Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg"

Transkript

1 Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

2 2

3 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg Aktivitet Deltagande Individanpassad process Observation Organisation Person Roll Samband Uppgift i patientjournal eller personakt Vård- och omsorgsinitiering Vård- och omsorgstagare

4 Processmodell för vård och omsorg Initiera vård och omsorg Utreda Ta ställning Genomföra Följa upp Processmodellen beskriver den process som alla som får hälso- och sjukvård eller socialtjänst genomgår. Processmodellen är oberoende av organisatoriska gränser och visar därmed den process som individen genomgår. Denna innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning. Syftet med processen är att identifiera och hantera problem samt att följa upp effekten av detta. Den faktiska process som individen genomgår kallas för en individanpassad process. Processmodellen är en enhetlig beskrivning av processerna inom vård och omsorg. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relatera dessa till den process som individen genomgår. Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Processmodellen för vård och omsorg är en generell beskrivning och ska fungera som en sammanhållande länk mellan de två verksamhetsområdena hälsooch sjukvård och socialtjänst. 4

5 Processteg för vård och omsorg Namn Beskrivning Objekt in Objekt ut Initiera vård och omsorg Aktivitet som startar den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare kontaktar eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Vård- och omsorgsinitiering Alternativ Mottagen vård- och omsorgsinitiering samt beslut att utreda Vård- och omsorgsinitiering avslagen och avslut Utreda Aktivitet där en professionell aktör startar och genomför en utredning. Mottagen vård och omsorgsinitiering samt beslut att utreda Resultat av utredning Ta ställning Aktivitet där en professionell aktör tar ställning till vilka åtgärder eller insatser som är lämpliga att genomföra för att åtgärda problemet och uppnå måltillstånd. Resultat av utredning Alternativ Beslut om att åtgärda eller bevilja insatser Beslut att inte åtgärda eller bevilja insatser och avslut Genomföra Aktivitet där beslutade åtgärder eller beviljade insatser genomförs. Beslut om att åtgärda eller bevilja insatser Resultat av genomförda åtgärder eller uppdrag gentemot ett givet måltillstånd Följa upp Aktivitet där en professionell aktör genomför en uppföljning av hela processens resultat gentemot ett givet måltillstånd. Resultat av genomförda åtgärder eller beviljade insatser gentemot ett givet måltillstånd Bedömd effekt av genomförda aktiviteter 5

6 Begreppsmodell för vård och omsorg 6

7 Begreppsmodellen kartlägger vilken information man behöver hålla om centrala begrepp i ett visst sammanhang och förklarar begreppens inbördes relation. Begreppsmodellerna i NI visar vilka begrepp som hanteras inom det område som processmodellen beskriver. När begrepp i begreppsmodellen motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används term och definition från termbanken i begreppsmodellen. Detta dokumenteras nedan i begreppsmodellens kolumn Definition enligt Socialstyrelsens termbank. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har fått egen benämning och beskrivning. Dessa beskrivningar dokumenteras i kolumnen Beskrivning och kommentar enligt NI. Kolumnen används också när förtydliganden och ytterligare exempel avseende en termbanksdefinition behövs. Vid begreppsanalysen har Socialstyrelsen också uppmärksammat att vissa begrepp i termbanken kommer att behöva ses över och eventuellt revideras. De begrepp som förekommer i begreppsmodellen för vård och omsorg används inte i de faktiska verksamheterna och är heller inte avsedda att göra det. Modellens funktion är istället att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Ett exempel är begreppet vård- och omsorgstagare som återfinns på den generella nivån för vård och omsorg, och som representeras av patient respektive brukare i de specialiserade nivåerna för respektive domän. Det är begreppen i de specialiserade begreppsmodellerna som är möjliga att härleda till den faktiska verksamhetens fackspråk. Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Aktivitet (inom vård och omsorg) Avsett tillstånd (inom vård och omsorg) Individanpassad process (inom vård och omsorg) Måltillstånd (inom vård och omsorg) Observerat tillstånd (inom vård och omsorg) Något som kan utföras av någon eller något inom vård och omsorg. Aktiviteter inom vård och omsorg syftar till att identifiera och hantera tillstånd, problem eller behov hos vård- och omsorgstagaren och utgörs av t.ex. utredning, ställningstagande, genomförande och uppföljning. Det måltillstånd som hälso- och sjukvårdspersonal respektive socialtjänstpersonal inom vård och omsorg, oftast i samråd med vård- och omsorgstagaren, har beslutat att försöka uppnå. Den individuellt anpassade process inom vård och omsorg som en vård- och omsorgstagare genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet av aktiviteter. Uppföljningen kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet. Tillstånd som inte har observerats men som vård- och omsorgstagare eller professionell aktör önskar uppnå. Måltillståndet kan delas upp i avsett tillstånd och önskat tillstånd. Exempel på måltillstånd är att vård- och omsorgstagaren ska bli fri från sjukdom och att kunna bo kvar hemma. Tillstånd hos en vård- och omsorgstagare som observerats exempelvis av vård- och omsorgstagaren själv eller professionell aktör Relation till andra modeller Aktivitet Observation med attributet status Individanpassad process Observation med attributet status 7

8 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Omgivningsfaktorer Organisation (inom vård och omsorg) inom vård och omsorg. Exempel på observerat tillstånd är smärta och svårighet att klä sig själv. Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Detta är beskrivningen av omgivningsfaktorer som ges i Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Omgivningsfaktorerna kan påverka vård- och omsorgstagarens tillstånd. I termbanken finns begreppet levnadsförhållanden som till viss del motsvaras av omgivningsfaktorerna i ICF. Här ges definitionen för att ytterligare exemplifiera: Term: levnadsförhållanden Definition: den miljö i vilken människor lever och verkar Anmärkning: Levnadsförhållanden avser mikronivå (individens specifika förhållanden), medan livsvillkor avser makronivån. Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren. Exempel på komponenter i levnadsförhållandena är boendemiljö, arbetsmiljö, psykosocial miljö och materiell standard. Komponenterna motsvaras till viss del av omgivningsfaktorerna i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Begreppet levnadsnivå används ibland vid gradering av individers levnadsförhållanden. Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom vård och omsorg. Relation till andra modeller Observation med attributet status Observation Organisation Person Mänsklig individ. Person Problem (inom vård och omsorg) Tillstånd (inom vård och omsorg) Uppgift i patientjournal eller personakt Problem hos en vård- och omsorgstagare som hanteras inom vård och omsorg. Tillstånd som en vård- och omsorgstagare har behöver nödvändigtvis inte uppfattas som ett problem. Exempel är ledbesvär och svårighet att försörja sig. Tillstånd hos en vård- och omsorgstagare som hanteras inom vård och omsorg. Tillstånd (inom vård och omsorg) kan specialiseras i observerat tillstånd och måltillstånd. Här avses exempelvis funktionsnedsättning. Uppgift som dokumenteras om en vård- och omsorgstagare i en patientjournal eller i en personakt. Exempel är olika observerade tillstånd, uppfattade problem eller planerade eller utförda aktiviteter. Observation Observation Uppgift i patientjournal eller personakt 8

9 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Vård- och omsorgsinitiering Vård- och omsorgstagare Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) Aktivitet som startar den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare tar kontakt med eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård initieras processen genom en vårdbegäran för egen räkning och inom socialtjänsten initieras processen av aktualisering. Person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (patient) och/eller som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten (brukare). Det måltillstånd som vård- och omsorgstagaren själv önskar uppnå. Relation till andra modeller Vård- och omsorgsinitiering Vård- och omsorgstagare Observation med attributet status 9

10 Informationsmodell för vård och omsorg 10

11 Informationsmodellerna i NI visar hur man ska dokumentera den information som skapas eller används i den individanpassade processen. De visar också hur man ska dokumentera information om de begrepp som finns i begreppsmodellen. Dokumentationskraven åskådliggörs genom klasser och attribut i informationsmodellen.. Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av angelägenheter inom dessa perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning. Statistikuppföljning. Verksamhetens gemensamma behov. För en fullständig lista på refererade angelägenheter i kolumnen Dokumentationskrav återfinns i, se bilaga 6. För förklaring av datatyps- och multiplicitetskolumnerna, se läsanvisningen bilaga 1. De grå klasserna i modellen illustrerar begreppsområden som ännu inte har utretts och beskrivits, men som kommer att ingå i kommande versioner av NI. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och föreskrifter inom respektive verksamhetsdomän som styr hur informationen får utbytas i praktiken. Aktivitet Klassen aktivitet håller information om något som kan utföras av någon eller något inom vård och omsorg. Aktiviteterna inom vård och omsorg syftar till att identifiera och hantera tillstånd, problem eller behov hos vård- och omsorgstagaren och utgörs av t.ex. utredning, ställningstagande, genomförande och uppföljning. Relation till begreppsmodell: Aktivitet (inom vård och omsorg) kod Kod för den typ av aktivitet som avses, exempelvis genom användande av en kod från en klassifikation för åtgärder. Notera att antingen attributet kod eller beskrivning måste finnas. CV 0..1 status Kod för aktivitetens status som anger om en aktivitet exempelvis är planerad eller utförd. En instans av klassen aktivitet CV 1 kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera en planerad utredning och som senare utförs så do- kumenteras detta som två instanser av klassen aktivitet, en med status planerad och en med status utförd. metod Kod för den typ av metod för genomförandet av aktiviteten som avses. CV 0..1 beskrivning Textuell beskrivning av den aktivitet som avses. Används antingen som komplement till eller istället för attributet kod. ST 0..1 Notera att antingen attributet kod eller beskrivning måste finnas. tid Angivelse av vilken tid en aktivitet startat, utförts eller är planerad att utföras. Om aktiviteten är planerad att ske återkommande kan även frekvens och omfattning anges. QSET<TS>

12 negation Flagga som negerar betydelsen av aktiviteten. Det kan användas för att explicit beskriva att en aktivitet inte utförts (trots att den exempelvis var planerad). Om flaggan är satt till sant innebär det att betydelsen av instansen som helhet är negerad. BN 1 Deltagande Klassen deltagande håller information om på vilket sätt en viss aktör deltar i ett visst givet sammanhang. Exempel på deltagande är en patient eller brukare, som deltar i en utredning i egenskap av den som aktiviteten riktas mot. Den professionella aktören kan delta i egenskap av utförare av aktiviteten. Relation till begreppsmodell: Saknas typ Kod för hur en aktör deltar i ett visst sammanhang. CV 1 tid Angivelse av tid då en aktör deltar i ett visst sammanhang. IVL<TS> 0..1 Individanpassad process Klassen individanpassad process håller information om den individuellt anpassade process inom vård och omsorg som en vård- och omsorgstagare genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning av genomförandet av aktiviteter. Uppföljningen kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet. Relation till begreppsmodell: Individanpassad process (inom vård och omsorg) id Angivelse av en identitetsbeteckning för en specifik individanpassad process. Identitetsbeteckningen används för att dokumentation ska kunna hållas samman när en vård- och omsorgstagare erhåller vård och omsorg från flera professionella aktörer inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. II 1 12

13 Observation Klassen observation håller information om olika tillstånd, problem, behov och omgivningsfaktorer som observeras om en vård- och omsorgstagare. Exempelvis kan ett blodtryck eller en funktionsnedsättning vara något som observeras. Relation till begreppsmodell: Avsett tillstånd (inom vård och omsorg), Måltillstånd (inom vård och omsorg), Observerat tillstånd (inom vård och omsorg), Omgivningsfaktorer, Problem (inom vård och omsorg), Tillstånd (inom vård och omsorg) och Önskat tillstånd (inom vård och omsorg) typ Kod för den typ av observation som avses. Det som faktiskt är avsett, önskat eller observerat tillstånd dokumenteras i CV 0..1 attributet värde. Notera att antingen attributet typ eller beskrivning måste finnas. status Kod för observationens status, exempelvis för att dokumentera om det tillstånd som beskrivs fanns vid den angivna CV 1 tiden eller är ett potentiellt tillstånd. En instans av klassen observation kan inte byta status. Om man exempelvis vill dokumentera ett måltillstånd och som senare uppfylls så dokumenteras detta som två instanser av klassen observation, en med status måltillstånd och en med status observerat. beskrivning Textuell beskrivning för den observation som avses. Används antingen som komplement till eller istället för attributet ST 0..1 typ. Notera att antingen attributet typ eller beskrivning måste finnas. tid Angivelse av den tid då det som observerats faktiskt förekom eller förväntas förekomma. Exempelvis så kan tidsattributet IVL<TS> 0..1 ange att vård- och omsorgstagaren hade huvudvärk igår kväll mellan kl och även om detta be- rättades på morgonen efter och det dokumenterades först då. Om observationen är ett måltillstånd anger tidsattributet den tidpunkt då detta tillstånd önskas vara uppnått. Observationens tid skiljer sig vanligtvis från dokumentationstidpunkt i klassen uppgift i personakt eller patientjournal som beskriver när tillståndet dokumenterades, vilket alltid sker i efterhand. värde Angivelse av värde som innehåller resultat av observationen. Exempelvis så skulle observationens typ kunna motsvara "längd mätt utan skor" och då innehåller värde-attributet resultatet av mätningen, exempelvis 187 cm. Om observationen avser ett måltillstånd motsvarar värde det resultat man önskar observera för att målet ska uppfyllas. ANY

14 Organisation Klassen organisation håller information om organisationer som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom vård och omsorg. Relation till begreppsmodell: Organisation (inom vård och omsorg) id Identitetsbeteckning för organisationen. II 0..1 Typ Kod för den organisationstyp som avses. CV 0..1 namn Angivelse av organisationens namn. ST 0..1 adress Angivelse av kontakuppgift till organisation som avser adressuppgifter (exempelvis besöksadress eller fakturaadress). AD 0..* elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till organisation och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). Exempelvis telefonnummer till växel, e-postadress eller webbplats. TEL 0..* Person Klassen person håller information om den mänskliga individen oavsett vilka roller den personen antar. De attribut som klassen innehåller beskriver egenskaper som personen har oavsett om personen har antagit rollen som vård- och omsorgstagare eller inte. Relation till begreppsmodell: Person person-id Angivelse av en identitetsbeteckning som personen har oavsett om personen får, utreds inom eller är registrerad för II 0..1 att få vård och omsorg (vanligtvis: personnummer, samordningsnummer). Notera att antingen person-id på person eller id på vård- och omsorgstagare måste finnas. förnamn Angivelse av förnamn, som är en persons givna namn och inkluderar tilltalsnamn. ST 0..* efternamn Angivelse av efternamn, som är en persons familjenamn eller släktnamn. ST 0..1 mellannamn Angivelse av mellannamn, som är ett namn som kan bäras för att visa gemenskap med en förälder eller en make ST 0..1 som bär detta namn som efternamn. Man kan också bära ett eget tidigare efternamn som mellannamn om man bytt till makes eller registrerad partners efternamn. tilltalsnamnsmarkering Angivelse av tilltalsnamnsmarkering, som används för att markera vilket av de angivna förnamnen som är personens INT 0..1 tilltalsnamn. Giltiga värden är där den första siffran anger vilket av de angivna förnamnen som är tilltalsnamnet (1 motsvarar första namnet osv.) och den andra siffran anger det eventuella andra tilltalsnamnet om dubbelnamn är aktuellt. Om inte är den andra siffran 0. kön Angivelse av vilket kön personen har enligt folkbokföringen. CV 0..1 födelsetidpunkt Angivelse av vilken dag och tid personen är född. Precision som födelsetidpunkt anges med kan variera från precision TS 0..1 med klockslag till att det endast är möjligt att ange födelseår. sekretessmarkering Angivelse av sekretessmarkering enligt Skatteverket. BL

15 adress Angivelse av kontakuppgift till person som avser adressuppgifter (exempelvis bostadsadress eller tillfällig adress). AD 0..* elektroniskadress Angivelse av kontakuppgift till person och som är elektronisk. Exempelvis ett telefonnummer eller en e-postadress. TEL 0..* Roll Klassen roll håller information om i vilken funktion eller uppdrag ett deltagande sker. En roll kan innehas av en person, exempelvis en professionell aktör eller en organisation. Relation till begreppsmodell: Saknas Samband Klassen samband beskriver hur två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Relation till begreppsmodell: Saknas typ Kod för på vilket sätt två dokumenterade företeelser är relaterade till varandra. Exempelvis kan en aktivitet ha en relation till en observation där typen är "orsak", dvs. orsaken till att aktiviteten utförs är något som tidigare observerats. CV 1 Uppgift i patientjournal eller personakt Klassen uppgift i patientjournal eller personakt håller uppgifter som dokumenteras om en vård- och omsorgstagare i en patientjournal eller i en personakt. Exempel är olika observerade tillstånd, uppfattade problem eller planerade eller utförda aktiviteter. Relation till begreppsmodell: Uppgift i patientjournal eller personakt dokumentationstidpunkt Angivelse av den tidpunkt vid vilken uppgiften lagrats. TS 1 15

16 Vård- och omsorgsinitiering Klassen vård- och omsorgsinitiering håller information om aktiviteten som startar den individanpassade processen genom att en vård- och omsorgstagare tar kontakt med eller blir kontaktad av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård initieras processen genom en vårdbegäran för egen räkning och inom socialtjänsten initieras processen av aktualisering. Relation till begreppsmodell: Vård- och omsorgsinitiering tidpunkt Angivelse av tidpunkt då en vård- eller omsorgsinitiering skedde. TS 1 Vård- och omsorgstagare Klassen vård- och omsorgstagare håller information om den roll en person innehar som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (patient) och/eller som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten (brukare). Relation till begreppsmodell: Vård- och omsorgstagare id Angivelse av identitetsbeteckning för vård- och omsorgstagare. Används endast då identitetsbeteckning för person II 0..1 är okänd. Id är en identitetsbeteckning som personen endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare. Notera att antingen person-id på person eller id på vård- och omsorgstgare måste finnas. adress Angivelse av kontakuppgift som en person endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare som avser adressuppgifter AD 0..* (exempelvis särskild kallelseadress). elektroniskadress Angivelse av kontaktuppgift som en person endast har i sin roll som vård- och omsorgstagare och som är elektronisk (exempelvis telefon eller e-postadress). TEL 0..* 16

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

Informationsspecifikation för BBIC

Informationsspecifikation för BBIC Informationsspecifikation för BBIC Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen

Läs mer

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Innehåll Inledning... 4 Ord och uttryck... 5 Procesmodeller... 6 Begreppsmodeller... 8 Informationsmodeler... 11 Färgsättning...

Läs mer

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:2

Nationell informationsstruktur 2015:2 Nationell informationsstruktur 2015:2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen

Läs mer

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur 2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell informationsstruktur 2016:1 Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen 1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell informationsstruktur 2016:1 Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg

Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg 2016-02-29 Dnr 4.2.1-31217/2015 1(9) Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg Begreppen i detta dokument är resultatet från terminologiarbete i ett projekt om övergripande

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande. 2013-08-21 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppen vårdprocess och hälsoärende, dnr 4.2.1-30811/2013 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst. Terminologiremiss Terminologiremiss Terminologiremiss, övergripande vård- och omsorgsterminologi Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar

Läs mer

Strukturering av fritext

Strukturering av fritext 2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika

Läs mer

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Famna Riksorganisationen för non-profit idéburen vård och social omsorg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten 2014 generell nivå

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten 2014 generell nivå Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten 204 generell nivå Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

KATALOGEN (AKKA) Uppdatering av verksam uppgifter. https://akkaadm.uu.se/authsrvadmin/

KATALOGEN (AKKA) Uppdatering av verksam uppgifter.  https://akkaadm.uu.se/authsrvadmin/ KATALOGEN (AKKA) Uppdatering av verksam uppgifter https://akkaadm.uu.se/authsrvadmin/ http://katalog.uu.se/ Supportepostadress: katalogsupport@its.uu.se Uppsala universitet 4 april 2017 Innehåll Uppdatering

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

* Skatteverket. Beskattningsuppgifter. Förfrågan och svar. IT-avdelningen. Kravspecifikation 1.0

* Skatteverket. Beskattningsuppgifter. Förfrågan och svar. IT-avdelningen. Kravspecifikation 1.0 * Skatteverket IT-avdelningen Beskattningsuppgifter Kravspecifikation Förfrågan och svar 1.0 Denna kravspecifikation beskriver informationskraven för de som utvecklar och använder informationstjänsten

Läs mer

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen. Du kan även lämna övriga

Läs mer

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva

Läs mer

ANVISNING. Koncernkontoret. Enheten för informationssäkerhet. Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentets status: Beslutad

ANVISNING. Koncernkontoret. Enheten för informationssäkerhet. Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentets status: Beslutad Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid: Identitetshantering

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Manual del 1 - Städa journalen. augusti 2014. stockholm.se. augusti 2014

Manual del 1 - Städa journalen. augusti 2014. stockholm.se. augusti 2014 Manual del 1 - Städa journalen augusti 2014 stockholm.se Manual del 1 - Städa journalen augusti 2014 Utgivningsdatum: augusti 2014 Utgivare: Äldreförvaltningen och Stadsledningskontoret Kontaktperson:

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

*Skatteverket. Beskattningsuppgifter Ordlista. Version 1.0. Skatteverket

*Skatteverket. Beskattningsuppgifter Ordlista. Version 1.0. Skatteverket *Skatteverket Beskattningsuppgifter Ordlista Version 1.0 Skatteverket Ordlista Version: 1.0 Sida 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Dokumentinformation...3 1.1 Syfte...3 1.2 Målgrupp...3

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne 2016-04-05 Utfärdad av Fastställd av Version. Förvaltningsgrupp Melior Styrgrupp journaldokumentation 1 SUS, Sund, Kryh och

Läs mer

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö och I-nod Vad är Assertive Community Treatment? Ett multidisciplinärt

Läs mer

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Synpunktsrunda 1 attribut i Sambi

Synpunktsrunda 1 attribut i Sambi Synpunktsrunda 1 attribut i Sambi Sista dag att lämna synpunkter är den 27 januari, 2013 Bakgrund Sambi är en federativ infrastrukturlösning för hela hälso-, vård- och omsorgssektorn, det vill säga en

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan 2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet

Läs mer

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut? Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut? Vitalis 2015 Niklas Eklöf, utredare Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Problematiken Problematiken Vårdcentral

Läs mer

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Enhetschef ACT-teamet i Malmö Rättsutredningen Rättsutredningen exploaterar i vilken utsträckning

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Hälsoärende vad händer nu?

Hälsoärende vad händer nu? Hälsoärende vad händer nu? Hälsoärende vad händer nu? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf, utredare Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Som en del i regeringens satsning på

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Att mena samma sak med KSI

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Informationsspecifikation för nationella riktlinjer. Version 1.0

Informationsspecifikation för nationella riktlinjer. Version 1.0 Informationsspecifikation för nationella riktlinjer Version 1.0 Revisionshistorik Version Datum Kommentar 1.0 2017-02-14. Första version efter lansering. Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Rutin Oidentifierad patient och patient utan personnummer

Rutin Oidentifierad patient och patient utan personnummer Dokumentnamn Version Dokumenttyp Oidentifierad patient och patient utan personnummer 1.3 Användarinstruktion Utfärdande förvaltning Sökord Giltig fr.o.m. D-data AB oidentifierad patient, reservnummer,

Läs mer

Treserva. Genomförandewebben. Alla funktioner i Genomförande Webben. 2015-09-25 Omvårdnadspersonal 1.0.2. Senast reviderad: Manual för: Version:

Treserva. Genomförandewebben. Alla funktioner i Genomförande Webben. 2015-09-25 Omvårdnadspersonal 1.0.2. Senast reviderad: Manual för: Version: Genomförandewebben Alla funktioner i Genomförande Webben Treserva Omsorgskontoret Manual nr: 35 Senast reviderad: Manual för: Version: 2015-09-25 Omvårdnadspersonal 1.0.2 Sida 2 av 25 Innehåll Mitt skrivbord...

Läs mer

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer