Kungsljuset 3 Hus 06 Länssjukhuset Kalmar Rivningsplan Fd Panncentral/Städcentral/Utbildning

Transkript

1 Kungsljuset 3 Hus 06 Länssjukhuset Kalmar Rivningsplan Fd Panncentral/Städcentral/Utbildning Upprättad av: Per Jonsson Datum: Version: 1 Granskad:

2 Rapport Kungsljuset 3 Hus 06 Länssjukhuset Kalmar Rivningsplan Fd Panncentral/Städcentral/Utbildning BESTÄLLARE LANDSTINGSERVICE KONSULT WSP Sverige AB Box 503 SE Kalmar Besök: Södra Malmgatan 10 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSON Per Jonsson Tel e-post: per.o.jonsson@wspgroup.se (12)

3 Innehåll 1. UPPDRAG BAKGRUND OCH SYFTE OMFATTNING GENOMFÖRANDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BESKRIVNING AV OBJEKTET... 5 Byggnad OBSERVANDUM RESULTAT Asbest PCB Kvicksilver Bly Oljor och oljekontaminerat material Radioaktiva isotoper Elektronik och elavfall Polyaromatiska kolväten (PAH) SAMMANSTÄLLNING, HANTERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV RIVNINGSAVFALL Hälso- och miljöfarliga ämnen, farligt avfall Material för återanvändning Material för återvinning Material för energiutvinning Osorterat, ej brännbart Bilagor 1 Analysresultat 2 Ritning med provtagningspunkter (12)

4 1. Uppdrag På uppdrag av Landstinget i Kalmar län Förvaltning Bygg har WSP Sverige AB upprättat en rivningsplan för byggnad 06 inom kv Kungsljuset 3 i Kalmar. 2. Bakgrund och syfte Inom kvarteret Kungsljuset 3 bedrivs sjukvård vid Länssjukhuset I den berörda byggnaden (hus 06) har över tid inrymts panncentral och tvätteri, på senare tid har även utbildning av sjukvårdspersonal avseende brandutbildning inrymts i lokalerna. Syftet med upprättandet av denna rivningsplan är att hälso- och miljöfarligt material samt övriga rivningsmaterial tas om hand på ett miljöriktigt sätt i samband med planerad rivning. Rivningsplanen skall ligga till grund för den rivningsanmälan Förvaltningen avser lämna in till Kalmar kommun. Det framtagna materialet skall också kunna användas som underlag vid rivning samt vid framtagande av arbetsmiljöplaner (12)

5 3. Omfattning Rivningsplanen har föregåtts av miljöinventering och mängdning av byggnadsmaterial och installationer. Följande miljöstörande material och ämnen omfattas: Asbest PCB Kvicksilver Tryckimpregnerat virke Oljor Elektronik Utrymmena har varit tillgängliga för inspektion, förutom rum 305 Högspänning, 309 omklädning wc dusch och 412 Hissmaskinrum. 4. Genomförande och förutsättningar Inventeringen har skett okulärt och innefattar åtkomliga och ej dolda delar, viss förstörande provtagning och inventering har utförts. Inventeringen utfördes av Per Jonsson, WSP, Kalmar, under april månad Underlagsmaterial som använts för denna rivningsplan: Planer, fasader samt sektioner över byggnaden. Installationsritningar har funnits tillgängliga på driftavdelningen. 5. Beskrivning av objektet Byggnadens ursprung är inte känt men bedömning görs att det är från talet, Byggnaden har över tid haft olika funktioner och byggts om vid flera tillfällen. Byggnaden har i huvudsak haft 2 funktioner: Första funktion var panncentral, därefter byggdes huset om till Städcentral för den entreprenör som hade ansvar för hela sjukhusets lokalvård. Parallellt med Städcentralsfunktionen har utbildning i brandsäkerhet hållts i byggnaden och är i dagsläget den enda funktion som finns kvar i huset. En del av plan 2 används idag som mellanlagringsplats för sjukhusutrustning som skall monteras i andra byggnader inom fastigheten. Kulvertsystem för installationer och persontransport ligger parallellt med huset. Byggnaden Byggnaden är uppförd i två hela plan, under del av huset är det källare innehållande installationsutrymme samt förråd. Plan 2 innehåller undercentral, elcentraler,personalrum samt rum för och personalrum, vindsplanet är delvis inredd. Total yta c:a 2300 m 2 Byggnaden är uppförd i platsgjuten betong med bjälklag av betong, innerväggar i plan 1är av betong.det förekommer väggar och valv av betong på vindplan (4) Ytterväggar är murade med tegel som putsats. Yttertaksstomme av grovt virke (12)

6 Fasaden är tilläggsisolerad och beklädd med skivmaterial. Stommen till skivorna består av tryckimpregnerat virke. På yttertak som består av 22 mm råspont och papp har en korrigerad plåt monterats. Innerväggar består av betong, tegel,och lätta innerväggar av stålreglar som är gipsbeklädda, vissa väggar är isolerade. Undertak består av gipsskivor, nedpendlade mineralullplattor samt direktmonterade akustikplattor. Ytterdörrar av stål och aluminium, takskjutportar av aluminium. Innerdörrar av stål, stål och glas samt massiva trädörrar klassade och oklassade. Inredning förekommer i mycket liten skala. Mindre pentryenheter finns på plan 2 och 4. Porslin, tvättställ och dito utrustning är kvar. Fönster är av trä, tvåglas kopplade bågar. Elcentraler, styrskåp är kvar. Utvändigt står en transformator. Ventilationskanaler av plåt, rörinstallationer av järn och koppar. 6. Observandum Asbest förekommer i rörböjar. Transformatorn har inte inventerats, kan finnas olja innehållande pcb (12)

7 7. Resultat I avsnitten nedan redovisas resultatet från inventering och eventuell provtagning. De material som anges förekomma i byggnaderna skall rivas om inget annat anges. Provpunkter är markerade på ritningsbilagan och fotografier finns i bildbilagan. Analysresultat återfinns i sin helhet i bilaga 1. Miljö- och hälsofarligt material har märkts ut på ritning, bilaga Asbest Bakgrundsinformation: Asbest användes i Sverige fram till 1976 då det förbjöds. Det var vanligt förekommande som brandskydd tex i dörrar och ventilationsaggregat, isolering, tätningsmassor, beklädnadskivor samt som fyllnadsmedel i färger, kakelfix och fog, som tillsats i mattlim och armering i golvmattor mm. Asbest förekommer i byggnaden. Prov nr Material Analyssvar Rörkröksisolering Ej provat. Det är asbest i böjar T Plastplatta, Svart mattlim Ingen asbest, se T T Fogmassa i rektangulära ventilationsrör Ingen asbest, se T PCB Bakgrundsinformation: PCB användes i Sverige från slutet av 1850-talet till ca 1975 (förbjöds i Sverige 1972). Kan finnas i fogmassor, tätningsmassa till isolerglasfönster, fogfria golv (t ex acrydur) kondensatorer till lysrör och enfasmotorer, transformatorer och oljekablar. Dispenser för isolerglasfönster och lysrörskondensatorer har dock givits. PCB är ejåvisad i fogar. Då byggnadens ålder är osäker är risken stor att det förekommer i elektrisk utrustning. Kondensatorer kan innehålla PCB tom 1980, därför kan det inte uteslutas att kondensatorerna i lysrörsarmaturer kan innehålla PCB eftersom de är av ldre snitt. Prov nr Material Analyssvar Prov T Fogmassa mellan betongelement kulverttak Ingen Pcb påvisad,se T (12)

8 7.3. Kvicksilver Bakgrundsinformation: I Sverige förbjöds användningen av kvicksilverbaserade instrument 1993, men kvicksilver kan förekomma i importvaror. Kvicksilver kan bl a finnas i elektriska instrument, mätinstrument, nivåvakter, lysrör, Hg-lampor, batterier samt som förorening i vattenlås och avloppsledningar. Kvicksilver finns i lysrör i byggnaderna. Kvicksilver finns i termometrar i byggnaden. 7.4 Bly Bakgrundsinformation: Metalliskt bly kan bl a finnas i kablar och batterier. Metalliskt bly klassas inte som farligt avfall vilket däremot blybatterier gör. Batterier i rum Oljor Bakgrundsinformation: Oljeförorenat material och oljerester klassas som farligt avfall. Oljefyllda kärl har observerats i hissmaskinrum. Transformatorolja sanerad, dock saknas verifikation 7.6 Radioaktiva isotoper Bakgrundsinformation: Radioaktiva isotoper förekommer i installationer främst i joniserande rökdetektorer, vilka finns i brandlarmsanläggningar och i ventilationssystem samt i brandvarnare. I byggnaderna finns joniserande rökdetektorer. 7.7 Elektronik och elavfall Bakgrundsinformation: Elektronikskrot kan innehålla bl a tungmetaller, ädelmetaller och flamskyddad plast. Elektriska kablar kan innehålla t ex bly och flamskyddsmedel, äldre kablar kan även innehålla PCB och PAH. Elavfall omfattas av producentansvar och ska sorteras i egen fraktion. I byggnaderna finns en normal mängd fast installerade elektronikprodukter i form av lysrörsarmaturer, elinstallationer, kablar, brandvarnare, vitvaror, elskåp, rumsreglage och givare, fläktar mm (12)

9 7.8 Polyaromatiska kolväten (PAH) Bakgrundsinformation: PAH bildas vid förbränning och upphettning av kolväten, vissa PAH er är cancerframkallande. I Källarplan har noterats stora sotmängder på insida murstock/rökkanal kan innehålla halter av PAH Prov nr Material Analyssvar T Sotbemängd tegel Se T Sammanställning, hantering och omhändertagande av rivningsavfall Hantering och mottagning av berörda materialfraktioner skall ske på ett miljömässigt riktigt sätt enligt rivningsplanen och i enlighet med avfallslagstiftning. Om entreprenör önskar behandla rivet material på annat sätt än vad som föreslagits i rivningsplanen skall det delges tillsynsmyndigheten. Mottagare och transportör av rivningsmaterial skall vara godkänd enligt avfallsförordningen, SFS 2001:1063. Avfallslämnare är enligt samma lag skyldig att kontrollera att transportör och mottagare har tillstånd. Olika slag av farligt avfall får inte blandas, brännbart avfall skall förvaras och transporteras bort och vara skilt från annat avfall. Container ska märkas med typ av avfall och containrar för farligt avfall skall låsas efter arbetsdagens slut. 8.1Hälso- och miljöfarliga ämnen, farligt avfall Ämne Förekomst Uppskattad Mängd Omhändertagande PCB Kvicksilver Kvicksilver Asbest Asbest Kondensatorer i lysrör Lysrör Termometrar Oljekondensatorer från lysrörsarmaturer äldre än 1980 ska behandlas som om de innehåller PCB om inte annat kan bevisas. Rörkröksisolering Beklädnadsskivor Ca150 st kondensatorer Ca 300 st lysrör Ca 15 st termometrar Ca 160 st rörkröksisolering av varierande storlek innehållande asbest Ca 80 m2 kulvert OBS! alla kondensatorer av oljetyp klassas som farligt avfall, övriga kondensatorer klassas som elektronikavfall. Viktigt att produkterna inte går sönder. Skall förvaras i låda med lock. Rivning och hantering av asbesthaltigt material skall utföras enligt AFS 2006:1. Asbesthaltigt material klassas som farligt avfall (12)

10 Ämne Förekomst Uppskattad Mängd Omhändertagande Radioaktiva isotoper Elavfall Rökdetektorer Ca 30 st Detektorer som innehåller radioaktiva isotoper ska omhändertas som radioaktivt avfall av leverantören eller av annan av Strålsäkerhetsmyndigheten godkänd mottagare, enligt Strålskyddslagen (SFS 1988:220). kablar, elskåp, rumsreglage och givare, fläktar mm. Normal omfattning Vissa typer av elavfall omfattas av producentansvar för elektriska och elektroniska produkter SFS 2005:209, vissa delar kan sorteras som metallskrot efter mindre bearbetning. Sortering utförs enligt avfallsmottagarens anvisningar. Allt elavfall skall källsorteras. Enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2005:10 är det anmälningspliktigt till kommun att förbehandla elektriska och elektroniska produkter (t ex att ta bort kondensator från lysrörsarmatur) därför bör entreprenör anmäla till kommun innan demontering startar. Vissa krav gällande plats för demontering gäller också, bl a regnskydd, tät ytbeläggning mm se Naturvårdsverkets föreskrift. Olja Hissmaskinrum Ca 50 liter olja i hissmaskin Obs Kom ej in i Hissmakinrum 412. Olja Ställverk rum 305 Okänd mängd olja i ställverk Farligt avfall lämnas till godkänd anläggning med tillstånd att ta emot FA. Olja Transformator rum 305 samt utvändigt Okänd mängd i transformatorer 8.2 Material för återanvändning Rivningsentreprenören bedömer om det finns möjlighet att återanvända material. 8.3 Material för återvinning Material Förekomst Omhändertagande Metall Trycktankar Stålskrot/plåt 2 st i rum206 Runda och rektanguläraventkanaler av varierand storlek, ca250 m Armeringsjärn i golv väggar och tak Kabelstegar av varierande bredd, ca200 m Takplåt 950 m2 Metallåtervinning (12)

11 Material Förekomst Omhändertagande Skärmtak 100 m2 Hängrännnor och stuprör c:a110 m Fönsterbleck Bärverk till akustikundertak Ståldörrar, ca 20 st Gallerdurk 6 m2 2 stglaspartier 2 Diskbänkar Radiatorer, ca 40 st Brandskåp 3 st Ståltrappa h 7 m 1 st Ståltrappa h c:a 2m 1 st Ståltrappa h 2,4 m 1 st Lyftbord 1 st Hisskorg Takskjutportar 2 st Stålskrot C:a 1500 kg stålprofiler Metallåtervinning Bly Bly 2 st blyackumulatorer. Rum 304, Isolator i äldre kablage Farligt avfall lämnas till godkänd anläggning med tillstnd att ta emot FA. Koppar Koppar Rör av varierande dimension, ca 300 m. Bleck vid utvändig mur 5 m Åskledarlina c:a 80 Metallåtervinning Kablar I hela byggnaderna Kabelåtervinning Keramiska material Kakel Finns i mindre mängd i kök och wc. Krossning för återvinning som fyllnadsmaterial. Sanitetsporslin WC och handfat i våtrum Krossning för återvinning som fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterial Armerad betong, ej förorenad Väggar, bjälklag, ca 950 m 3 Krossas och används som fyllnadsmaterial Armerad betong med asbest Rum 212, 213, 214, 303, 310, 314, 322, Tegel, ej förorenat Tegelväggar i byggnaderna, ca 350 m 3 OBS! förekommer hålsten och massivtegel. Krossas och återanvänds inom anvisat område Krossas och återanvänds som fyllnadsmaterial Lecablock 30 m3 Krossas och återanvänds som fyllnadsmaterial Fönsterbänksskivor kalksten C:a 40 st, l=1500mm Återanvänds alt. Krossas och återanvänds som fyllnadsmaterial Gipsskivor Innerväggar och undertak, ca 1400 m 2 Skall gå till Svensk Gipsåtervinning/Gyproc, vilka återvinner gips (12)

12 Material Förekomst Omhändertagande Mineralull Isolering i ytterväggar, innerväggar och bjälklag 200 m3 Undertaksplattor av mineralullsislering 180 m2 Takpapp 950 m Deponi Kan ombearbetas av destruktör Energigruppen AB till ny isolering. 8.4 Material för energiutvinning Material Förekomst Omhändertagande Trä Trä Trä behandlat Takstomme 30 m3 Dörrar, ca 40 st Inredning (träskåp, hyllor mm) Reglar i innerväggar, ca 1500lm Lister Fönster, kopplade 2glas 51 st 15 m3tryckinpregnerat virke i fasaden Plast Plastmattor, ca 50 m 2 Våtrumsmatta 30 m2 Fasadskivor 650 m2 Förbränning Viss del av träavfallet är målat. Kontrollera att förbränningsanläggning är godkänd. Förbränning Förbränningsanläggning ska vara godkänd för PVC. 8.5 Osorterat, ej brännbart Material Förekomst Omhändertagande Glas Glas i invändiga träpartier, fönster Deponi Kalmar Rev- WSP Sverige AB Per Jonsson (12)