Experimenttips för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Experimenttips för alla"

Transkript

1 Experimenttips för alla Vägen till kunskap är oändlig NT ÅSA

2 Innehåll Introduktion Apelsinexperiment Ballongracet Bomben Experiment med färger och vatten Kanelexperiment Sugande glaset Odla frön från skafferiet Potatismjöl och vatten Raketen Pneumatik eller tryckluftsteknik Rökringar Sugande glaset Sugrörsraketen Tepåseraketen Bärbara broar Tiggy testar flyter eller inte Russinhissen Tornado Vad kan du göra med munnen? Vattenexperiment Tiggy testar Flaskspöket Påsen och pennorna Flaskspöke Ballongraketen 2

3 Introduktion: Detta idéhäfte med EXPERIMENT är framtaget av Naturvetenskaps- och Teknikutvecklaren i Tingsryds kommun tillsammans med alla förskolorna i kommunen. Innan ni genomför experimenten bör ni läsa igenom instruktionerna noga och kontrollera att ni har allt som behövs för att utföra experimentet. Diskutera med varandra och låt barnen ställa hypoteser om vad som kan hända, reflektera, utför experimenten flera gånger och våga misslyckas. När fröken gav oss en fråga brukade hon vara intresserad av rätt svar. Numera är hon intresserad av hur vi tänker (Holger & William 2006:16). Lycka till och ha roligt tillsammans barn och vuxna. Lär av varandra. NT- blogg: NT-utvecklare Åsa Svensson Tingsryds kommun =) 3

4 Apelsinexperimentet Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar (Lpfö98:10, rev 2010). Material: Genomskinlig tillbringare Apelsin Vatten Vad händer när apelsinen släpps ner i vattnet? Barnens svar: Den går sönder. Den kanske sjunker. Den smälter. Nej, den blir större. Den flyter. Barnen fick prova att trycka ner apelsinen med skal ner till botten för att se om den stannande eller flöt upp igen. Den flöt med skalet så vi frågade barnen, vad tror ni händer om vi skalar apelsinen? Barnens svar: Jag tror den sjunker. Den går sönder. Ett av barnen skriker sjunkte. Varför sjunker apelsinen utan skalet? Ett barn svarar den har vitt, det är därför den flyter. Hur går vi vidare? Vi provar att flyta/sjunka med andra frukter för att se vad som händer när vi tar bort skalet på dessa. Länk: 4

5 Material: Ballongracet Labba i förskolan Beppe Sugrör Snöre Ballonger, en rund och en avlång. Tejp Gör så här: Trä sugrör på två snören, bind upp band tvärs över rummet i ögonhöjd. Blås upp två ballonger, en rund och en avlång. Fäst ballongerna med dubbelhäftande tejp på sugrören utan att knyta ihop ballongerna. Räkna 1,2,3 och släpp ballongerna. Frågor: Vad upptäckte ni? Barnens svar: Det funkade inte riktigt. Den ena åkte iväg. Den avlånga vann. Varför blev det som det blev? Ballongen satt fast. Luften går ur ballongen, den var inte knuten. Några barn sa att den runda var snabbast. Andra den avlånga. Länk: 5

6 Mål: Bomben Utveckla sin förståelse kring enkla kemikaliska processer fysikaliska fenomen (Lpfö 98:10, rev 2010). Material: filmburk med lock, 1-2 brustabletter, vatten H2O Gör så här: Häll lite vatten i filmburken och lägg i en halv brustablett och sätt snabbt på locket. Vänd burken upp och ner och ställ filmburken på brickan. Vänta och se vad som händer. Barnen satt utrustade med glasögon och väntade med spänning på vad som skulle hända. Efter några sekunder så flög burken upp i taket. Barnen reagerade på olika sätt med skratt, förvåning, skräckblandad förtjusning. Experimentet gjordes flera gånger. Barnens kommentarer: Pang, Vad hände med burken? Apelsin, de skvätte på mig, de smällde. Barnen fick använda sina sinnen genom att lukta och känna på vätskan och den bubblande bustabletten. Länk: 6

7 Mål: Experiment med färger och vatten Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap [ ] samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98:10, rev 2010) Material: Två små burkar med lock. Vatten H2O Röd och gul hushållsfärg Gör så här: Dag 1 Benämn vatten H2O. Berättar att vattnet ska ställas i frysen och fråga barnen vad de tror ska hända. Det blir is. Smälter. Den blir vit. Dag 2 Plockar fram de två burkar som varit i frysen över natten samt en stor skål med varmt vatten. Låt barnen känna på skålen och berätta hur den känns. Därefter skickas burkarna runt med gul och röd is så barnen kan känna. Lägg den gula isbiten i det varma vattnet och efter en stund så lägger ni den röda isbiten i det varma vattnet. Färgerna skiktade sig i vattnet, dock blev det inte orange utan mer röd p.g.a. att vi tagit för mycket röd hushållsfärg. Hur går vi vidare? Vi provar med andra färger och tar då lite mindre av den mörka färgen eftersom den dominerar. Länk: 7

8 Kanelexperiment Mål: Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö 98, rev 2010). Syfte: Få barnen nyfikna på att experimentera med enkla saker/material. Material: Vatten i ett glas eller en skål. Kanel. Gör så här: Häll i vatten i ett glas eller en skål. Pudra kanel på vatten. Frågor: Vad händer när man stoppar ner fingret i ett vattenglas som man pudrat kanel över? Vad händer: Fingret blir torrt. Hur går vi vidare? Vi söker efter mer experiment med kanel eller ytspänning som vi provar med barnen. Länk: 8

9 Material: Leo och draken Bertas experiment sugande glaset Tallrik Vatten Karamellfärg Glas Värmeljus Hur gör vi? Häll vatten i en tallrik och häll i karamellfärg för att barnen lättare ska se vad som händer. Tänd ett värmeljus och sätt ljuset i tallriken för att till sist sätta glaset över ljuset. Frågor: Vad tror ni händer? Barnens svar: Ljuset kommer att slockna. Det är farligt med tändstickor, får vi aldrig göra själva. Jag tror ljuset blir blått. Vad hände? När glaset sattes över ljuset, släcktes ljuset och vattnet steg upp i glaset. Varför blev det som det blev? Barnens svar: För att luften tar slut. Det slocknar när vatten kom in då blir det för trångt så ljuset får ingen luft. Hur går vi vidare? Sjunka/flyta i en skål med vatten. Länk: 9

10 Mål: Odla frön från skafferiet - odlingsexperiment Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Material: Petflaska Wettex- trasa rosenbönor. Vatten cd-fodral gula ärtor kikärtor bruna bönor pumpafrön jord Gör så här: Tillverka en själv-vattnande kruka med hjälp av en petflaska och en wettex-trasa. Så rosenbönor i den. Först sorterades de olika fröna. Fröna som legat i vatten hade blivit tjockare. Så gula ärtor, kikärtor och bruna bönor i ett cd fodral. Sorterade de olika fröna och studerade de frön som legat i vatten och konstaterade att de blivit tjockare. Barnen väntar med spänning vad som ska hända. Barnens kommentarer: Hur kommer den att kunna vattna sig själv? Den suger upp vatten (pekar på wettextrasan). Titta är det stenar? Kolla på bönan den har ju växt. Rosenbönan växer så det knakar i den självattnande krukan men planteringsexperimentet i CD-fodralet verkar inte lyckas. Kan det bero på för lite syre eller för mycket vatten? Vi kommer att plantera blomsterbönan i en större kruka utomhus. Tomatplantorna har vi skickat hem och några av barnen har berättat att det planterat sin planta hemma och den växer. Länkar:

11 Potatismjöl och vatten Mål: Vi vill att barnens nyfikenhet väcks. Att barnen får en upplevelse av färg, konsistens och att konsistensen kan förändras från fast till flytande. Hur gick det till? Barnen var med från början och såg alla momenten. De var intresserade av vad som skulle hända och hade många kommentarer. Barnen har en vana att leka med play-doh lera och detta såg likadant ut, så barnen blev förvånade att det inte gick att hålla fast. Material: 1 paket majsstärkelse (400 g) 1 st stor skål. Vatten Förklaring: Majsstärkelse och vatten i rätt mängder bildar en icke-newtonsk vätska. En sådan vätska blir hårdare ju mer du trycker på den. Hur går vi vidare? Det var flera barn som upplevde att det var lite obehagligt och inte vågade känna på slimet. Därför är det viktigt att vi erbjuder samma experiment flera gånger så barnen får flera tillfällen att prova på. Länk: 11

12 Påsen och pennorna Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö 98:10, rev 2010). Varje barn fick varsin penna. Alla hjälptes åt att fylla påsen med vatten. Därefter kände alla på påsen. En pedagog stack en penna igenom påsen för att visa hur barnen skulle göra. Material: 1 st zip-plastpåse (eller annan genomskinlig och lite starkare plastpåse) Vässade pennor, antal bestämmer du själv. Vatten Gör såhär: Fyll påsen till hälften med vatten. Förslut påsen. Ta pennorna och tryck dem rakt igenom påsen, där det finns vatten. Låt pennorna sitta kvar. Påsen läcker inte! När du gör ett hål i påsen särar du på några av de molekyler som plastpåsen består av. Resterande molekyler håller dock fortfarande ihop, vilket förhindrar att plastpåsen spricker helt. Anledningen till att vatten inte sipprar ut är att vattendroppar är för stora för att komma igenom de små mellanrummen mellan pennorna och plasten. Plastpåsen består av långa molekyler som kallas polymerer. De kan liknas med långa spaghettitrådar. Dessa polymerer sitter ihop med varandra med kemiska bindningar som kallas korsbindningar, precis som att spaghettitrådar klibbar ihop med varandra på vissa ställen. Barnen fick känna på påsen och barnen fisk även testa att sticka igenom en penna i påsen. Barnens kommentarer: kissade, vatten kissade, jag vill med, jag vill känna påse, sticka, smällde. Nu är det slut. Nästa gång kan barnen få varsin påse och fylla och testa att sticka pennorna igenom den. Använda begrepp som ytspänning och vattenmolekyler. Läroplanen 98 säger att barnen tillägnar sig nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Länk: f 12

13 Raketen Pneumatik eller tryckluftsteknik Vi har gjort en egen variant av detta experiment som kommer från Labba flaskraketen ur.se För att få raketen att flyga måste man samarbeta. Ett barn pumpar med fotpumpen och ett barn håller i flaskan. Med hjälp av luften från pumpen fylls flaskan med luft och raketen kan flyga iväg. Barnens kommentarer: Det var spännande Och det var jättecoolt Den kommer jättelångt Det är luften! Nu ska jag se luften, ha ha det var luften jag såg Vi låter barnen titta på filmen där Beppe visar experimentet tydligt. För att få en rolig effekt häller vi i lite potatismjöl. Beskrivning Labbas vetenskapsreporter Agneta får sina manuskort bortblåsta av en stor fläkt mitt i sändning. I studion skickar Beppe i väg en raket enbart med hjälp av luft. Ämne Teknik, Fysik Material: 1,5l PET-flaska Plaströr Tejp A4-papper Så här gör du: För in plaströret genom PET-flaskans mynning. Tejpa fast det ordentligt. Rulla ihop pappret till en raket som sluter tätt runt plaströret. Tejpa gärna raketen upptill vid spetsen så att luften inte läcker ut. Fäst gärna plaströret med tejp på en stadig yta. Sätt på pappersraketen på plaströret och stampa på PET-flaskan. Detta händer: Det som får raketen att flyga iväg kallas för pneumatik och fungerar ungefär såhär. Om man tar en tom behållare, som t.ex. en PET-flaska, är den egentligen fylld med luft. Lufttrycket i behållaren är lika stort som lufttrycket i resten av rummet den står i. MEN om man KOMPRIMERAR luften i behållaren alltså trycker ihop den genom att t.ex. trampa på den kommer trycket där inne att bli större. Luften tycker inte om att det blir så trångt och kommer att pressa mot behållarens väggar. Om luften har någonstans att ta vägen som t.ex. ett plaströr, kommer den snabbt sticka över till nästa ställe där det är stopp, som t.ex. pappersraketen. Pappret tål inte alls lika mycket tryck som flaskan och FLYGER därför iväg när luften träffar den. Förslag på fortsättning: Undersök om det går att konstruera raketen annorlunda för att få den att flyga längre eller högre. 13

14 Rökringar Mål: utvecklar sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98:10, rev 2010). Gör så här: Skär av botten på en liten petflaska och trä på en ballong. Ta en rökelsepinne och tänd på och stick in pinnen i flaskan så röken fångas upp i flaskan. Vad händer? En svart bakgrund riggas upp och vi höll flaskan framför barnen så de fick klämma på flaskan så det kom ut rökpuffar. Barnens kommentarer: Det har varit eld där Såg rök, kom från flaskan Röken känns kall En lykta, det brinner, elden har slocknat Hur går vi vidare? Vi letar annat material som kan påvisa ånga (rök) ex. varmt och kallt. Länk: 14

15 Material: Sugande glaset 1 st glas 1 st tallrik 1 st värmeljus Tändare eller tändstickor Karamellfärg (valfritt) Vatten Gör så här: Häll upp vatten på tallriken. Färga vattnet med en droppe karamellfärg om du vill. Lägg ett värmeljus på tallriken och tänd det. Sätt glaset upp och ner över värmeljuset. Se hur ljuset slutar brinna efter några sekunder. Se hur vattnet sugs upp i glaset. Alternativt resultat (om glaset sluter tätt mot botten). Se hur ljuset slutar brinna efter några sekunder. Känn hur glaset har sugits fast mot tallriken. Du kan till och med lyfta tallriken genom att lyfta i glaset. Vad händer? När ljuset slocknar på grund av syrebrist svalnar luften i glaset och dess tryck på vattenytan minskar. Luften utanför glaset trycker då jämförelsevis mer på vattenytan, och trycker in vatten i glaset. Länk:

16 Sugrörsraketen Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98:10, rev 2010). Syfte: Avdelningen jobbar med sagan De tre små grisarna som handlar om när vargen blåser sönder grisarnas hus. Därför ville vi göra ett experiment som kunde knytas till luft. Material: 1 st 50 cl PET-flaska 2 st sugrör, ett tjockare och ett smalare (det tjocka ska kunna träs över det smala) Modellera (Play doh-lera) Gör så här: Stick in det smala sugröret några centimeter i flaskans öppning. Täta öppningen runt sugröret med modellera. Plugga igen ena änden av det tjocka sugröret med modellera. Trä det tjocka sugröret över det tunna sugröret. Kläm på flaskan för att avfyra raketen. Vad händer? När du klämmer på flaskan pressas luften därinne ihop - lufttrycket blir högt. Luften rör sig alltid från högt till lågt lufttryck när vägen är fri, och i detta fall finns en flyktväg genom sugröret. På vägen ut till friheten trycker luften iväg korken av modellera och därmed flyger raketen iväg. För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet. Om jag klämmer hårdare på flaskan, flyger raketen längre då? Hur ska flaskan luta för att raketen ska flyga så långt som möjligt? Om jag håller flaskan högre ovanför golvet, flyger raketen längre då? Om jag använder en större flaska, flyger raketen längre då? Om jag använder tjockare sugrör, flyger raketen längre då? Barnens kommentarer: Sugröret flög inte iväg Det gick inte, sugröret flög inte iväg Vi får trycka hårdare på flaskan Flaskan fylldes med luft och när man tryckte på flaskan så åkte sugröret ut Det kommer jag inte riktigt ihåg 16

17 Kemi och fysik. Te- påse raketen Material: 1 st tepåse - Observera att det finns vissa tepåsar som inte passar för den här undersökningen, nämligen sådana som brinner upp helt och sådana som sitter ihop i mitten. 1 st porslinstallrik (eller annan svårantändlig yta) Tändsticksask eller tändare 1 st sax Gör så här: Klipp av toppen på en tepåse, forma påsen som ett rör och häll bort tebladen och ställ påsen på en tallrik. Ta en tändare eller tändstickor och tänd på med eld runt tepåsen. Vad händer? Barnen svarar: Jag kan inte. Luften där uppe. Oaaaa. Flyger iväg. Åkte. Den var blå. När hela påsen nästan brunnit upp flyger tepåsen iväg den sista biten. Förklaring: Det här enkla experimentet handlar faktiskt både om kemi och fysik. Kunskaper i kemi behövs för att förklara vad som händer när tepåsen brinner, medan kunskaper i fysik behövs för att förklara varför den lyfter. När tepåsen brinner reagerar tepåsen med syrgasen i luften. I denna kemiska reaktion förbrukas tepåsen samt syrgasen, samtidigt som bland annat koldioxid och vatten bildas. Hela tepåsen förbrukas dock inte, utan de mer svårantändliga beståndsdelarna blir kvar som ett poröst och lätt material. För att förklara varför tepåsen lyfter övergår vi till fysik. När tepåsen brinner värms luften inuti tepåseröret upp. Detta innebär att molekylerna luften består av (syrgasmolekyler, kvävgasmolekyler m.m.) rör sig mer och mer. Detta leder till att de krockar med varandra och hamnar längre ifrån varandra. Luften inuti tepåseröret får därmed lägre densitet än den omgivande luften den blir med andra ord lättare. Varm och lätt luft stiger uppåt, eftersom jordens gravitation har en svagare dragningskraft på den jämfört med kall och tung luft. Eftersom lite luft runtom tepåseröret också värmts upp, och hela raketen är omringad av varm luft, följer den med uppåt när denna luft stiger. Hur går vi vidare? Vi kommer att göra samma experiment fler gånger och även utmana med nya experiment. Länk: 17

18 BÄRBARA BROAR Läroplanen 98, Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Mål: att barnen får undersöka olika materials bärbarhet. Syfte: Olika materials bärbarhet och egenskaper. Har det betydelse hur tung/lätt en sak är? Att gissa/göra en bedömning innan experimentet. Gör så här: Titta på filmen Tiggy testar braiga broar. Länk: Barnen får i uppdrag att hitta material till två olika broar. Plus saker att kolla bärbarheten med. Den första bron är ett plastat papper. Mosaiken skall läggas på bron. Kommer bron att hålla? Ja det tror båda barnen och de hade rätt, bron höll. De prövar att lägga en träkloss. Barnen tror att bron kommer att ge vika för träklossen. Låter vi klossen ligga ett tag så kommer bron att gå sönder, för klossen blir tyngre och tyngre. Diskutera! Vad har hänt? Hur går vi vidare? Barnen får titta på dokumentationen och diskutera vad vi gjorde, hur vi trodde det skulle bli och hur det blev. De får nytt material att bygga en bro i och barnen får i uppdrag att hämta saker som håller för den nya bron. Syftet är att barnen får använda sina tidigare erfarenheter av brobryggen. Barnens reflektioner: Barnen visade snabbt att det var bra att väga sakerna i handen för att kunna bedöma tyngden, och jämföra med tidigare sak. De undersökte om tiden hade någon påverkan för att träklossen skulle ramla ner när den stod på bron av plast. De resonerar och berättar om att bron av trä håller bra, den är fast och att föremåls tyngd har betydelse. Den första bron är ett plastat papper. Mosaik ska läggas på bron. Kommer bron att hålla? Ja det tror barnen och den höll. Läroplanen (1998) för förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. 18

19 Tiggy testar - flyter eller inte. Vi börjar med att tittar på filmen Tiggy testar - flyter eller inte. Därefter var det dags för oss att undersöka, vad flyter och vad sjunker av våra saker? Vi testade med häst, sax, gubbar, kloss, kotte, tvättsvamp. Barnen fick ge en hypotes om vad de trodde. Det fortsatte med att barnen testade och testade vad de hittade i rummet. Reflektion: Vatten är alltid fascinerande för barn och de var engagerade i experimentet och alla hade en tanke om vilka saker som skulle sjunka eller flyta. När det inte stämde överrens med resultatet var det ingen som ville fundera vidare utan de ville se nästa sak. När de fick testa själva ville de göra sina egna upptäckter. Tiggy undersöker vad som flyter och vad som inte flyter när det släpps ned i vatten, eller H20 med ett lite tjusigare ord. Material: Akvarium, grönsakslådan från kylskåpet, eller en vanlig balja till hälften fylld med vatten. Olika prylar att sänka ner i vattnet ex. byggklossar, leksaksbilar, stenar, kottar, frukter, grönsaker mm... En popcornkärna Ett poppat popcorn Ämne Fysik Nyckelord Vatten, flyter, Arkimedes princip. Det här kan du fråga innan Vilka av prylarna tror ni flyter när man slänger ner dem i vattnet. Varför? Vilka av prylarna tror ni INTE flyter när man slänger ner dem i vattnet. Varför? Gör så här: Släpp ner prylarna en i taget och observera huruvida de flyter eller inte. Det här kan du fråga efteråt: Vad upptäckte ni? Hur gjorde ni för att upptäcka det? Finns det något mer ni skulle vilja testa på samma sätt? Vad har hänt? Det är inte alltid så att det är de tyngsta föremålen som sjunker och de lättare som flyter. Det som avgör huruvida ett föremål flyter eller inte är hur mycket vatten, eller H20, det pressar undan. Detta kallas för Arkimedes princip och utnyttjas när man bygger stora fartyg som skall hålla sig flytande. Ett väldigt tydligt exempel är en popcornkärna och ett poppat popcorn. Det poppade popcornet tar mer plats och därför flyter det. Länk: 19

20 Mål: Flaskspöket Förskolan ska sträva efter att varje ; -utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och i samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen - utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Vi börjar med att titta på filmen om Tiggy och flaskspöket. Filmen pausar vi precis innan flaskan doppas i vattnet. Vad tror ni händer när han doppar flaskan i vattenskålen? Barnens svar: Vet inte. Ett monster. Vatten i flaskan. Vi ska nu göra likadant som i filmen. Barnen får tänka efter men de är tysta. Vad gjorde Beppe med flaskan och påsen? Tejpade fast. Målade monster ögon. Åh det blev ju ett spöke. Vatten kommer i flaskan. Vatten kommer i påsen svarade barnen. Vad är det som händer? Experimentera läs, gör barnen nyfikna. Hur går vi vidare? Göra experimentet flera gånger. Barnen var intresserade och ville göra egna flaskspöken. Tiggy Testar! Beppe presenterar sin kompis vattenspöket för Tiggy. Först ser Tiggy inget spöke utan bara en flaska med en plastpåse på toppen. Men med hjälp av VATTENTRYCK trollas Beppes fina spöke fram. Du behöver 1,5l PET-flaska Tejp Sax Hink med vatten En 1-liters plastpåse och en vattenfast penna. Ämne Fysik Nyckelord Luft, vattentryck. 20

21 Russinhissen Vi börjar titta på filmen Tiggy testar russinhissen, tillsammans med barnen (1 3 år) En pedagog häller vatten i en skål och frågar barnen vad som ska läggas i vattnet för att få vår russinhiss. Russinsvarar ett barn. Vi stoppar i russin och när de äntligen rör på sig frågar ett barn Men varför rör de sig? Det är bubbelvatten svarar svarade ett barn. Pedagogerna berättade hela tiden vad de gjorde och vad vi använde till experimentet. Barnen visade intresse och när vi tillsammans gjorde experimentet var det som fångade barnen. Tiggy undersöker om ett russin flyter eller sjunker i ett glas med läsk. Hon får reda på att läsken har kolsyra i sig som bildas när man häller ner KOLDIOXID i den. Du behöver Flaska med rumstempererad läsk - förslagsvis sockerdricka men det går bra med ramlösa också. Skål med russin Glas Ämne Kemi, fysik Nyckelord Lyftkraft, koldioxid, kolsyra, bubblor. Det här kan du fråga innan Flyter eller sjunker ett russin om man lägger det i ett glas med sockerdricka? Så här gör du Häll upp sockerdrickan som helst skall vara rumstempererad i glaset och släpp ner ett russin. Observera vad som händer. Observera även insidorna på glaset. Det här kan du fråga efteråt Vad upptäckte ni? Hur gjorde ni för att upptäcka det? Finns det något mer ni skulle vilja testa på samma sätt? Vad hände? När man gör läsk så trycker man ner en gas i vatten som heter KOLDIOXID. Då bildas kolsyra som känns bubbligt och festligt i munnen. KOLDIOXIDEN vill gärna smita från läsken så fort man tar av korken. KOLDIOXIDEN bildar små bubblor som gillar ojämna ytor. Kan ni se bubblorna på sidan av glaset? De finns där för att glaset är ojämnt på de platserna. När tillräckligt många bubblor samlats på russinet orkar de lyfta upp det till ytan där de spricker vid ytan och russinet sjunker ner igen. Sedan börjar det om igen. Som en hiss... Russinhiss... 21

22 Tornado, den dansande grisen - Luft Mål enligtlpfö 98,reviderad Förskolan ska sträva efter att varje barn: Syfte utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Att barnen ska stimuleras och utmanas i sitt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Att barnen ska få en förståelse för att luft finns i alla tomrum omkring oss. Vi behöver Två stora petflaskor En dubbelkork (finns att köpa på t.ex. Kreativum (Karlshamn) Navet (Borås) Vatten Karamellfärg Glitter En liten gris av plast Genomförande (viktigt att göra experimentet själv innan man gör det tillsammans med barnen). Förberedelse av pedagogen: ställa de två petflaskorna på en bricka, var av den ena är fylld med vatten upp till ca. 80%. På brickan finns även de andra tillbehören Samtala med barnen om vad som finns på brickan och vad som finns i flaskorna. Barnen hjälper till att hälla i karamellfärg och glitter i vattenflaskan för att få experimentet mer effektfullt. Pedagogen släpper ner grisen i vattenflaskan, skruvar på dubbelkorken och skruvar sedan på den andra flaskan i andra ändan av korken. Nu är den vattenfyllda flaskan underst och flaskan med luft i överst. Samtala om vad som finns i flaskorna igen. Vänd försiktigt på konstruktionen. Är det riktigt tätt runt korken så stannar vattnet kvar i den övre flaskan. Varför är det så? Lyssna in barnens svar. (Det är luft i den understa flaskan som hindrar vattnet att rinna ner). Vicka lite på flaskan så att barnen ser hur luftbubblorna börja söka sig upp genom vattnet. (Det blir då tydligt att det finns luft i den understa flaskan, när luftbubblorna letar sig uppåt). Roterar sedan flaskan med vattnet så att det uppstår en virvel och den lilla grisen börja dansa. Vad är det som händer? Lyssna in barnen. (Det bildas ett rör i mitten i vilken luften enkelt kan ta sig upp i den andra flaskan samtidigt sugs grisen ner i virveln). 22

23 Vad kan du göra med munnen? Blåsa bubblor. Pedagogerna tog med såpbubblor ut både köpta och egentillverkade. Barnen (1 3 år) var nyfikna och visade stort intresse för aktiviteten. Vi pratade om att det är luft i bubblorna. Barnens kommentarer: Jag vill också blåsa. Jag kunde den. Ebb lubblubb. En till. Oj. Bubblor. Länk: Vattenexperiment Påsen och pennorna Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera (Lpfö 98, rev 2010). Pedagogerna frågade barnen (1 3 år) vad som kommer att hända när man sticker in vassa blyertspennor i en vattenfylld plastpåse. Barnen svarade inte, så vi tryckte in en penna. Därefter frågade vi varför inte vattnet rinner ut. - Pennan sitter i vägen. Vi stoppade in flera pennor, fortfarande inget vatten som rinner ut. Då säger två barn: Men tar man ut pennorna så rinner vattnet ut. De börjar ta ut en penna och vattnet börjar rinna ut. Det rinner vatten på båda sidor för det är hål där säger barnen. Vi plockar bort alla pennorna och påsen blir nästan tömd på vatten. Barnen konstaterar att i en påse med hål i kan man inte förvara vattnet. - Experiment från: Hur gör vi? Barnen fick en varsin penna att sticka igenom påsen. Varför blev det som det blev? Hur gick det? Hur går vi vidare? Experimentera med andra experiment. Flyta sjunka. 23

24 Flaskspöke Ett roligt och enkelt experiment. Vi visade barnen att det var vatten i spannen, vi tejpade på en plastpåse, visade att flaskan var utan botten. Vad tror ni händer? Barnens svar: Det blir vatten i påsen sa de först men ändrade sig sen till luft. Vad är det i flaskan? De svarade först luft men var tvungna att titta för att bli övertygande om att det var vatten, luften hade ju hamnat i påsen. Länk: 24

25 Ballongraket Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap [ ] och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Material: Ballong Snöre Tejp Sugrör Hypotes från barnen: Alla barnen trodde att ballongen skulle åka på linan, till andra sidan rummet. Försök nr 1: Ballongen åkte ca 2 dm. Ett barn tycke vi skulle tejpa för hålet på ballongen, så då gjorde vi det. Försök nr: 2 Ballongen var stilla och det kom lite ljud ifrån den. Då tog vi bort tejpen. Försök nr 3: Ballongen rörde sig ca 1 dm. Linan lutade lite, så pedagogen frågade om vi skulle börja från andra hållet. Ballongen får då nedförsbacke. Provade också med ett tjockare sugrör. Försök nr 4: Ungefär samma resultat. Ett barn sa: Om vi tar ett såhär långt sugrör (ca 1 dm) istället D.v.s. ett längre sugrör. Barnen tyckte även att pedagogen skulle blåsa upp ballongen mer så den blev större. Försök nr 5: Ballongen åkte med väldig fart över hela rummet tills linan tog slut. Innan varje försök fick barnen räkna 10 1 eftersom det var en raket som skulle skjutas iväg. 25

26 Reflektion: Pedagogen skulle frågat barnen varför de trodde att ballongen skulle åka till andra sidan (hypotesen). Vad är det som gör det? Det var roligt att barnen hade förslag på olika sätt att prova ballongraketen för att få den till att åka så långt som möjligt. Ta med barnen i dokumentationen. 26

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018

VÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018 VÄLKOMMEN TILL Vikarielärares Experimentkalender 2018 INSTRUKTION TILL ÅRETS JULKALENDER FRÅN VIKARIELÄRARE.SE Till läraren. Hej, vad kul att du hittat hit och vill göra Vikarielärares experimentkalender.

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Fenomen som undersöks

Fenomen som undersöks Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! VATTENEXPERIMENT RÄKNA PIPETTDROPPAR! Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! Undersök hur många vattendroppar som får plats men på ett tvåeurosmynt

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Tema vatten hösten 2012

Tema vatten hösten 2012 Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-05-22 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande I filmen Medforskande möter vi förskollärare som utforskar naturvetenskap och teknik tillsammans med barn och låter nyfikenheten och upptäckarglädjen styra. I det här materialet finns kommentarer till

Läs mer

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap.

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap. PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap. Varför valdes detta projekt? Barnen visade ett stort intresse för vatten och det

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA HANDLINGSPLAN Naturvetenskap och Teknik UTFORSKA UPPTÄCKA UNDERSÖKA URARTA För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande...

Läs mer

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola Datum 2016-08-12 070 5585332 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Norrgårdens Förskola Hudiksvall April 2017 - Februari 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 23 FEBRUARI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport om er Grön Flagg-resa, härligt att läsa om allt ni

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar.

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. Vi på Peter Lunds förskola har valt att satsa lite extra på matematik, naturvetenskap och teknik samt likabehandling i vårt arbete

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek

Kvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek Kvalitetsarbete Vattenexperiment och vattenlek Lilla Foss Förskola Blåbäret 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Kajsa Mattsson Ingela Zackrisson Hult Jessica Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...

Läs mer

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör

Läs mer

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING SYFTE OCH MÅL för att varje barn i förskolan ska: Lpfö 98 rev.2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap

Kvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap Kvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap Bakgrund Utveckling och lärande På förskolan bestämde vi att ha ett gemensamt tema, naturvetenskap. Ett

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.

Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper. Hej Hoppas du gillade fortbildningen. Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.se Mvh Hasse Russinhissen-naturvetenskap

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015 Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta

Läs mer

Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket.

Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket. Klipp hål i botten på muggen. Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Lägg vattenballongen i muggen. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket. NÄR OFFRET TRYCKER NER SUGRÖRET

Läs mer

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Ljus och skugga Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte Att stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap

Läs mer

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA Experimentera med BERTA Bertaturnén 2011 1 Kromatografi på färgpennor Material: olika vattenlösliga tuschpennor (gärna av olika fabrikat, både mörka och ljusa), pipettflaskor med H 2 O (vatten) eller glas

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Experimentera mera. Copyright Lab4Kids

Experimentera mera. Copyright Lab4Kids Experiment Experimentera mera Experiment sid Regnbågsmjölken 3 Upp- och nervända glaset 4 Papperskromatografi 5 Lek- & lär med Lab4Kids! Ägget i flaskan 6 Maskros-osmos 7 Svettas växter? 8 Badväder? 9

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre Ljus och skugga Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre Syfte Varför? Att stimulera och utmana barnens intresse för

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning Gjuta egna mjukbeten Detta med plastgjutning har konstigt nog aldrig riktigt blivit något hit i Sverige. Trots att det är väldigt enkelt att göra när man väl har fått prova. Kanske är det avsaknaden av

Läs mer

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring. 2018.10.23 Regnbågens förskola Lund Gröna skolgårdar-projektet Ett pedagogiskt uterum Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Minifakta om resor i rymden

Minifakta om resor i rymden TROELS GOLLANDER SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att resa i rymden. Hur länge har vi kunnat resa ut i rymden? Hur snabbt går det att åka till Mars och kan man bo i rymden?

Läs mer

Sagan om Karin och skräpet i havet

Sagan om Karin och skräpet i havet Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Tranbärets månadsbrev januari 2016

Tranbärets månadsbrev januari 2016 Tranbärets månadsbrev januari 2016 Julen har passerat och det har blivit nytt år. Januari har bjudit på varierat väder. Snö, kyla, sol, regn och blåst. Alla har vi våra åsikter om vilket väder vi helst

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

2015-02-24 Tranbärets månadsbrev februari 2015

2015-02-24 Tranbärets månadsbrev februari 2015 Tranbärets månadsbrev februari 2015 Nu är februari månad slut och vi har fått njuta av snölek ett tag till, samtidigt som vårkänslorna har smugit sin in lite här och var. Solen tittar fram, och vissa dagar

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av Inspirationshäfte Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Colorona är en del av ROLIGA RAMAR PAPP-PYSSEL MÅLA PÅ KLÄDER SÖTA SMYCKEN HÄFTIGA HANDAVTRYCK FINURLIGA FIGURER PILLIGT PYSSEL

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

Sommaren är helt fantastisk! Det finns så mycket att upptäcka och göra.

Sommaren är helt fantastisk! Det finns så mycket att upptäcka och göra. NR, 0 Sommaren är helt fantastisk! Det finns så mycket att upptäcka och göra. Lär dig p r e ss a blommor Mica hjälper ett bi hitta hem Gör din egen drake Nummer Vecka 8 0 butiken... Men oj! Hej lilla vän,

Läs mer

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går in genom näsan och ner till magen. Alfred har en liten

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Nutricia 2018 Material_28

Nutricia 2018 Material_28 www.alltomsondnaring.se Nutricia 2018 Material_28 MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR 02 ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej!

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej! Hej! Nedan finns de olika fysikaliska fenomen vi provade och försökte förklara under denna workshop. Har du frågor om någon av delarna så är du välkommen att höra av dig och jag hoppas du har nytta av

Läs mer

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans

Läs mer

Lilla Krabat. Stopp! Stampa, stampa, stampa, stampa. Stopp! Klappa, klappa, klappa, klappa. Stopp. Svänga, svänga, svänga, svänga.

Lilla Krabat. Stopp! Stampa, stampa, stampa, stampa. Stopp! Klappa, klappa, klappa, klappa. Stopp. Svänga, svänga, svänga, svänga. Stopp! Stampa, stampa, stampa, stampa. Stopp! Stampa, stampa, stampa, stampa. Stopp! Stampa, stampa, stampa, stampa. Stopp! Stampa, stampa, stampa, stampa. Stopp! Klappa, klappa, klappa, klappa. Stopp

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Undersökningar och experiment

Undersökningar och experiment Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan

Läs mer

Ståthållaregatan 35 Kalmar. 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332

Ståthållaregatan 35 Kalmar. 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332 Stensbergs förskola Ståthållaregatan 35 Kalmar 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332 Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Naturvetenskap och teknik genom experiment, upplevelser, laborationer

Läs mer

BLANDA DIN EGEN BUBBELMIX

BLANDA DIN EGEN BUBBELMIX 00-03351 Bubble Science Varning! Kvävningsrisk innehåller smådelar. Inte för barn under 3 år. Till föräldrar; Läs igenom alla instruktioner innan ni hjälper era barn. A. SÄKERHETSANVISNINGAR 1. Läs igenom

Läs mer

Lärarinformation (Avancerad laboration)

Lärarinformation (Avancerad laboration) Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012. Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012. Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012 Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare Norrbacka förskolor består av förskolan Lyan som är en dygnet-runtförskola med avdelningarna

Läs mer

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Uppfinnarveckan Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte Att stimulera och utmana barnen i sitt intresse för

Läs mer

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR ÅTERVINNING LEKOLOGI VT 2015 Temat för våren 2015 är återvinning. Tanken är att barnen på så många sätt som möjligt skall få se hur det går att återanvända allt vi använder och varför det är viktigt att

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

Avancerad övning om dykreflexen

Avancerad övning om dykreflexen Avancerad övning om dykreflexen Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de hantera syret sparsamt i kroppen.

Läs mer

Ett band från början till slut

Ett band från början till slut Ett band från början till slut Det här är berättelsen om ett nybörjarband, från att det sätts upp tills det är färdigvävt. Brickvävning går ut på att mäta upp ett antal lika långa trådar, trä dem i hålen

Läs mer