B2 Kalkhus. 1. Uppbyggnad

Transkript

1 B2 Kalkhus Uppdrag Byggår Klippans kromläderfabrik Miljöinventering av hälso- och miljöfarliga ämnen i byggnad 1918, genomgripande ombyggnad på 1970-talet Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Byggnadsarea Cirka 870 m 2 Plan 1; 830 m 2, plan 2 (entresolplan), 40 m 2 Användning Fd Bil- och däckservice, tidigare kalkhus Bilagor Planritningar och analysprotokoll återfinns som bilagor till Underlag till rivningsplan Tfn Direkt Fax anna.fjelkestam@ramboll.se Datum Unr Uppbyggnad p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b2\b2 kalkhus.doc Byggnaden har fasader av korrugerad plåt med en rad fönster strax under takfoten. Delar av väggarna består av de gamla tegelväggarna från den ursprungliga byggnaden. Det flacka taket är belagt med svart papp och har ett innertak av korrugerad plåt. Taket bärs upp av en längsgående limträbalk. Golvet är asfalterat och har troligen stenbeläggning kvar under asfalten. Vid östra gaveln finns kontor i två våningar inom samma takhöjd som övriga hallbyggnaden. I figur ovan syns kalkhusets södra plåtfasad samt tegelbyggnden som utgörs av kontoret (B1). Historiska data och byggnadskonstruktion är hämtade från Borg (2005) och i vissa fall kompletterad vid inventeringen. Ramböll Sverige AB Org. nummer

2 2. Verksamhet För tidigare verksamhet fanns bland annat garvvalkar, kalkvalkar och skavmaskiner samt en maskin för att renskära skinnen. Valkarna var uppbyggda av roteranden träcylindrar fyllda med vatten alternativt en blandning av kalk och vatten. Valkarna var i sin tur var placerade i betongcisterner (uppsamlingskar), som inte finns kvar idag. Från byggnad B4 finns rörledningar från kromblandningslokalen på plan 2 till valkarna. 3. Lösa inventarier Lösa inventarier har gåtts igenom i februari 2009 med avseende på om de måste omhändertas som farligt avfall. Eftersom inventarierna är lösa kan förhållanden vara ändrade vid start av städentreprenaden eftersom obehöriga besökare har varit i lokalerna. Vid den sydliga ingången finns ett antal gasoltuber som sannolikt är tomma. Totalt finns två större, en mindre, två ännu mindre och fyra små tuber. Vidare finns en metalltub med argon för svetsning. Vid gasoltuberna finns en plastdunk märkt med spritpenna Gift samt en 20 litersdunk fylld med cirka 10 liter gul vätska. Den gula dunken var märkt med cellulosaförtunning som bedöms vara originalinnehållet. I byggnaden finns ett helfat (200 liter) med spillolja samt ett helfat med öppen topp som innehåller oljefilter och tomma förpackningar. Vidare finns ett tomt oljefat, tre datorer och ett antal bilmotorer, (eller merparten av en motor). I tvättrummet i den östra delen finns diverse kemikalier och tomburkar, gasoltub, cirka 25 lysrör samt blybatterier. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b2\b2 kalkhus.doc 4. Inbyggda material Inbyggda hälso- och miljöfarliga material inom byggnad 2 förekommer främst i form av asbest, elavfall samt misstänkt PCB innehållande isolerglasrutor och kondensatorer. Taket bedöms vara täckt med samma slags papp som byggnad 3 och kommer således inte att ge upphov till farligt avfall vid rivning. 4.1 Asbest På kalkhusets östra fasad och en liten bit in på syd- och nordfasaden finns en sockel med asbest (provpunkt Sockel B2 ). För provpunktens placering och analysprotokoll se Underlag till rivningsplan. Totalt bedöms omkring 15 m 2 asbesthaltigt fasadmaterial kräva särskild hänsyn vid rivning. Bedömningen för- B2 Kalakhus av 7

3 utsätter att analyserad fasadskiva endast förekommer som sockel och inte som tidigare fasadskiva under hela fasadplåten. En liknande fasadskiva finns inomhus på plan två i den nordöstra delen vid sidan av värmeväxlaren. Storleken på skivan uppgår till omkring 5 m 2. De äldre proppskåpen med brun eller svart ryggsida har analyserats inom andra byggnader och innehåller inte asbest. En branddörrar med förmodad asbestisolering förekommer. Några asbestisolerade rörböjar har inte identifierats. 4.2 PCB I byggnadens överkant, strax under takfallet, finns en rad med isolerglasrutor utan synlig årstalsmärkning. Utseende liknar inte övriga identifierade isolerglasrutor inom byggnaderna som provtagits. Byggnaden har byggts om under talet då användningen av PCB fortfarande var tillåtet. Således kan det inte uteslutas att rutorna kan innehålla PCB i förseglingsmassan mellan glasrutorna. Totalt bedöms byggnaden ha ett 40-tal isolerglasrutor som kan misstänkas innehålla PCB. I byggnaden finns ett 70-tal lysrörsarmaturer som kan innehålla PCB-haltiga kondensatorer. 4.3 Metaller och elavfall I kontorsdelen, i byggnadens nordöstra hörn, finns en luftvärmeväxlare. I den del som endas nås från gatan finns ett kylskåp med köldmedium. På väggen, ungefär mittemot den sydliga ingången från gatan, finns en rund blå termostat med kvicksilver innehåll. Kvicksilvret är synligt genom en glasruta och är placerat i en glasampull. 5. Av verksamheten påverkade material p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b2\b2 kalkhus.doc I tidigare rapport (Ramböll 2005) nämns att Den helt dominerande garvningsmetoden vid Klippans läderfabrik var kromgarvning med basiska kromsalter. I dessa salter föreligger krom i trevärd form. I ovan nämnda rapport konstateras även att krom har trängt in ca 2-3 mm i betonggolven där krom hanterats. Vid undersökningen 2005 konstaterades endast spår av sexvärd krom i översta 2-3 mm av betonggolvet varför sexvärd krom inte analyserats vid denna undersökning. Inom delen där verkstadsverksamhet har utförts finns oljespill på golven. 5.1 Metaller Vid denna provtagningsomgång har ytterligare två XRF mätningar utförts och två borrkärnor har tagits ut för kemisk analys i denna byggnad. Borrkärnorna har B2 Kalakhus av 7

4 krossats inför analys. Vid tidigare inventering har metaller i golv analyserats i fyra punkter och mätningar på väggen i en punkt i flera olika lager (V103). p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b2\b2 kalkhus.doc Tabell 1.visar XRF mätningar i byggnad 2 på golv(g) och väggar(v) och motsvarande kemiska analyser på borrkärnor. Fet stil visar kemiska analyser, LOD är instrumentets detektionsgräns Prov plats Provpunkt Kärnlängd cm Sort Pb As Zn Cu Ni Co Cr 875 B2P1 ppm B2P1 17,5 mg/kg TS 6,02 10,7 32,1 7,56 5,97 3,17 19,1 876 B2P1 ppm B2P1 18 mg/kg TS 8,18 8,89 47,8 15,8 8,18 4,79 17,6 G101 B2P1 ppm 30 <LOD 140 <LOD 290 <LOD 1400 G101 B2P1 0-1 ppm 20 <LOD 50 <LOD <LOD <LOD <LOD G101 B2P1 0-1 mg/kg TS 7,4 16,3 36,6 8,38 5,99 5,3 45,3 G101 B2P1 1-2 ppm <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD G101 B2P1 2-3 ppm <LOD <LOD 40 <LOD <LOD <LOD <LOD V103 B2P1 Grå ppm 20 <LOD 1160 <LOD <LOD <LOD 600 V103 B2P1 Grön ppm <LOD <LOD 960 <LOD <LOD <LOD 6300 V103 B2P1 Vit ppm <LOD <LOD 140 <LOD <LOD <LOD V103 B2P1 Ljusgrön ppm 30 <LOD 760 <LOD <LOD <LOD 1700 V103 B2P1 Vit ppm <LOD <LOD 580 <LOD <LOD <LOD 600 V103 B2P1 Puts 1F ppm <LOD <LOD 120 <LOD <LOD <LOD 3700 V103 B2P1 Puts 2F ppm <LOD <LOD 140 <LOD <LOD <LOD V103 B2P1 Puts 1B ppm <LOD <LOD 680 <LOD <LOD <LOD 900 V103 B2P1 Puts 2B ppm 30 <LOD 910 <LOD <LOD <LOD 5000 V103 B2P1 0-1 mg/kg TS 6,7 9, ,61 5,18 3,76 9,84 V103 B2P1 0-1 mg/kg TS 9,6 < ,4 14,8 6,77 25,6 V103 B2P1 2-3 mg/kg TS 10,1 <5 54,2 12,7 15,9 6,57 24,9 G147 B2P1 ppm <LOD <LOD 160 <LOD <LOD <LOD 4700 G148 B2P1 ppm <LOD <LOD 400 <LOD <LOD <LOD 1600 G149 B2P1 ppm <LOD <LOD 590 <LOD <LOD <LOD 4300 G150 B2P1 ppm 40 <LOD 580 <LOD <LOD <LOD 500 G151 B2P1 ppm 40 <LOD <LOD <LOD <LOD G152 B2P1 ppm 90 <LOD <LOD <LOD <LOD G153 B2P1 ppm <LOD <LOD 290 <LOD <LOD <LOD <LOD G154 B2P1 ppm <LOD <LOD 550 <LOD <LOD <LOD <LOD G155 B2P1 ppm <LOD <LOD 1500 <LOD <LOD <LOD <LOD G156 B2P1 ppm <LOD <LOD 440 <LOD <LOD <LOD <LOD FA-gräns mg/kg TS KM mg/kg TS Halt krom över varningsvärde, ppm uppmätt med XRF Halter över KM (Naturvårdverket 2008), laboratorieanalyser B2 Kalakhus av 7

5 Utförda analyser redovisas ovan. Uppmätta halter jämförs med Avfall Sveriges (2007) föreslagna haltgräns för farligt avfall, Naturvårdsverkets (2008) riktvärde för känslig markanvändning (KM) samt varningsvärde för krom som redovisas i Underlag till rivningsplan, Ramböll (2009). Resultatet av genomförda analyser visar att inget vägg- eller betonggolvprov visar halter, för krom, över riktvärdet för KM. I en punkt (875) överskrids varningsvärdet för krom. Laboratorieanalysen som motsvarar hela materialet visar dock på en halt som understiger riktvärdet för känslig markanvändning. Arsenik visar halter något över riktvärdet för KM, känslig markanvändning. Se även tabell 1 ovan. Inom städ- och saneringsentreprenaden bedöms inte att någon fräsning av golv är nödvändig eftersom varningsvärdet endast överskrids i en punkt och kromhantering som har utförts har bestått av lagring. Vidare är överskridandet av riktvärdet för KM, för arsenik, så lågt att det inte kommer att påverka den framtida användningen som fyllnadsmassor. Som jämförelse kan nämnas att riktvärdet för mindre känslig markanvändning uppgår till 25 mg/kg TS, för arsenik. Inga krav föreligger således att ta omhand förorenade byggmaterial som förorenats av garveriverksamheten. 6. Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder beskrivs kortfattat under två rubriker som avser de två olika momenten städ- och sanering samt rivning. Alla byggnads-delar/installationer som misstänks innehålla farliga ämnen skall hanteras såsom de innehåller dessa, om inget annat anges. Således skall exempelvis branddörrar som misstänks innehålla asbest hanteras som om de innehåller asbest. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b2\b2 kalkhus.doc 6.1 Städ och sanering Då analyser av damm på golvytor och slam i avloppssystemet har uppvisat höga halter i angränsade byggnader bedöms att dessa även är förhöjda i denna byggnad. Således skall golv och avloppsrännor i golvet rengöras med torra metoder när alla lösa inventarier och byggnadsdelar har omhändertagits. Uppsop och sediment skall hanteras som farligt avfall. För byggnaden gäller specifikt att: Lösa inventarier Följande inventarier skall omhändertas som farligt avfall inom byggnaden före rivning: Gasoltuber Diverse kemikalier B2 Kalakhus av 7

6 Gift Cellulosaförtunning Spillolja Oljefilter Datorer Motorrester Lysrör Batterier En närmare beskrivning av omfattning av lösa inventarier framgår av avsnitt 3 ovan. Asbest Sockeln i östra delen av byggnaden skall avlägsnas före rivning av byggnaden. Väggskiva på plan två vid värmeväxlaren, på den nordliga väggen skall också avlägsnas före rivning. Materialet, som innehåller asbest, skall hanteras separat enligt gällande lagar och normer. Uppskattningsvis skall 20 m 2 asbesthaltigt material skall omhändertas. PCB Misstänkta isolerglasrutor kontrolleras av beställarens miljökontrollant. Glasrutorna förutsätts innehålla PCB Metaller och elavfall Elavfall, utanpåliggande elledningar och luftvärmeväxlaren skall omhändertas före rivning påbörjas. Kylskåpet i den östra delen skall omhändertas före rivning. Termostaten på väggen skall omhändertas som farligt avfall med kvicksilver innehåll. 6.2 Rivning Vid miljöinventeringen har inga material som föranleder särskilda åtgärder, vid rivning, påträffats. Entreprenören skall dock genast meddela miljökontrollant om misstänkt material, som kräver särskild hantering, upptäcks. Se vidare förfrågningsunderlaget vad som gäller för ändrings- och tilläggsarbeten. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b2\b2 kalkhus.doc Ramböll Sverige AB Geo & Miljö Ohla Eriksson Anna Fjelkestam B2 Kalakhus av 7

7 7. Referenser Avfall Sverige (2007) Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:01, ISSN , Avfall Sverige, utveckling Borg (2005) Klippans Chromläderfabrik, Dokumentation, 2005, Henrik Borg, Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne, 2005:114. Naturvårdsverket (2008) Generella riktvärden för förorenad mark, ( ). Ramböll (2005) Klippans läderfabrik, Klippans kommun, Rapport, Malmö , Uppdragsnummer Ramböll (2009) Underlag till rivningsplan, Uppdragsnummer p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b2\b2 kalkhus.doc B2 Kalakhus av 7

8 B3 Gård för lagring Uppdrag Klippans kromläderfabrik Miljöinventering av hälso- och miljöfarliga ämnen i byggnad Byggår Oklart, cirka 1980 Byggnadsarea Ca 480 m 3 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Tfn Direkt Användning Bilagor Lager Planritningar och analysprotokoll återfinns som bilagor till Underlag till rivningsplan Fax anna.fjelkestam@ramboll.se Datum Unr Uppbyggnad Väggarna utgörs i tre fall av intilliggande byggnader (i norr, väst och syd) och är således uppbyggda av betong och tegel. Den södra väggen är klädd med vit korrugerad plåt. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b3\b3 gård_for_lagring.doc Det plana taket är täckt med papp och uppburet av limträbalkar. På taket finns kupade takfönster i plast. I figur ovan syns byggnaden uppifrån. Golvytan är asfalterad. Historiska data och byggnadskonstruktion är hämtade från Borg (2005) och i vissa fall kompletterad vid inventeringen. 2. Verksamhet Tidigare fanns det nedsänkta saltbassänger på gården. Området har använts som lager. Idag är ytan helt plan. Ramböll Sverige AB Org. nummer

9 3. Inventering lösa inventarier Lösa inventarier har gåtts igenom i februari 2009 med avseende på om de måste omhändertas som farligt avfall. Ett antal däck finns inom byggnaden. Inom byggnaden finns ett antal oljetunnor märkta Q8 med spillolja. Sex stycken fulla helfat (200 liter) ett tomt helfat samt ett tomt kvartsfat. Fyra dunkar á 20 liter, märkta med cellulosaförtunning finns i byggnaden. Innehållet är svart och troligtvis en restprodukt från tidigare verksamhet. Samma slags plastdunk har påträffats med ljust innehåll i annan byggnadsdel, vilket bedöms vara originalinnehållet. Vidare finns det en mindre ugn på ben av typen keramikugn. Isoleringen i ugnen har sannolikt inslag av asbest. 4. Inbyggda material Misstänkta inbyggda hälso- och miljöfarliga material inom byggnad 3 förekommer främst i form av asbest, elavfall samt kondensatorer med PCB. 4.1 Asbest I byggnadens nordöstra del, mot hisstornet, finns en mindre utbyggnad med eternittak, asbestcement. Taket syns centralt i foto på sidan 1, närmare placering framgår av plan i Underlag till rivningsplan. Ytan av taket bedöms uppgå till cirka 10 m PCB I anslutning till eternittaket som beskrivs ovan i avsnitt 3.1 finns en mjukfog som kan innehålla PCB. Fogens benämns Mjukfog B3:3 och dess placering framgår av plan i Underlag till rivningsplan där även fullständiga analysprotokoll redovisas. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b3\b3 gård_for_lagring.doc På den inbyggda innergårdens tak finns en ventilationstrumma med en tätningsmassa som har analyserats med avseende PCB (Vent. rör fog tak B3). Redovisning av provpunktsplacering och analysresultat redovisas i Underlag till rivningsplan. Tabell 1.Uppmätta halter jämfört med rekommenderade haltgränser för farligt avfall Provtagningsplats/ medium Analyserat ämne Uppmätt halt (mg/kg TS) Rekommenderad haltgräns FA (mg/kg TS) Tätmassa i ventilationstrumma PCB 7 Ej detekterat 10 Mjukfog B3:3 PCB 7 Ej detekterat 10 B3 Gård för lagring av 5

10 Med ledning av ovanstående analysresultat bedöms ingen mjukfog eller tät massa inom byggnadsdelen ge upphov till farligt avfall vid rivning. Ett tiotal lysrörsarmaturer som kan innehålla PCB-haltiga kondensatorer finns i byggnaden. 4.3 PAH Takbeläggningen kan innehålla tjärhaltiga ämnen (däribland PAH). Takpappen är analyserad med avseende på polyaromatiska kolväten (PAH) med provbenämningen Papptak B3. Resultatet redovisas i tabell 2 nedan. Fullständiga analysresultat och provtagningspunkternas placering framgår av Underlag till rivningsplan. Samma slags takpapp bedöms även täcka Kalkhuset (byggnad B2). Asfalten i byggnaden kan vara utförd med äldre tjärhaltig asfaltmassa. Utförande ser dock nyare ut och kan jämföras med andra utförda asfalteringar utomhus Asfalt har analyserats på två platser mellan byggnaderna B6 och B7 samt mellan byggnaderna B11 och B13. Eftersom dessa asfaltstyper även bedöms representera asfalten på gården (B3) redovisas de utförda analyserna i tabell nedan. I tabell 2 nedan har uppmätt halt cancerogena PAH och övriga PAH har jämförts med Avfall Sveriges (2007) förslag till haltgränser för klassificering av farligt avfall. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b3\b3 gård_for_lagring.doc Tabell 2.Uppmätta halter jämfört med rekommenderade haltgränser för farligt avfall Provtagningsplats/ medium Analyserat ämne Uppmätt halt (mg/kg TS) Rekommenderad haltgräns FA (mg/kg TS) Papptak B3 Cancerogena PAH 4, Papptak B3 Övriga PAH 5, Asfalt B6- B7 Cancerogena PAH 31,6 100 Asfalt B6-B7 Övriga PAH 69, Asfalt B11-B13 Cancerogena PAH 6, Asfalt B11-B13 Övriga PAH 8, Med ledning av utförda analyser bedöms inga av de undersökta materialen att ge upphov till farligt avfall vid rivning. 4.4 Elavfall På väggen finns en motor för öppning av garageporten. B3 Gård för lagring av 5

11 5. Av verksamheten påverkade material Viss oljespill har noterats på golvet, omfattningen är dock svår att bedöma då ytan inte var fri vid inventeringstillfället. 5.1 Metaller Vid denna provtagningsomgång har ytterligare en XRF mätningar utförts och ingen borrkärna har tagits ut för kemisk analys i denna byggnad. Vid tidigare inventering har XRF mätning genomförts i en punkt. Utförda analyser redovisas nedan. Uppmätta halter jämförs med Avfall Sveriges (2007) föreslagna haltgräns för farligt avfall samt Naturvårdsverkets (2008) riktvärde för känslig markanvändning (KM). Tabell 3.Visar XRF mätningar i byggnad 3 på golv, LOD är instrumentets detektionsgräns Prov plats I tidigare rapport (Ramböll 2005) nämns att Den helt dominerande garvningsmetoden vid Klippans läderfabrik var kromgarvning med basiska kromsalter. I dessa salter föreligger krom i trevärd form. I ovan nämnda rapport konstateras även att krom har trängt in ca 2-3 mm i betonggolven där krom hanterats. Vid undersökningen 2005 konstaterades endast spår av sexvärd krom i översta 2-3 mm av betonggolvet varför sexvärd krom inte analyserats vid denna undersökning. Provpunkt Kärnlängd cm Sort Pb As Zn Cu Ni Co Cr 847 B3P1 ppm <LOD 1141 G160 B3P1 ppm 40 <LOD 1800 <LOD <LOD <LOD <LOD FA-gräns mg/kg TS KM mg/kg TS Halt krom över varningsvärde, ppm uppmätt med XRF p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b3\b3 gård_for_lagring.doc Halter över KM (Naturvårdverket 2008), laboratorieanalyser Resultatet av genomförda XRF mätningar är att inget material visar halter över varningsvärdet. Se även tabell 3 ovan. 6. Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder beskrivs kortfattat under två rubriker som avser de två olika arbetsmomenten städ- och sanering samt rivning. Alla byggnadsdelar/ installationer som misstänks innehålla farliga ämnen skall hanteras såsom de innehåller dessa eller provtas vidare. Således skall exempelvis branddörrar som misstänks innehålla asbest hanteras som om de innehåller det. B3 Gård för lagring av 5

12 6.1 Städ- och sanering Vid städ- och sanerings skall följande material omhändertas som farligt avfall: Lysrörsarmaturer med misstänkt PCB innehållande kondensatorer Övrigt elavfall och utanpåliggande elledningar Spillolja i fat, 6 helfat Kemikalie i plastdunk, 4 st á 20 liter Keramikugn med asbestisolering Eternittaket vid hisstornet skall omhändertas En mer utförlig beskrivning av placering mm framgår av tidigare avsnitt. Inga ytor förorenade av garveriverksamheten har konstaterats i denna byggnad. Löst damm på golvytor skall dock avlägsnas med torr renigöringsmetod. 6.2 Rivning Vid miljöinventeringen har inga material påträffats, som föranleder att särskilda åtgärder från entreprenörens sida. Entreprenören skall dock genast meddela miljökontrollant om misstänkta material upptäcks, som kräver särskild hantering. Se vidare förfrågningsunderlaget vad som gäller för ändrings- och tilläggsarbeten. Ramböll Sverige AB Geo & Miljö Ohla Eriksson Anna Fjelkestam 7. Referenser p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b3\b3 gård_for_lagring.doc Avfall Sverige (2007) Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:01, ISSN , Avfall Sverige, utveckling Borg (2005) Klippans Chromläderfabrik, Dokumentation, 2005, Henrik Borg, Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne, 2005:114. Ramböll (2005) Klippans läderfabrik, Klippans kommun, Rapport, Malmö , Uppdragsnummer Ramböll (2009) Underlag till rivningsplan, Uppdragsnummer B3 Gård för lagring av 5

13 B4 Maskinsalen Uppdrag Klippans kromläderfabrik Miljöinventering av hälso- och miljöfarliga ämnen i byggnad Byggår 1940 om och tillbyggt, bland annat med plan 3 efter 1948 Byggnadsarea Cirka m 2 Plan 0; 400 m 2, plan 1; 1020 m 2, plan 2 och 3; 670 m 2 vardera Användning Plan 0 Källare tidigare förvaring av kemikalier samt rester från falsningen Plan 1 Salthus, kalk- och giftrum Plan 2 Mockaslipning, valkstollning, slipning och polering Plan 3 Fuktmaskiner, hängtork och mocka tillverkning, beredning av bokbinderiskinn och vegetabilisk eftergarvning Bilagor Planritningar och analysprotokoll återfinns som bilagor till Underlag till rivningsplan Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Tfn Direkt Fax anna.fjelkestam@ramboll.se Datum Unr p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b4\b4_maskinsalen.doc 1. Uppbyggnad Byggnadsdelen har en stomme av armerad betong och skalmur av tegel. På insidan är teglet oftast putsat. Det plana taket är belagt med falsad rödfärgad plåt. På plan 2 och 3 utgörs golvbeläggningen av klinker. Historiska data och byggnadskonstruktion är hämtade från Borg (2005) och i vissa fall kompletterad vid inventeringen. Ramböll Sverige AB Org. nummer

14 2. Verksamhet På Plan 0 förvarades av kemikalier och rester från falsning som utfördes i våningen ovanför. År 1940 var Plan 1 inredd till salthus, kalk- och giftrum. I golven finns tankar för kromlösning i den sydöstra delen. Själva installationen finns kvar under golvet och har en diameter på en meter och ett djup på 2,2 m (Kjessler och Mannerstråle, 1997a). På Plan 2 utfördes mockaslipning, valkstollning, slipning och polering. Efter 1975 bereddes kromblandning i den sydöstra delen av byggnad 4 mot byggnad 2 (B2), till de fem valkarna i B2. Utrymmet för kromblandningen avgränsades med uppreglade mellanväggar. Plan 3 innehöll fuktmaskiner och hängtork. På våningsplanet utfördes mocka tillverkning fram till 1960-talet. Under talen skedde beredning av bokbinderiskinn och vegetabilisk eftergarvning. Indelningen av de delar som hänförs till byggnad 4 skiljer sig något från indelningen i Borg (2005). Här använd indelning är gjord med hänsyn till tillgängligheten på plan 1. Indelningen visas översiktligt i figur 1 och 2 nedan, där figur 1 hänför sig till plan 0 och 1 medan figur 2 hänför sig till plan 2 och 3. Byggnadsindelningen framgår även av Underlag till rivningsplan. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b4\b4_maskinsalen.doc Figur; Byggnad 4, plan 0 och 1 Figur 2; Byggnad 4, plan 2 och 3 B4 Maskinsalen av 9

15 3. Lösa inventarier Lösa inventarier har gåtts igenom i februari 2009 med avseende på om de måste omhändertas som farligt avfall. Endast plan 1 har inventerats med avseende på lösa inventarier. Plan 2 och 3 är i det närmaste tömda på inredning och andra lösa inventarier. En trasig papperssäck med vitt pulveraktigt innehåll och oläslig märkning finns inom byggnadsdelen. I den norra delen av byggnaden finns ett helfat (200 liter) märkt kylarglykol. En laddare för truckar Däck Diverse tomburkar i det norra rummet (på gränsen till B9) 4. Inbyggda material Inbyggda miljö- och hälsofarliga material i byggnad 4 förekommer främst som asbest, PCB-haltiga kondensatorer samt elavfall. Blydiktade avloppsledningar förekommer i byggnaden. På plan 4 finns mögelangripet tak och vägg. Placering av provtagningspunkter och fullständiga analysprotokoll framgår av Underlag till rivningsplan, Ramböll (2009). 4.1 Asbest Två branddörrar med förmodad asbestisolering förekommer på plan 1, två på plan 2 och tre på plan 3. Större skjutdörrar i plåt, bland annat på plan 1 bedöms inte vara branddörrar och innehåller då inte asbest. Ett femtontal asbestisolerade rörböjar har identifierats på plan 2 och en på plan 3. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b4\b4_maskinsalen.doc I transformatorrummet på plan 1 finns asbesthaltiga isoleringsplattor, som gnistskydd på huvudbrytare. De äldre proppskåpen med brun eller svart ryggsida har analyserats inom andra byggnader och innehåller inte asbest. Vid tidigare provtagning, Ramböll (2005) har fog från klinkergolv på plan 2 provtagits med avseende på asbest. Placering av provtagningspunkten M 206 framgår av Underlag till rivningsplan. Resultatet visade att fix och fog inte innehåller asbest. B4 Maskinsalen av 9

16 4.2 PCB Lysrörsarmaturer med misstänkta PCB-haltiga kondensatorer förekommer i ett fåtal på plan 1, ett tiotal på plan 2 och på plan 3 finns omkring 20 armaturer utan ljuskälla. På plan 1 finns sju stycken glas märkta Emmaboda 94 i en burliknande avgränsning. Isolerglasrutor tillverkade på 1980-talet innehåller inte PCB och således är isolerglasen i byggnaden inte misstänkta för att innehålla PCB. I den östra delen på plan 1, mot byggnad 5, finns ett transformatorrum. Det finns risk att transformatorn innehåller PCB-haltig olja. I byggnadsdelen har två PCB-analyser utförts av fogmaterial runt fönsterkarmar, prov (Mjukfog B4:3) fogmaterial runt gjutjärnsfönster, prov (Mjukfog fönster B4:3). Ingen PCB detekterades vid analyserna. 4.3 Elavfall I byggnaden finns rökdetektorer som inte bedöms innehålla någon strålningskälla, utan fungerar genom värmedetektor. Inom byggnaden finns blyad elkabel. På plan 1 i transformatorrummet finns en oljetemperaturmätare som troligen innehåller kvicksilver. På plan tre finns ett antal tak- och värmefläktar, där värmefläktarna av typ Aerotemper. 4.4 Tätskikt betonggolv På plan två har eventuella tätskikt under klinkerbeläggning kontrollerats genom att golvbeläggningen har avlägsnats och underliggande material har kontrollerats okulärt. På plan 1 har punkterna 846 och 843 kontrollerats okulärt i befintliga borrhål. Något särskilt tätskikt har inte identifierats på någon av platserna. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b4\b4_maskinsalen.doc 5. Av verksamheten påverkade material I tidigare rapport (Ramböll 2005) nämns att Den helt dominerande garvningsmetoden vid Klippans läderfabrik var kromgarvning med basiska kromsalter. I dessa salter föreligger krom i trevärd form. I ovan nämnda rapport konstateras även att krom har trängt in ca 2-3 mm i betonggolven där krom hanterats. I förlängningen av byggnad 5 finns ett svart spill som bedöms utgöras av bitumen. 5.1 Metaller I denna provtagningsomgång har ytterligare fem XRF mätningar ( samt 856)utförts och tre borrkärnor (843,844 och 846) har tagits ut för kemisk analys i denna byggnad. Vid analys av borrkärnor har materialet krossats före analys. B4 Maskinsalen av 9

17 Uttagen (betong)kärnlängd redovisas i tabell 1 nedan. Utförda analyser redovisas nedan tillsammans med mätningar utförda Beteckningarna G, V, K och Ö hänför sig till golv, vägg, kulvertsediment och löst damm på golvet. För en mer utförlig beskrivning av de tidigare provtagningspunkterna se vidare Ramböll (2005). Provtagningspunkternas placering och fullständiga analysresultat framgår av Underlag till rivningsplan. Delar av putsen på plan 1 har en blå färg. Putsen har analyserats 2008 med avseende på metaller, prov (Blå puts B4). Resultatet presenteras sist i tabell 1 nedan. Uppmätta halter jämförs i tabell nedan med Avfall Sveriges (2007) föreslagna haltgräns för farligt avfall, Naturvårdsverkets (2008) riktvärde för känslig markanvändning (KM) samt varningsvärde för krom enligt Underlag till rivningsplan. p:\64mas2\6708\ , klippans kromläderfabrik\4_byggnadsdel+arb-material\b4\b4_maskinsalen.doc Tabell 1.visar XRF mätningar och kemiska analyser i byggnad 4 på golv (G), kulvertsediment (K) och damm (Ö). Fet stil markerar kemiska analyser, LOD är instrumentets detektionsgräns Prov plats Provpunkt Kärnlängd cm Sort Pb As Zn Cu Ni Co Cr 843 B4P1 ppm <LOD <LOD B4P1 20,5 mg/kg TS 4,41 14,7 40,3 10,6 8,65 3,94 31,8 844 B4P1 ppm <LOD B4P1 27 mg/kg TS 3,97 14,2 37,4 8,41 8,09 3,41 21,4 845 B5P1 ppm LOD B4P1 ppm B4P1 13,5 mg/kg TS 4,58 <3 33,5 6,41 4,4 2,68 12,4 853 B4P2 ppm G102 B4P1 ppm 40 <LOD 3200 <LOD G102 B4P1 0-1 ppm <LOD <LOD 140 <LOD <LOD <LOD 1300 G102 B4P1 0-1 ppm 20 <LOD 50 <LOD <LOD <LOD 1000 G102 B4P1 0-1 mg/kg TS 9,2 15, ,6 8,09 4, G102 B4P1 1-2 ppm <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD G102 B4P1 1-2 mg/kg TS 3,1 15,9 31 8,75 8,49 3,89 17,2 G102 B4P1 2-3 ppm <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD G104 B4P1 ppm 30 <LOD 400 <LOD 260 <LOD Ö105 B4P1 Damm ppm <LOD <LOD 140 <LOD <LOD <LOD 7700 Ö105 B4P1 Damm mg/kg TS 6,0 12, , K106 B4P1 ppm 200 <LOD 2330 <LOD 370 <LOD K106 B4P1 Sed mg/kg TS 658,0 33, , G109 B4P1 ppm <LOD <LOD <LOD 3800 G110 B4P1 ppm 30 <LOD 620 <LOD <LOD <LOD G111 B4P1 ppm 100 <LOD 370 <LOD <LOD <LOD G111 B4P1 0-0,3 mg/kg TS 55,9 22, ,74 5, G111 B4P1 0,3-0,6 mg/kg TS 6, ,8 15,3 5,97 7, B4 Maskinsalen av 9