Perfekt marknadsekonomi paretooptimalitet, men godtycklig välfärdsfördelning. Den perfekta marknaden: Max samhällsekonomiskt överskott

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Perfekt marknadsekonomi paretooptimalitet, men godtycklig välfärdsfördelning. Den perfekta marknaden: Max samhällsekonomiskt överskott"

Peter Sandström
för 7 år sedan
Visningar:

1 VÄLFÄRDSBEGREPPET inom nationalekonomi: Välmående, välbefinnande, nyttonivåer, lycka Knappa resurser effektiv användning viktigt Subjektivt välmående konsumentsuveränitet Hur mäta för samhället? Inkomst, BNP HDI eller motsvarande Indikationer SWB-index Perfekt marknadsekonomi paretooptimalitet, men godtycklig välfärdsfördelning Den perfekta marknaden: Max samhällsekonomiskt överskott Pris Utbud (MC) P* Efterfrågan (MBV) Q* Antal (Q) P*/Q* jämvikt marginell betalningsvilja (MBV) = marginalkostnad (MC) Förutsätter: Information Konkurrens Tydliga äganderätter institutionella förhållanden Exkluderbarhet, rivalitet Inga externa effekter

2 Varför behövs välfärdspolitik? Fördelningsambitioner: humanitära/ideologiska skäl rättvisa, jämnhet Effektivitetsskäl o Marknadsmisslyckanden o Merit wants OMFÖRDELNING vad är önskad fördelning? Rawls, Nozick, Varian. Samband med effektivitet? Tillväxt Jämnhet Ökad jämnhet högre tillit ( ökad effektivitet?) Marknadsmisslyckanden Bristande konkurrens kontra stordriftsfördelar Negativa externa effekter Positiva externa effekter Ofullständig/felaktig/asymmetrisk information

3 VÄLFÄRDSSTATEN Den svenska modellen (Bergh) Blandekonomi stor offentlig sektor, regleringar Korporatism avtal i st f lagar Generell välfärdspolitik omfattas av de flesta Rehn-Meidner-modellen påskynda strukturomvandlingen : Från biståndstagare till välfärdssamhälle Utnyttjande av naturtillgångar, exporttillväxt Goda institutioner ägandeförhållanden o Skiftesreformen o Finansiellt system o Liberalisering av handelsregler, rörlighet o Fungerande rättsstat o Infrastruktur o Utbildning o Patentlagstiftning o Låg korruptionsgrad Hur blev Sverige jämlikt? Facklig anslutningsgrad, kollektivavtal Grundskolereformer Tidiga socialförsäkringar Varför gick det snett ? Från 4e till 17e i välfärdsligan Sämre fungerande stabiliseringspolitik Korta mandatperioder, lotteririksdag, otydliga kommunalval Subventioner och devalveringar Skattesystemet Arbetsmarknadsregleringar Höga (nominella) löneökningar Ökad skuldsättning (marginalskatter, inflation) Slapp finanspolitik

4 Återkomsten 1995 och framåt (2005) Reformerna: Kredit- och valutamarknaden fritt fram Avreglering av andra marknader Skattereform Normpolitik Socialförsäkringar, pensionssystem Friare kommuner, kundval, beställar-utförarmodeller EU 4-årig mandatperiod Avreglerade marknader: El, post, tele, inrikesflyg, järnväg, taxi Konkurrensutsättning: Vård, skola, omsorg, offentlig upphandling LOV, LOU Kvarstående reformer(?) Bostadsmarknaden Arbetsmarknaden Företagsklimatet gynnar storföretag Arbetsincitament, marginaleffekter

5 Framtiden Befolkningsutveckling Kostnadsutveckling Sysselsättningen, jämlikheten o Insider-outsiderproblem o Skattekilar, incitament o Företagsklimatet Kan välfärdsstaten bestå möjligt/önskvärt?

6 Konkurrensens konsekvenser Möjligheter till konkurrens o kundval början 90-talet; LOU, LOV Standardtankar: Konkurrens tvingar bort ineffektivitet Höga kostnader ( höga priser) Lägre kvalitet Valfrihet Brukare väljer det som passar dem bäst viss variation tillåten Detta kan vara OK på vanliga marknader med enkla produkter och god information Här: kvasimarknader Fler konkurrerande producenter, alla inte vinstmaximerande Efterfrågan och ersättning bestäms av off sektor Upphandling av off sektor (beställare) Principal-agentförhållande Välfungerande kvasimarknad förutsätter: Konkurrens och priser Information Begränsade transaktionskostnader (bl a switching-costs) Balanserad motivationsstruktur Ej prioritering av mest lönsamma kunder Hur har det gått? Svårt att se några effekter Svåra upphandlingar, fasta ersättningar, utträdeshinder Informationsasymmetrier Höga transaktionskostnader Kundselektering Fel typ av kvalitet Egenintresse Oåterkalleliga val

7 Offentligt eller privat? (Hasselgren) Privat konkurrens begränsad (20% av anställda), men även offentlig konkurrens 290 kommuner, 20 landsting, 28 EU-länder Institutionell konkurrens Tieubout: rösta med fötterna Publika (kollektiva) respektive privata varor/tjänster rivalitet eller inte Exklusivitet/individuellt i konsumtionsledet Privat produktion (konkurrens) risk för marknadsmisslyckanden: Apol Monopol Oligoppol Monopolistisk konkurrens Fel kvalitet Offentlig produktion risk för policymisslyckanden Public choice-mekanismer: o Dåligt informerade väljare med egenintresse o Röstmaximerande politiker o Storleksmaximerande tjänstemän/verkställare Fördelar med privat verksamhet i konkurrens: Incitament till innovationer och utveckling Driv för effektiviseringar Avgörande om beställaren kan definiera/kontrollera det som beställs Offentlig modell problematisk: Svaga incitament för kostnadsreduceringar Dito för innovation och utveckling Fokus på arbetstagarvärden i st f kundvärden Privat verksamhet (skolor): Kostnadsreducerande, innovativa Kundnytta framför anställdas nytta Konkurrens kvalitetskontroll gnm marknadskrafterna Ryktesrisk stoppar dålig ledning

9 Rothstein: Sex förbländningar Motsättning demokrati marknad? o Nja, demokratins svarta hål offentliganställda är inte demokratiskt valda o Valmöjligheter mellan servicealternativ visst inflytande o Politiska val demokratiska spelregler Marknader bygger på egenintresset, skapar egoister? o Människan är både egoist och altruist, känner förtroende, har samvete o Marknadsrelationer skapar inte nödvändigtvis egoister, förväntar reciprocitet (ligger i egenintresset ) Marknader skapar sina egna regler? o Bra marknadsinstitutioner en kollektiv tillgång, den enskilde kan vinna på att svika opportunistiskt beteende o Korruption, fusk etc är möjligt kommer att ske! o Konkurrens kan skapas om kontrakten kan preciseras o Marknader för välfärdstjänster måste vara (mycket) välreglerade Marknader förutsätter kapitalism? o Kapital kan hyra arbetskraft eller tvärtom o Föreställning att ekonomisk demokrati förutsätter offentliga monopol Vinster i välfärden är ett problem? o Vinstdrivande vinstutdelande

10 Vinst och konkurrens i skolan? Varierande förutsättningar att bedriva skolverksamhet behov av professionell autonomi Å andra sidan påverkas verksamheten av utförarens motiv kontroll o ansvarskrävande viktigt Kan kunderna (elever, föräldrar) kontrollera och utkräva ansvar? Nja: Svårt bedöma kvalitet Osäkert byta skola Svårt utkräva ansvar i efterhand Samhällsintresset kan skilja sig från individernas intressen Vad prioriteras? Närhet, trivsel, kunskapsresultat, social sammansättning Fast ersättning (skolpeng) vinst genom lägre kostnader (inte högre kvalitet) Observerade effekter Sociala skillnader mellan olika skolhuvudmän (utbildning, inkomst) icke vinstdrivande friskolor mest exklusiva Lägst lärartäthet i vinstdrivande skolor, högst i ideella Ungefär samma PISA-resultat, större (negativ) skillnad mellan grsk- och gymnasiebetyg för vinstdrivande Ökad mångfald fler profiler Hur styra skolan? Regler: Detaljregleringar: Vad är rätt/fel, finns generella svar? Dyr kontroll Resurstilldelning, information (incitament): Bra skolor ges mer resurser Vad är bra risk för fusk Stöd till dåliga? Styra ägandet Ägarnas motiv, bakgrund, deltagande kontrollproblem

Relevanta dokument

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen