Utbildning och samhällsförändring
|
|
- Jan-Olof Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningssociologi A, 30 hp, HT 2010 Utbildning och samhällsförändring Föreläsning 4: Marknadisering av utbildning Tisdagen den 7 december 2010 Martin Gustavsson <martin.gustavsson@edu.uu.se> Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), Handelshögskolan och Stockholms universitet
2 Dagens upplägg I. Marknadisering, privatisering, avreglering - Några allmänna exempel - Exemplet svensk skola II. Blomqvists & Rothsteins studie - Utgångspunkter - Brukarna på skolmarknaden - Producenterna på skolmarknaden - Valfrihet + Rättvisa = Sant? III. Seminariediskussion
3 I. Marknadisering, privatisering, avreglering - Några allmänna exempel - Exemplet svensk skola
4 Marknadsstyrning Svar på kritik, och fr a 1980-tal, om dels en maktfullkomlig och byråkratisk och dels ekonomiskt ineffektiv välfärdsstat Decentraliserings- och marknadsideal får allt större spridning Inympa marknadsliknande dynamik inom en statligt finansierad och kontrollerad tjänsteproduktion (New Public Management) Marknadsstyrning = staten ger upp ambitionen att själv stå för, eller i detalj reglera, produktionen av offentliga tjänster Statens roll blir att dela ut offentliga uppdrag, och ekonomiskt ersätta de producenter som får uppdragen
5 Marknadsstyrning Några viktiga organisatoriska förändringar: Separation mellan beställare och utförare staten (beställare) formulerar mål för verksamheten, en kommunal eller fristående skola producerar t ex tjänsten (utförare) Mål- och resultatstyrning delegerat ansvar och förtroende, ej detaljreglering, men regelbunden återkoppling o analys av resultatet Prestationsbaserad resurstilldelning inte längre medel för nästa verksamhetsår genom administrativt budgetförfarande Konkurrens mellan (offentliga och/eller privata) utförare Valfrihet för brukaren att välja fritt mellan flera olika tjänster (men fortfarande skattefinansierade = kvasimarknad )
6 Exemplet Statens Centrala Museer Förändrad ekonomisk styrning av Nationalmuseum (NM), Moderna Museet (MM), Östasiatiska museet (ÖM)
7 Anslagna förvaltningskostnader (NM, MM, ÖM), uppdelade på olika kostnadsslag års priser
8 Faktiska förvaltningskostnader (NM, MM, ÖM) års priser
9 Kr Anslag till Nationalmuseum, Moderna museet och Östasiatiska museet års priser Förvaltningskostnader (lön, hyra etc.) Utställningar, underhåll och ökande av samlingarna m.m. För inköp av samtida (svensk) konst Pagrotsky (s) Edenman (s) Palme (s) Zachrisson (s) Carlsson (s) Wikström (fp) Göransson (s) Friggebo (fp) Wahlström (s) Ulvskog (s) Adelsohn Liljeroth (m) År
10 Avreglering = byråkratisering? Årsbokslut 1991 över tre centrala museer: cirka 10 sidor Avreglering [omreglering] år Mål- och resultatstyrning ersatte en renodlad detaljstyrning, men med tätt kommande och detaljerade återrapporteringskrav Årsredovisning 2006 över ett museum (MM): ca 60 sidor.
11 Exemplet Svensk skola
12 Från enhetsskola till valfri mångfald 1989: decentralisering av skolans styrning till kommunal nivå. Den tidigare detaljstyrningen av skolornas verksamhet ersätts med mål- och resultatstyrning 1990: villkoren för friskolor att få statsbidrag görs generösare 1991: föräldrar får rätt att välja skola inom kommunala skolsektorn 1992: skolpengen införs (alla godkända skolor får rätt till medel)
13 Privatisering på skolans område Andel: Fristående skolor: offentligt finansierade skolor i privat regi Ökning av andelen elever i dessa mellan 1981 och 2009: från cirka 0,2 % till 10 % (grundskoleelever) resp. 20 % (gymnasieelever) Fortfarande i mångt och mycket ett storstadsfenomen Antal se tabell nästa bild På grundskolenivå ökade antalet elever i fristående skolor åttafaldigt mellan 1992 och 2007, från ca till ca På gymnasienivå var ökning än mer drastisk, här ökade antalet elever hela 15 gånger under perioden, från ca till
14 Antal elever. Kommunala och fristående skolor och gymnasieskolor, 1992 och 2007 År Elever i kommunala skolor Elever i fristående skolor Grundskolor Gymnasieskolor Grundskolor Gymnasieskolor
15 Marknadisering på skolans område De fristående skolorna har även varit en drivkraft i det än mer omstöpande fenomenet inom utbildningsväsendet: marknadisering Grundskolenivå: fungerat som en marknad sedan början av talet då möjligheten för elever och föräldrar att välja skola infördes Gymnasienivå: delvis som marknad (välja linjer och program), men begränsade möjligheter att välja skola, dock undantag: Stockholm inför gemensam intagning till stadens gymnasieskolor år 2000 = mycket omfattande gymnasiemarknad med drygt 30 kommunala gymnasier för drygt elever [gamla siffror från 2008]
16 II. Blomqvists och Rothsteins bok Välfärdsstatens nya ansikte - Utgångspunkter - Brukarna på skolmarknaden - Producenterna på skolmarknaden - Valfrihet + Rättvisa = Sant?
17 Laddad fråga, med två ingångar PRODUCENTER/UTBUD Bör offentlig verksamhet utföras av privata aktörer? I vilken utsträckning? Ska befintliga sjukhus och skolor, gemensamt ägda o uppbyggda med skattemedel, överföras till privata vinstdrivande företag? Ok med enskilda företag vars vinster till 100 % finansieras av skattepengar? BRUKARE/EFTERFRÅGAN Valfrihet att köpa för egna pengar eller välja mellan statligt finansierade alternativ? Ska mångfald handla om: a) hur många olika typer av (skattefinansierade) producenter det finns, eller b) att tjänsternas innehåll är garanterat olika (oavsett om det finns en eller många producenter)
18 Är det privatisering av 1) Finansieringen betalas verksamheten med offentliga medel eller står medborgaren själv för kostnaden? 2) Produktionen enbart stat/landsting/kommun eller kan även privata företag och korporationer ha ansvaret? 3) Regleringen är verksamheten offentligt reglerad eller ej? Alla dessa former för styrning kan vara helt eller delvis, eller inte alls, offentliga respektive privata klargör vilken aspekt som behandlas!
19 Fokus i Blomqvists & Rothsteins bok Alla i den offentliga debatten i Sverige menar att centrala välfärdstjänster som sjukvård och grundläggande utbildning ska finansieras med offentliga medel (jfr punkt 1 ovan) Eftersom verksamheterna ska finansieras offentligt, måste de också uppfattas som offentliga uppgifter oavsett huvudmän som levererar och därmed omfattas av offentlig reglering (punkt 3) Författarna avgränsar uppgiften och utreder framför allt (punkt 2) under vilka förutsättningar medborgaren ska kunna välja mellan olika producenter av offentliga tjänster, och under vilka villkor dessa tjänster bör och kan produceras av konkurrerande offentliga och privata producenter
20 Blomqvist & Rothsteins fråga I vilken utsträckning kommer (effektiva) marknadsreformer i konflikt med demokratins principer om rättvisa och likabehandling? - Poäng: Grundlagen tillåter att offentliga uppgifter privatiseras, men uppgifterna fortsätter att vara offentliga även om de utförs av någon privat huvudman. - Även privata huvudmän som utför offentliga uppgifter lyder under de strikta kraven på saklighet, opartiskhet, likabehandling hur rimmar dessa principer med valfrihet och konkurrens?
21 Brukarna på skolmarknaden allmänt Vilka föräldrar utnyttjar valfriheten? - De med högre utbildning och socioekonomisk status, i alla länder - Inte bara socioekonomisk status, även föräldraengagemang - Men notera att få utnyttjar möjligheten att byta skola - Undantag från regeln att valfriheten främst utnyttjas av medborgare ur övre samhällsskikt: den konfessionella skolsektorn. Vilken sorts skola vill man ha? - En med bättre studieresultat (gäller fr a högutbildade föräldrar). - Men i praktiken, då det är svårt att identifiera bra skolor, styr man efter skolans [rykte om] socioekonomiska elevsammansättning
22 Brukarna på skolmarknaden i Sverige Starkt stöd för principen om valfrihet bland föräldrar Vilka utnyttjar valfriheten? - De med nordisk bakgrund och elever vars föräldrar har högre utbildning (oavsett födelseland) Tillgång till information för välinformerade val? - Svårtillgänglig, det gäller att ha förmåga att överblicka marknaden Effekter av skolbytena? - Positiva: mer engagerade föräldrar, större utbud - Negativa: etnisk, socioekonomisk o prestationsmässig segregation
23 Producenterna på skolmarknaden allmänt Är producenterna lyhörda för konsumenternas önskemål? - Nej de populära skolorna saknar incitament att öka sitt utbud, då det är skolornas exklusivitet litet intag som gör dem attraktiva - och de mindre populära skolorna försvinner inte från marknaden; sällsynt att offentliga skolor tvingas stänga, lever kvar försvagade. Har marknadsstyrning lett till pedagogisk förnyelse? - Nej snarare tvärtom: verkar lättare att överleva i konkurrensen som bärare av traditionella värden än som pedagogisk innovatör - Dock inte bara likriktning: ökat utbud av skolor med nya kulturella eller religiösa inriktningar utgör ett viktigt undantag
24 Producenterna på skolmarknaden allmänt Försöker internationella skolor styra intaget av elever? Ja konkurrensen skapar starka incitament till att välja bort de mest krävande eleverna: - Genom att söka tillåtelse att ha eget urval - Riktad rekrytering: info till speciella grupper; studiemotiverade med engagerade föräldrar etc., subtila koder i infomaterial (t ex begära uppgifter om föräldrarnas egen bakgrund; skriva kontrakt med föräldrar om barnens prestationer) - Själva antagningsförfarandet: avvisa efter formell ansökan om inträde
25 Producenterna på skolmarknaden i Sverige Effekten av skolpengen 1992: 1) Kraftig ökning av antalet privata, eller fristående, skolor 2) Olika erfarenheter bland kommunala skolor
26 Producenterna på skolmarknaden i Sverige 1) Har fristående skolor i Sverige samma möjligheter som skolor i andra länder att aktivt välja de mest högpresterande eleverna? - Nej, den svenska skollagen ger litet utrymmet åt detta, både för fristående skolor och kommunala skolor - Det finns däremot en tendens att friskolor, framför allt på gymnasienivå, inriktas mot de mest resursstarka eleverna genom att a) etablera sig i privilegierade områden b) rikta in sig på selektiva och attraktiva program
27 Producenterna på skolmarknaden i Sverige 2) Effekterna av marknadsstyrningsreformer inom det kommunala skolväsendet? - De två typer av kommunala skolor som har vunnit på reformen delar drag med framgångsrika friskolor: a) skolor lokaliserade i privilegierade bostadsområden, som lockar studenter från grannskapet b) de som aktivt satsat på att profilera sig (särskild ämnesinriktning) och på att marknadsföra sig Inga belägg för att marknadsstyrningen har lett till en allmän kvalitetshöjning i skolsystemet. Skillnaderna mellan olika elevkategorier har däremot ökat
28 Rättvisa plus valfrihet = sant? Valfrihet ett sätt att stärka välfärdspolitikens legitimitet Medborgarna vill ha valfrihet inom offentlig service: kunna välja bland producenter (att få faktiskt väljer är en annan sak) Att införa valfrihet kan kanske därför vara ett sätt att stärka den generella välfärdspolitikens legitimitet
29 Rättvisa plus valfrihet = sant? Demokratiaspekten - Risk för social segregering i alla länder Skolans ställning på marknaden avgörs i så hög grad av vilka elever som går där starkt intresse att få in duktiga och stänga dörren för kostsamma elever med olika metoder (i Sverige snarast genom att etablera sig i privilegierade områden och rikta in sig på selektiva och attraktiva program) Föräldrar med hög utbildning är mer benägna att utnyttja valfriheten till att byta skola, och väljer statistiskt sett bättre skolor Införandet av valfrihet bidrar till klassrelaterade skillnader när det gäller att ta för sig av det ökade utbudet
30 Rättvisa plus valfrihet = sant? Grundantagandet om att brukarna agerar på en tänkt marknad på lika villkor är grovt förenklat Idén om valfrihet och marknadsstyrning behöver kompletteras - med en demokratiteori (principer om rättvisa och likabehandling) - med en teori om fördelning av makt och resurser, som säger något om olika gruppers olika möjligheter att göra välövervägda val
31 III. Seminariediskussion [+ vid instuderingsfråga]
32 Politisk demokrati vs marknadsekonomi Medan resurserna på marknaden (pengar, produktionsmedel liksom humankapital) är ojämnt fördelade är resurserna inom politiken i princip jämnt fördelade (en röst per medborgare): - Diskutera vilka effekter spänningen mellan marknad och politik får på skolans och utbildningens olika områden, leta konkreta exempel i litteraturen!
Nationell kunskapsskola
Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter
Läs merVälfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande
Läs merMarknadisering i svensk äldreomsorg
Marknadisering i svensk äldreomsorg Linda Moberg Doktorand Statsvetenskapliga institutionen linda.moberg@statsvet.uu.se Den svenska välfärdsstaten Omfattande och universellt offentligt system för sociala
Läs merVälfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015
Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 15 16-06-10 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-15 (procent)
Läs merFritt val i vård och omsorg LOV
Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merVälfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014
Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 14 15-05-24 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-14 (procent)
Läs merMÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG?
MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG? Thomas Idergard, Timbro Svenska Försäkringsföreningen 2009-05-12 13 maj 2009 Nej absolut inte enbart! 2 Vår första tes Välfärdsstaten, som vi känner den idag, räcker inte
Läs merATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET
ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET Antalet anmälningar till Skolinspektionen ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN
Läs merVinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017
Vinster ur välfärden Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Bakgrund Politisk överenskommelse efter valet 2014 Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna,
Läs merIndividuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB
Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar
Läs merDen nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet.
Linköpings universitet Lärarprogrammet Anna Andersson Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet. Examensarbete
Läs merStockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala.
Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka 200 000 människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. För att utvecklingen i länet ska hänga med i denna ökning är det helt nödvändigt att
Läs merKonkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen
Läs merVarför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin
Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken
Läs merNär gick det fel för svensk skola?
När gick det fel för svensk skola? 1 Huvuddragen i utvecklingen Dramatisk och internationellt unik resultatförsämring! Större försämring i matematik än i naturvetenskap och läsning Större försämring i
Läs merYttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden
Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merStort stöd för rätten att välja skola
Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år
Läs merInsatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning
Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merFriskolehistorik och friskolefakta
Sida 1 (6) Friskolehistorik och friskolefakta Hur ser Friskolesverige egentligen ut? Den svenska friskolereformen beslutades för 25 år sedan. Trots att friskolor nu funnit i över 25 år så går debattens
Läs merDOM. Meddelad i Stockholm. 2. Skolinspektionen Box Stockholm
Avdelning 05. DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) Mål nr 4064-17 KLAGANDE Borås Stad 501 80 Borås MOTPART 1. Föreningen Ombud: 2. Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Läs merUnderkänt! Uppsalabornas åsikter om skolan
Underkänt! Uppsalabornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merEn okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning
Alice 1,5 år Storvreta En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Hur ska Vård & bildning se ut i framtiden? Och hur kan vi möta den allt större konkurrensen från andra alternativ?
Läs merPrivata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt
Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs
Läs merAnsvaret för förskola, skola och vuxenutbildning
Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,
Läs merVINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON
VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)
Läs merAktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom
Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom Arbetslivsinstitutets och Arena Programs seminarium Lokal matchning med omställningstrygghet Visby den 6 juli 2006 1 Från aktiv arbetsmarknadspolitik
Läs merAcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag
Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merMarknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?
Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet
Läs merDags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander
Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet Per Molander Syften med arbetet analysera gränsytan mellan offentligt och privat inom en funktionell begreppsram samla erfarenheter från 3-4 decenniers
Läs merVälfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet
Läs merUnderkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan
Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs merVälfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem
Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och
Läs merMotion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merYttrande över ansökan från American International School of Sweden AB
Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-04-19 Diarienummer 0854/18 Handläggare Jonas Österberg Telefon: E-post: jonas.osterberg@stadshuset.goteborg.se Yttrande över ansökan från American International
Läs merOffentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle
LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik
Läs merOch detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem.
Tack så mycket! Att svara på vad Timbro tycker om framtidens välfärd är en rätt öppen fråga, men jag ska göra mitt bästa. Och för att det ska bli lite mer konkret tänkte jag försöka avgränsa diskussionen
Läs merDN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt
Läs merUngas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv
Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.
Läs merPris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.
DYNAMISKA MODELLER OK, tidsperspektiv Durables FoU - patent Market clearing Durables Varaktiga varor - anv fler perioder Säljer/köper egentligen tjänster, jmfr Lancaster ägandet inte primärt för användaren,
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Läs merAcadeMedias. Så etableras samhällsuppdrag
Lektion 12 AcadeMedias Så etableras samhällsuppdrag en friskola 2 LEKTION 2 SÅ ETABLERAS EN FRISKOLA Idén och viljan Oavsett om man, som i AcadeMedias fall, redan driver ett antal friskolor eller om man
Läs merEn okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning
En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Ulla 90 år Luthagen Alice 1,5 år Storvreta Hur ska Vård & bildning se ut i framtiden? Och hur kan vi möta den allt större konkurrensen
Läs merUtredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet
SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-08-21 Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till
Läs merLättläst version av Överenskommelsen
Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla
Läs merSvenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax
Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten
Läs merSammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet
Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela
Läs merMP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan
Läs merDe fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den
1 Danmark 1.1 Skolan 1 I Danmark har förekomsten av fristående skolor en lång tradition. Cirka 22 procent av de danska grundskolorna är fristående skolor och cirka 16 procent av grundskoleeleverna går
Läs merKapitel 6 Likvärdighet
Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system
Läs merUnderkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan
Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merTill statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)
2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND
Läs merUnderkänt! Örebroarnas åsikter om skolan
Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merJakten på den försvunna skatten
Jakten på den försvunna skatten ett drama i två mandatperioder En granskning av de privata vårdbolagen i Uppsalas äldreomsorg Vad skulle du göra med 36 miljoner kronor? I äldreomsorgen skulle så mycket
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merValfriheten ur forskningssynvinkel. Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /Reformer
Valfriheten ur forskningssynvinkel Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /eformer Lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården SYFTE Främja möjligheterna att välja tjänsteproducent
Läs merDet internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet
1 Det internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet Avhandlingsdisposition UTKAST 2004-03-21 Mikael Börjesson I. INLEDNING DEFINITION AV FORSKNINGSOBJEKTET...
Läs merKonkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva
Läs merSamling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35
1(5) Utbildningsdepartementet 2017-08-31 YTTRANDE TCO German Bender Tel: 070-202 31 11 german.bender@tco.se Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 Referensnummer:
Läs merBo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merKultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merSocialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Läs merUnderkänt! Luleåbornas åsikter om skolan
Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar
Läs merYttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53
1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merHöj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal
PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste
Läs merUndersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Lärare om n Lärare om n Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus Opinion webbpanel den 8-15 oktober 2009. Målgruppen
Läs merMedborgarna och den offentliga sektorn
Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter
Läs merUnderkänt! Skövdebornas åsikter om skolan
Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar
Läs mer2. Kundvalssystemet i Nacka
2. Kundvalssystemet i Nacka Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten,
Läs merAllmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden
TIMBRO Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden 11 mars 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden Nio av tio har under
Läs merUnderkänt! Gävlebornas åsikter om skolan
Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merRemissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,
Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merRoller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner
Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner Mikael Granberg och Andreas Öjehag-Pettersson, Karlstads universitet (statsvetenskap)
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merÄr olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?
Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem? Presentation vid Äldreforskardagen 21 mars 2018 Äldreomsorger i SverigeLokala variationer och generella trender Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.
Läs merAnsökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014
Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer
Läs merFriskolereformens långsiktiga
Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Malmö kommun Ombud: Chefsjurist Tomas Bärring Malmö kommun 205 80 Malmö MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merDE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden
DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng - en rapport om hur
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig
Läs merFakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)
Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka
Läs merUtbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
Läs merLärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser
Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas
Läs merKulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016
Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den
Läs mer