UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård. Språket. Begreppsmodellering. Magnus Fogelberg
|
|
- Astrid Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@.se Stockholm Språket mångtydigt förändras över tid allmänspråk och fackspråk kommunikation via IT-stöd Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken 1
2 Processmodellering Beskriver ett flöde Följer förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Beskriver inte tidsaspekten i processen Informationsmodellering Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om Redovisar attribut till objekten Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för samma uppdrag Datamodellering Beskriver objekt nödvändiga för viss funktion i ett system Beskriver inte vilken information dessa objekt ska förmedla Redovisar attribut till objekten Optimeras för prestanda, inte för systematisk klarhet 2
3 UML språket har skapats för systemutveckling har sin styrka i informationsmodellering fördel: bästa stöd för systemutvecklare ett språk genom hela utvecklingen UML klass = begrepp (abstraktion) ö instans = objekt (konkretisering) Visingsö : ö Relationer (samband) generalisering association 3
4 Relationer (samband) generalisering vattendrag å bäck generisk/hierarkisk/logisk UML: objekt och länk länk besök :vårdkontakt länk Sven Karlsson:patient Erik Brattvette:hälso- och sjukvårdspersonal objekt objekt objekt = klassinstans UML: klass och association association namnriktning association vårdkontakt deltar i deltar i 0.. * 0.. * 0..1 patient multiplicitet associationsnamn 1.. * hälso- och sjukvårdspersonal klass klass association = beskrivning av förbindelsen mellan klassinstanser 4
5 Partitiv association aggregation delarna bildar helheten sjukhus består av avdelning * sjukhus avdelning Generalisering Indelningsgrund Indelningsgrund Vad är ett begrepp? Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken (ISO , rev 2000, direkt översatt) Varje kännetecken är själv ett begrepp 5
6 Geografisk karta Modellering ö 0.. * ligger i å Multiplicitet Begreppssystem Dääe å, åi åaäe ö. ö 0.. * ligger i å 6
7 Informationsmodeller innehåller bara den information om verkligheten som vi behöver begreppsmodell utgår från * * informationsmodell förser 1.. * 0.. * datamodell Begreppsmodell - informationsmodell Begreppsmodell öar i åar ö 0.. * ligger i å Informationsmodell öar i åar ö 0.. * ligger i å Terminologiskt arbete i praktiken Fånga informationsinnehåll och bestämma term Identifiera begrepp med dess kännetecken Beskriva termanvändning för det identifierade begreppet med ett visst term Begreppsanalys, kan stödas av begreppsmodellering Språklig definition av begrepp 7
8 Ellipsen (igelkotten) Typ av: arbetar som. Intervall: dagtjänst nattjänst skiftarbete Arbetsmiljö: inre miljö yttre miljö ARBETE Variabel Kännetecken Lokalisation: ort företag Tidsaspekt: debut avslut antal år Består av: varierande arbetsuppgifter avlönade arbetsuppgifter Karaktär: fysiskt påfrestande Mängd: heltid deltid % Termanvändning: Information om nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter med uppgift om anställningsförhållanden och arbetsmiljöfaktorer samt eventuell sjukskrivning. Definition: avlönad uppgift som utförs av person Begreppsmodellen Definition: avlönad uppgift som utförs av person Begreppssystem logiska klassifikationer, trädstruktur, över- och underordnade begrepp ontologiska associerade system utan rangordning Exempel på ontologiska begreppssystem i hälso- och sjukvård: SNOMED CT 8
9 Hjärta är ett Organ del av Kammare Förmak Klaff höger vänster höger vänster Bakterie är en lokaliserad till orsakas av orsakar Diagnos Endocardit Streptokock Statiska och dynamiska begrepp statiska begrepp är passiva instanserna kan inte påverka instanser av andra begrepp instanserna kan ändras av andra begreppsinstanser dynamiska begrepp är aktiva instanserna kan påverka instanser av andra begrepp 9
10 Dynamiska begrepp handlingar utförs med viss avsikt händelser inträffar utan mottagarens kontroll Gemensamma kännetecken alla dynamiska begrepp har kännetecknen: tid plats en handling utförs, och en händelse inträffar, vid en viss tidpunkt och under visst tidsförlopp på en identifierbar plats Kännetecken för handlingar agent avsikt metod förhållanden 10
11 Kännetecken för händelser påverkande faktor sätt Handling: blindtarmsoperation agent: opererande kirurg med eventuell assistans avsikt: att få bort blindtarmen metod: appendektomi, en definierad kirurgisk åtgärd förhållanden: att patienten bedöms ha blindtarmsinflammation (för denna typ av handling indikation) Händelse: plötslig blödning sätt: kärlet brister påverkande faktor: högt blodtryck, förkalkat kärl eller missbildat kärl 11
12 Process Aktör ansvarig för processen Mål Tillstånd Process Tillstånd Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden Förädlingsobjekt SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur ITHS 2-projekt Processmodell för vård av enskild patient Modellen beskrivs ur ett producentperspektiv Modellens avsikt är att utgöra en generell bild över hälso- och sjukvård i Sverige Processmodellen är ett verktyg som bl a kan användas vid verksamhetsutveckling SAMBA Används även utanför Sverige, uppmärksammat i ISO och CEN Bakgrundsmaterial till CONTsys 2, standard för begrepp om arbetsflöde Structured Architecture for Medical Business Activities Presenterat vid MIE 2005 i Genève av Maria Areblad, Linköpings universitet 12
13 Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall SAMBA tilläggsbeskrivning för process värdehöjande för någon har ett förädlingsobjekt definierat mål någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden en tydlig start och ett tydligt slut skall kunna repeteras helt eller delvis Process processen är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är de ingående aktiviteterna Aktivitet, process aktiviteten är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är aktivitetens arbetssätt processen är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är de ingående aktiviteterna 13
14 Processen är en Aktiviteten är en Tjänst Alla tjänster är aktiviteter Vad särskiljer tjänsten? Definitioner i BRAA CONTsys förstandard Beskrivning i EU-direktiv Tjänsters fria rörlighet Tjänster ställs parallellt med varor En tjänst erbjuds En aktivitet utförs Tjänst Troligen kan en tjänst bestå av flera processer Rekursion! 14
15 Undvik krångel! SAMBA har analyserat processbegreppet i hälso- och sjukvård Talar inte om tjänster utan endast aktiviteter Process Vårdprocess Klinisk process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess 15
16 Processpaket (Patientens process) (Resursprocess) Klinisk producentprocess (Annan vårdinrättnings process) Processpaket Processerna i paketet enligt SAMBA Klinisk process förädlingsobjekt: patientens samlade hälso såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat ) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden 16
17 Modellens byggstenar Arbetsflödet Objekt Aktivitet Förädlingsobjektets väg Begrepp i processen Processens begreppsmodell 17
18 Processens begreppsmodell Processens begreppsmodell 18
19 Processmodell med resurslager Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering Sätt det hela i arbete! Processanalys Begreppsanalys Informationsanalys Begreppsmodell modellen omfattar alla begrepp modellen delas upp i vyer/bilder varje bild visar ett fåtal relaterade begrepp varje bild bör byggas kring ett centralt begrepp en bild av hela modellen är imponerande men oöverskådlig 19
20 Modelleringsteknik skriv upp alla ord som har med det centrala begreppet att göra tag bort alla exakta kopior ordna orden i kategorier dubbelkolla placera och relatera avgör vilka begrepp som behövs för definition skall följa med till informationsmodellen Processmodell Vårdbegäran mottas Kommunikationsprocess - information Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat bedöma uppfattat Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma motta mottagen motta mottagen Kommunikationsprocess- information 20
21 Klinisk process - uppfattat bedöma uppfattat Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma Kommunikationsprocess- information vårdinformation pas journal Rutin i en del landsting informationsöverföring enhet inom org extern enhet Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs vårdåtagande Klinisk process - uppfattat uppfattat matcha mot vårdutbud hanterbart identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat Kommunikationsprocess - information motta mottagen hälso- och sjukvårdsmandat mottagen Problemkomplex, mål i Klinisk process - uppfattat hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat bedöma vårdbehov behovsbedömt Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårdsmandat avgränsa problemkomplex problemkomplex prioritera, formulera mål i mål i i HoSmandat Kommunikationsprocess - information mottagen matcha mål mot tillgängliga aktiviteter 21
22 Klinisk process - uppfattat hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat bedöma vårdbehov behovsbedömt Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårdsmandat avgränsa problemkomplex problemkomplex prioritera, formulera mål i mål i i HoSmandat Kommunikationsprocess - information mottagen matcha mål mot tillgängliga aktiviteter vårdinformation pas journal informationsöverföring enhet inom org extern enhet Vårdplan Klinisk process - uppfattat behovsbedömt välja aktiviteter med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i i HoSmandat besluta att planera vård planeringsbeslut fastställa besluta om användning av planerad aktivitet aktivitetslista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Klinisk process - uppfattat behovsbedömt välja aktiviteter med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i i HoSmandat besluta att planera vård planeringsbeslut fastställa besluta om användning av planerad aktivitet aktivitetslista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information vårdinformation pas journal informationsöverföring enhet inom org extern enhet 22
23 Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat med aktivitetsplaner utföra undersökande aktivitet undersökt bedöma bedömt beslut att utföra aktivitet ompröva mål i Styrprocess - mandat resurssatt aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information utföra aktivitet utföra undersökande aktivitet bedöma utföra åtgärdande aktivitet utvärdera resultat Aktiviteter - åtgärder Klinisk process - uppfattat bedömt mål i i HoSmandat utföra åtgärdande aktivitet åtgärdat Styrprocess - mandat mål i i HoSmandat förnya besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet aktivitetslista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information 23
24 Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat åtgärdat utvärdera resultat bedömt matcha sutfall mot mål kvarvarande vårdbehov Styrprocess -mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitetsutfall ompröva mål i resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Slut på processen målet nått Klinisk process - uppfattat uppfattat i rela- tion till mål i bedöma att mål i är uppfyllt uppfattat Styrprocess - mandat mål i i HoSmandat besluta att vårdåtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande meddela avslut av vårdåtagande vårdinformation avslutsmeddelande Kommunikationsprocess - information RIV Regelverk för elektronisk Interoperabilitet i Vård och omsorg Principer för utveckling av informationsspecifikation för ITutveckling 24
25 RIV informationsspecifikation Verksamhetsanalys Arbetsflöde Informationsflöde Informationsmängder Grupperade informationsmängder Termer och definitioner Informationsobjekt (arketyper, GPICar, datatyper) Domäninformationsmodell pren EHRCom Electronic health record communication Principer för journalutdrag Inför begreppet arketyp Schema för struktur och innehåll i informationsmängder Restriktioner för dataomfång och datatyp EN GPIC General purpose information components Lista över kliniska och icke kliniska standardobjekt för informationsförmedling 25
26 Informationsmodellering Utgår från studiet av informationsflöden Identifierar informationsmängderna Definierar informationsmängdernas innehåll Definierar informationsmängdernas samband Uppdraget: Samordnad ering Att beskriva informationsmängder som skall vara gemensamt tillgängliga för sjukhus, primärvård och kommun när patienter som vårdas på sjukhus behöver kommunala insatser efter utskrivningen initiativ hos-pers. beslut patienten ankommer bedöm vårdbehov återsänd 0..* på mottagningen inlagd hos-pers. beslut bedöm behov av inskr.medd behov nej och har inga insatser behov ja och/eller har redan insatser sänd inskrivningsmeddelande 1 inskrivningsmeddelande känd av omsorgen 26
27 känd av omsorgen sänd underlag ering behov nej erhåll mottagningsbevis bestäm tid för möte behov ja mottagningsbevis föremål för betalningsansvar dag 0 föremål för tidsbestämt eringsmöte avser eringsunderlag återkallelse ering (0..1) återkallelse (0..1) genomför SVPL erad patient utskrivningsklar patient upprättad besluta utskrivning skriv ut meddela utskrivningsklar utskrivningsmeddelande avslutsmeddelande Informationsobjekt 27
28 Arketyper, exempel Arketyp 28
29 GPIC XML-exempel från nationellt projekt (Info-VU) 29
30 Grafisk bearbetning av SAMBAmodellen: Lars Björkman Xml-schema InfoVU: Ted Wigefeldt Materialet är sammanställt och bearbetat av Maria Areblad och Magnus Fogelberg föreläsningen finns på binder samman begreppen 30
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@.se Stockholm 2005-12-12 Språket mångtydigt förändras över tid allmänspråk och fackspråk kommunikation via IT-stöd
Basal processmodell för svensk sjukvård SAMBA
Basal processmodell för svensk sjukvård SAMBA Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen Magnus Fogelberg Stockholm 2006-12-18 fd projektledare elektronisk journal SU, svenska
UML och processmodellering i hälso- och sjukvård
UML och processmodellering i hälso- och sjukvård Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen Magnus Fogelberg fd projektledare elektronisk journal SU, svenska CONTsys och SAMBA
SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur. Process- och begreppsanalys av den svenska hälso- och sjukvårdens arbetsflöde vid vård av enskild patient.
SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur Process- och begreppsanalys av den svenska hälso- och sjukvårdens arbetsflöde vid vård av enskild patient. November 2004 Detta dokument Namn: SAMverkan, Begrepp
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011
2011-09-30 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation,
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
DRAG Ps. Varför? Statistik och avvikelser talar för brister. Hur? Egengranskning? Vad? Kvantitet och kvalitet i informationsöverföring.
Oktober 2014 träffades representanter med ansvar för den samordnade vårdoch omsorgsprocessen inom psykiatrin i Södra Älvsborg för att påbörja arbete att ta fram metoder för egengranskning och förbättringsarbete
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser om 1. Samverkan vid planering för dem med behov av insatser
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SIP OCH LUSEN SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Både i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen står att läsa att en samordnad individuell plan ska tas fram när någon är i behov av insatser från både
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
SamS-projektet: IT-stöd för samverkan i hemsjukvården. Process- och begreppsmodellering - en delrapport
SamS-projektet: IT-stöd för samverkan i hemsjukvården Process- och begreppsmodellering - en delrapport Mats Gustafsson Monica Winge Oktober 2003 SamS-projektet: Process- och begreppsmodellering - delrapport,
Informationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska
MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Klassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård Summary Strategy: Compare: Base: Filter: ID Model Element Right hand side All Sort: Name Ignored Model Types Association Generalization Aktivitet (Modified) Description
Standardisering. Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg
Standardisering Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg 2010-09-28 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning.
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)
Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Datum: 2018-01-29 Skapat av: Lena Arvidsson Bakgrund Lagen om samverkan
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv 2017-09-14 Vem är Jessica Rosenälv? Teknisk bakgrund: systemutvecklare, certifierad IT-arkitekt Mångårig erfarenhet i arbete med verksamhets- och informationsarkitekturer
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Fotvårdsspecialist Nybesök
Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Datorspråk medicinsk terminologi
fogare Datorspråk medicinsk terminologi Magnus Fogelberg neurolog, NU-sjukvården/Uddevalla ordf. Svensk Förening för Medicinsk Informatik ordf. Europeiska standardiseringskommitténs arbetsgrupp för terminologi
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord
KG Nerander, Carelink
Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg KG Nerander, Carelink 1 2? 1676 1600 1524 1435 1219 1101 1093 1067 1000 891 802 600 Interoperabilitet Ability of two or more systems or components to
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Nytta med arketyper i journalsystem
Nytta med arketyper i journalsystem Nationell Termkonferens 2009-09-24 Maria Areblad -1-2009-09-25 Arketyper - språk och kommunikation Vad är Arketyper Hur är de tänkta att användas Är arketyper till någon
Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun
ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Håbo kommun Region Uppsala: Primärvården i Håbo, Psykiatrimottagningen i Håbo och Enköpings lasarett Fastställt av: Tjänstemannastyrgruppen för närvårdsamverkan Datum:
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan
2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun Arbetsgrupp start juni 2017 Uppdrag för att se vad kan den nya lagen innebära för kommunen Finns kritiska punkter
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Informationsträff NPÖ
Hur påverkar Program Framtidens vårdinformationsmiljö arbetat med att producera information? Informationsträff NPÖ 2019-01-17 Ann-Charlotte Klarén ehälsosamordare Skaraborgs kommunalförbund VISIONEN MED
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Samverkansmöte 27/9. Agenda
Agenda Samverkansmöte 27/9 Nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård from 1/1-18. Kristina Jungmar, chef avdelningen för myndighetsutövning Information från Maria Kittel, verksamhetschef
Nya arbetssätt utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Nya arbetssätt utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Talmanus Övergripande information Oktober 2018 Sida 1: Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-
RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lena Arvidsson och Maria Grip 2018-04-24 Bakgrund Lagen om samverkan vid
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Vad kan Flödesmodellen användas till?
Patienters väg genom vården kan se väldigt olika ut! En vårdprocess kan vara mycket kort kanske bara några minuter eller timmar eller pågå i månader och år. Vård kan handla om begränsade problem och frågeställningar
Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs efter slutenvårdstillfället Patientfall: Viola Uppdaterad 2018-09-12
Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation
2015-11-30 Dnr:23846/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring uppmärksamhetsinformation.
Förändring av anteckningstyper i Cosmic
2019-02-11 Förändring av anteckningstyper i Med start i februari 2019 kommer det att ske ett antal förändringar av anteckningstyper i : Slutanteckning ersätter Epikris och Utskrivning Samordning ersätter
Innehållet i Snomed CT en översikt
Innehållet i Snomed CT en översikt Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av Snomed CT:s hierarkier... 6 Kliniskt fynd... 6 Åtgärd... 6 Observerbar företeelse... 7 Omständighet som rör visst sammanhang...
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28
Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter
Begreppsmodellering i UML
Begreppsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Begreppsbildning Syfte: Begreppsbildning syftar till att hjälpa oss att bortse från oväsentligheter genom att
Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen
Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Kommunikation Ansvar och roller Personcentrerat Evidens-/kunskapsbaserat Landstinget Kommunen Primärvård Socialtjänst Specialistvård Hemsjukvård
Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Begreppsmodellering i UML
Begreppsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Begreppsbildning Syfte: Begreppsbildning syftar till att hjälpa oss att bortse från oväsentligheter genom att
Förtydligande av samordningsansvar för SIP
1(5) Projektet Trygg, säker och samordnad vård- och omsorgsprocess 2018-02-21 Förtydligande av samordningsansvar för SIP I dokumentet Samverkansrutin mellan landsting och kommuner vid in- och utskrivning
Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
KLARA SVPL webb Lathund Primärvård
KLARA SVPL webb Lathund Primärvård En kortare version utifrån originalet Meddelanden som ingår i ett ärende: Vårdbegäran (se sidan 6,7 i original Lathund) Meddelande till Vård och omsorg (se sidan 8 i
Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser
Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård; SFS 2017:612 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?
SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin? Lund oktober 2018 Zophia Mellgren, Sveriges Kommuner och Landsting SIP finns i tre lagar 2018-10-23/24 Avdelningen för vård och omsorg Samverkan vid utskrivning
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam
Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner
MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga
Starta inte datorerna Folkhälsa och sjukvård
Starta inte datorerna Superanvändarutbildning VÄLKOMNA! Vårdplaneringsprocessen i Link Agenda Presentationsrunda Vårdplaneringsprocessen Superanvändarrollen Vårdplaneringsprocessen i Link - visning Testa
Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS
Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området 2011 Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS 2011-03-21 Gäller from1april 2011 2 2011-07-07 A. Allmänt 1. Inkomna meddelanden (Inkorgen) ska
Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010
Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se
Arbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL
RUTIN FÖR ELEKTONISK INFORMATIONSÖVERFÖRING VID IN- OCH UTSKRIVNING I HEMSJUKVÅRD Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Reviderad av/datum: Antal bilagor: 0 Framtaget av/datum: