Nationellt kvalitetsregister BUSA
|
|
- Jan Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationellt kvalitetsregister BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Användarmanual Version
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 3 2. Syfte med BUSA Sid 3 3. Förutsättningar för att kunna registrera i BUSA Sid Information till patienterna Sid 7 5. Hitta i BUSA/Registrera Sid Statistik Sid Hjälp med rutiner Sid Hur tolka BUSA frågor/formulär Sid
3 1. INLEDNING ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och ett av de mest förekommande tillstånden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Då många patienter har kvar symtom in i vuxen ålder, är det viktigt att behandling och stöd planeras utifrån detta (Socialstyrelsen 2014b). Under de senaste 25 åren har personer som får diagnosen ADHD ökat i Sverige men skillnaderna i diagnostik och behandling är stora över landet. Enligt Socialstyrelsens bedömning bör stöd till och behandling av ADHD bestå av multimodala insatser, det vill säga en kombination av psykosociala och pedagogiska insatser, kognitiva strategier- och hjälpmedel samt vid behov även läkemedelsbehandling (Socialstyrelsen, 2014b). När det gäller läkemedel mot ADHD har det sedan 2000 skett en kraftig ökning av läkemedelsförskrivningen till personer med ADHD, framför allt de senaste 5 åren (Socialstyrelsen, 2014a). Det finns även indikationer på att tillgängligheten till andra behandlingsformer och stödinsatser varierar med bostadsorten. Detta skapar diskussion om jämlik vård och kan innebära etiska konsekvenser på både individ- och samhällsnivå (Smer, 2015). Personer med ADHD behandlas i många olika verksamheter beroende på hur vården är organiserad. Detta innebär en stor utmaning för vården att organisera behandling och stöd för målgruppen på bästa möjliga och säkra sätt. 2. SYFTE MED BUSA BUSA är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att följa upp och utveckla vårdens kvalitet vad gäller ADHD-behandling för både barn och vuxna. Med hjälp av kvalitetsregistret finns det möjlighet att bland annat studera effekter av och risker med en viss behandling och jämföra vårdens kvalitet mellan olika enheter samt nationellt. BUSA är ett tillståndregister vilket innebär att det är typ av diagnos som avgör om patienter är aktuell för inklusion i registret. Enligt lagen är ett kvalitetsregister en strukturerad och automatiserad samling av uppgifter om patienter som har upprättats i syfte att utveckla och säkra vårdens kvalitet samt för att göra jämförelser nationellt och regionalt. Det går även att använda till forskning och förbättringsarbeten vid den enskilda enheten eller verksamheten. Med hjälp av kvalitetsregistret BUSA går det att kartlägga och spegla den befintliga vården och behandlingen som personer med ADHD får. Det är av vikt att vi följer upp och identifierar förbättringsområden på den enskilda enheten men även jämför olika enheter över landet i strävan att skapa jämlik vård. 3
4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT REGISTRERA I BUSA a. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) Du tar kontakt med din chef eller IT-avdelning som ansvarar för detta. b. En dator med kortläsare De flesta landstingsdatorer har på ett eller annat sätt en kortläsare inbyggd i datorn, tangentbordet eller en fristående kortläsare. Finns inte detta ta kontakt med din IT-avdelning. c. Vara upplagd som användare i registret För att kunna komma in i registret måste ansvarig person ha skickat in ett användaravtal till registret. Avtalet innefattar enheten som ska vara med, kontaktperson (KP) och vilka som ska vara med och bli inrapportörer. Avtalet skickas/mailas åter till angiven adress eller till registerkoordinatorn. d. Logga in Sätt in SITHS-kortet i kortläsaren Starta webbläsaren (exempelvis Internet Explorer eller Chrome) Gå in på psykiatriregister.se Klicka på Övriga register 4
5 e. När du klickat dig hit så kommer en ny meny. Du kommer nu få två eller flera valmöjligheter. Du ska välja att logga in med ditt namn och SITHS. f. Första gången du loggar in kommer du få verifiera att du är du genom att skriva in din sexsiffriga personliga kod som du fått med ditt SITHS-kort 5
6 g. Du hamnar sedan i nedanstående meny. Under Organisation väljer du BUSA och under Roll väljer du Inrapportör (Kvalitetsregister). Under Placering väljer du din egen enhet/mottagning/avdelning. Om du bara har behörighet till en så kommer den enheten stå som enda alternativ. I den listen kommer det att stå först län, vårdgivare och sist din enhet. Under Register väljer du BUSA (Detta är dock inte obligatoriskt, men ska du se startsidor och ha tillgång till webbrapport så måste du fylla i detta fält.) Man kan välja att spara sina val så man slipper göra om detta varje gång. 6
7 4. INFORMATION TILL PATIENTERNA Skriftligt material Material finns att tillgå på psykiatriregister.se. Här finns affisch och patientfolder med mer information, samt blankett för registerutdrag/utträde för patienterna. 7
8 5. HITTA I BUSA/REGISTRERA a. Registrera När du vill registrera en patient finns det tre vägar att använda. Dels under fliken inrapportering där du finner översikt och dels med de två knapparna där det står registrera. Sedan kommer du vidare till sidan med patienters personnummer. 8
9 b. Nästa steg är att skapa ett nytt patientärende. 6. STATISTIK a. Statistik kan man hitta på tre olika ställen. På första sidan hittar du även huvudindikatorerna för registret I fokus just nu b. Under Kvalitetsmått finns utdata för några av BUSA:s centrala mått. 9
10 c. Nästa steg är Våra registrerade patienter. Här får du en snabb översikt av antal registreringar, fördelning i patientgruppen och huvudindikatorer. d. Kontakta registerkoordinatorn om du/ni vill ha mer utdata för enheten. 10
11 7. HJÄLP MED RUTINER Att börja registrera i BUSA innebär att införa en ny rutin i verksamheten, vilket kan upplevas som extraarbete. Tanken är att BUSA inte ska vara något som styr er verksamhet utan att det ska kunna bli en del av vårdprocessen, ett stöd för att följa upp kvalitet på er vård. Det är därför viktigt att ledningen i er verksamhet stödjer arbetet med att registrera. Detta innebär att BUSA inte har någon egen vårdprocess utan ska fungera som ett verktyg till att göra er vårdprocess mer kvalitetssäkrad. Tips som kan underlätta implementering: Utse en eller flera BUSA-ambassadörer som har konkreta arbetsuppgifter kopplat till BUSA, exempelvis ansvar att informera nya medarbetare om kvalitetsregister och hur man ska registrera. Skapa ett BUSA-team i form av professioner + brukarmedverkan. Dessa team kan ha avsatt tid för att samordna förbättringsarbeten kopplat till statistiken på er mottagning. Ha gemensamma mål om hur många registreringar som ska göras per termin. Försök att lägga registreringarna i samband med de årliga läkemedelsuppföljningarna. På det viset kan BUSA-formuläret fungera som ett verktyg i själva uppföljningen. Se till att statistik återkopplas i någon form, det ökar motivationen och meningsfullheten att registrera. 11
12 8. HJÄLP ATT TOLKA BUSA FRÅGOR/FORMULÄR Frågorna i BUSA ska syfta till att följa upp vilka insatser personer med ADHD får. Därför är det av vikt att vi tolkar frågorna likadant. Nedan redovisas hjälptexter till respektive fråga. Vissa frågor är även kopplade till KVÅ-koder. Tanken är att frågorna ska kunna överföras från journal till databas i framtiden, för att undvika dubbeldokumentation. Vissa frågor är enklare att förstå vid inmatning i databas än vid pappersversion. Alla frågor, förutom frågorna om graviditet och amning, avser förhållandena under de senaste 12 månaderna. Diagnostik 1. ADHD-diagnos enligt ICD-10 F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning F90.0A DAMP F90.0B ADHD F90.0C ADD F90.X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS F90.1 Hyperaktiv beteendestörning F90.8 Andra specificerade hyperaktivitetsstörningar F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad F98.8 Andra specificerade beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid 2. Diagnosår ICD-10 Det år patienten diagnostiserades med ADHD 3. ADHD-diagnos enligt DSM Uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet, i kombination Huvudsakligen bristande uppmärksamhet Huvudsaklige hyperaktivitet-impulsivitet Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning UNS 4. Övriga diagnoser enligt ICD-10, F-kapitlet Andra psykiatriska diagnoser. 5. Somatiska diagnoser enligt ICD-10 Somatiska diagnoser enligt IC-10, avsnitt: E - Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar G - Sjukdomar i nervsystemet I - Cirkulationsorganens sjukdomar J - Andningsorganens sjukdomar K - Matsmältningsorganens sjukdomar S - Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker T - Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 12
13 Sysselsättning och försörjning 6. Studerar utan särskilt stöd eller anpassad studiegång 1.4: Avser studier inom grundskola, gymnasium, högskola och universitet eller motsvarande, utom grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux. 7. Arbetar på den reguljära arbetsmarknaden 1.1: Avser även patienter som är sjukskrivna (eller föräldralediga) från ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, eventuellt med arbetsrehabiliterande åtgärder, och patienter som har lönebidrag samt patienter med egna företag. 8. Sjukersättning 1.7: Avser ersättning till personer vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt (eller nedsatt under minst ett år) med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. och/eller 1.9: Avser den ersättning från försäkrings-kassan som en person får vid sjukdom. Jämför Sjukersättning. Somatisk och psykisk status 9. Gravid för närvarande Är patienten gravid vid uppföljningstillfället? 10. Ammar för närvarande Ammar patienten vid uppföljningstillfället? 11. Självskadande handling utan suicidavsikt Med självskadande handling avses avsiktligt tillfogande av kroppsskada utan suicidavsikt (ex genom bitande, huvudvåld, rispande, rivande, skärande, kroppsdunkande, inmundigande av oätliga ämnen och vätskor, intag av läkemedel utanför ordination, tablettförgiftning med dos som uppenbart inte är dödlig eller genom att bränna sig). 12. Suicidförsök Med suicidförsök avses livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller att göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till döden (exempelvis allvarlig tablettförgiftning, dränkning, skjutning, hängning/strypning). Definition tagen från; Förslag till nationellt program för 13
14 suicidprevention strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan. 13. Vårdats i psykiatrisk slutenvård Har patienten vårdats i psykiatrisk heldygnsvård? 14. Vårdplan En plan räknas som aktuell om den har upprättats eller uppdaterats under de senaste 12 månaderna. En vårdplan inom hälso- och sjukvården är en dokumenterad plan som beskriver planerad hälso- och sjukvård för en enskild patient. Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennes samtycke. Den ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. En individuell plan enligt HSL och SoL är en dokumenterad plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg vilken efter samordnad planering tas fram när den enskilde har behov av insatser/åtgärder från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Planen utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennes samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. 15. SIP (Samordnad Individuell Plan) Samordnad Individuell Plan: Aktiviteter som planeras av andra än huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras. I en individuell plan efter samordnad planering mellan kommun och hälso- och sjukvård beskrivs åtgärder/ insatser från både kommunen och hälso- och sjukvården. 16. Drogscreening med urinprov Övervakning av patient i samband med lämnande av urinprov för att kontrollera att ordinerade urinprov lämnas enligt rådande riktlinjer. 17. Utsatts för hot eller våldsam handling av en annan person Med våldsam handling eller allvarligt hot menas att t.ex. blivit slagen, skuren eller skjuten av en annan person eller hotats. 18. Utfört en våldsam handling eller riktat ett allvarligt hot mot en annan person? Med våldsam handling eller allvarligt hot menas att t.ex. slagit, skurit eller skjutit en annan person eller hotat om sådana gärningar i syfte att framkalla allvarlig fruktan för annan persons säkerhet. 19. Längd 20. Vikt Längd = cm, utan skor (heltal) Vikt = kg, utan ytterplagg, kavaj och skor (decimaltal med en decimal) 14
15 21. Puls Puls = slag/minut (heltal) 22. Systoliskt blodtryck Systoliskt blodtryck = mmhg, det övre trycket (heltal) 23. Diastoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck = mmhg, det undre trycket (heltal). Pedagogiska och psykosociala interventioner 24. Systematisk psykologisk behandling individuellt Systematisk psykologisk behandling inkluderar även specifika gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med respektive inriktning. Exempel på detta är Cool Kids, Chilled och Att hantera en depression, gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med kognitiv-beteendeterapeutisk teori, och som därför kodas som DU011 (och inte som DU029). Motsvarande gäller för övriga inriktningar. Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk (KVÅ: DU008) Systematisk psykologisk behandling, annan (KVÅ: DU009) Systematisk psykologisk behandling, kognitiv (KVÅ: DU010) Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk (KVÅ: DU011) Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) (KVÅ: DU013) Systematisk psykologisk behandling, systemisk (KVÅ: DU013) Systematisk psykologisk behandling, dialektisk-beteendeterapeutisk (DBT) (KVÅ:020) (KVÅ: DU021) Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) (KVÅ: DU022) 25. Systematisk psykologisk behandling i grupp Se hjälptext under fråga Systematisk psykologisk behandling med familj/anhörig Se hjälptext under fråga Individuell information och undervisning riktad till patient Information till och utbildning med patient i väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade patientutbildningar av olika slag. KVÅ: GB Information och undervisning riktad till patient i grupp Information och undervisning riktad till patient i grupp. KVÅ: GB009 15
16 29. Information och undervisning riktad till närstående Information till och utbildning av närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag. KVÅ: GB Hälsofrämjande insatser/levnadsvanor Hälsoinriktad hälso- och sjukvård innebär att det vårdande och det behandlande synsätt et integreras med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet och blir en sj älvklar del av all vård och behandling och i alla möten med patienter. Kontakter som av ses är både besök och kvalificerad telefonrådgivning. Legitimerad personal samt person al med självständiga patientkontakter kan utföra åtgärderna. Avser rådgivning om toba ksbruk, riskbruk alkohol, ohälsosamma matvanor samt utfärdande av FaR. KVÅ-koder: DV030, DV111, DV112, DV113, DV121, DV122, DV123, DV131, DV1 32, DV200,DV133, DV141, DV142, DV143 Kontakter senaste 12 månaderna 31. Arbetsterapeut individuellt Patienten har haft kontakt med arbetsterapeut individuellt. 32. Arbetsterapeut i grupp Patienten har haft kontakt med arbetsterapeut i grupp. 33. Fysioterapeut/sjukgymnast Patienten har haft kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast. 34. Läkare Patienten har haft kontakt med läkare. 35. Sjuksköterska Patienten har haft kontakt med sjuksköterska. 36. Psykolog Patienten har haft kontakt med psykolog. 37. Kurator/socionom Patienten har haft kontakt med kurator/socionom. Farmakologisk behandling Läkemedel mot ADHD Aktuell läkemedelsbehandling mot ADHD: Amfetamin, Atomoxetin, Dexamfetamin, Lisdexamfetamin, Metylfenidat, Guanfacin ATC: N06BA01, N06BA09, N06BA02, N06BA03, N06BA04, C02AC02 16
17 45. Läkemedelsgenomgång av läkare Gäller patienter vilka behandlas med läkemedel för ADHD. Genomgång av läkemedel ska ha motsvarat minst enkel läkemedelsgenomgång enligt SOSFS 2012;9, kap.3a; 4 och 51) kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, 2) vilka av dessa läkemedel patienten använder samt3) vilka övriga läkemedel (inklusive receptfria läkemedel och kosttillskott) patienten använder. Åtgärden innebär även kontroll av om läkemedelslistan är korrekt samt bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. KVÅ-koder: XV015 XV Screening av läkemedelsbiverkan KVÅ-kod: AV Utsättning av läkemedel mot ADHD på grund av biverkan Behandlarbedömning och PROM 48. CGAS CHILDREN S GLOBAL ASSESSMENT SCALE C-GAS. För barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. Skatta personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den specificerade tidsperioden genom att välja den lägsta nivå, som beskriver hans/hennes fungerande på ett hypotetiskt kontinuum av hälsa/sjukdom. Använd även de intermediära nivåerna (t.ex. 35, 58, 62). (12-60 poäng) 49. GAF symtom Global funktionsskattningsskala symtom-gaf (0-100 poäng) 50. GAF funktion Global funktionsskattningsskala funktions-gaf (0-100 poäng) 51. WHO-5 Välbefinnande index Instruktion till patienten: Var vänlig markera för varje påstående vad som är närmast hur Du har känt under de senaste 2 veckorna. Märk att högre siffror innebär bättre välbefinnande. Exempel: Om Du har känt Dig glad och på gott humör mer än halva tiden under de senaste 2 veckorna, markera en bock i rutan med nummer 3 i det övre högra hörnet. För att beräkna Dina poäng, summera siffrorna i det högra övre hörnet i rutorna Du markerat och multiplicera summan med 4. Du får sedan en score mellan 0 och 100. En högre score visar ett bättre välbefinnande. (0-100 poäng) 52. WHODAS 2.0, 12-frågeversion, självadministrerad, vuxna I den enkla poängberäkningen summeras poängen för alla frågor ingen svårighet (1), liten svårighet (2), måttlig svårighet (3), stor svårighet (4) och extrem svårighet eller kan inte (5). Den här metoden kallas för enkel eftersom poängen från varje fråga helt enkelt summeras utan någon omkodning eller hopslagning av svarskategorier. (0-100 poäng) 53. ASRS-v.1.1 Total poäng 17
18 Vuxen-ADHD Självrapportskala (ASRS-v1.1)- Symtom-checklista. (0-72 poäng) SNAP IV Formuläret är en revision av SNAP-formuläret utarbetat av Swanson, Pelham och Nolan (Swanson et al 1983). Fråga 1-9 är DSM-IV-frågorna om Uppmärksamhetsstörning Fråga är DSM-IV-frågorna om Impulsivitet/överaktivitet Fråga är DSM-IV-frågorna om Trotssyndrom (ODD). SNAP IV Föräldraskattning Uppmärksamhetsstörning (0-3 poäng) SNAP IV Föräldraskattning Impulsivitet/överaktivitet (0-3 poäng) SNAP IV Föräldraskattning Trotssyndrom (ODD) (0-3 poäng) SNAP IV Föräldraskattning Total ( poäng) SNAP IV Lärarskattning Uppmärksamhetsstörning ( poäng) SNAP IV Lärarskattning Impulsivitet/överaktivitet ( poäng) SNAP IV Lärarskattning Trotssyndrom (ODD) ( poäng) SNAP IV Lärarskattning Total ( poäng) Referenser: Statens medicinsk- etiska råd (Smer), 2015, ADHD: etiska utmaningar, Stockholm Socialstyrelsen, 2014a, läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna: stöd för beslut om behandling. Socialstyrelsen, 2014b, Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd: ett kunskapsstöd. 18
Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad
Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad 2018-03-23 Rapportering av åtgärder (KVÅ-koder) LARO-mottagning, 2018 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande
Läs merRIKSÄT Uppföljning version 1.0
Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.
Läs merManual för att registrera i Kvalitetsregister BUSA
Manual för att registrera i Kvalitetsregister BUSA 2014-11-20 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare
Läs merBUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka
Läs merRapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,
Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, 2015-12-15 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan.
Läs merRapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning
Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan. XU045
Läs merManual för att registrera i kvalitetsregistret PsykosR
Manual för att registrera i kvalitetsregistret PsykosR 2014-01-28 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare
Läs merBUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merManual för att registrera i Svenskt Beroenderegister
Manual för att registrera i Svenskt Beroenderegister 2014-02-28 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare
Läs merBUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-11-03
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merManual för att registrera i kvalitetsregistret BipoläR
Manual för att registrera i kvalitetsregistret BipoläR 2014-05-20 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare
Läs merManual för att registrera i Svenskt Beroenderegister
Manual för att registrera i Svenskt Beroenderegister 2014-11-20 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare
Läs merManual för registrering i Svenskt Beroenderegister 2015-05-05
Manual för registrering i Svenskt Beroenderegister 2015-05-05 1 Inklusionskriterium I SBR registreras Alla personer som behandlas på sjukvårdsenheter för specialiserad utredning och behandling av skadligt
Läs merNationellt kvalitetsregister för psykosvård
Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register
Läs merManual. Registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2015-05-04
Manual Registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2015-05-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innan du börjar... 3 Logga in... 3 Registrera... 5 Avbryta en registrering... 9 Pausa en registrering... 10 Patientlista...
Läs merManual för att registrera i kvalitetsregistret BipoläR 2014-11-20
Manual för att registrera i kvalitetsregistret BipoläR 2014-11-20 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare
Läs merManual. Registrera i Kvalitetsregister PsykosR
Manual Registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2017-09-20 Innan du börjar Förutsättningar For att logga in behöver du: Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) En dator med kortläsare Vara upplagd som användare/rapportör
Läs merManual att registrera i
Manual att registrera i 2016-06-22 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare i registret Logga in 1.
Läs merManual att registrera i 2015-09-23
Manual att registrera i 2015-09-23 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare i registret Logga in 1.
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Läs merBUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merBUSA BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD Årsrapport 2016
BUSA BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD Årsrapport 2016 Nationellt kvalitetsregister Årsrapport 2016 BUSA BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD Registerhållare Jan-Olov Larsson Docent Överläkare
Läs merBUSA BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD. Årsrapport 2015 Kvalitetsregister
BUSA BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD Årsrapport 2015 Kvalitetsregister Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 BUSA BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD Registerhållare Jan-Olov Larsson Docent
Läs merUPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merDIAGNOS ICD-10-SE DSM-5
Regional medicinsk riktlinje ADHD - behandling, vuxna Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00577) giltigt till augusti 2020. Utarbetad av koncernstab hälso- och sjukvård i samverkan med
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merÅtgärdskoder för psykosocial hälsa inom primärvård och Familjehälsa, Region Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-185006 Fastställandedatum: 2018-01-31 Upprättare: Gunilla M Siltberg Lindqvist Giltigt t.o.m.: 2019-01-31 Fastställare: Anna Eriksson Åtgärdskoder
Läs merFöljande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:
Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merKodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merÅrsrapport BUSA behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
Årsrapport 2017 BUSA behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD 1 Årsrapporten gavs ut 2018 Redaktör Lena Lundberg, lena.lundberg@sll.se Registerhållare Jan-Olov Larsson Docent, överläkare Stockholms läns
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merManual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21
Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare
Läs merVårdproduktionsutskottet
Vårdproduktionsutskottet Ingrid Bergman Ledningsstrateg 046-275 19 01 Ingrid.Bergman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-16 Dnr 1302793 1 (5) Vårdproduktionsutskottet Psykiatriöverenskommelse 2014 Ordförandens
Läs merMål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland
Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland 2012-11-13-1 - Enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag 2013 till driftnämnderna ska nämnden för psykiatrin i Halland besluta om ett inriktningsdokument
Läs merLathund Mina Planer. En ny bild visas på skärmen där du anger din 6-siffriga säkerhetskod och klickar på Jag legitimerar mig.
Lathund Mina Planer Kommun, primärvård och öppen specialistvård kan skapa Samordna Individuell Plan, SIP. En samordnad individuell plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merBUSA-behandlingsuppföljning säkerställd ADHD. Årsrapport 2014. Kvalitetsregister
BUSA-behandlingsuppföljning säkerställd ADHD Årsrapport 214 Kvalitetsregister Årsrapport 214 Årsrapport 214 BUSA behandlingsuppföljning säkerställd ADHD Registerhållare Jan-Olov Larsson Docent Överläkare
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merKvalitetsregistret Neuropsyk
Kvalitetsregistret Neuropsyk Kvalitetsregistret NEUROPSYK är ett verktyg för att förbättra vården för individer i alla åldrar som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) genom bättre uppföljning
Läs merOm adhd hos vuxna.
Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning
Läs merManual Datum: Författare: Tove Elvin. Användarmanual. för Kvalitetsregister ECT
Manual Datum: 206-09-2 Författare: Tove Elvin Användarmanual för Kvalitetsregister ECT Innehåll. Förutsättningar... 3 2. Logga in... 3 3. Vad registreras?... 6 3. Täta och glesa serier... 6 3.2 Uppföljningar...
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merMinnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star
Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Den 24 april 2013 kl 09.30 16.00 Dagordning och minnesanteckning Intro Månadsbrev uppföljning, finns på hemsidan. Förskjöts en månad framåt.
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Läs mer9/28/17. BUSA Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ADHD-behandling. BUSA=BehandlingsUppföljning av Säkerställd Adhd
BUSA Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ADHD-behandling BUSA=BehandlingsUppföljning av Säkerställd Adhd Jan-Olov Larsson 2017-09-22 1 Jan-Olov Larsson 2017-09-22 2 Jan-Olov Larsson 2017-09-22
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merPSYKIATRISK ÖPPENVÅRD
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merObligatoriska KVÅ-åtgärder
Obligatoriska Nedanstående skall i förekommande fall rapporteras till GVR (gemensamt vårdregister). Gråmarkerade åtgärder är nya eller förändrade jämfört med år 2013. På Socialstyrelsen finns mer information
Läs merSamverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen
Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merVanliga frågor gällande Meddix SIP - öppenvård
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Instruktion Hälso och sjukvårdensledningens 1.0 6 administrativa enhet Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Lind Annika Lind
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merRegistrera i SveDem manual
Registrera i SveDem manual Hemsjukvård med omvårdnadsinsatser INTRODUKTION Denna manual beskriver hur du registrerar i SveDems modul för hemsjukvård med omvårdnadsinsatser. Observera att modulen för hemsjukvård
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merRegistrera i SveDem SÄBO- manual
Registrera i SveDem SÄBO- manual INTRODUKTION TILL REGISTRERING I SÄBO-FORMULÄRET I SveDem registreras personen vid diagnos av diagnossättande enhet, oftast en vårdcentral eller minnesmottagning på specialistklinik.
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merRegistrera i SveDem SÄBO- manual
Registrera i SveDem SÄBO- manual INTRODUKTION TILL REGISTRERING I SÄBO-FORMULÄRET I SveDem registreras personen vid diagnos av diagnossättande enhet, oftast en vårdcentral eller minnesmottagning på specialistklinik.
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merTidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merSlutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
Läs merDialogseminarium Dokumentation och uppföljning
1 (6) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - juni 2013 Dialogseminarium Dokumentation och uppföljning Kom ihåg att: Stäng av mobilerna Hissa flaggan Ta närvaro, detta sker via insidan. Utse
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merSamordnad Individuell Plan
Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten
Läs merVård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa
Vård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa Louise Kimby, processledare arbetsgrupp schizofreni/liknande tillstånd inom programområde psykisk hälsa. Läs mer Uppdrag Psykisk
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merDetta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden
Hemsjukvårdsdokumentation och Senior Alert Målgrupp sjuksköterska/distriktsköterska samt läkare inom hemsjukvården Stockholms läns sjukvårdsområde(slso) Inom hemsjukvården finns några av våra mest sköra
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs mer