Utbildning och samhällsförändring

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning och samhällsförändring"

Transkript

1 Utbildningssociologi A, 30 hp, HT 2010 Utbildning och samhällsförändring Föreläsning 4: Marknadisering av utbildning Tisdagen den 7 december 2010 Martin Gustavsson Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), Handelshögskolan och Stockholms universitet

2 Dagens upplägg I. Marknadisering, privatisering, avreglering - Några allmänna exempel - Exemplet svensk skola II. Blomqvists & Rothsteins studie - Utgångspunkter - Brukarna på skolmarknaden - Producenterna på skolmarknaden - Valfrihet + Rättvisa = Sant? III. Seminariediskussion

3 I. Marknadisering, privatisering, avreglering - Några allmänna exempel - Exemplet svensk skola

4 Marknadsstyrning Svar på kritik, och fr a 1980-tal, om dels en maktfullkomlig och byråkratisk och dels ekonomiskt ineffektiv välfärdsstat Decentraliserings- och marknadsideal får allt större spridning Inympa marknadsliknande dynamik inom en statligt finansierad och kontrollerad tjänsteproduktion (New Public Management) Marknadsstyrning = staten ger upp ambitionen att själv stå för, eller i detalj reglera, produktionen av offentliga tjänster Statens roll blir att dela ut offentliga uppdrag, och ekonomiskt ersätta de producenter som får uppdragen

5 Marknadsstyrning Några viktiga organisatoriska förändringar: Separation mellan beställare och utförare staten (beställare) formulerar mål för verksamheten, en kommunal eller fristående skola producerar t ex tjänsten (utförare) Mål- och resultatstyrning delegerat ansvar och förtroende, ej detaljreglering, men regelbunden återkoppling o analys av resultatet Prestationsbaserad resurstilldelning inte längre medel för nästa verksamhetsår genom administrativt budgetförfarande Konkurrens mellan (offentliga och/eller privata) utförare Valfrihet för brukaren att välja fritt mellan flera olika tjänster (men fortfarande skattefinansierade = kvasimarknad )

6 Exemplet Statens Centrala Museer Förändrad ekonomisk styrning av Nationalmuseum (NM), Moderna Museet (MM), Östasiatiska museet (ÖM)

7 Anslagna förvaltningskostnader (NM, MM, ÖM), uppdelade på olika kostnadsslag års priser

8 Faktiska förvaltningskostnader (NM, MM, ÖM) års priser

9 Kr Anslag till Nationalmuseum, Moderna museet och Östasiatiska museet års priser Förvaltningskostnader (lön, hyra etc.) Utställningar, underhåll och ökande av samlingarna m.m. För inköp av samtida (svensk) konst Pagrotsky (s) Edenman (s) Palme (s) Zachrisson (s) Carlsson (s) Wikström (fp) Göransson (s) Friggebo (fp) Wahlström (s) Ulvskog (s) Adelsohn Liljeroth (m) År

10 Avreglering = byråkratisering? Årsbokslut 1991 över tre centrala museer: cirka 10 sidor Avreglering [omreglering] år Mål- och resultatstyrning ersatte en renodlad detaljstyrning, men med tätt kommande och detaljerade återrapporteringskrav Årsredovisning 2006 över ett museum (MM): ca 60 sidor.

11 Exemplet Svensk skola

12 Från enhetsskola till valfri mångfald 1989: decentralisering av skolans styrning till kommunal nivå. Den tidigare detaljstyrningen av skolornas verksamhet ersätts med mål- och resultatstyrning 1990: villkoren för friskolor att få statsbidrag görs generösare 1991: föräldrar får rätt att välja skola inom kommunala skolsektorn 1992: skolpengen införs (alla godkända skolor får rätt till medel)

13 Privatisering på skolans område Andel: Fristående skolor: offentligt finansierade skolor i privat regi Ökning av andelen elever i dessa mellan 1981 och 2009: från cirka 0,2 % till 10 % (grundskoleelever) resp. 20 % (gymnasieelever) Fortfarande i mångt och mycket ett storstadsfenomen Antal se tabell nästa bild På grundskolenivå ökade antalet elever i fristående skolor åttafaldigt mellan 1992 och 2007, från ca till ca På gymnasienivå var ökning än mer drastisk, här ökade antalet elever hela 15 gånger under perioden, från ca till

14 Antal elever. Kommunala och fristående skolor och gymnasieskolor, 1992 och 2007 År Elever i kommunala skolor Elever i fristående skolor Grundskolor Gymnasieskolor Grundskolor Gymnasieskolor

15 Marknadisering på skolans område De fristående skolorna har även varit en drivkraft i det än mer omstöpande fenomenet inom utbildningsväsendet: marknadisering Grundskolenivå: fungerat som en marknad sedan början av talet då möjligheten för elever och föräldrar att välja skola infördes Gymnasienivå: delvis som marknad (välja linjer och program), men begränsade möjligheter att välja skola, dock undantag: Stockholm inför gemensam intagning till stadens gymnasieskolor år 2000 = mycket omfattande gymnasiemarknad med drygt 30 kommunala gymnasier för drygt elever [gamla siffror från 2008]

16 II. Blomqvists och Rothsteins bok Välfärdsstatens nya ansikte - Utgångspunkter - Brukarna på skolmarknaden - Producenterna på skolmarknaden - Valfrihet + Rättvisa = Sant?

17 Laddad fråga, med två ingångar PRODUCENTER/UTBUD Bör offentlig verksamhet utföras av privata aktörer? I vilken utsträckning? Ska befintliga sjukhus och skolor, gemensamt ägda o uppbyggda med skattemedel, överföras till privata vinstdrivande företag? Ok med enskilda företag vars vinster till 100 % finansieras av skattepengar? BRUKARE/EFTERFRÅGAN Valfrihet att köpa för egna pengar eller välja mellan statligt finansierade alternativ? Ska mångfald handla om: a) hur många olika typer av (skattefinansierade) producenter det finns, eller b) att tjänsternas innehåll är garanterat olika (oavsett om det finns en eller många producenter)

18 Är det privatisering av 1) Finansieringen betalas verksamheten med offentliga medel eller står medborgaren själv för kostnaden? 2) Produktionen enbart stat/landsting/kommun eller kan även privata företag och korporationer ha ansvaret? 3) Regleringen är verksamheten offentligt reglerad eller ej? Alla dessa former för styrning kan vara helt eller delvis, eller inte alls, offentliga respektive privata klargör vilken aspekt som behandlas!

19 Fokus i Blomqvists & Rothsteins bok Alla i den offentliga debatten i Sverige menar att centrala välfärdstjänster som sjukvård och grundläggande utbildning ska finansieras med offentliga medel (jfr punkt 1 ovan) Eftersom verksamheterna ska finansieras offentligt, måste de också uppfattas som offentliga uppgifter oavsett huvudmän som levererar och därmed omfattas av offentlig reglering (punkt 3) Författarna avgränsar uppgiften och utreder framför allt (punkt 2) under vilka förutsättningar medborgaren ska kunna välja mellan olika producenter av offentliga tjänster, och under vilka villkor dessa tjänster bör och kan produceras av konkurrerande offentliga och privata producenter

20 Blomqvist & Rothsteins fråga I vilken utsträckning kommer (effektiva) marknadsreformer i konflikt med demokratins principer om rättvisa och likabehandling? - Poäng: Grundlagen tillåter att offentliga uppgifter privatiseras, men uppgifterna fortsätter att vara offentliga även om de utförs av någon privat huvudman. - Även privata huvudmän som utför offentliga uppgifter lyder under de strikta kraven på saklighet, opartiskhet, likabehandling hur rimmar dessa principer med valfrihet och konkurrens?

21 Brukarna på skolmarknaden allmänt Vilka föräldrar utnyttjar valfriheten? - De med högre utbildning och socioekonomisk status, i alla länder - Inte bara socioekonomisk status, även föräldraengagemang - Men notera att få utnyttjar möjligheten att byta skola - Undantag från regeln att valfriheten främst utnyttjas av medborgare ur övre samhällsskikt: den konfessionella skolsektorn. Vilken sorts skola vill man ha? - En med bättre studieresultat (gäller fr a högutbildade föräldrar). - Men i praktiken, då det är svårt att identifiera bra skolor, styr man efter skolans [rykte om] socioekonomiska elevsammansättning

22 Brukarna på skolmarknaden i Sverige Starkt stöd för principen om valfrihet bland föräldrar Vilka utnyttjar valfriheten? - De med nordisk bakgrund och elever vars föräldrar har högre utbildning (oavsett födelseland) Tillgång till information för välinformerade val? - Svårtillgänglig, det gäller att ha förmåga att överblicka marknaden Effekter av skolbytena? - Positiva: mer engagerade föräldrar, större utbud - Negativa: etnisk, socioekonomisk o prestationsmässig segregation

23 Producenterna på skolmarknaden allmänt Är producenterna lyhörda för konsumenternas önskemål? - Nej de populära skolorna saknar incitament att öka sitt utbud, då det är skolornas exklusivitet litet intag som gör dem attraktiva - och de mindre populära skolorna försvinner inte från marknaden; sällsynt att offentliga skolor tvingas stänga, lever kvar försvagade. Har marknadsstyrning lett till pedagogisk förnyelse? - Nej snarare tvärtom: verkar lättare att överleva i konkurrensen som bärare av traditionella värden än som pedagogisk innovatör - Dock inte bara likriktning: ökat utbud av skolor med nya kulturella eller religiösa inriktningar utgör ett viktigt undantag

24 Producenterna på skolmarknaden allmänt Försöker internationella skolor styra intaget av elever? Ja konkurrensen skapar starka incitament till att välja bort de mest krävande eleverna: - Genom att söka tillåtelse att ha eget urval - Riktad rekrytering: info till speciella grupper; studiemotiverade med engagerade föräldrar etc., subtila koder i infomaterial (t ex begära uppgifter om föräldrarnas egen bakgrund; skriva kontrakt med föräldrar om barnens prestationer) - Själva antagningsförfarandet: avvisa efter formell ansökan om inträde

25 Producenterna på skolmarknaden i Sverige Effekten av skolpengen 1992: 1) Kraftig ökning av antalet privata, eller fristående, skolor 2) Olika erfarenheter bland kommunala skolor

26 Producenterna på skolmarknaden i Sverige 1) Har fristående skolor i Sverige samma möjligheter som skolor i andra länder att aktivt välja de mest högpresterande eleverna? - Nej, den svenska skollagen ger litet utrymmet åt detta, både för fristående skolor och kommunala skolor - Det finns däremot en tendens att friskolor, framför allt på gymnasienivå, inriktas mot de mest resursstarka eleverna genom att a) etablera sig i privilegierade områden b) rikta in sig på selektiva och attraktiva program

27 Producenterna på skolmarknaden i Sverige 2) Effekterna av marknadsstyrningsreformer inom det kommunala skolväsendet? - De två typer av kommunala skolor som har vunnit på reformen delar drag med framgångsrika friskolor: a) skolor lokaliserade i privilegierade bostadsområden, som lockar studenter från grannskapet b) de som aktivt satsat på att profilera sig (särskild ämnesinriktning) och på att marknadsföra sig Inga belägg för att marknadsstyrningen har lett till en allmän kvalitetshöjning i skolsystemet. Skillnaderna mellan olika elevkategorier har däremot ökat

28 Rättvisa plus valfrihet = sant? Valfrihet ett sätt att stärka välfärdspolitikens legitimitet Medborgarna vill ha valfrihet inom offentlig service: kunna välja bland producenter (att få faktiskt väljer är en annan sak) Att införa valfrihet kan kanske därför vara ett sätt att stärka den generella välfärdspolitikens legitimitet

29 Rättvisa plus valfrihet = sant? Demokratiaspekten - Risk för social segregering i alla länder Skolans ställning på marknaden avgörs i så hög grad av vilka elever som går där starkt intresse att få in duktiga och stänga dörren för kostsamma elever med olika metoder (i Sverige snarast genom att etablera sig i privilegierade områden och rikta in sig på selektiva och attraktiva program) Föräldrar med hög utbildning är mer benägna att utnyttja valfriheten till att byta skola, och väljer statistiskt sett bättre skolor Införandet av valfrihet bidrar till klassrelaterade skillnader när det gäller att ta för sig av det ökade utbudet

30 Rättvisa plus valfrihet = sant? Grundantagandet om att brukarna agerar på en tänkt marknad på lika villkor är grovt förenklat Idén om valfrihet och marknadsstyrning behöver kompletteras - med en demokratiteori (principer om rättvisa och likabehandling) - med en teori om fördelning av makt och resurser, som säger något om olika gruppers olika möjligheter att göra välövervägda val

31 III. Seminariediskussion [+ vid instuderingsfråga]

32 Politisk demokrati vs marknadsekonomi Medan resurserna på marknaden (pengar, produktionsmedel liksom humankapital) är ojämnt fördelade är resurserna inom politiken i princip jämnt fördelade (en röst per medborgare): - Diskutera vilka effekter spänningen mellan marknad och politik får på skolans och utbildningens olika områden, leta konkreta exempel i litteraturen!

Nationell kunskapsskola

Nationell kunskapsskola Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande

Läs mer

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015 Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 15 16-06-10 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-15 (procent)

Läs mer

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014 Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 14 15-05-24 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-14 (procent)

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet.

Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet. Linköpings universitet Lärarprogrammet Anna Andersson Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet. Examensarbete

Läs mer

Stort stöd för rätten att välja skola

Stort stöd för rätten att välja skola Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG?

MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG? MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG? Thomas Idergard, Timbro Svenska Försäkringsföreningen 2009-05-12 13 maj 2009 Nej absolut inte enbart! 2 Vår första tes Välfärdsstaten, som vi känner den idag, räcker inte

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)

Läs mer

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem.

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem. Tack så mycket! Att svara på vad Timbro tycker om framtidens välfärd är en rätt öppen fråga, men jag ska göra mitt bästa. Och för att det ska bli lite mer konkret tänkte jag försöka avgränsa diskussionen

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

När gick det fel för svensk skola?

När gick det fel för svensk skola? När gick det fel för svensk skola? 1 Huvuddragen i utvecklingen Dramatisk och internationellt unik resultatförsämring! Större försämring i matematik än i naturvetenskap och läsning Större försämring i

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet

Läs mer

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Alice 1,5 år Storvreta En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Hur ska Vård & bildning se ut i framtiden? Och hur kan vi möta den allt större konkurrensen från andra alternativ?

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 1(5) Utbildningsdepartementet 2017-08-31 YTTRANDE TCO German Bender Tel: 070-202 31 11 german.bender@tco.se Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 Referensnummer:

Läs mer

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal

Läs mer

Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander

Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet Per Molander Syften med arbetet analysera gränsytan mellan offentligt och privat inom en funktionell begreppsram samla erfarenheter från 3-4 decenniers

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

2. Kundvalssystemet i Nacka

2. Kundvalssystemet i Nacka 2. Kundvalssystemet i Nacka Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten,

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Skolans styrning Den formella styrningen av skolan Vad som menas med ett decentraliserat ansvar har tolkats olika. Ansvarsfördelningen mellan

Skolans styrning Den formella styrningen av skolan Vad som menas med ett decentraliserat ansvar har tolkats olika. Ansvarsfördelningen mellan Arbetsmiljökvalitet i skolan Diskussion och fakta om skolans miljö och utveckling, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, venska kommunalarbetareförbundet och venska kommunförbundet, Projektledare: ven-göran

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på

Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)

Läs mer

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem. DYNAMISKA MODELLER OK, tidsperspektiv Durables FoU - patent Market clearing Durables Varaktiga varor - anv fler perioder Säljer/köper egentligen tjänster, jmfr Lancaster ägandet inte primärt för användaren,

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) 2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND

Läs mer

Medborgarna och den offentliga sektorn

Medborgarna och den offentliga sektorn Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09 Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Jakten på den försvunna skatten

Jakten på den försvunna skatten Jakten på den försvunna skatten ett drama i två mandatperioder En granskning av de privata vårdbolagen i Uppsalas äldreomsorg Vad skulle du göra med 36 miljoner kronor? I äldreomsorgen skulle så mycket

Läs mer

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016

Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016 Statsbidragsenheten 1 (6) Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016 Det här dokumentet innehåller information om statsbidrag till ämneslärarorganisationer för bidragsåret 2016. Statsbidraget

Läs mer

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner Mikael Granberg och Andreas Öjehag-Pettersson, Karlstads universitet (statsvetenskap)

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den 1 Danmark 1.1 Skolan 1 I Danmark har förekomsten av fristående skolor en lång tradition. Cirka 22 procent av de danska grundskolorna är fristående skolor och cirka 16 procent av grundskoleeleverna går

Läs mer

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt

Läs mer

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Gunnela Westlander. ÅKE SANDBERG Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter New Public Management. Stockholm: Arena idé, 2014

Gunnela Westlander. ÅKE SANDBERG Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter New Public Management. Stockholm: Arena idé, 2014 Recension 63 ÅKE SANDBERG Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter New Public Management Stockholm: Arena idé, 2014 Under valrörelsen 2014 hade de flesta politiska partier åsikter om kvaliteten

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-08-21 Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till

Läs mer

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007

Kommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007 Kommittédirektiv Ökad frihet för universitet och högskolor Dir. 2007:158 Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska lämna förslag till en eller flera

Läs mer

Kapitel 6 Likvärdighet

Kapitel 6 Likvärdighet Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Politiska perspektiv på äldre, åldrande och äldreomsorg. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Politiska perspektiv på äldre, åldrande och äldreomsorg. Magnus Nilsson Karlstad universitet Politiska perspektiv på äldre, åldrande och äldreomsorg Magnus Nilsson Karlstad universitet Kan samhället vara rättvist? Socialpolitiken har som syfte att utjämna skillnader mellan människor så att deras

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Statsbidrag till föräldraorganisationer bidragsåret 2016

Statsbidrag till föräldraorganisationer bidragsåret 2016 Statsbidragsenheten 2015-09-22 1 (5) Statsbidrag till föräldraorganisationer bidragsåret 2016 Det här dokumentet innehåller information om statsbidrag till föräldraorganisationer för bidragsåret 2016.

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Presentation vid konferens Eldreomsorg i Norden, Oslo 4 juni 2015 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarc.su.se

Läs mer

Styrning för välfärdsproffs

Styrning för välfärdsproffs -- EN RAPPORT OM VÄLFÄRDEN EFTER NEW PUBLIC MANAGEMENT -- EN RAPPORT OM VÄLFÄRDEN EFTER NEW PUBLIC MANAGEMENT Ulrika Lorentzi Förord Kommunals vision Viktiga jobb värda att älska dygnets alla timmar

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Malmö kommun Ombud: Chefsjurist Tomas Bärring Malmö kommun 205 80 Malmö MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

DEN HÖGRE UTBILDNINGEN I ETT 50-ÅRS PERSPEKTIV

DEN HÖGRE UTBILDNINGEN I ETT 50-ÅRS PERSPEKTIV DEN HÖGRE UTBILDNINGEN I ETT 50-ÅRS PERSPEKTIV Svenska erfarenheter mot internationell bakgrund BERIT ASKLING 1 INNEHÅLL 1. Jämföra pedagogik GU 1961 och 2011 2. Teckna förändringar i målsättning och idégrund

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare

Läs mer

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5 Sida 1/5 Policy för konkurrensprövning Inledning Öppenhet för alternativa driftsformer Ökad valfrihet, kvalitetsutveckling, kostnadseffektivitet Egen regi eller alternativ driftsform? Kommunens välfärdsverksamheter

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Lärare om n Lärare om n Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus Opinion webbpanel den 8-15 oktober 2009. Målgruppen

Läs mer

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen C-UPPSATS 2009:221 En studie av Beställar-utförarmodellen Mimoza Rama Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden TIMBRO Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden 11 mars 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden Nio av tio har under

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Genom stimulans, annars tappar man motivationen. Det är som i träning, man måste uppmuntras genom träning med likasinnade.

Genom stimulans, annars tappar man motivationen. Det är som i träning, man måste uppmuntras genom träning med likasinnade. INTERVJU MED JOHAN WIKSTRÖM, kommunikationsbyrån Genomtänkt (årets studentföretagare 2016) Vad är en talang, hur definierar du det? Kvalitéer och en förmåga att använda dessa. Talangen är kanske inte alltid

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll

Läs mer

Upphandling och kundval av välfärdstjänster för bättre kvalitet i välfärden. Mats Bergman

Upphandling och kundval av välfärdstjänster för bättre kvalitet i välfärden. Mats Bergman Upphandling och kundval av välfärdstjänster för bättre kvalitet i välfärden Mats Bergman Andel privata alternativ (%) Område Tidigt 90-tal Idag (ofta =2008) Barnomsorg 10 18 Grundskola 2 10 Gymnasium 2

Läs mer

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/ OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel

Läs mer