RUTINBESKRIVNING 1 (24) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Martin Öhlin, MU TDOK 2013: /68385

Transkript

1 RUTINBESKRIVNING 1 (24) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Martin Öhlin, MU TDOK 2013: /68385 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef Trafikverkets Muséer Dokumenttitel Museitrafik,trafiksäkerhetstjänst 1. Syfte TDOK 2013:0454 ersätter BVF Följdändringar och hänvisningar i dokumentnummer ändrats, samt mindre justeringar skett. Sak- och regeländringar är utmärkta med ändringsstreck. Följande ändringar har skett: Avsnittet om hälsokontroller har kraftigt omarbetats så att en tydlighet uppnåtts vilka krav som gäller. Avsnitt om drogtester har justerats, så ett tidigare fel kunnat tas bort. Avsnitt om utbildning har förändrats. Text som förtydligar hur SJVM följer upp utövningen har lagts till. Avsnittet om att enskilt vistas i spår har kraftigt omarbetats, eftersom Trafikverket sänkt kraven från sin sida i egenskap av infrastrukturförvaltare, och överlåtit detta till järnvägsföretagen. Kraven på lägsta intervall för repetionsutbildning har reglerats. På alla behörigheter under pkt 13 har hälsokravet förtydligats. (ej ändringsstreck) Transportstyrelsen ställer i JvSFS 2007:1 krav på att järnvägsföretag ska ha de säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet. Dokumentet finns för att beskriva de krav som finns på funktioner som har betydelse för säkerhet och ska ses som ett tillägg till BVF 906 och 926, så att den kompletterar dessa avseende Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseums verksamhet. 2. Omfattning Denna för dokument är utgivet av Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum för att för att tydliggöra de krav ställs på personal i trafiksäkerhetstjänst. Föreskriften är direkt underställd de krav som Transportstyrelsen ställer på Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum som järnvägsföretag. Trafikverkets krav i BVF 906 och 926 gäller ej den verksamhet som Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum genomför i rollen som järnvägsföretag. BVF 906 och 926 är skrivna med tanke på entreprenadverksamhet, och dessa regler ska följas i tillämplig mån, men i rollen för SJVM som järnvägsföretag. Järnvägarnas funktion för personcertifiering (JP) gäller ej SJVM i rollen som järnvägsföretag. 3. Definitioner och förkortningar Grundutbildning Som grundutbildning avses exempelvis: Trafiksäkerhetskompetens samt grundläggande kunskaper som förare av fordonskategorierna el-, diesel- och ångfordon. Typutbildning Personal Vidareutbildning för typspecifikt handhavande av museala drivfordon. Person, anställd, ideell eller inhyrd, som har trafiksäkerhetstjänst eller någon form av kompetens/behörighet i Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseums verksamhet som järnvägsföretag. Behörighet Egenskapen att uppfylla de formella kraven för viss tjänst (BVF 906 ver 3.0, pkt 4.1)

2 RUTINBESKRIVNING 2 (24) Kompetens Utbildning eller erfarenhet som krävs för viss tjänst eller befattning (BVF 906 ver 3.0, pkt 4.1) Övriga Definitioner (termer) och förkortningar för SJVM verksamhet finns i TDOK 2013:0441 Museitrafik, termer och förkortningar. 4. Ansvar och kompetens Chefen för Trafikverkets museer godkänner och är ansvarig för att denna föreskrift är uppdaterad. Denne är även ansvarig för att denna föreskrift är implementerad hos personal inom ramen för Sveriges Järnvägsmuseums tillstånd som Järnvägsföretag. Frågor på innehåll och förslag på förbättringar ställs i första hand till denne. Atsä och Atra ansvar och befogenheter framgår av TDOK 2013:0439. Föreskriften riktar sig till personal i trafiksäkerhetstjänst hos: Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum i egenskap av Järnvägsföretag Andra Järnvägsföretag, som kör museal trafik på Trafikverkets spår, och som hänvisar till detta dokument samt även BVF 906 och 926.

3 RUTINBESKRIVNING 3 (24) 5. Kommentarer till BVF 906 BVF 906 pkt 1: Föreskriften gäller också i tillämpliga delar för SJVM; verksamhet som järnvägsföretag. BVF 906 kap 5, sista stycket: Utövandet regleras även i EU lokförardirektiv samt i detta dokument. 6. Kommentarer till BVF 926 BVF 926 pkt 1: Föreskriften gäller också i tillämpliga delar för SJVM; verksamhet som järnvägsföretag. BVF 926 kap 6.1: SJVM kan själva avgöra vem som är behörig som lärare i SJVM verksamhet. Ansvarig är Atsä. BVF 926 kap 6.5: Intervall för de kompetenser som ej finns med i BVF 906, framgår av detta dokument samt lokförardirektivet. BVF 926 kap 7: Uppföljning SJVM personal har eget kapitel i detta dokument. BVF 926 kap 7.3: Gäller ej SJVM. Förfarandet att hämta in dokumentation på personal finns reglerat i TDOK 2013:0439. BVF 926 kap 8: För hälsoundersökningar gäller TSFS 2011:61, TSFS 2013:50 och TSFS 2013:52 samt BV-FS 2000:4. BVF 926 reglerar ej hur typutbildning ska ske. För den som är grundutbildad på ång-, diesel, eller eldrivna fordon, kan en typutbildning ske på respektive fordonstyp.

4 RUTINBESKRIVNING 4 (24) 7. Hälsokrav SJVM ställer hälsokrav på trafiksäkerhetsfunktionärer i pkt 12 Trafiksäkerhetskompetens, behörigheter i denna föreskrift. Ansvaret för att kontrollera att personal uppfyller hälsokraven och har genomgått undersökningar enligt pkt 7.1. och 7.2. för aktuell arbetsuppgift ligger hos Atsä. Atsä ansvarar för att föra personalregister med aktuella uppgifter om hälsa och/eller förarbevis. Förare som innehar förarbevis ansvarar själv för att beställa, och få hälsokontroll genomförd enligt detta dokument. SJVM utgår från att förare med giltigt förarbevis också är hälsokontrollerad enligt gällande regler. Förare som ej genomgått hälsokontroll eller har någon form av dispens är skyldig att meddela detta till Atsä Hälsokrav för förare med förarbevis För hälsoundersökning av förare (både på huvud- och sidospår) gäller TSFS 2011:61 och 2013:52. Läkare som hälsoundersöker ska ha tillstånd av Transportstyrelsen och särskild blankett som finns på Transportstyrelsens hemsida ska användas: Förare som genomgått hälsokontroll innan kan följa det gamla intervallet från BV-FS 2000:4 till kommande hälsokontroll, sedan gäller ny intervall. Original intyg av hälsoundersökning av förare som innehar förarbevis ska tillställas Transportstyrelsen. Förare ansvarar själv för detta samt att Atsä får en kopia. Atsä ansvarar för att informera Transportstyrelsen om förare med förarbevis, har en arbetsoförmåga som varar mer än 3 mån. (2007/59/EG: Kap IV, art 18) 7.2. Hälsokrav för förare utan förarbevis Samma regler som i 7.1 gäller men med denna skillnad: Kopia av intyg av hälsoundersökning ska tillställas till Atsä. Originalet kan föraren själv behålla. Förare utan förarbevis kan vara aktiv som förare till Hälsokrav för annan än förare För hälsoundersökning av annan trafiksäkerhetskompetens än förare gäller BV-FS 2000:4 och TSFS 2013:50. Läkare som hälsoundersöker enligt dessa behöver inte ha tillstånd från Transportstyrelsen och en annan blankett, än för förare kan användas. Blankett finns på Transportstyrelsens hemsida: Kopia av intyg av hälsoundersökning ska tillställas till Atsä. Originalet kan personen själv behålla.

5 RUTINBESKRIVNING 5 (24) 7.4. Droger och alkohol BVF tillämpas på SJVM anställd personal. För ideell eller tillfälligt anställd personal som tillfälligt tjänstgör i SJVM verksamhet, och som normalt har sin trafiksäkerhetstjänst hos annat järnvägsföretag tillämpas slumpmässiga tester. Dessa kan förekomma vid arrangemang eller liknande. Atsä ansvarar för att ideell eller tillfälligt anställd personal lämnar kopia på eller intyg om genomförda alkohol- och drogtester i de fall detta förekommit hos annan än SJVM. Av intyget ska det framgå vilken testmetod som använts samt vem som utfört testet. Intyget kan skrivas av ordinarie arbetsgivare eller förening. Om misstanke föreligger att ideell personal är alkohol- eller drogpåverkad tas denne ur tjänst och avstängs från trafiksäkerhetstjänst och personens ordinarie arbetsgivare eller järnvägsföretag meddelas. Test kan genomföras vid misstanke. 8. Utbildning 8.1. Utbildning allmänt Vid köp av utbildning ska utbildningsföretaget kunna uppvisa: Att man har tillstånd från Transportstyrelsen som utbildningsanordnare. Att man är tillstånd från Transportstyrelsen som examinator (gäller dock ej Järnvägsskolan). Utbildningsanordnaren ska kunna redovisa vilka krav man har på hälsa och kompetens på den personal som ska användas. Atsä avgör om dessa krav uppfyller SJVM krav och önskemål. Repetionsutbildning av personal ska ske av godkänd utbildningsanordnare Typutbildning SJVM kan ge förare typutbildningar på fordon om följande uppfylls: Utbildningsanordnare för SJVM är Trafikverket, Järnvägsskolan. Eftersom SJVM är myndighet behöver det ej finnas någon examinator. Lärare ska ha av Järnvägsskolan godkänd lärare eller instruktionsförarkompetens. Utbildningsplan ska godkännas av Järnvägsskolan i egenskap av utbildningsanordnare. Den behöver inte skickas in till Transportstyrelsen. Efter genomförd utbildning ska följande dokumentation skickas till Järnvägsskolan: o Deltagarlista med namn och personnummer. o Genomförda skriftliga prov med resultat godkänd/icke godkänd. o Kursutvärdering. Järnvägsskolan utfärdar betyg.

6 RUTINBESKRIVNING 6 (24) 9. Kompletterande intyg till förarbevis 9.1. Utfärdande av intyg SJVM utfärdar kompletterande intyg när förare har erhållit giltigt förarbevis. Förare skickar kopia på förarbevis till Atsä. Atsä utfärdar kompletterande intyg samt håller och uppdaterar register för detta enl pkt 8.2. Intygen numreras från nr 1 och uppåt. Atsä uppdaterar kompletterande intyg. Atsä avgör linjekännedom. Förare kan överklaga ett kompletterande intyg för att få det omprövat vad det gäller utfärdande, uppdatering, tillfälligt återkallande eller återkallande. Förare vänder sig då till SJVM postadress i Gävle. Ärendet ska diarieföras. Överklagan handläggs av Atsä med stöd av Atra. Beslut ska meddelas skriftligt till förare, samt diarieföras. SJVM väljer att klistra in en kopia på förarbeviset i intyget, för att få med foto och namnteckning Register över kompletterande intyg Register ska innehålla uppgifter om: Intyg som utfärdats. Intyg som uppdaterats. Intyg som ändrats. Intyg som löpt ut. Intyg som tillfälligt återkallats. Intyg som upphävts. Intyg som anmälts som förlorade, stulna eller förstörda. Intyg om regelbundna kontroller. Förare ska få kopia på utfärdat intyg Kompletterande intyg, undantag Kravet på att ha kompletterande intyg för en särskild del av infrastrukturen: Atsä kan besluta om undantag för förare, om en annan förare är lots: vid speciella, enstaka tjänster där historiska tåg används (2007/59/EG: Kap II, art 4.2) vid speciella, enstaka färder där museijärnvägsfordon används (TSFS 2011:58 15 ) Under förarutbildning och förarprov. Operativ arbetsledare kan ta samma beslut: Vid störning/omledning.

7 RUTINBESKRIVNING 7 (24) 10. Urvalskriterier för förare av museala drivfordon Flera fordonstyper saknar tågskyddssystem, har speciell framförandeteknik och är inte utrustat med konventionellt komplett bromssystem. Dessa fordon kallas nedan för museala fordon. För att få framföra tåg med museala drivfordon, el-, diesel-, ånglok eller motorvagnar ska förare uppfylla kraven enl pkt 12.9 lokförare. Utöver detta gäller följande i tillämpliga delar för alla fordon: Förare ska ha minst 3 års förarerfarenhet av trafik i en trafikintensiv miljö, exempelvis så som på statens järnvägsnät (gäller ej den som endast är förare/tsm växling sidospår). Förare ska vara utbildad för aktuellt fordon samt kunna uppvisa utbildningsplan efter vilket utbildningen skett och/eller utbildningsintyg. Redovisa dokumenterad tjänstgöringstid som förare av aktuellt fordon samt tidpunkt då detta genomförts. Redovisa intyg om erfarenhet från aktuellt fordon med omdöme från tidigare arbetsgivare, museijärnväg, eller järnvägsmuseiförening där förare varit verksam. Medverka praktiskt i verkstadsarbete av olika art vid olika tillfällen på aktuellt fordon inom verksamheten hos Sveriges Järnvägsmuseum eller annan jämställd verksamhet. Återkommande, årligen till Sveriges Järnvägsmuseum redovisa tillskansad framförandepraktik och praktiskt verkstadsarbete hos annan. För att slutligen alls för första gången ensam komma i fråga för tjänstgöring som förare av aktuellt fordon gäller följande: SJVM värderar de olika förutsättningarna, bedömer personens lämplighet och meddelar ett godkännande eller inte. Förutsättningar för ett eventuellt senare godkännande kan meddelas vid samma tillfälle. Godkännande lämnas av Ansvarig för trafiksäkerhet efter samråd med Ansvarig för trafik och Ansvarig för fordonsunderhåll.

8 RUTINBESKRIVNING 8 (24) 11. Uppföljning av personal i trafiksäkerhetstjänst Allmänt Uppföljning syftar till att undersöka huruvida berörd personal har förståelse för och behärskar berörda föreskrifter och har behörighet för uppgiften samt att föreskrifter mm är praktiskt tillämpbara. Omfattning och periodicitet av uppföljningarna anges i pkt 12 Trafiksäkerhetskompetens, behörigheter. All uppföljning av personal i säkerhetstjänst ska dokumenteras. Uppföljning skall ske objektivt och opartiskt och genom att behandla förtrolig information med diskretion. Ansvarig för planering av uppföljning av personal i trafiksäkerhetstjänst är Atsä Innehåll i uppföljningen Detta regleras särskild blankett som tas fram av Atsä inför varje uppföljningstillfälle Genomförande Vid uppföljning av personal i trafiksäkerhetstjänst utförs kontroll av att bestämmelserna enligt TDOK 2013:0440 (Trafiksäkerhetsinstruktion vid SJVM) efterlevs, att personalen har en riktig attityd till säkerhetsarbetet samt behärskar handhavande av fordon och teknisk säkerhetsutrustning. Personalens uppfattning och kunskap om regelverket och dess tillämpbarhet skall ges utrymme. Den individuella uppföljningen ska omfatta förare av tåg och växling, samt tsm växling huvudspårs arbetsuppgifter och ska fokusera på praktisk tillämpning av och inställning till säkerhetsarbete. Den individuella uppföljningen ska så långt möjligt präglas av en förtrolig anda där personalen bl.a. ska känna att denne har möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter högt som lågt. Syftet med den individuella uppföljningen är att finna möjligheter till förbättring med avseende på trafiksäkerhet såväl hos den enskilde som i verksamheten i stort. Berörd personal ska i förväg meddelas om tidpunkten för den planerade uppföljningen. I varje individuell uppföljning ska det ingå en direkt återkoppling (eftersnack). I de fall det är praktiskt möjligt bör detta ske som ett enskilt samtal. Återkopplingen ska göras så att personen får en god uppfattning om sin praktiska tillämpning och inställning till säkerhetsarbete. Den ska även omfatta tidigare genomförda individuella uppföljningar samt den senast genomförda kunskapskontrollen. Personen ska ges möjlighet att lämna synpunkter och förbättringsförslag på individuell uppföljning och fortbildning. När det gäller begreppet kompetens i samband med den individuella uppföljningen, avses praktisk tillämpning av och inställning till säkerhetsarbete Vilka kompetenser omfattas Förare tåg Förare växling huvudspår Tsm växling huvudspår Intervall Uppföljning bör genomföras vart tredje år, och skall genomföras minst var femte år.

9 RUTINBESKRIVNING 9 (24) Uppföljning av utövning Utövningen ska följas upp av Atsä på något av följande vis: Förda anteckningar/logg över hur egen personal tjänstgjort. Ta del av personalens egna noteringar i annotationsbok e.d. Begära information från arbetsgivare eller förening på ideell eller tillfälligt anställd på att utövningen fullgjorts Dokumentation och arkivering Vid varje uppföljningstillfälle skall dokumenteras vad som följts upp, resultat av uppföljningen, analys och förslag till åtgärder vid brister. Uppföljning av trafiksäkerhetspersonal skall protokollföras enligt de blanketter som används vid uppföljningen. Uppföljningsrapporter skall sparas i minst fem år.

10 RUTINBESKRIVNING 10 (24) 12. Tillträdesbehörigheter för spårområde Att enskilt vistas i spår I grunden är det Trafikverkets JNB som reglerar ganska få ställda krav på vad som gäller för att vistas enskilt i spår. Utbildning i kurs BASÄVISTA eller motsvarande uppfyller kraven hos SJVM att enskilt få vistas i spårområde på huvudspår. För sidospåren i Gävle, på Sörby eller Blåsåsen samt på skolans bangård i Ängelholm räcker en säkerhetsgenomgång för den personal som arbetar där, avlönat eller ideellt. Denna säkerhetsgenomgång ska omfatta: Krav på varselkläder (JNB) Säkerhetszon (JNB) Information om kontaktledningar, upplag och klättring på fordon Information om uppträdande i spår gentemot allmänhet och besökare Information om fordon och växling Ge kunskap om handsignal klart och rörlig stoppsignal samt dess betydelse. Ge kunskap om hur tågvärmepost slås ifrån. Kompetenskrav på den som ger denna säkerhetsgenomgång är att man minst är tsm växling huvudspår samt har någon form av lärarkompetens. Person som fått ovan nämnda säkerhetsgenomgång har endast tillträde till till de bangårdar som säkerhetsgenomgången gjorts för Skydds- och säkerhetsledning för arbete inom spårområde Samma krav som i BVF 906 gäller för Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseums verksamhet.

11 RUTINBESKRIVNING 11 (24) 13. Trafiksäkerhetskompetens, behörigheter Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum använder följande trafiksäkerhetskompetenser i sin verksamhet. Generellt anges det vilken nivå av hälsokontroll som krävs enligt hälsokraven, samt om det krävs uppföljning och urvalstest på kompetenserna. Generellt har repetitionsutbildning en intervall på 18 månader.

12 RUTINBESKRIVNING 12 (24) Tillsyningsman A-, L- och E-skydd. Vägvakt och tillsyningsman S-skydd Samma krav som i BVF 906 pkt 7.1, gäller för Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseums verksamhet.

13 RUTINBESKRIVNING 13 (24) Tillsyningsman växling sidospår Aktiviteter Hålla uppsikt och ge rätt signaler och förutsättningar för föraren. Kontrollera fordonssättets tillåtna hastighet med hänsyn till lämnade uppgifter. Kunna bedöma och säkra last. Säkra uppställda fordon mot rullning. Kontrollera fordonssättet med avseende på säkerhet (sammansättning, bromsförmåga) Utbildning Enligt godkänd utbildningsplan Förkunskaper Att enskilt kunna vistas i spår Hälsokrav Godkänd läkarundersökning enligt BV-FS 2000:4 och TSFS 2011: Krav på urvalstest Krav på repetitionsutbildning 18 månader intervall Krav på uppföljning Krav på utövande Regelbundet, dock minst 3 gånger per år Övrigt För att få hantera tågvärme ska utbildning i BVF 922 vara dokumenterad. BVF 906 pkt 7.4 gäller ej SJVM verksamhet.

14 RUTINBESKRIVNING 14 (24) Tillsyningsman växling, huvudspår Aktiviteter Hålla uppsikt och ge rätt signaler och förutsättningar för föraren. Kontrollera fordonssättets tillåtna hastighet med hänsyn till lämnade uppgifter. Kunna bedöma och säkra last. Säkra uppställda fordon mot rullning. Utväxla säkerhetsuppgifter med tågklarerare Utbildning Enligt godkänd utbildningsplan Förkunskaper Vara utbildad som tsm växling sidospår Hälsokrav Godkänd läkarundersökning enligt BV-FS 2000:4 och TSFS 2011: Krav på urvalstest Krav på repetitionsutbildning 18 månader intervall Krav på uppföljning Ja Krav på utövande Regelbundet, dock minst 3 gånger per år Övrigt För att få hantera tågvärme ska utbildning i BVF 922 vara dokumenterad. BVF 906 pkt 7.4 gäller ej SJVM verksamhet

15 RUTINBESKRIVNING 15 (24) Bromsare Aktiviteter Kunna ha förståelse för handbromsens uppbyggnad och beskaffenhet. Kunna bromsa vagnsätt på ett mjukt, behagligt och säkert sätt, utan att det blir ryck i fordonssättet. Kunna de ljudsignaler som används vid handbromsning Kunna avgöra när bromsarna låser sig, samt lossa bromsen innan hjulskada uppstår Utbildning Utbildning som tsm växling huvudspår krävs, samt kännedom om handbromsens beskaffenhet och funktion Förkunskaper Praktisk erfarenhet av handbromsning Krav på urvalstest Hälsokrav Godkänd läkarundersökning enligt BV-FS 2000:4 och TSFS 2011: Krav på repetitionsutbildning Inte i rollen som bromsare, men som tsm huvudspår Krav på uppföljning Krav på utövande Övrigt Inför varje trafiktillfälle med handbromsat fordonssätt ta del av de föreskrifter som gäller för handbromsning av fordonssätt, och som kan ges ut tillfälligt som ett internt meddelande. Instruktion i handhavandet av broms/vagnar och uppdragets beskaffenhet ska ges av Atra eller Atsä.

16 RUTINBESKRIVNING 16 (24) Avgångssignalerare Aktiviteter Kunna utföra avgångssignalering och efterkontroll för loktåg och motorvagnståg samt utföra de uppgifter som finns i TDOK 2013: Utbildning Utbildad till avgångssignalerare hos järnvägsföretag med persontrafik. I utbildningen ska ingå utbildning i brandskydd, medhjälp vid evakuering, samt vistelse i spår. Förare av tåg kan användas i rollen som avgångssignalerare om kraven i denna punkt uppfylls Förkunskaper Enligt angivna krav för utbildning enligt Krav på urvalstest Hälsokrav Godkänd läkarundersökning enligt BV-FS 2000:4 och TSFS 2011: Krav på repetitionsutbildning Repetitionsutbildning vart annat år. 4 timmar per gång Krav på uppföljning Krav på utövande Avgångssignalerare ska utföra minst 3 tjänstgöringsturer med likartat trafiktjänstinnehåll per kalenderår vid Sveriges Järnvägsmuseum eller hos annat Järnvägsföretag Övrigt Inget

17 RUTINBESKRIVNING 17 (24) Särskild ombordansvarig Aktiviteter Kunna ansvara för avgångsproceduren. Kunna vara ombordansvarig för loktåg. Kunna genomföra en evakuering i tågspår. Kunna ansvara för resenärernas säkerhet. I övrigt hänvisas till de uppgifter som nämns i TDOK 2013: Utbildning Utbildad till särskild ombordansvarig hos järnvägsföretag med persontrafik som utgörs av loktåg. Förare av tåg kan användas i rollen som särskild ombordansvarig om kraven i 12.6 uppfylls Förkunskaper Avgångssignalerare Krav på urvalstest Hälsokrav Godkänd läkarundersökning enligt BV-FS 2000:4 och TSFS 2011: Krav på repetitionsutbildning 18 månader intervall, 8 timmars rep-utbildning Krav på uppföljning Krav på utövande Avgångssignalerare ska utföra minst 3 tjänstgöringsturer per kalenderår vid Sveriges Järnvägsmuseum eller hos annat Järnvägsföretag Övrigt Inget

18 RUTINBESKRIVNING 18 (24) Förare vid växling, sidospår Aktiviteter Svara för växlingsrörelsens säkra framförande Kontrollera fordonssättets tillåtna hastighet med hänsyn till lämnade uppgifter. Säkra uppställda fordon mot rullning. Kontrollera fordonssättet med avseende på säkerhet (sammansättning, bromsförmåga). Dessa regler gäller till 2018, sedan måste man vara utbildad enligt lokförardirektivet och ha förarbevis. För förare med förarbevis Krav som finns i lokförardirektivet för lokförare Utbildning Enligt godkänd utbildningsplan samt grundutbildning fordon. Typutbildning på drivfordon ska finnas dokumenterad Förkunskaper Vara utbildad som tillsyningsman växling sidospår Krav på urvalstest, men lämplighet ska bedömas Hälsokrav Godkänd läkarundersökning nivå 1 enligt TSFS 2011:61 och TSFS 2013: Krav på repetitionsutbildning 18 månader intervall Krav på uppföljning Ja Krav på utövande Regelbundet, dock minst 6 gånger per år Övrigt Inget

19 RUTINBESKRIVNING 19 (24) Förare vid växling, huvudspår Aktiviteter Svara för växlingsrörelsens säkra framförande Kontrollera fordonssättets tillåtna hastighet med hänsyn till lämnade uppgifter. Säkra uppställda fordon mot rullning. Utväxla säkerhetsuppgifter med tågklarerare Dessa regler gäller till 2018, sedan måste man vara utbildad enligt lokförardirektivet och ha förarbevis. För förare med förarbevis Krav som finns i lokförardirektivet för lokförare Utbildning Enligt godkänd utbildningsplan samt grundutbildning fordon. Typutbildning på drivfordon ska finnas dokumenterad Förkunskaper Vara utbildad som tsm växling huvudspår Krav på urvalstest Ja Hälsokrav Godkänd läkarundersökning nivå 1 enligt TSFS 2011:61 och TSFS 2013: Krav på repetitionsutbildning 18 månader intervall Krav på uppföljning Ja Krav på utövande Regelbundet, dock minst 10 gånger per år fördelat på 5 gånger på en 6-månadersperiod Övrigt Inget

20 RUTINBESKRIVNING 20 (24) Lokförare Aktiviteter För förare utan förarbevis Svara för tågets säkra framförande Kontrollera fordonssättets tillåtna hastighet med hänsyn till lämnade uppgifter. Utväxla säkerhetsuppgifter med tågklarerare Kontrollera fordonskombinationen med avseende på säkerhet (sammansättning, bromsförmåga, signaler mm) Säkra uppställda fordon mot rullning. Ställa in ATC-värden Dessa regler gäller till 2018, sedan måste man vara utbildad enligt lokförardirektivet och ha förarbevis. För förare med förarbevis Krav som finns i lokförardirektivet för lokförare Utbildning Utbildning kan ha skett hos annat järnvägsföretag och den person som ska utföra uppgifterna ska kunna utföra aktiviteterna ovan. Typutbildning på drivfordon ska finnas dokumenterad. Nyutbildning ska ske enligt lokförardirektivets regelverk Förkunskaper Enligt lokförardirektivet Krav på urvalstest Ja. Dessutom SJVM urval enligt pkt Hälsokrav Godkänd läkarundersökning nivå 1 enligt TSFS 2011:61 och TSFS 2013: Krav på repetitionsutbildning 18 månader intervall Krav på uppföljning Ja Krav på utövande Regelbundet, dock minst 10 gånger per år fördelat på 5 gånger på en 6-månadersperiod Övrigt För att komma ifråga som lokförare hos SJVM ska man ha ett förarbevis, vilket bevisar att man är godkänd som lokförare, alternativt ska man på annat sätt bevisa att man har en förarutbildning. Vid nyutbildning gäller de krav som EU lokförardirektiv ställer.

21 RUTINBESKRIVNING 21 (24) Besiktningsman fordon Aktiviteter Kunna bedöma om ett drivfordon eller vagn är löp- och/eller trafikdugligt. Kunna avgöra vilka eventuella restriktioner ett fordon ska ha, för att trots ev brister, ändå kunna vara löpdugligt. Ha kunskap och förståelse för järnvägsfordon och deras konstruktion och användningssätt Utbildning Utbildning som besiktningsman Förkunskaper Enligt krav i utbildningsplan Krav på urvalstest Hälsokrav Godkänd läkarundersökning enligt BV-FS 2000:4 och TSFS 2011: Krav på repetitionsutbildning Krav på uppföljning Krav på utövande Övrigt Underhållsleverantör som utför säkerhetsbesiktning på fordon som används i SJVM verksamhet ska kunna redovisa hur de uppfyller SJVM kompetenskrav och hälsokrav. Afo avgör om leverantörern uppfyller kraven. För att komma ifråga som besiktningsman ska personen också vara godkänd som besiktningsman av Ansavrig för fordonsunderhåll, samt listad i ett IM över godkända besiktningsmän.

22 RUTINBESKRIVNING 22 (24) Underhållspersonal fordon Aktiviteter Underhåll och reparation av fordon i verkstad och i fält. Ha kunskap och förståelse för järnvägsfordon och deras konstruktion och användningssätt Utbildning Inga formella krav finns, endast erfarenhet och uppvisad lämplighet Förkunskaper Enligt krav i utbildningsplan Krav på urvalstest Hälsokrav Krav på repetitionsutbildning Krav på uppföljning Krav på utövande Övrigt Underhållsleverantör som utför säkerhetsbesiktning eller underhåll på fordon som används i SJVM verksamhet ska kunna redovisa kompetenskrav och hälsokrav om så efterfrågas av SJVM. För att underhålla SJVM fordon ska man för detta vara godkänd av Ansvarig för fordonsunderhåll.

23 RUTINBESKRIVNING 23 (24) 14. Kompetenskrav för vissa funktioner Följande funktioner är ej klassade som egna behörigheter. För att tjänstgöra i dessa funktioner ska andra behörigheter ligga till grund Tågsättsklargörare Aktiviteter Kunna utföra de uppgifter som finns i för tågsättsklargörare i JTF samt TDOK 2013: Utbildning Följande behörigheter får fungera som tågsättsklargörare. Förare av tåg Tillsyningsman spärrfärd Förare spärrfärd Tillsyningsman växling Förarbiträde Aktiviteter Förarbiträde kan biträda förare enligt TDOK 2013:0448 och ska kunna utföra de uppgifter som finns där beroende på vad skälet till behov av förarbiträde är Utbildning Följande behörigheter får fungera som lokbiträde vid tågfärd. Förare av tåg Förare av växling huvudspår Tillsyningsman spärrfärd Tillsyningsman växling huvudspår Tågklarerare Förarbiträde på resandetåg som förväntas delta i avgångsproceduren, ska dessutom ha kunskaper i JTF bilaga 3H (Handsignal Avgång och Klart för avgång ). Förarbiträde som ersätter förarövervakning ska kunna stoppa fordonsättet TDOK 2013: Förarlots Aktiviteter Förarlots kan biträda förare som framför drivfordon vid följande tillfällen: Förare saknar linjekännedom Förare har utbildning på loktyp men saknar behörighet som förare avseende exvis fortbildning eller hälsa. Exempel: Pensionär framför ånglok, med lots bakom ryggen. Utländskt fordon med utländsk förare utan svensk kompetens. Föraren saknar kompletterande intyg för det trafikeringssystem som färden framförs på Utbildning Följande behörigheter får fungera som förarlots.

24 RUTINBESKRIVNING 24 (24) Förare av tåg (vid tågfärd) Förare av växling huvudspår (vid växling) Krav på förarlots Förarlots och förare ska kunna kommunicera på samma språk, eller via tolk. Även med fackuttryck. Förarlots ska innan färd få kunskap om hur drivfordonet nödbromsas Övrigt De personer som framför fordon, ska sammantaget ha den kompetens som behövs för framförande av aktuellt fordon.