1. Ämnet informatik 2. Data, information, kunskap och visdom 3. Den infologiska ekvationen

Transkript

1 FÖ 1: Databaskursen 1. Ämnet informatik 2. Data, information, kunskap och visdom 3. Den infologiska ekvationen 4. Den semiotiska triangeln 5. Olika typer av modeller 6. Frame of reference eller kunskapsbas 7. Processer, funktioner och events 8. Metadata 9. Olika typer av metadata 10. BI, Business Intelligence 1 Pär Douhan, pdo@du.se

2 Vad är informatik? På engelska heter ämnet Information Systems På svenska kallas ämnet: 1. Informatik 2. Informationssystem 3. Data- och Systemvetenskap 2

3 Informatik Informatik är multidisciplinärt ipli t = mångvetenskapligt t (Anders G. Nilsson, 2013) Människor Organisation Teknik Psykologi Pedagogik Sociologi Journalistik Sociala medier Företagsekonomi Nationalekonomi Statskunskap Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap Datateknik Elektroteknik Arkitekturvetenskap Grafisk teknologi Kryptologi och säkerhet 3

4 Har fokus på relationer Informatik har fokus på relationer (gränssnitt) Människor använder IT-system i sin dagliga verksamhet Människor Teknik = MDI, Människa Datorinteraktion Människor Organisation = Projektledning Verksamhet IT-system = Affärsdriven IT-design 4

5 och fokus på kommunikation Informatik har också fokus på kommunikation Människor kommunicerar med människor Människor kommunicerar med människor via IT-system Människor kommunicerar med IT-system IT-system kommunicerar med IT-system 5

6 Olika lager Front End = Webbläsare Webbserver = Server Side Back End = Databas HTML5 Server Side Code: SQL CSS PHP PLSQL Client Side Code: JSP Datamodeller JavaScript ASP.NET Databaskonceptet JQuery AJAX Här finns all data 6

7 Kunskapspyramid 7

8 Begrepp 1. Begreppet information är nära besläktat med begreppet kunskap. 2. Liksom kunskap är information något som är knutet till det mänskliga medvetandet d och den mänskliga förmågan att tänka och förstå. 3. Information sammankopplas ofta med någon form av kommunikation mellan människor eller mellan människor och IT-system eller mellan människor via ITsystem eller mellan IT-system. 4. Kommunikationen tänks därvid ske med någon form av meddelanden som skickas från en sändare till en mottagare. 5. Ibland definieras information som det tillskott till sin samlade kunskap, kunskapsbasen, som en människa får när hon mottar ett meddelande. 6. Man jämställer alltså information med ny kunskap. 7. För att informationsprocessen skall kunna ske framgångsrikt måste även den mottagande parten vara aktivt inblandad och faktiskt vilja ta emot ny kunskap. 8

9 Begrepp 8. Avsaknad av intresse, brist på förkunskaper, avsaknad av nödvändiga kognitiva modeller hos mottagaren etc. kan leda till att den sända informationen inte kan tas emot av användaren. 9. Tolkning av information är alltid individuell eftersom mottagarens tidigare kunskap och erfarenheter inverkar på hur den nya informationen upptas och förstås. 10. Mottagen och internaliserad information påverkar också alltid den existerande kunskapsbasen hos mottagaren. Mottagen information leder till kunskapstillägg. 11. Med andra ord kan man säga att kunskapen inte kan klistras på utifrån, utan konstrueras alltid av mottagaren. 12. Kunskap är alltid en personlig och intern resurs. Den kan inte finnas i till exempel böcker. Begreppet visdom bör också hållas åtskilt från kunskap. Man kan tänka sig att visdom handlar om förmågan att använda sin kunskap, att tillämpa den på rätt sätt och vid rätt tillfälle. 9

10 Begreppsdefinitioner iti Data Representeras av symboler 10

11 Begreppsdefinitioner iti Information 1. Information kan vara ett resultat av människors försök att tolka data, en tolkningsprocess 2. Information kan också vara resultatet av en varseblivningsprocess, gp, där människor varseblir sin omgivning med sina sinnen Ett e-meddelande är enligt Börje Langefors den minsta möjliga enhet av information. Måste innehålla: 1. Referens till ett existerande objekt, t. ex. en person med persnr = Ha ett attribut med ett attributvärde, t. ex. skostorlek k EU = En tidpunkt då attributvärdet gällde, tidpunkt =

12 Begreppsdefinitioner iti Langefors infologiska ekvation I = i(d,s,t) 1. I är informationen som en person har skaffat sig 2. i är tolkningsprocessen och skapandet av mening 3. D är den varseblivna datan 4. S är hela den ackumulerade livserfarenheten (Frame of reference) 5. t är tiden som används för tolkningen Exekutiva beslut, man har kort tid på sig för tolkningen t Modala beslut, man har lång tid på sig för tolkningen t 12

13 Begreppsdefinitioner iti Informationssystem (IS) Består av: 1. Data 2. Informationsbehandlande processer (Bo Sundgren, 2012) Informationssystem = Kommunikationssystem (Goldkuhl, 1993) 13

14 Verklighet, information och data DIGEST accumulated information mental information base knowledge frame of reference concepts mental model UPDATE RETRIEVE PIECE OF INFORMATION REALITY DATA PERCEIVE INTERPRET REPRESENT STORE DATA SUPPORTS HUMAN MEMORY AND ENABLES INTERPERSONAL COMMUNICATION OVER TIME AND SPACE (Bo Sundgren, 2012) 14

15 Verklighet, information och data Relationen mellan det uttryckta och det omtalade går via det tänkta! Information, begrepp, mentala modeller, koncept, det tänkta 1. Varseblivningar = tillfälliga 2. Frame of Reference = bestående Sekundär data, symboler, termer, det uttryckta Står för Primär data, direkt data, verklighet, fenomen, referent, abstrakt eller konkret, det omtalade Charles Ogden presenterade på 1920-talet den semiotiska triangeln 15

16 Pyramid Triangeln har senare kompletterats med ett fjärde hörn och blivit en pyramid. det tänkta det uttryckta det omtalade det definierade Definitionen är det unika sättet att klargöra begreppet och måste innehålla de kännetecken som gör begreppet unikt. 16

17 Begreppsdefinition iti 17

18 Begreppssrelationer Begreppen står i ett förhållande till varandra. Dessa relationer finns mellan begreppen och inte referenterna, och det är alltså topparna på de semiotiska pyramiderna som relaterar till varandra. Sådana relationer kan beskrivas grafiskt och är utgångspunkten för begreppsmodellering. 18

19 Terminologisk i begreppsanalys Terminologisk begreppsanalys görs i steg där man skall: identifiera vilka termer som har en central roll i fackkommunikationen inom ett avgränsat ämnesområde identifiera väsentliga kännetecken hos de bakomliggande begreppen strukturera begreppen i lämpliga grupper redovisa begreppssambanden grafiskt med utgångspunkt från ett givet brukarbehov med en given målgrupp i åtanke formulera en språklig beskrivning i av varje begrepp så att begreppet ifråga kan avgränsas från andra begrepp, d.v.s. definieras fastställa termerna 19

20 Sammanfattning terminologi i Begrepp: måste definieras entydigt kan dela term med ett annat begrepp (homonym). T.ex. ren kan ha flera termer (synonymer). T.ex. brukare, patient, vårdtagare kan byta term. T.ex. sinnessjukhus -> mentalsjukhus Begreppsförvirring: svårighet att använda rätt termer för begreppen Gemensamt verksamhetsspråk är viktigt! 20

21 Modellering Olika typer av modeller Modellering kan användas som beskrivning för flera företeelser: Begreppsmodell ( en. Conceptual model) Modell som förklarar begrepp och anger deras inbördes relationer Begreppsschema (en. Conceptual schema) Grafisk representation av begreppsmodell Informationsmodell (Redovisar attribut för objekten) Datamodell (Kan optimeras för snabb databehandling) dli Processmodell 21 o o o o Beskriver ett flöde Följer förädlingen av ett objekt Beskriver ordningsföljden mellan ingående aktiviteter. Inte tidsaspekten i processen. T.ex. en handlingsgraf

22 Begreppsmodell, Termkatalog etc. Så här ser en begreppsmodell ut i SIS standard SS pdf En definition av vad som är rätt information när man läser en viss term D.v.s. en begreppsdefinition 22

23 Begreppsschema Så här ser ett begreppsschema ut i SIS standard SS pdf 23

24 Begreppsschema typnivå Så här kan ett exempel på begreppschema (begreppskarta eller begreppsgraf) se ut enligt Goldkuhl (1993) Välgrundad metodutveckling.pdf Instansnivå (handlingsnivå) 24

25 Datamodell Datamodell, färdig att implementera i en databas 25

26 Process input Process output 26

27 Funktioner och events Var görs vad? Funktioner A B C Kreditkortskontroll Anmälan till tentamen Orderbekräftelse Lagersaldokontroll A:1 A:2 B:1 B:2 C:1 C:2 Events startar (triggar) en funktion Events Händelse någon klickar på en knapp på en webbsida. Detta klick innebär att man t. ex. anmäler sig till en tenta 27

28 Processer består av funktioner Processer Varför, vad, hur? & A B C För vem ska resultatet ha ett värde? A:1 A:2 B:1 B:2 C:1 C:2 Någon beställer något på en e-handelsplats Detta triggar igång en process som innehåller olika funktioner i en viss ordning; orderbekräftelse, kreditkortskontroll, packning, betalning och leverans En student går systemvetenskapliga programmet En student skriver ett examensarbete 28

29 Processmodell En handlingsgraf är också en processmodell! 29

30 Metod 30

31 The Life Cycle En livscykel är uppdelad i ett antal områden presenterade Börje Langefors fyra metodområden: 1. Objekt, systemanalys och design 2. Informationsanalys 3. Datorsystemarkitektur och konstruktion 4. Realisation, implementation och drift Område 1 och 2 behandlar infologiska problem. "Vilken typ av information skall IS tillhandahålla håll som en tjänst till affärsverksamheten?" Område 3 och 4 behandlar datalogiska problem. "Hur ska IS vara konstruerat, och realiserat, på ett effektivt, säkert och ekonomiskt försvarbart sätt, rent datatekniskt?" 31

32 Frame of reference (Kunskapsbas) Frame of reference: X Frame of reference: Y Olika referensramar kan medföra olika tolkningar av data till information! 32

33 Frame of reference: Tolkning Det tänkta Information Det omtalade Det uttryckta Pär varseblir direkt data Hans Rosendahl Roger tolkar symbolisk data 33

34 Frame of reference: Metadata t FRAME OF REFERENCE: ACCUMULATED INFORMATION UPDATE REALITY OBSERVE PERCEIVE MEASURE CONCEPTUALISE INFORMATION FRAME OF REFERENCE: ACCUMULATED INFORMATION UPDATE Metadata krävs för att tolka data (Bo Sundgren, 2012) METADATA DESCRIBING DATA DATA PERCEIVE INTERPRET CONCEPTUALISE INFORMATION 34

35 Metadata t - Information Data 42 Metadata Skostorlek EU Information 1. persnr = skostorlek EU = tidpunkt = Jag måste veta vem som har stolek 42 och när. Om jag köper storlek 42, kommer skorna inte att passa. Jag kan alltså inte fatta ett bra beslut om det är för lite metadata! Kupolen, Oktober 2014, RT90 X: , Y:

36 Metadata t Bara metadata 36

37 Metadata t och Data Metadata och Data = Information 37

38 Metadata t Några olika typer av metadata enligt Bo Sundgren: 1. Innehållsorienterad metadata beskriver mening och kvalitet hos data 2. Teknisk metadata - beskriver lagringsformat etc. 3. Direkt metadata beskriver själva datat 4. Indirekt metadata beskriver processerna bakom data, var de kommer ifrån etc. 5. Strukturerad metadata koder (t. ex. VIN-kod (Vehicle Identification Numbers) 6. Ostrukturerad metadata löpande text 7. Explorativ metadata stödjer hämtning (utsökning av data). Om vi t. ex. vill hitta en webbtjänst, måste den förses med explorativ metadata. Den måste göras sökbar. 8. Förklarande metadata stödjer tolkning och analys av data till information Metadata måste tillfredsställa behov för olika grupper av användare och för olika användningsområden 38

39 BI, Business Intelligence Kunskap 39

40 Exempel på resultat t från BI 40