UML och processmodellering i hälso- och sjukvård
|
|
- Oskar Eliasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UML och processmodellering i hälso- och sjukvård Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen Magnus Fogelberg fd projektledare elektronisk journal SU, svenska CONTsys och SAMBA ordförande SIS/TK 115 Göteborg projektledare i ISO/TC 37/SC 1/WG 5 för ISO WI ledamot SIS/TK 334 och dess AG II ordförande CEN/TC 251/WG II processmodellering 2 Bakgrund Fokus En rad olika processbeskrivningar med olika typ av modellering har sett dagens ljus sedan tidigt -90-tal Varje landsting har gjort sin modell Vi behöver en enhetlig beskrivning av processen vård av en enskild patient ur ett producentperspektiv Processbeskrivningen måste kunna användas i systemutveckling Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation? Hur kan arbetsprocessen göras begriplig för en dator? Hur skall informationen struktureras i IT-system? processmodellering 3 processmodellering 4 Kommunikation mellan alla enheter Modeller Begreppsmodell Processmodell VC Klinik A Mott Avd Klinik B Avd Kommun Klinik B Mott åb Hem VC åb Informationsmodell Datamodell Verksamhetsmodellering Viktigt med väl definierade termer och fastställd informationsstruktur för kommunikation mellan olika enheter. En sådan informationsstruktur kräver att arbetsflödet identifierats och beskrivits som en process. Olika typer av modeller används beroende på syfte! processmodellering 5 processmodellering 6 1
2 Standarder Begreppsmodellering ISO 704 terminologisk metodik ISO/PTR begreppsmodellering pren kontinuitet i vården, processrelaterade begrepp (CONTsys 2) ISO/IEC UML SAMBA svensk nationell processmodell Beskriver inte ett flöde Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken processmodellering 7 processmodellering 8 Processmodellering Vad är ett begrepp? Beskriver ett flöde Följer förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken (ISO , rev 2000, direkt översatt) Beskriver inte tidsaspekten i processen Varje kännetecken är själv ett begrepp processmodellering 9 processmodellering 10 Den semiotiska triangeln UML Begrepp Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Unified Modeling Language Språk för systemutveckling Begreppsmodellering semiotik = teckenlära Begrepp = kunskapsenhet Informationsmodellering Referent Term Term = den språkliga beteckningen processmodellering 11 processmodellering 12 2
3 Klass = typ av objekt Specialisering processmodellering 13 processmodellering 14 Specialisering exempel Association processmodellering 15 processmodellering 16 Aggregation Aggregation exempel processmodellering 17 processmodellering 18 3
4 Informationsobjekt klass Statiska och dynamiska begrepp statiska begrepp är passiva instanserna kan inte påverka instanser av andra begrepp instanserna kan ändras av andra begreppsinstanser dynamiska begrepp är aktiva instanserna kan påverka instanser av andra begrepp processmodellering 19 processmodellering 20 Dynamiska begrepp Gemensamma kännetecken handlingar utförs med viss avsikt händelser inträffar utan mottagarens kontroll alla dynamiska begrepp har kännetecknen: tid plats en handling utförs, och en händelse inträffar, vid en viss tidpunkt och under visst tidsförlopp på en identifierbar plats processmodellering 21 processmodellering 22 Kännetecken för handlingar Kännetecken för händelser agent påverkande faktor avsikt sätt metod förhållanden processmodellering 23 processmodellering 24 4
5 Handling: blindtarmsoperation Händelse: plötslig blödning agent: opererande kirurg med eventuell assistans avsikt: att få bort blindtarmen metod: appendektomi, en definierad kirurgisk åtgärd förhållanden: att patienten bedöms ha blindtarmsinflammation (för denna typ av handling indikation) sätt: kärlet brister påverkande faktor: högt blodtryck, förkalkat kärl eller missbildat kärl processmodellering 25 processmodellering 26 Process Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) grupp av samverkande eller varandra påverkande er som omformar insatser till utfall Aktör ansvarig för processen (agent) Mål (avsikt) Tillstånd (insats) Förädlingsobjekt Process Tillstånd (utfall) Förädlingsobjekt processmodellering 27 Utsträckning i tiden processmodellering 28 Processens begrepp Processens begrepp lunga före instantierar påverkar process instantierar resulterar i efter instantierar oröntgad lunga instantierar påverkar lungröntgen instantierar resulterar i röntgad lunga instantierar Tillstånd Process Tillstånd Lunga Lungröntgen Lunga Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden processmodellering 29 Utsträckning i tiden processmodellering 30 5
6 Alltså SAMBA En begreppsmodell beskriver begreppen, statiska och dynamiska En processmodell beskriver hur instanser av ett dynamiskt begrepp förändrar instanser av ett statiskt begrepp från ett underordnat begrepp till ett annat SAMverkan, Begrepp och Arkitektur ITHS 2-projekt Processmodell för vård av enskild patient Modellen beskrivs ur ett producentperspektiv Modellens avsikt är att utgöra en generell bild över hälso- och sjukvård i Sverige Processmodellen är ett verktyg som bl a kan användas vid verksamhetsutveckling processmodellering 31 processmodellering 32 SAMBA SAMBA Används även utanför Sverige, uppmärksammat i ISO och CEN Bakgrundsmaterial bl a till CONTsys 2, standard för begrepp om arbetsflöde i sjukvården Presenterat vid MIE 2005 i Genève av Maria Areblad, Linköpings universitet Structured Architecture for Medical Business Activities Artikeln har redan refererats i andra vetenskapliga artiklar! processmodellering 33 processmodellering 34 Process Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) grupp av samverkande eller varandra påverkande er som omformar insatser till utfall processen är en handling den har en agent den genomförs med avsikt SAMBA tilläggsbeskrivning för process värdehöjande för någon har ett förädlingsobjekt definierat mål någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden en tydlig start och ett tydligt slut skall kunna repeteras helt eller delvis metoden är de ingående erna processmodellering 35 processmodellering 36 6
7 Aktivitet Processen är en Aktiviteten är en en är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är ens arbetssätt processmodellering 37 processmodellering 38 Tjänst Tjänst Alla tjänster är er Vad särskiljer tjänsten? Definitioner i BRAA CONTsys förstandard Beskrivning i EU-direktiv Tjänsters fria rörlighet Tjänster ställs parallellt med varor En tjänst erbjuds En utförs processmodellering 39 Troligen kan en tjänst bestå av flera processer Rekursion! processmodellering 40 Undvik krångel! Process SAMBA har analyserat processbegreppet i hälso- och sjukvård Talar inte om tjänster utan endast er Aktör ansvarig för processen Mål Tillstånd Förädlingsobjekt Process Tillstånd Förädlingsobjekt processmodellering 41 Utsträckning i tiden processmodellering 42 7
8 Process Process Vårdprocess Klinisk process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess processmodellering 43 processmodellering 44 Processpaket Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess processmodellering 45 processmodellering 46 Processpaket Processpaket (Patientens process) (Resursprocess) Klinisk producentprocess (Annan vårdinrättnings process) processmodellering 47 processmodellering 48 8
9 Processerna i paketet enligt SAMBA Processpaket Klinisk process förädlingsobjekt: patientens samlade hälso såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat ) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden processmodellering 49 processmodellering 50 Modellens byggstenar Arbetsflödet Begrepp i processen Objekt Aktivitet Förädlingsobjektets väg processmodellering 51 processmodellering 52 Processens begreppsmodell Processens begreppsmodell processmodellering 53 processmodellering 54 9
10 Processens begreppsmodell Processmodell med resurslager Rekursion! Processmodellens 5:e dimension 1 3 rumsdimensionerna 4 tidsdimensionen 5 skalningsdimensionen Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering processmodellering 55 processmodellering 56 PAUS! Övning: vårdprocessen processmodellering 57 Sätt det hela i arbete! Processmodell Processanalys Tänk efter vad som görs Begreppsanalys Vad är det som hanteras? Informationsanalys Vad blir resultatet? Vad används resultatet till? I vilken process utförs nästa? När förändras resultatobjektet nästa gång? processmodellering 59 processmodellering 60 10
11 Begreppsmodell Informationsmodell identifiera begreppen i och kring varje modellen omfattar alla begrepp modellen delas upp i vyer/bilder varje bild visar ett fåtal relaterade begrepp varje bild bör byggas kring ett centralt begrepp en bild av hela modellen är imponerande men oöverskådlig Visar vilka begrepp i processen som vi måste hålla information om (troligen inte alla) Identifierar stödbegrepp nödvändiga för informationsbehandlingen Utnyttjar standardiserade informationskomponenter Används i syntaxbeskrivningen processmodellering 61 processmodellering 62 Processmodell Vårdbegäran mottas processmodellering 63 processmodellering 64 Vårdbegäran beslut om bedömning besluta om bedömning motta mottagen motta mottagen processmodellering 65 processmodellering 66 11
12 Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat bedöma uppfattat besluta om bedömning beslut att bedöma Kommunikationsprocess- information processmodellering 67 processmodellering 68 Klinisk process - uppfattat bedöma uppfattat besluta om bedömning beslut att bedöma Kommunikationsprocess- information pas journal Rutin i några landsting processmodellering 69 informationsöverföring enhet inom org extern enhet Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs vårdåtagande Klinisk process - uppfattat uppfattat matcha mot vårdutbud hanterbart identifiera hälsoproblem beslut att att bedöma besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat motta mottagen motta mottagen hälso- och sjukvårdsmandat mottagen processmodellering 71 processmodellering 72 12
13 processmodellering 73 processmodellering 74 Klinisk process - uppfattat Problemkomplex, uppfattat matcha mot vårdutbud hanterbart identifiera hälsoproblem Klinisk process - uppfattat hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat bedöma vårdbehov behovsbedömt beslut att att bedöma besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårdsmandat avgränsa problemkomplex problemkomplex prioritera, formulera mottagen pas journal mottagen matcha mål mot tillgängliga er informationsöverföring enhet inom org extern enhet processmodellering 76 processmodellering 77 processmodellering 78 13
14 processmodellering 79 processmodellering 80 Klinisk process - uppfattat Vårdplan hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat bedöma vårdbehov behovsbedömt Klinisk process - uppfattat behovsbedömt välja er med splaner hälso- och sjukvårdsmandat avgränsa problemkomplex problemkomplex prioritera, formulera besluta att planera vård planeringsbeslut fastställa besluta om användning av planerad mottagen matcha mål mot tillgängliga er pas journal slista boka resurser slista informationsöverföring enhet inom org extern enhet processmodellering 82 processmodellering 83 processmodellering 84 14
15 processmodellering 85 processmodellering 86 Klinisk process - uppfattat behovsbedömt välja er med splaner besluta att planera vård planeringsbeslut fastställa besluta om användning av planerad slista boka resurser slista pas journal processmodellering 87 informationsöverföring enhet inom org extern enhet Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat med splaner undersökande undersökt bedöma bedömt beslut att ompröva slista matcha mål mot tillgängliga er Kommunikationsprocess- information processmodellering 89 processmodellering 90 15
16 Klinisk process - uppfattat med splaner undersökande undersökt bedöma bedömt beslut att ompröva undersökande bedöma åtgärdande utvärdera resultat slista Kommunikationsprocess- information matcha mål mot tillgängliga er pas journal processmodellering 91 informationsöverföring enhet inom org extern enhet Aktiviteter - åtgärder Klinisk process - uppfattat bedömt åtgärdande åtgärdat Klinisk process - uppfattat bedömt åtgärdande åtgärdat förnya besluta om användning av planerad beslut att förnya besluta om användning av planerad beslut att slista boka resurser slista slista boka resurser Kommunikationsprocess- information slista pas journal Kommunikationsprocess- information processmodellering 93 informationsöverföring enhet inom org extern enhet Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat åtgärdat utvärdera resultat bedömt matcha sutfall mot mål kvarvarande vårdbehov Styrprocess -mandat beslut att kontrollera utfall måluppfyllelse (intern kvalitet) ompröva mål i slista processmodellering 95 processmodellering 96 16
17 Klinisk process - uppfattat åtgärdat utvärdera resultat bedömt matcha sutfall mot mål bedömt avseende vårdbehov beslut att Styrprocess -mandat kontrollera utfall måluppfyllelse (intern kvalitet) ompröva mål i slista pas journal processmodellering 97 informationsöverföring enhet inom org extern enhet Slut på processen målet nått Klinisk process - uppfattat uppfattat i rela- tion till mål i bedöma att är uppfyllt uppfattat besluta att vårdåtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande meddela avslut av vårdåtagande avslutsmeddelande processmodellering 99 processmodellering 100 Klinisk process - uppfattat kvarvarande vårdbehov bedöma om är uppfyllt uppfattat besluta att vårdåtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande slista meddela avslut av vårdåtagande avslutsmeddelande pas journal processmodellering 101 informationsöverföring enhet inom org extern enhet 17
18 Slut på processen målet ej nått förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat uppfattat i rela- uppfattat bedöma att tion till mål ej är uppfyllt i inventera hälsoproblem, identifiera tillkommande hälsoproblem kvarvarande vårdbehov Klinisk process - uppfattat bedöma om uppfattat är uppfyllt inventera hälsoproblem, identifiera tillkommande hälsoproblem förnyat vårdåtagande förnya hälsooch sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårdsmandat slista förnya hälsooch sjukvårdsmandat pas journal processmodellering 103 informationsöverföring enhet inom org extern enhet Problemkomplex, upprepning om målet inte nåtts Klinisk process - uppfattat Referenser hälso- och sjukvårdsmandat inhämta kompletterat hälsoproblem kompletterande uppfattat information avgränsa problemkomplex problemkomplex behovsbedömt bedöma vårdbehov prioritera, formulera matcha mål mot tillgängliga er BRAA - Begreppsområdena Resurs, Aktör och Aktivitet, Modeller för beskrivning av vårdens organisation och tjänster (Spriterm C1-5). CONTsys SE: Förslag till svensk version av begreppssystem för kontinuitet i vården. pdf SAMBA Samverkan, begrepp och arkitektur doc processmodellering 105 processmodellering 106 Referenser Tack! Areblad M, Fogelberg M, Karlsson D, Åhlfeldt H. SAMBA - Structured Architecture for Medical Business Activities. In: Engelbrecht R, et al. (editors) Connecting Medical Informatics and Bio-Informatics. MIE 2005: Proceedings of Medical Informatics Europe; 2005 Aug 28-31; Geneva, Switzerland. p Object Management GroupUML (Unified Modeling Language) specifikation, ormal/uml.htm Flera av bilderna om arbetsflöde och processteori är utarbetade av Maria Areblad Grafisk bearbetning av SAMBAmodellen: Lars Björkman binder samman begreppen processmodellering 107 processmodellering
Basal processmodell för svensk sjukvård SAMBA
Basal processmodell för svensk sjukvård SAMBA Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen Magnus Fogelberg Stockholm 2006-12-18 fd projektledare elektronisk journal SU, svenska
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@.se Stockholm 2005-12-12 Språket mångtydigt förändras över tid allmänspråk och fackspråk kommunikation via IT-stöd
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård. Språket. Begreppsmodellering. Magnus Fogelberg
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@.se Stockholm 2005-12-12 Språket mångtydigt förändras över tid allmänspråk och fackspråk kommunikation via IT-stöd
SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur. Process- och begreppsanalys av den svenska hälso- och sjukvårdens arbetsflöde vid vård av enskild patient.
SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur Process- och begreppsanalys av den svenska hälso- och sjukvårdens arbetsflöde vid vård av enskild patient. November 2004 Detta dokument Namn: SAMverkan, Begrepp
Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011
2011-09-30 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation,
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Datorspråk medicinsk terminologi
fogare Datorspråk medicinsk terminologi Magnus Fogelberg neurolog, NU-sjukvården/Uddevalla ordf. Svensk Förening för Medicinsk Informatik ordf. Europeiska standardiseringskommitténs arbetsgrupp för terminologi
Standardisering. Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg
Standardisering Internationellt överenskommen begreppsstruktur stöder klinisk kommunikation över språkgränser Magnus Fogelberg 2010-09-28 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning.
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Klassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan
2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
SamS-projektet: IT-stöd för samverkan i hemsjukvården. Process- och begreppsmodellering - en delrapport
SamS-projektet: IT-stöd för samverkan i hemsjukvården Process- och begreppsmodellering - en delrapport Mats Gustafsson Monica Winge Oktober 2003 SamS-projektet: Process- och begreppsmodellering - delrapport,
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
NI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Informationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Introduktion till standardisering
Introduktion till standardisering Marie Brandvold verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute 2008-04-17 2 Disposition Vad är SIS? Vad är en standard? Hurkommerstandarderberöradig? Varför standard?
Dagmaröverenskommelsen 2007
Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik,
Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser
Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv 2017-09-14 Vem är Jessica Rosenälv? Teknisk bakgrund: systemutvecklare, certifierad IT-arkitekt Mångårig erfarenhet i arbete med verksamhets- och informationsarkitekturer
Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården
Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Projekt inom Hälsoinformatik
Projekt inom Hälsoinformatik RSV Region Skånes Vårddata Flödesmodellen Sortiment för medicinsk service Familjeläkaresystem listning faktureringsunderlag Melior2 acceptanstest Begrepp & termer Hälso- och
Teknisk rapport SIS-ISO/TR 24156:2009
Teknisk rapport SIS-ISO/TR 24156:2009 Publicerad/Published: 2010-04-27 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 01.020; 01.140.20; 35.020; 35.060; 35.240.01 Riktlinjer för användning av UML-notation
Konceptuell modellering. Formalisering, automatisering och effektivisering
Konceptuell modellering. Formalisering, automatisering och effektivisering LUSP. HT2012. Föreläsning 7. Övning 7 Erik Perjons perjons@dsv.su.se Modeller och modellering 1 Verksamheten två nivåer Människor
Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Begreppsmodellering i UML
Begreppsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Begreppsbildning Syfte: Begreppsbildning syftar till att hjälpa oss att bortse från oväsentligheter genom att
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Informationsträff NPÖ
Hur påverkar Program Framtidens vårdinformationsmiljö arbetat med att producera information? Informationsträff NPÖ 2019-01-17 Ann-Charlotte Klarén ehälsosamordare Skaraborgs kommunalförbund VISIONEN MED
Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 Valet? eller 2 Invånarnas resa genom vården blir enklare genom att både Västra Götalandsregionen och alla de 49 kommunerna deltar i arbetet VISIONEN MED
www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012
Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Vårddokumentation i LiÖ IT-stöd Oklanderlig teknik och en fullkomlig terminologi räcker inte om själva innehållet inte håller
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06 2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en
Förändring av anteckningstyper i Cosmic
2019-02-11 Förändring av anteckningstyper i Med start i februari 2019 kommer det att ske ett antal förändringar av anteckningstyper i : Slutanteckning ersätter Epikris och Utskrivning Samordning ersätter
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 13940:2018
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 13940:2018 Fastställd/Approved: 2016-02-01 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 35.240.80 Hälso- och sjukvårdsinformatik Begreppssystem som stöd för kontinuitet
StandIN projektet. Hilkka Linnarsson, projektledare Håkan Nordgren, medicinsk rådgivare
StandIN projektet Hilkka Linnarsson, projektledare Håkan Nordgren, medicinsk rådgivare StandIN Syfte och mål Bakgrund Projektbeskrivning Projektleverans Slutsatser StandIN Syfte Att förstärka Sveriges
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Begreppsmodellering i UML
Begreppsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Begreppsbildning Syfte: Begreppsbildning syftar till att hjälpa oss att bortse från oväsentligheter genom att
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord
SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Analys av begrepp och processer
fogare Analys av begrepp och processer Magnus Fogelberg neurolog, NU-sjukvården/Uddevalla ordförande Svensk Förening för Medicinsk Informatik sammankallande europeiska standardiseringens arbetsgrupp för
Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef
Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (proposition 2016/17:122) ersätter Lag ( 1998:1656) om patientnämndsverksamhet
Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal
Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,
Sparx EA-profiler för analysresultat enligt VIA-metoden
1 (24) Sparx EA-profiler för analysresultat enligt VIA-metoden Detta är en beskrivning och vägledning gällande framtagna EA-profiler. Synpunkter och kommentarer tas gärna emot och lämnas till FO GEMIS:
Standardisering. Disposition. Magnus Fogelberg
fogare Standardisering Magnus Fogelberg Disposition Standardiseringsorganisationer Administration, samarbete Utveckling av standarder CEN/TC 251 standarder Terminologi, process, informationsmodeller Aktuellt
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Vad kan Flödesmodellen användas till?
Patienters väg genom vården kan se väldigt olika ut! En vårdprocess kan vara mycket kort kanske bara några minuter eller timmar eller pågå i månader och år. Vård kan handla om begränsade problem och frågeställningar
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Strukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 2013 Framtidens vårdinformationsmiljö Programdirektivet politiskt beslutat 26 november 2014 - Västra Götalandsregionen 18 december 2014 - Region Skåne 14
1. Ämnet informatik 2. Data, information, kunskap och visdom 3. Den infologiska ekvationen
FÖ 1: Databaskursen 1. Ämnet informatik 2. Data, information, kunskap och visdom 3. Den infologiska ekvationen 4. Den semiotiska triangeln 5. Olika typer av modeller 6. Frame of reference eller kunskapsbas
Arbetet med FHIR, Contsys och maj Helen Broberg, Region Skåne
Arbetet med FHIR, Contsys och 13606 22 maj 2019 13.30-14.00 Helen Broberg, Region Skåne Helen Broberg Informatikarkitekt Region Skåne Avdelning för Digitalisering och IT, Enheten för Arkitektur Deltagit
Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB
Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB CityAkuten CityAkuten är ett dotterbolag till Praktikertjänst AB, som är Sveriges
Riktlinjer för stadens arbetssätt,
Riktlinjer för stadens arbetssätt, metoder och verksamhetsarkitektur inom it-området tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stadens arkitekturramverk...
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård
Informationsmodell.Hälso- och sjukvård Summary Strategy: Compare: Base: Filter: ID Model Element Right hand side All Sort: Name Ignored Model Types Association Generalization Aktivitet (Modified) Description
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Teknisk rapport SIS-TR 53:2017
Teknisk rapport SIS-TR 53:2017 Publicerad/Published: 2017-08-14 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 11.020.99; 35.240.80 SIS TR Hälso- och sjukvårdsinformatik Tillämpning och jämförelse
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Innehåll Inledning... 4 Ord och uttryck... 5 Procesmodeller... 6 Begreppsmodeller... 8 Informationsmodeler... 11 Färgsättning...
Geografisk information Representation av förändringar i datamängder
SVENSK STANDARD Fastställd 2006-03-08 Utgåva 1 Geografisk information Representation av förändringar i datamängder Geographic information Representation of changes in datasets ICS: 35.020.00; 35.240.01;
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Remiss Ny version av Nationell informationsstruktur
2014-11-11 Dnr 3.4-41665/2014 1(2) Avdelningen för kunskapsstöd Informationsstruktur och e-hälsa Förvaltningsorganisationen för Nationell informationsstruktur Ola Grönnesby Remiss Ny version av Nationell
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Händelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.
Datum: 2018-01-25 Händelseanalys Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt September 2017 Analysledare: Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning
Palliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan
RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser om 1. Samverkan vid planering för dem med behov av insatser
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet