BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02"

Transkript

1 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit gällande (aktuella). * = Obligatorisk fråga Vilken typ av ADHD har patienten som ligger till grund för registrering enligt ICD10?* F90.0: Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning F90.1: Hyperaktiv beteendestörning F90.8: Andra specificerade hyperaktivitetsstörningar F90.9: Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad F98.8: Andra specificerade beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid Vilket år ställdes ADHD-diagnos? Avser det år patienten första gången fick ADHD-diagnos oavsett subklassifikation. (ÅÅÅÅ) Vilken typ av ADHD har patienten? Se DSM-IV för beskrivning av subklassifikation. DSM-IV = Diagnostic and Statistical manual of Mental disorders Uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet, i kombination Huvudsakligen bristande uppmärksamhet Huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning UNS Ange övriga aktuella psykiatriska diagnoser (enligt kapitel F, ICD-10) Flera diagnoser kan anges. psykiatriregister.se Sida 1 (16)

2 Går patienten i skola? Frågan avser skolgång på grundskole- och gymnasienivå. Besvaras om patienten är mellan 6 och 20 år gammal. Om ja, I vilken skolform? Huvudsakligen i ordinarie skolform utan extra stöd I ordinarie skolform men med extra stöd Anpassad studiegång eller motsvarande Särskild skolform, t.ex. resursskola/skoldaghem eller motsvarande Särskola/särgymnasium Träningsskola Om ordinarie skolform men med extra stöd, ange vilken typ av stödform? Extra stöd i ordinarie klass, t.ex. speciallärartimmar/liten grupp ett fåtal timmar i veckan Huvudsaklig skolgång i liten grupp eller med specialundervisning Har en assistent som stöd i undervisningen Ange patientens huvudsakliga sysselsättning under de senaste 12 månaderna. Om sysselsättningar överstiger 75 procent anges bara ett alternativ, annars får två (2) alternativ anges. Max två svarsalternativ kan anges Arbete/studier på öppna marknaden mer än 50 procent Arbete/studier på öppna marknaden 50 procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än 50 procent Skyddad verksamhet 50 procent eller mindre Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) Arbetsrehabilitering (inkl. under utredning för klargörande av funktionsnivå) Sysselsättning motsvarande SOL:s definition (dagcenter, brukarklubbar, etc) Ingen sysselsättning Finns det en eller flera somatiska faktorer som uppenbart har betydelse för behandlingen? Inkluderar diagnostiserade tillstånd, misstänkta tillstånd samt komplicerande omständigheter. Om ja, vilka? Epilepsi Annan neurologisk sjukdom Graviditet/amning Hjärt-och kärlsjukdom Annan somatisk sjukdom. psykiatriregister.se Sida 2 (16)

3 Föreligger psykosociala problem av betydelse för behandlingen? Om ja, vilka? Se Axel IV i DSM-IV Problem i primärgruppen Problem relaterade till den sociala miljön Problem i skolan Problem i arbetet Problem i boendet Ekonomiska problem Problem i samband med sjukvård Problem i samband med kriminalitet Andra psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter Föreligger något annat neuropsykiatriskt funktionshinder av betydelse för ADHD-behandlingen? Inkluderar diagnostiserade tillstånd samt misstänkta tillstånd som utreds. Om ja, vilket neuropsykiatriskt funktionshinder? Autismspektrumstörning Specifik inlärningssvårighet (t.ex. dyslexi) Koordinationsrubbning (t.ex. DCD) Annat neuropsykiatriskt funktionshinder Använder patienten nikotin så gott som dagligen? Om ja, i vilken form? Röker Snusar Nikotinplåster Nikotintuggummi Har AUDIT C besvarats av patienten under de senaste 12 månaderna?* AUDIT C är de tre första frågorna i AUDIT. Poäng: Riskbruk 4 poäng (man), 3 poäng (kvinna) Ett glas definieras som ett av följande: 45 cl folköl, 33 cl starköl, 15 cl vin, 8 cl starkvin, 4 cl sprit. Ja Nej psykiatriregister.se Sida 3 (16)

4 Om ja, fyll i de svar patienten markerat i AUDIT C ELLER fyll i totalpoäng for AUDIT C Hur ofta dricker Du alkohol? Aldrig (0) 1 gång i månaden eller mer sällan (1) 2-4 gånger i månaden (2) 2-3 gånger i veckan (3) 4 gånger per vecka eller mer (4) Hur många glas (enligt exemplet i AUDIT-formuläret) dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? 1-2 (0) 3-4 (1) 5-6 (2) 7-9 (3) 10 eller fler (4) Hur ofta dricker Du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Aldrig (0) Mer sällan än en gång i månaden (1) Varje månad (2) Varje vecka (3) Dagligen eller nästan varje dag (4) Totalpoäng AUDIT C (0-12 poäng) Totalpoäng DUDIT Syftar på en totalpoäng för DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) som besvarats de senaste 30 dagarna. Totalpoängen ligger i intervallet För mer info se (gå in på "testformulär"). (0 44) Har patienten före den senaste 12-månadersperioden uppfyllt kriterier för missbruks- och/eller beroendediagnos?* Med uppfyllda kriterier menas kriterier för missbruk eller beroende enl DSM-IV eller ICD-10 psykiatriregister.se Sida 4 (16)

5 Om ja, ange vilka substanser som patienten har missbrukat/varit beroende av Cannabis Hallucinogener Opiater Centralstimulerande Alkohol Annan substans Har patienten någon gång under de senaste 12 månaderna varit omhändertagen enligt LVU på grund av eget beteende?* LVU=lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS nr: 1990:52) Har patienten under de senaste 12 månaderna utfört en våldsam handling eller riktat ett allvarligt hot mot en annan person?* Med våldsam handling eller allvarligt hot menas att t e x slagit, skurit eller skjutit en annan person eller hotat om sådana gärningar i syfte att framkalla allvarlig fruktan för annan persons säkerhet. Nej Ja, 1 2 ggr Ja, 3 ggr eller mer Har patienten under de senaste 12 månaderna blivit dömd till kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, sluten ungdomsvård eller annan rättslig påföljd?* Observera att endast påföljder enligt brottsbalken ska inkludera Om ja, dömdes patienten för: Med våldsbrott förstås brott som innefattar fysiskt våld eller hot om våld mot person, t ex mord, dråp eller misshandel. Våldsbrott Annat brott Har patienten någon gång gjort en självskadande handling utan suicidavsikt?* Nej, har ej förekommit Ja, vid enstaka tillfällen Ja, återkommande under en eller flera perioder, otillräcklig information psykiatriregister.se Sida 5 (16)

6 Har patienten under de senaste 12 månaderna gjort någon självskadande handling utan suicidavsikt?* Nej (0 dygn) Ja, under 1-5 dygn Ja, under 6-25 dygn Ja, under dygn Ja, under dygn Ja, under dygn, otillräcklig information Har patienten någonsin gjort något suicidförsök?* Nej 1-2 gånger 3 gånger eller fler, otillräcklig information Har patienten under de senaste 12 månaderna gjort något suicidförsök? Nej 1-2 gånger 3 gånger eller fler, otillräcklig information Ange aktuell puls Vilopuls bör mätas efter två minuters vila och på aktuell enhet. Ange aktuellt systoliskt blodtryck Systoliskt blodtryck, det övre trycket (mm Hg) registrerat i sittande efter minst två minuters vila. Ange ett så aktuellt värde som möjligt, dock ej äldre än 3 månader. Ange aktuellt diastoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck, det undre trycket (mm Hg) registrerat i sittande efter minst två minuters vila. Ange ett så aktuellt värde som möjligt, dock ej äldre än 3 månader. slag/min (heltal) mm Hg (heltal) mm Hg (heltal) Ange aktuell vikt Vikt = kg, utan ytterplagg, kavaj och skor. Ange aktuell längd Längd = cm, utan skor Kg (decimaltal med en decimal) Cm (heltal) psykiatriregister.se Sida 6 (16)

7 Finns det en aktuell dokumenterad plan för insatser till patienten?* Ja, en aktuell vårdplan inom hälso- och sjukvården Ja, en aktuell individuell plan som tagits fram efter samordnad planering mellan kommun och hälso- och sjukvård Nej Om ja, har planeringen genomförts? Ja, helt Ja, delvis Planen är nyligen upprättad och ännu ej utvärderad Ange den eller de av följande med vilken/vilka den behandlande enheten har en fungerande samverkan i det aktuella ärendet.* Enheten har samrått, planerat tillsammans med eller samordnat insatser, alternativt bedrivit behandling tillsammans med annan verksamhet/myndighet eller närstående. Frågan gäller samverkan kopplat till ADHD. Ingen samverkan behövs Ingen fungerande samverkan finns- Anhöriga Arbetsförmedling Arbetsgivare Barnmedicin Behandlingshem/Familjehem Beroendevård BUP Försäkringskassa Habilitering Kommunala vårdgivare/lss-verksamhet Primärvård SiS-institution Skola/förskola Socialtjänst Vuxenpsykiatri Annan psykiatriregister.se Sida 7 (16)

8 Om det i det aktuella ärendet finns behov av samverkan som inte är tillgodosett, ange med vilken/vilka av följande. Samverkan är tillgodosett Anhöriga Arbetsförmedling Arbetsgivare Barnmedicin Behandlingshem/Familjehem Beroendevård BUP Försäkringskassa Habilitering Kommunala vårdgivare/lss-verksamhet Primärvård SiS-institution Skola/förskola Socialtjänst Vuxenpsykiatri Annan Har patienten under de senaste 12 månaderna erhållit stödjande samtal i öppenvård?* Stödjande samtal registreras endast om stödjande samtal i poliklinisk öppenvård Har de stödjande samtalen skett individuellt, med familjemedlemmar eller i grupp? Individuellt Tillsammans med en eller flera familjemedlemmar I grupp Har patienten under de senaste 12 månaderna erhållit systematisk psykologisk behandling?* Regelbunden psykologisk samtalsbehandling (DBT, IPT, KBT, psykodynamisk-, systemisk terapi) eller ickeverbal psykologisk behandling (tex bildterapi eller musikterapi). Obs, gäller ej internetbaserad psykoterapi. psykiatriregister.se Sida 8 (16)

9 Har den psykologiska behandlingen skett individuellt, med familjemedlemmar eller i grupp? Individuellt Tillsammans med en eller flera familjemedlemmar I grupp Har patienten under de senaste 12 månaderna erhållit patientutbildning för ADHD?* Patientutbildning = Utbildningsinsats som följer ett i förväg definierat utbildningsprogram omfattande ett antal utbildningstillfällen där innehållet syftar till att ge ökade kunskaper om sjukdom och behandling, strategier för att hantera symptom i vardagen och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Har den patientutbildningen skett individuellt, med familjemedlemmar eller i grupp? Individuellt Tillsammans med en eller flera familjemedlemmar I grupp Har patienten under de senaste 12 månaderna erhållit anhörigutbildning för ADHD?* Har den anhörigutbildningen skett individuellt, med familjemedlemmar eller i grupp? Individuellt Tillsammans med en eller flera familjemedlemmar I grupp Har patienten under de senaste 12 månaderna erhållit sjukgymnastiskbehandling?* Har patienten under de senaste 12 månaderna erhållit funktionsbedömning/funktionsträning?* psykiatriregister.se Sida 9 (16)

10 Har patienten under de senaste 12 månaderna erhållit kognitiva hjälpmedel?* Har patienten under de senaste 12 månaderna behandlats inom psykiatrisk slutenvård?* Behandlas patienten med läkemedel för ADHD?* Avser de läkemedel som är aktuella vid registreringstillfället. Om ja, ange preparat* Amfetamin Amfetaminsalter Atomoxetin Dexamfetamin Lisdexamfetamin Metylfenidat Modafinil Ange dygnsdos* Har patienten haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare under de senaste 12 månaderna?* Genomgång av läkemedel ska ha motsvarat minst enkel läkemedelsgenomgång enligt SOSFS 2012;9, kap.3a; 4 och 5 1) kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, 2) vilka av dessa läkemedel patienten använder samt 3) vilka övriga läkemedel (inklusive receptfria läkemedel och kosttillskott) patienten använder. Åtgärden innebär även kontroll av om läkemedelslistan är korrekt samt bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. psykiatriregister.se Sida 10 (16)

11 Behandlas patienten med antidepressiva läkemedel?* Avser antidepressiva läkemedel som är relevanta för ADHD-behandlingen. Om ja, ange preparat* Amitryptilin Bupropion Nortriptylin Reboxetin Venlafaxin Annat Ange dygnsdos* Behandlas patienten med antipsykotiska läkemedel?* Avser antipsykotiska läkemedel som är relevanta för ADHD-behandlingen. Om ja, ange preparat* Risperidon Annat Ange dygnsdos* Behandlas patienten med stämningstabiliserande läkemedel?* Avser pågående läkemedelsbehandling och omfattar Karbamazepin, Klonazepam, Lamotrigin, Litium, Oxkarbazepin, Topiramat, Valproat, ev annat stämningsstabiliserande läkemedel Behandlas patienten med andra läkemedel?* Avser andra läkemedel som är relevanta för ADHD-behandlingen. Om ja, ange preparat* Klonidin Melatonin Annat Ange dygnsdos* psykiatriregister.se Sida 11 (16)

12 Tar patienten regelbundet något naturläkemedel, hälsokostpreparat, kosttillskott eller dylikt?* I denna fråga avses bruk av receptfria naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och kosttillskott avsedda för egenvård. Om ja, ange vad* Har patienten under de senaste 12 månaderna avslutat ordinerad läkemedelsbehandling?* Har patienten tidigare behandlats med något/några läkemedel relevanta för behandlingen?* Avser tidigare läkemedelsbehandling. Om ja, Markera de läkemedel som patienten tidigare har tagit (men som inte tas för närvarande) Läkemedel mot ADHD Antidepressiva läkemedel Antiepileptiska läkemedel Antikolinerga läkemedel Antipsykotiska läkemedel Litium Lugnande läkemedel eller sömnmedel Inga av dessa Vilken sorts ADHD-läkemedel? Atomoxetin Centralstimulerande Annat Har strukturerat instrument för värdering av biverkningar använts under de senaste 12 månaderna?* Med strukturerat instrument avses standardiserad form för att identifiera olika biverkningstyper. psykiatriregister.se Sida 12 (16)

13 Har någon misstänkt läkemedelsbiverkan uppträtt under de senaste 12 månaderna?* Avser läkemedel ordinerat med anledning av patientens registreringsorsak(er). Om ja, markera det eller de av följande symptom som uppträtt och där samband med aktuell behandling misstänkts eller bekräftats. Huvudvärk Sömnstörning Psykisk påverkan inkl. beteendeförändring Viktnedgång (för barn även utebliven viktuppgång) Cirkulationspåverkan Mag-tarmbesvär Trötthet Ökad svettning Annat symtom Har biverkan lett till någon åtgärd? Åtgärd kan t ex röra sig om utsättande av läkemedel, dosändring eller annan behandling av symtom Ja Nej Skatta aktuell grad av biverkningar. Välj den nivå som bäst beskriver grad av biverkningar Med aktuell grad av biverkningar avses alla former av aktuella oönskade bieffekter som misstänks ha samband med läkemedelsbehandling. Ej undersökt Inga Påverkar ej patientens funktionsnivå Påverkar påtagligt patientens funktionsnivå Överstiger den terapeutiska effekten psykiatriregister.se Sida 13 (16)

14 CGI-S (Clinical Global Impression - Severity, övergripande kliniskt intryck av sjukdomens svårighetsgrad). Mot bakgrund av din kliniska erfarenhet av just denna patientpopulation, hur svårt psykiskt sjuk är patienten för närvarande? CGI är en förkortning av Clinical Global Impression vilket har översatts som övergripande kliniskt intryck Ej bedömt Normal, inte alls sjuk Gränsfall för psykisk sjukdom Lindrigt sjuk Måttligt sjuk Påtagligt sjuk Allvarligt sjuk Bland de mest extremt sjuka patienterna Ange typ av symptom/funktionsskattning C-GAS = Children's Global Assessment Scale; GAF = Global Assessment of Functioning C-GAS GAF Ange aktuellt värde på C-GAS (0-100) Ange aktuellt värde på GAF Funktion (0-100) Ange aktuellt värde på GAF Symptom (0-100) Har patientens kognitiva förmåga testats? Med strukturerat instrument avses standardiserad form för att identifiera olika biverkningstyper. Om ja, Vilken allmän kognitiv funktionsnivå har patienten? Svårbedömd (ex ojämna testresultat) Betydligt över genomsnittet (IK 131-) Klart över genomsnittet (IK ) Genomsnittets övre del (IK ) Genomsnittlig (IK ) Genomsnittets nedre del (IK 85-92) Klart under genomsnittet (IK 70-84) Betydligt under genomsnittet (IK -69) Ange årtal för senaste testning av patientens kognitiva förmåga. (ÅÅÅÅ) psykiatriregister.se Sida 14 (16)

15 Är skattning av barnets beteende via föräldrar med SNAP IV (kortvariant) utfört under de tre senaste månaderna? Frågan skall endast besvaras om barnet är under 18 år. Skattningen skall vara gjord under de senaste tre månaderna. Formuläret är en revision av SNAP-formuläret utarbetat av Swanson, Pelham och Nolan (Swanson et al 1983). Om ja, hur vill du ange SNAP värdena? Inmatning av samtliga 30 frågesvar (bifoga skattningsformulär) Inmatning av medelvärden för subdomäner och total Ange totalpoäng och medelvärde subdomäner ouppmärksamhet, hyperaktivitet/impulsivitet, kombinerad och trotssyndrom, ODD. Medelvärdet räknas ut genom att ta totalpoängen delat med (/) antalet frågor. Medelvärde subdomän ouppmärksamhet fråga 1-9 Medelvärde subdomän hyperaktivitet/impulsivitet fråga Medelvärde subdomän kombinerad fråga fråga Medelvärde subdomän trotssyndrom, ODD fråga Totalpoäng* *Totalpoängen skall räknas ut genom att addera samtliga frågor utom fråga nummer 10, 20, 29 och 30 som är kontrollfrågor. Är skattning av barnets beteende via lärare/förskolelärare med SNAP IV (kortvariant) utfört under de tre senaste månaderna? Frågan skall endast besvaras om barnet är under 18 år. Skattningen skall vara gjord under de senaste tre månaderna. Formuläret är en revision av SNAP-formuläret utarbetat av Swanson, Pelham och Nolan (Swanson et al 1983). Om ja, hur vill du ange SNAP värdena? Inmatning av samtliga 30 frågesvar (bifoga skattningsformulär) Inmatning av medelvärden för subdomäner och total psykiatriregister.se Sida 15 (16)

16 Ange totalpoäng och medelvärde subdomäner ouppmärksamhet, hyperaktivitet/impulsivitet, kombinerad och trotssyndrom, ODD. Medelvärdet räknas ut genom att ta totalpoängen delat med (/) antalet frågor. Medelvärde subdomän ouppmärksamhet fråga 1-9 Medelvärde subdomän hyperaktivitet/impulsivitet fråga Medelvärde subdomän kombinerad fråga fråga Medelvärde subdomän trotssyndrom, ODD fråga Totalpoäng* *Totalpoängen skall räknas ut genom att addera samtliga frågor utom fråga nummer 10, 20, 29 och 30 som är kontrollfrågor. Är ASRS-v1.1-skattning gjord inom de senaste tre månaderna? Frågan skall endast besvaras om personen är över 18 år. Skattningen skall vara gjord under de senaste tre månaderna. Totalpoäng* Bifoga skattningsformulär. psykiatriregister.se Sida 16 (16)

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-11-03

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-11-03 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

PsykosR Nyregistrering, version X.X

PsykosR Nyregistrering, version X.X Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Patienten har informerats om och givit samtycke till deltagande i kvalitetsregistret PsykosR. Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Uppföljning version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Uppföljning version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 20 år och yngre)

Läs mer

Slutenvårdsregistrering

Slutenvårdsregistrering Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum

Läs mer

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader Läkemedelsbehandling vid adhd Aspekter av behandling och regionala skillnader Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer