppfödning i Sverige är KRAV-certifierad i dag. Den mycket stora efterfrågan inom både offentlig sektor och dagligvaruhandeln gör att organisationen KRAV räknar med att produktionen tar riktig fart under Både Bosarps kyckling och en ny kycklingentreprenör räknar med en flerdubbling av produktionen de kommande 1,5 åren. (KRAV 2015). Svår och kostsam uppfödning Svensk ekologisk kycklingproduktion har inte vuxit i takt med efterfrågan eftersom den har varit och fortfarande är behäftad med flera utmaningar. Rapporten Möjligheter för ekologisk kycklingproduktion i Sverige (SLU, 2010) tar upp de viktigaste utmaningarna: Det har saknats långsamväxande raser som passar EU:s regelverk. De snabbväxande slaktkycklinghybrider som funnits har inte tålt att bli så gamla som regelverket föreskriver (81 dagar jämfört med 5-6 veckor för konventionell kyckling) innan den slaktas. Det har funnits problem att hitta lämpligt foder för att kycklingen ska växa lagom och må bra. För ekologisk KRAV-kyckling råder högre krav på utrymmen och tillgång till bete än för konventionell. Rutinmässig förebyggande behandling med bekämpningsmedel och läkemedel mot olika smittor får inte förekomma i ekoproduktion, samtidigt som ekokycklingars utomhusvistelse anses öka risken för sjukdomar som Koccidios, Campolybacter, Salmonella och fågelinfluensa. Antalet slakterier i landet som sysslar med fjäderfäslakt är begränsat. Ett slakteri som ska slakta ekologiskt måste vara anslutet till KRAV-kontroll. KRAV-certifierad kycklinguppfödning skiljer sig markant från oekologisk uppfödning, vilket gör att det oftast handlar om ny produktion snarare än omläggning av befintlig produktion. 68

69 Förändringar och nya producenter Fortfarande 2016 lider ekokycklingbranschen av struktur- och småskalighetsproblem med betydligt högre kostnadsläge än för motsvarande konventionell produktion. Det är merkostnader hela vägen jämfört med konventionell uppfödning: En ekouppfödare får bara ha hälften så mycket kött per ytenhet Uppfödningstiden är den dubbla Foderkostnaderna är de dubbla Ekokycklingarna ska ha utomhusvistelse och täcks inte av försäkringar inom Svensk Fågel med mera (Jordbruksverket 2013, Odelros intervju). Inte desto mindre tror Åsa Odelros, Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion och rådgivare fjäderfäproduktion, att KRAV:s bedömning är riktig och att efterfrågan nu verkar resultera i betydligt ökad produktion. Bosarp och Reko Det finns idag två stora aktörer, Bosarps kyckling (Kronfågel) i Skåne och Reko kyckling, Östergötland, som knyter till sig nya producenter av ekokyckling. Bosarp, Reko och även Bjäre fågel (ej eko) har satsat på den långsamtväxande rasen Rowan Ranger från Skottland (Bosarp gård 2015). Företaget som importerar avelsmaterial och har hand om föräldradjuren är Lantmännen Swehatch i Flyingen (Svensk Fågel). Swehatch måste också växa in i en ökad efterfrågan på långsamtväxande kyckling. Eftersom ingen vill stå med överskott bör den som vill producera förankra att aktörer i framtiden vill ha kycklingar från dem, menar Åsa Odelros. Långsamtväxande hybrider ger ett annat kött med en annan smak och struktur än de snabbväxande raser konsumenter är vana vid. De blir också jämförelsevis större eftersom de får leva längre. (Bosarp Gård) Det kan vara svårt att hitta slakterier eftersom de stora slakterijättarna Guld- och Kronfågel knyter upp producenter till sig och jobbar med dessa. Det finns dock möjliga alternativ. Åsa Odelros nämner att i Västra Götaland Vara, Svenskt fågelkött AB och Movitz Trollhättan kanske kan kombinera sin nuvarande verksamhet med ekologisk slakt. Det finns inget i reglerna som förhindrar att ha ekoslakt i samma flöde. Livsmedelverket har en lista på fjäderfä-slakterier, undantaget de väldigt små. Dessutom finns Adelsåsen Kalkoner, som avlar för alla kalkonuppfödare i landet. Bengt Persson har bra kontakter i hela fågelbranschen samt ett småskaligt slakteri. Åsa Odelros föreslår att den som är intresserad av att starta produktion går via Bosarps och Reko kyckling. Den senare är fristående och består av ett nätverk av gårdar (Reko Kyckling). Det är kanske möjligt att bli producent via dem, vilket sannolikt är snabbare än att bygga upp en helt självständig verksamhet. 69

70 Lamm Produktionen av lamm bedöms av fårbönderna kunna mångdubblas längs väg 190. Sveriges produktion av får- och lammkött ökade med drygt 4 procent 2014 och med 6,5 procent första kvartalet Samtidigt ökade handeln i båda riktningarna och förbrukningen steg. Den svenska marknadsandelen fortsatte dock att minska både 2014 och första kvartalet 2015 och andelen är nu nere på rekordlåga 25,4 procent. 10 Ökad efterfrågan på ekologiskt lamm Med en kraftigt ökad efterfrågan är en utmaning att öka lönsamheten och producera det som marknaden vill ha. Kunskapsbrist är ett problem och många drar sig för stora kostnader. Detta beror bland annat på att vi här har sex månader vinter som kräver dyra byggnader. Av den anledningen blir lammköttet dyrare i Sverige än övriga Europa Lamm är förhållandevis lätt att hålla och går också förhållandevis snabbt att öka. Efterfrågan på lokalt producerat ekologiskt lammkött är betydande i Göteborg. De entreprenörer som satsar offensivt på att utöka sin lammproduktion har visat sig ha god förtjänst. Får som goda naturvårdare Eftersom stora delar av kulturlandskapet alltmer växer igen är får ett ytterst lämpligt djurslag som kan bidra till att råda bot på detta för att hålla landskapet öppet. De är också ett lämpligt djurslag att hålla bete i skogsmarker. Det behövs dock en samordning mellan dem som håller får för att utveckla näringen. Ett sådant arbete har initierats i Stadslandet Göteborg samarbetet genom nätverket Göteborg Får. Ett sådant samarbete bör fördjupas längs hela väg 190. Det handlar om samordning av produktion, marknadsföring och logistik. Fåruppfödare ser hinder när det gäller slakt och förädling som är trösklar för att öka produktionen. De är dock mycket öppna för att gå in i samarbete och hitta samverkansvinster, inte minst med restaurangsidan. De pekar också på utrikesföddas kunskap och möjligheter för utbildning i syfte att få in ny kompetens och arbetskraft för att utveckla produktionen. För att lyckas med detta pilot case, har samtal och intervjuer lett till följande rekommendationer av följande insatser från deltagande aktörer: 10 Källa Marknadsrapport får- och lammkött juni

71 Göteborgs stad och regionen Mark för lokal produktion För att lokalproduktion av ekologiska och närproducerade produkter skall bli verklighet, speciellt för människor i segregerade områden, utvecklar staden möjligheten att säkerställa mark för lokalproduktion i närhet till dessa områden till en rimlig kostnad. Underlätta och erbjuda hjälp genom det svenska regelverket/byråkratin Underlätta för svenskar som har sitt ursprung från andra länder i världen att starta företag och kooperativ. Den svenska byråkratin utgör ett stort hinder för invandrare och flyktingar att starta företag. Beställa stadens volym av ekologisk kyckling och/eller lamm från lokalproducenterna (200 ton/år). Garantera en basvolym av kvalitativ kyckling och/eller lamm. I samtliga restaurang- och kockutbildningar inkludera mer utbildning om ekologisk och närproducerad mat. Skapa förutsättningar för lokalproducenter för ett eller flera lokala slakterier för djur samt kök för produktförädling. Aktivt medverka till innovativa nya miljövänliga och klimatsmarta transporter. Marknadsplats och hubb för allmänheten och för restauranger till exempel på Kungstorget. Restaurangerna Skapa möjligheter för produktion av högkvalitativ kyckling och/eller lamm. Beställa ekologisk kyckling och/eller lamm från lokalproducenterna (ca 200 ton/år). Bidra till kvalitetssäkring. Kockar och restauranger är och fortsätter vara trendsättare för ekologisk och lokalproducerad mat. Intensifiera kockarnas arbete som trendsättare i till exempel skolor vad gäller kunskap om vikten av kvalitet, behovet och intresset för att äta nyttigt, ekologisk samt lokal och närproducerad mat. Våra kockar och restauranger skapar intresse bland allmänheten, såväl dem som bor, lever och verkar i Göteborg och mer långväga turister. Genom restaurangernas och kockarnas aktiviteter så som evenemang och storytelling marknadsföra och kommunicera dessa ekologiska och närproducerade produkter. 71

72 Lokalproducenterna Få till stånd ett samarbete i form av till exempel kooperativ för lokalproduktion. Nya entreprenörer och affärsutveckling för lokal livsmedelproduktion. Lokalproducenter samordnar sig. Samarbeta med restauranger för att säkerställa kvaliteten på lokalproduktionen. Samordna lokalproducenter för ett eller flera lokala slakterier samt utveckling av förädlingskök kopplat till produktutveckling. 4.2 Diskussion kring pilotcasen Under workshopen diskuterades de två pilot casen med fokus på marktillgång, produktion (kött, grönsaker, rotfrukter och frukt), klimatsmart logistik och efterfrågan (offentliga och privata aktörer). Diskussionsfrågorna kretsade kring: att fastställa deltagarnas inställning (positiva eller negativa) till pilot casen. möjligheter och utmaningarna vad gäller tillgång till mark för produktion och uppfödning deltagarnas prioriteringar gällande vad som skall produceras restaurangernas respektive lokalproducenternas största möjligheter och utmaningar största möjligheterna och utmaningarna inom logistik. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna som deltagarna kom fram till. Synpunkter från deltagare på pilot casen Deltagarna från såväl lokalproducenter, restauranger, kockar, turist- och besöksnäringen samt representanter från universitet/livsmedelsforskning är samtliga positiva till pilot casen och vill gärna gå vidare och aktivt medverka i ett genomförande. Deltagande intressenter är villiga att en arbetsgrupp sätts samman av producenter, restauranger, kockar och logistikaktörer tillsammans med representanter från stad, region och universitet lett av koordinatorer för att genomföra pilot casen. Möjligheten att lyfta in dessa pilot case avseende ekologisk och närproducerad mat i Göteborgs stads stora arbete Göteborg 2021 har diskuterats. Möjligheter och utmaningar i markfrågan Göteborgs stad och kommunerna inom studiens upptagningsområde äger en hel del mark som skulle kunna ställas till förfogande. En hel del mark i Göteborgs stad är utarrenderad, men där pågår ett arbete att få arrendatorer att ställa om till matproduktion och minska arealen som idag brukas som betesmark för hästar. Deltagarna är överens om att det krävs mark från stad och region för att öka produktionen. 72

73 Produkter som bör prioriteras inom ramen för förslagen Deltagarna var samstämmiga att produktområdena nedan föreslås prioriteras i casen: PILOT CASE 1 PILOT CASE 2 Grönsaker, rotfrukter och frukt Potatis Gul lök Pepparrot Morötter Sparris Svamp Blåbär Hallon Körsbär Djur Kyckling Lamm De möjligheter och utmaningar som deltagarna gemensamt diskuterat. Viktigaste faktorerna är presenteras i tabellerna. Grönsaker, rotfrukter och frukt + Stor efterfrågan från restauranger, privatpersoner och kommuner + Kan skapa arbetstillfällen + Liten lokal konkurrens + Direktförsäljning till småbutiker + Gårdsbutik - Butikerna vill köpa stora volymer - Svårt att hitta gårdar - För få entreprenörer på växthusproduktion - Dålig lönsamhet (bär) - Biltullar skapar logistikproblem - Livsmedelslagstiftning Kyckling + Göteborgs Stads policy om 100% ekologisk kyckling (drygt 200 ton/år) + Tillväxtpotentialen hög (0,1% av Sveriges kycklinguppfödning är KRAVcertifierad) + Bosarps kyckling räknar med flerdubbling av produktionen kommande 1,5 åren + Kan skapa arbetstillfällen för infödda svenskar och svenskar som har sitt ursprung i andra länder med erfarenhet av näringen - Liten totalproduktion i Sverige ca 600 ton/år - Få kycklinguppfödare i studiens upptagningsområde endast en större - Ekouppfödare får ha hälften så mycket kött per ytenhet - Uppfödningstiden är den dubbla - Foderkostnaderna är de dubbla - Antal slakterier i landet som sysslar med fjäderfäslakt är begränsat 73

74 Lamm + Stor efterfrågan i Göteborg + Nya mindre slakterier ex Ljungskile startas + Kan skapa arbetstillfällen för infödda svenskar och svenskar som har sitt ursprung i andra länder + Bondens Skafferi har startat som nytt initiativ + Dahlbergs slakteri betalar bra + Länsstyrelsen Västra Götalands län och Hushållningssällskapet arbetar med stöd till lokala producenter + Lokalproducerat i Väst arbetar aktivt med lokala producenter och logistik frågorna + Vissa lokalproducenter har egen kylbil + Lammsläpp och gårdsbutiker med mera har ökat intresset och kunskapen hos hushållen - För mycket byråkrati svårt för mindre producenter - Tuff konkurrens från import - Dyra kontroller - Aktörer har inte tid att köpa direkt från bönder Närproducerat och EU:s upphandlingsdirektiv Frågan väcktes också om närodlat kan sätta mindre avtryck på miljön än ekologiskt. I och med att närproducerat inte är lagligt möjligt att kräva enligt EU:s upphandlingsdirektiv fördes diskussioner om det finns andra krav som kan ställas på produktion. Mot bakgrund av detta ombads Mats Rydehell, PhD, Innovationsrådgivare på Chalmers tekniska högskola att beskriva ovan problematik samt presentera några förslag på forskningsprojekt som har bäring i pilot casen. Snabbast växande mattrenden Närproducerat, småskaligt och regionala specialiteter är den snabbast växande mattrenden och blir för många ett sätt att skapa en hållbar livsstil. Lokal konsumtion gynnar den egna bygden och skapar fler arbetstillfällen. Allt fler lokala producenter, inte minst de ekologiska, ser nya utvecklingsmöjligheter i att sälja direkt till kund via gårdsbutiker, lådprenumerationer och lokala marknader. Att maten produceras mer nära kan leda till mindre transporter och att den inte behöver lastas om och lagras. Det kan både ge en färskare och fräschare kvalitet och minska klimatpåverkan. Ju fler kunder som frågar efter ursprung, äkthet och närproducerad mat desto större chans att även de stora aktörerna i livsmedelskedjan satsar mer på hög kvalitet och varor som är mindre anonyma. Vad är ekologiskt och klimatsmart? Är potatisen lokalt odlad om den är producerad med hjälp av konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och diesel? Är mjölken eller biffen närproducerad om bonden och kon bor i trakten men fodret kommer från områden i världen där regnskogen huggs ner för att bereda plats för foderodling? Detta importerade foder ger både ökade utsläpp av växthusgaser och stora skador på människor och miljö? Å andra sidan kan även fjärran upplevas som nära när en produkt är certifierad och det finns information om odlaren och det område där varan produceras även när det är långt borta. 74

75 KRAV- och Rättvisemärkningen ger goda möjligheter att ha en bra inblick i producenters metoder och förutsättningar och vad det innebär för såväl odlingsplatsens miljö som bondens och familjens hälsa och ekonomi att kunna sälja sina produkter till svenska konsumenter. Upphandling Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år inköp för uppskattningsvis 600 miljarder kronor. De offentliga inköpen regleras genom upphandlingslagstiftningen. För att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen måste offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser vid inköp. Detta framgår av reglerna för offentlig upphandling. Reglerna för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv och är till stor del likadana inom hela EU. Grundprinciperna bygger på objektivitet och öppenhet. De upphandlande myndigheterna ska vara sakliga och välja leverantör utifrån det som köps. Det får inte förekomma lojalitet mot det egna landets leverantörer eller tidigare leverantörer. Valet av leverantör ska ske på affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska få möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Offentlig upphandling finns till för att: främja kostnadseffektivt användande av skattemedel främja fri rörlighet inom EU undanröja ageranden som begränsar konkurrens underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor se till att det företag som säljer de efterfrågade varorna, tjänsterna eller entreprenaderna till de mest förmånliga villkoren vinner. Upphandling och problemformulering Vi kan konstatera från ovan att det finns ett intresse att tillvarata upphandlingsregler, det finns ett intresse att säkerställa hållbarhetsavtrycket av det man handlar och det finns ett intresse av att skapa närproducerad mat. Kan vi åstadkomma alla dessa samtidigt? Kan upphandlingsreglerna ställas så att vi skapar det vi vill åstadkomma och samtidigt skapar möjligheter för närproducerat? Istället för att kategoriskt hävda att allt skall vara ekologiskt, kanske man kan ifrågasätta vad ekologiskt är och om det vi bör åstadkomma genom detta kan genomföras genom att skruva på upphandlingsskrivningen? Kans vi sätta målen i en stegrande andel ekologiskt som gör det möjligt för lokala producenter att hinna med att ställa om? I samband med utvecklingsarbetet och projekt kopplat till Stadslandet och utveckling av ökad närproduktions av livsmedel kring Göteborg, föreslås att ett projekt knyts samman som på ett utredande sätt belyser ett antal frågeställningar: 75

76 Hur kravställning i upphandling kan ske: en tydligare koppling om lagstiftningen inte tillåter närproducerat, vad skulle vi kunna använda för ord och mätvariabler då för att få samma effekter (antibiotika fritt etcetera) beräkningar kopplat till produktion och logistik av närproducerade livsmedel i förhållande till krav kring ekologiska varor. Möjligheten att utveckla upphandlingen och målen från ett 100% ekologiskt omedelbart, till en succesiv ökning av andel ekologiskt satt mot ett specifikt mål och/eller år Jämför se vidare länk: an_ekologiska_narprod_livsmedel.pdf Restaurangernas och producenternas största möjligheter och utmaningar? Deltagarna var samstämmiga gällande ett antal faktorer som är de största utmaningarna: Kvalitet Volym För restaurangerna, kockarna och lokalproducenterna är kvaliteten på produkterna det viktigaste. Det handlar om alltifrån smak till styckning. En tydligare kravspecificering från restauranger och kockar efterfrågas av lokalproducenterna, vilket restaurangerna och kockarna är villiga att bistå med. Efterfrågan är större än utbudet. Det finns en möjlighet att odla många produkter på liten yta. Ett exempel i Göteborg är Kajodlingen Göteborg. Lokalproducenterna beskriver att det finns alldeles för få som är villiga att investera och arbeta med här aktuell produktion. Medelåldern bland lokalproducenterna är hög och många lokalproducenter vill inte växa. Det finns ett behov av yngre entreprenörer inom jordbruk. Deltagarna är samstämmiga när det gäller att svenskar som kommit hit från andra länder och har kunskap och erfarenhet av produktion av frukt och grönt eller djuruppfödning, samt är villiga att arbeta med produktion, är en stor potential (win-win). Logistik Lokalproducenterna, små- och storskaliga restauranger upplever logistikproblem i form av att få råvarorna i rätt tid. Det behövs en samordning av transporterna för lokalproducenterna har inte tid att köra runt och lämna ut produkter samtidigt som lokalproducenterna skall skörda. Små- och storskaliga restauranger har inte heller tid att åka runt och söka efter produkter. Deltagarna under workshopen är samstämmiga kring att logistikförslag enligt figur nedan bör testas. 76

77 Ekonomi Marknadsmässiga priser eftersträvas; tillgång och efterfrågan styr. Såväl producenterna som restaurangerna måste kunna bedriva verksamhet på ett lönsamt sätt. Den offentliga sektorn och restaurangnäringen behöver hjälpa till genom att beställa produkter. Detta underlättar för producenterna att hitta finansieringsmöjligheter. Ett annat sätt för producenterna att bedriva verksamhet och säkerställa produktionsvolymer och leveranser är att utveckla ett samarbete. Ett förslag kan vara att starta kooperativ eller gemensamt bolag

78 Steg 3: Utveckling av matturism Grunden för att utveckla samarbetet i Steg 2 är att utveckla den möjlighet som den betydande efterfrågan på ekologiskt och närproducerade livsmedel utgör. Steg 2- samarbetet mellan de lokala producenterna och restaurangerna är också av stor vikt för att skapa bättre förutsättningar för Steg 3. Främst genom att det kan skapa större möjligheter för restaurangerna samt Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige att vidareutveckla många av de mat-aktiviteter som redan görs både i staden och i regionen samt utveckla nya. Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige har sedan många år tillbaka ett samarbete för stad och region vad gäller turism. I detta samarbete bedrivs ett långsiktigt kontinuerligt arbete kring maten och dess strategiska roll i utvecklingen av Göteborg och Västsverige. Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige har i samarbete med restaurangnäringen byggt upp ett väl fungerande forum för matfrågor i stad och region som består av en rad olika aktörer, bland andra: Lokalproducerat i Väst Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Göteborgs Stad - måltidsservice SP - Taste & Flavor Center Göteborgs Restaurangförening Visita - bransch- /arbetsgivarorganisation svensk besöksnäring. LRF- Lantbrukarnas Riksförbund Förutsättningar för Steg 3 Steg 3 föreslås utarbetas från: Situationen i omvärlden Resultat och utkomst av Steg 2 Situationen och förutsättningarna för de aktörer som arbetar med turist- och besöksnäringen i Göteborg och regionen. 78

79 5. TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN Turismen/besöksnäringen är idag en av de snabbaste växande näringarna i Sverige och skapar både nya företag och nya arbetstillfällen. Turismen/besöksnäringen visar också upp kommuner och destinationer för såväl utländska som inhemska besökare och bidrar härigenom också till ökad inflyttning. I Sverige har besöksnäringen ett högre exportvärde än järn, stål och personbilar tillsammans. Antalet betalande gästnätter var närmare 4,5 miljoner år 2015 bara i Göteborg. Statistiken för Göteborg nedan är tagen ur Göteborg & Co Verksamhetsberättelse Turistnäringen arbete för unga Turistnäringen sysselsätter en hel del människor i tonåren och i tjugoårsåldern. Turistnäringen är starkt beroende av de unga på arbetsmarknaden (Hjalager & Andersen, 2001). År 2013 var nästan 50 procent av de sysselsatta i besöksnäringen 26 år eller yngre (Visita - Svensk besöksnäring, 2014). Social hållbarhet och turism Forskning visar att turismens sysselsättning ger tillgång till en mängd olika sociala nätverk, vilket i sin tur stödjer en förbättring av social och kulturell kompetens hos utrikesföddas arbetstagare (Janta, Brown och Lugosi, 2011). Dessa nätverk bidrar också till att kompensera för de negativa aspekterna av migration. År 2013 sysselsatte svenska besöksnäringen nästan 33 procent utrikesfödda inom hotelloch restaurangbranschen, medan den övriga arbetsmarknaden sysselsatte 14 procent (Visita - Svensk besöksnäring, 2014). 79

80 Special interest Matturism Matturismen är ett "special interest"-segment. Intresset för mat och matturism växer snabbt. Många städer och regioner använder mat och matturism som ett sätt att växa ekonomiskt, socialt, kulturellt och miljömässigt. Enligt UNWTO (2012) har matturismen blivit en av de mest dynamiska och kreativa delarna av turismen. Matturismen är ett sätt att stimulera lokal, regional och nationell ekonomisk utveckling. Correia et al., (2008) uppskattar att uppemot 25 procent av turistutgifterna tillskrivs livsmedelsprodukter. Korea, Spanien och Italien är exempel på länder som har varit framgångsrika med att profilera sina nationer som matland och har lockat en hel del matälskare (se Getz et al., 2014). Exempel på städer som strategiskt arbetat för att göra maten till en Unique Selling Point (USP), den viktigaste eller en av de viktigaste produkterna för att besöka en stad är Charleston i South Carolina (USA) och San Sebastián i Spanien. Exemplet Bergum Gunnilse Utveckling Ett exempel på ett samarbete som skulle bli ett viktigt nav i ett sådant utvecklingsarbete längs väg 190 är utvecklingsgrupp Bergum Gunnilse Utveckling. Bergum-Gunnilse Utveckling är en ideell förening som utvecklats i samarbete med projektet Stadslandet Göteborg med målet att utveckla sin stadsnära bygd. Man vill verka för samverkan mellan företagare, odlare, uppfödare, hantverkare och kreativa näringar med flera för utveckling av Bergum Gunnilse. Ett mål Bergum Gunnilse Utveckling har är att kunna verka man där man bor och tillsammans stärka området. Utvecklingsgruppen har i dag ca 6 arbetsgrupper inom olika utvecklingsområden. Frågorna om lokal turism och ökad lokal livsmedelsproduktion är viktiga frågor för dem i LAB 190 samarbetet. Föreningen har varit en viktig motor i Festa Via 190 som är Sveriges längsta gatufest i LAB 190 samarbetet. Se vidare: bergum-gunnilse.se och 80

81 Exemplet Tikitut - Community-based tourism Tikitut är en nytänkande organisation under dynamiska utveckling i nordöstra Göteborg för hållbar turism som också berör lokal mat och matkultur. Några utdrag från deras hemsida: Vi ser ett framtida nordöstra Göteborg som med hjälp av lokalt förankrad besöksnäring byggt upp nätverk av lokala, regionala, nationella och internationella aktörer, där lokala aktörer samarbetar för att skapa områdesspecifika boenden och upplevelser. Invånarna erbjuder Bed & Breakfast och får extra inkomster till dem själva och även kunder till andra företagare i nordöstra Göteborg och i nätverket. Vi vill vara en aktör som bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. De har bland annat samverkat i matkulturresan i boken Från Donsökaka till Maklobe i Bergsjön av Anna Cederberg Gerdrup. Om Tikitut se vidare: tikitut.se Se vidare: matkulturellresa.se Exemplet Festa Via Den stora festen längs väg 190 utvecklar samarbetet mellan stad och land. Festa Via 190 är Sveriges längsta gatufest som sträcker sig 7 mil från Nordöstra Göteborg till Nossebro. Den arrangeras nu för andra gången 9-11 september 2016 med stöd från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd. Under flera år har VGR stöttat kulturella och kreativa näringar i Västra Götaland. Festa Via är ett sätt att stärka och synliggöra aktörer i landskapet längs väg 190. I området finns över 500 företag inom gröna och kulturella näringar som turism och matförädling. Festa Via 190 är en del av ett långsiktigt arbete för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling längs vägen för lokal utveckling i samspel mellan stad och land. Se vidare: Illustration: Sofia Brolin

82 Exemplet Retrovägen väg 190 Tanken på att skapa en Retroväg längs väg 190 föddes år 2010, då några retroentusiaster bestämde sig för att lyfta fram alla Nossebros fina interiörer och exteriörer från 50-, 60- och 70-talen växte projektet, på Essunga kommuns initiativ, till en hel Retroväg och 2015 införlivades ännu fler besöksmål när Retrovägen fortsätter upp genom Skaraborg. Retrovägen och Retro Nossebro intresserar sig särskilt för 50-, 60- och 70-talen, tre decennier av kulturarv väl värda att uppmärksamma. Längs de slingrande småvägarna finns skatter från förr caféer, bensinmackar, butiker, restauranger, museer och mycket mer. Retrovägen har en sydlig sträckning som följer väg 190 från Nossebro till Göteborg och en nordlig sträckning som slingrar sig från Nossebro upp genom Skaraborg. I mitten finns retrosevärdheternas högborg Nossebro i Essunga kommun. Från 2016 drivs Retrovägen i föreningsform i samverkan med kommunerna längs Retrovägens sträckning. Läs mer om alla smultronställen och kommande retroevenemang på hemsidan. Du kan även följa oss på Facebook och Instagram. Se vidare: 82

83 6 REFERENSER Bosarp gård (2016) Correia, A., Moital, M., Ferreira Da Costa, C. & Peres, R. (2008). The determinants of gastronomic tourists satisfaction: A second-order factor analysis. Journal of Foodservice. 19, Getz, D., Robinson, R., Anderson, T. & Vujicic, S. (2014). Foodies and Food Tourism. Oxford: Goodfellow Publishers Limited. Hjalager, A. M., & Andersen, S. (2001). Tourism employment: Contingent work or professional career?. Employee Relations, 23(2), International Youth Foundation (2013). Creating Opportunities for Youth in Hospitality, accessed at Hospitality.pdf on 1 December 2015 Janta, H., Brown, L. and Lugosi, P. (2011). Migrant relationships and tourism employment. Annals of Tourism Research. 38(4), pp Jordbruksverket (2013) KRAV (2016) Porter, M. (1990). The Competitive Advantage of Nations. New York: The Free Press. Porter, M. (1998). Clusters and the new economics of competition. Harvard Business Review, 76 (6), Porter, M. (2000). Location, competition, and economic development: Local clusters in a global economy. Economic Development Quarterly, 14 (1), Reko kyckling (2016) SLU (2010) Svensk Fågel (2016) Swedish Agency for Economic and Regional Growth & Statistics Sweden (2015). Key figures for tourism in Sweden Tourism Satellite Accounts for Sweden. Stockholm Swedish Tourism (2015). Movie created by the Swedish tourism. Visita Swedish hospitality industry (2014). Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda. Stockholm VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Göteborg & Co Träffpunkt AB och Göteborg & Co Kommunintressent AB (2016). 83

84 Vujicic, S., Getz, D., & Robinson, R. (2013). Food tourists: Who are they, what do they want, how do you package offers, and reach them? On behalf of the Swedish Board of Agriculture, the County Administrative Board in West Sweden and Gothenburg & Co. World Travel & Tourism Council (2015). Travel & Tourism Annual update summary. London. World Tourism Organization. United Nations (2012). Global Report on Food Tourism. AM Reports: Volume four. Madrid World Tourism Organization. United Nations (2015). Tourism Highlights, 2015 Edition. Madrid Åsa Odelros, , telefonsamtal ( ) 84

85 ETT SAMVERKANSPROJEKT SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG Bil 1 Enkät för utveckling av matturism Längs väg 190 Denna fördjupande enkät bidrar till att vi tillsammans skall kunna söka vägar att utveckla matturismen och ökad lokalproduktion av kvalitetslivsmedel i samverkan med restaurangbranschen, handeln och offentliga sektorn. Namn: Företag: Typ av verksamhet: Adress: E-post: Telefon: 85

86 A. Allmänna frågor om den egna produktionen Frågorna på detta blad gäller hur du ser på utvecklingen av din/er egna verksamhet. Styrkor i den egna produktionen? Utmaningar (ex hinder för utveckling) Samverkan mellan lokalproducenter Samverkan med restauranger Samverkan/nätverk med andra - aktörer Övrigt Hur ser det ut idag Framtiden Graderas dessutom i skala 1 5 i bedömning där 1 är låg grad och 5 är hög. B. Vad produceras? Frågorna under B på sidorna framöver rör vad du/ni producerar i dag djurhållning, frukt, grönsaker, kryddor och annat mängd / volym, utvecklingsmöjligheter och när under året. Vad produceras Vilka djurslag finns? Kapacitet/volym i dag Hur stor kan kapaciteten/ volymen bli? Hur ser produktionscykeln ut under året? Vilka frukter finns? Grönsaker? Kryddor? Annat som du / ni producerar? 86

87 C. Kompetens Fyll antalet aktörer/näringsidkare som du känner till som du/ni skulle kunna tänka er att samarbeta med eller få råd och hjälp av för att utveckla verksamheten? Ge gärna exempel på vilket sätt och hur ett sådant samarbete eller hjälp skulle kunna stärka och utveckla din/er verksamhet? C:3 rör vilka produkter du/ni skulle kunna tänka er att utveckla. Kompetensen rör Djur Frukt Grönsaker Kryddor Övrigt Hur många aktörer (antal) i ditt närområde/kommunen känner du till som du skulle kunna utveckla samarbete med och få hjälp av utifrån deras kunskaper för att utveckla din verksamhet. Ge gärna exempel. Hur många aktörer känner du till i ditt närområde/kommunen som skulle kunna bidra med sin kompetens för att utveckla nya typer av produktion i din verksamhet. Vilka nya typer av produkter vill du/ni satsa på / utveckla? Beskriv gärna varför och hur det kan fungera vad gäller volym, kapacitet och kompetens. Ange typ av produkt. D. Kvalitet på produkterna? Kvalitetsfrågorna är viktiga för att skapa viktiga mervärden så väl för försäljning som matturism. Det handlar då om så väl om livsmedlens kvalitet i sig men också förädling av olika slag. Kvalitet som rör Djur Frukt Grönsaker Kryddor Övrigt Kvalitet idag Ex förädlingsgrad, KRAV m.m.? Vad krävs för att kvaliteten skall bli bättre och volymen större? Vilken kompetens krävs för att kvaliteten skall bli bättre och volymen större? 87

88 E. Försäljning Under E skall vi ringa in möjligheter att komma över hinder för ökad försäljning. Frågan längst ut till höger om hubbar handlar om hur du / ni ser på möjligheterna att utveckla omlastnings och leveransställen för mer hållbar distribution till restauranger, handeln och kunder. Försäljning som rör Djur Frukt Grönsaker Kryddor Övrigt Försäljning idag? Vad krävs för att effektivisera försäljningen om volymen ökar? Vad anser du/ni krävs för att utveckla hubbar om volymen ökar? F. Logistik Logistiken och omlastning/ utlämningshubbar för leveranserna av dina/era produkter är ett stort hinder för att få till utveckling av produktion och ekonomi. Restaurangerna och handeln ser detta som ett avgörande hinder. Era svar och synpunkter här är därför mycket viktiga för dem. Logistik som rör Djur Frukt Grönsaker Kryddor Övrigt Hur ser transporterna ut idag? Hur ser hubb-systemet ut idag? Hur säkerställer ni att restaurangerna får produkter i tid? Hur bör ett effektivt transportsystem se ut? 88

89 Bil 2 Letter of Intent Samarbete mellan Göteborgs Resturanförening och Stadslandet Göteborg Klimatsmart, ekologisk och socialt hållbar närproduktion av livsmedel, när-logistik och matturism Vi har under hösten 2015 och våren 2016 inom ramen för samarbetet Stadslandet Göteborg deltagit i ett forsknings- och utvecklingsprojekt för utveckling av lokalproducerad mat och matturism i Göteborg och Göteborgsregionen. Projektets syfte och mål är att utveckla ett samarbete mellan lokala producenter, restaurang- och hotell-, turist- och besöksnäringen för ökad hållbar lokalproduktion och matturismkluster. Vi ser stora möjligheter till att skapa positiva effekter avseende: Öka integrationen: I Nordost, Göteborg Stad och regionen finns det många utrikesfödda svenskar som har stor kunskap och kompetens från sina tidigare ursprungsländer vad gäller såväl små- som storskalig livsmedelsproduktion och förädling (djuruppfödning, produktion av grönsaker, rotfrukter, frukt, kryddor m.m.). Genom en större och bredare livsmedelsproduktion och förädling kan fler arbetstillfällen skapas för dessa vilket är en viktig nyckel för att skapa bättre livskvalitet och ökad integration. Hållbarhet: Vi ser att det hos restaurangerna i Göteborg finns en kraftigt ökad efterfrågan av hållbart närproducerat ekologisk kvalitetslivsmedel liksom nya typer av livsmedel. Göteborgs stad arbetar aktivt för ökad hållbar ekologisk livsmedelskonsumtionen i stadens alla verksamheter. Efterfrågan är avsevärt större än utbudet och den lokala produktionen behöver därför mångdubblas. Detta utvecklingsarbete har som mål att skapa möjligheter för att öka den ekologiska, interkulturella och socialt hållbara livsmedelsproduktionen vilket därigenom skulle stärka Göteborgs Stads och regionens hållbarhetsprofil. Höja livskvaliteten för människor som bor i stad, regionen och på landet genom ökad sysselsättning: För såväl infödda svenskar som för många svenskar som kommer från olika delar av världen kan det skapas fler arbetstillfällen då många har en god kunskap vad gäller matproduktion inom såväl odling, djuruppfödning som förädling. Fler arbetstillfällen kan också skapas inom restaurangnäringen. Stärka stadens och regionens profil som mat- och turiststad/region: Vi ser att detta projekt skapar förutsättningar för att beställa mer närodlat och ekologiskt livsmedel samt aktivt delta i arbetet för att kvalitetssäkra lokalproduktionen. Det skapar också möjligheter att ta fram nya livsmedel och produktutveckla genom interkulturell förädling utifrån internationell matkulturkompetens som vi har i vår stad. Kockarna och restaurangerna blir i hög grad trendsättare för ekologisk och lokalproducerad mat. Kockarna kan också intensifiera arbetet i utbildningssammanhang vad gäller kunskap om vikten av kvalitet, behov och intresse att laga och äta nyttig, ekologisk samt närproducerad mat. Detta kommer kunna gynna såväl Göteborgare och boende i regionen som svenska och internationella turister. Vi är mycket angelägna av att konkreta och tillämpade innovativa utvecklingsprojekt kommer till stånd så snart som möjligt med Stadslandet Göteborg som samarbetsplattform. Vi är klart intresserade av ett aktivt, konkret och långsiktig samarbete i detta projekt. Vi vill också att detta forsknings- och utvecklingsprojekt får en fortsättning inom ramen för Stadslandet Göteborg. Utgångspunkten för projektet och beskrivning av de aktuella konkreta utvecklingsprojekten finns beskrivet i rapporten Livsmedelsproducenter utvecklar lokal samverkan kopplat till turism och besöksnäring. Göteborg, Göteborgs Restaurangförening Bengt Linde Ordförande 89

90 ETT SAMVERKANSPROJEKT SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG I RAPPORTEN Livsmedelsproducenter utvecklar lokal samverkan kopplat till turism och besöksnäring Steg 1 Förstudien/projektarbetet som presenteras i huvudrapporten. Steg 2 Föreslås - två pilot case att genomföras. Steg 3 Avser en vidareutveckling av arbete med matturism. De långsiktigt positiva effekterna som eftersträvas i de två pilot case som föreslås genomföras är att: Höja livskvaliteten för människor som bor i stad, regionen och på landet i form av sysselsättning. Öka inkluderingen av utrikesföddas och nyanländas kunskaper inom produktion, förädling, restaurang, handel och turism med mera. Öka behovet och intresset bland människor att äta ekologiskt och närproducerad mat (kravmärkt och socialt hållbart). Stärka matturism och turismen generellt för invånarna i Göteborg och regionen samt öka antalet matturister. Nya innovativa klimatsmarta samarbetsformer för hållbar lokalekonomisk utveckling mellan stad och landsbygd. Nya företag och ett stort antal nya hållbara arbetstillfällen skapas. För att skapa dessa positiva effekter är det nödvändigt att få en bild av hur vardagsutmaningarna ser ut för lokalproducenter och restauranger (besöks- och turistnäringen). Under de workshops som genomförts med representanter från de olika leden från jord till bord lyftes det fram ett antal konkreta utmaningar. Utmaningarna kretsar kring vägarna till utveckling av ökad produktion, mark, utbud (produktion och volym), kvalitet på produkterna, logistik och efterfrågan (från såväl offentliga aktörer som restauranger) samt pris och kostnader i alla led. 90