Karta 20-23: platser man är på. Markerade platser per stadsdel. Från vänster: centrum, Ellagård, Gribbylund, Hägernäs/Viggbyholm

Transkript

1 Karta 20-23: platser man är på. Markerade platser per stadsdel. Från vänster: centrum, Ellagård, Gribbylund, Hägernäs/Viggbyholm Karta 24-27: platser man är på. Markerade platser per stadsdel. Från vänster: Täby kyrkby, Näsbypark, Skarpäng, Vallabrink 11

2 Rörelsemönster Barnens rörelsemönster präglas av stadsdelarnas planering. Fördelningen mellan kvarters- och offentlig mark samt bebyggelsens struktur påverkar var de kan röra sig och utbudet av platser som de kan välja mellan. Där huvudparten av marken är kvartersmark blir genvägarna få. Barnen väljer oftare samma väg hela tiden och de få allmänna platsbildningar som finns utnyttjas intensivt. Det blir tydligt exempelvis i Gribbylund och i Täby kyrkby. Här präglas strukturen av villastad med stor andel privat mark och få offentliga platser inom bebyggelsen. Rörelsemönstret följer därför i hög grad vägarnas sträckning. I centrum och i Roslags Näsby ser kvartersstrukturen annorlunda ut med högre andel flerfamiljshus. Här sneddar barnen över bostadsgårdar och annan kvartersmark. I vissa stadsdelar är kvartersmarken i området den viktigaste gemensamma ytan. Ett sådant exempel är bostadsgården vid Storstugan. Idag används den som samlingsplats och centrumpark i brist på sådant på den kommunala marken vid Täby Centrum. Samma mönster kan ses i Vallatorps och Erikslunds radhusområden och på Flygkårsvägen. Barnen rör sig fritt mellan gårdarna som betraktas som ett gemensamt revir. Favoritplatsen behöver inte ligga på den egna gården. Stråk och barriärer I vissa stadsdelar syns tydliga stråk och mönster i elevernas vägmarkeringar. I Täby Kyrkby där Vikingavägen och Roslagsbanan utgör starka barriärer sker huvuddelen av all rörelse i nord-sydlig riktning, exempelvis längs Vikingavägen. Några få passager i form av mindre frekventerade stråk leder i öst-västlig riktning. Stadsdelen är uppdelad i en Östlig och en västlig del och eleverna är hänvisade till sin del av Kyrkbyn. Barriärer som Roslagsbanan och större vägar, t.ex. Vikingavägen i Kyrkbyn, utgör ett större hinder för femteklassarna än övriga. I vissa av de intervjuade klasserna har bristen på lokaltrafik fungerat som en barriär. Slappar. Avstånd och kommunikationer De som rör sig långt själva till skolan är ofta beredda att cykla eller gå långt även på fritiden. I de skolor där många får skjuts eller kommer med lokaltrafiken gäller ofta motsatsen. Ett sådant exempel är Nytorps friskola där eleverna tar bussen för att komma ner till centrum fast det tog lika lång tid som att gå. Kommunikationerna, eller bristen på dem, är en viktig fråga framför allt för högstadieungdomar. Men skillnaden mellan stadsdelarna är stor. Medan ungdomarna i Gribbylund uttrycker en stor frustration över att det är svårt att ta sig till och från deras stadsdel kommer mycket få sådana synpunkter från ungdomarna i Kyrkbyn. Kanske kan det delvis förklaras med att Kyrkbyeleverna har tillgång till Roslagsbanan som tar dem rakt ner till centrum, den mest populära platsen utanför stadsdelen. Cykla och kolla på fiskar Olika åldersgruppers rörelsemönster Barnens rörelsemönster/rörelseradier är mycket individuella. Generellt sett, rör sig ändå femteklassare och gymnasister mer målorienterat - femteklassarna inom en mindre radie. Niondeklassarna rör sig istället inom stadsdelen och vägen är viktigare än målet. De skapar sig revir där de går runt och bara är. Beteendet finns bekräftat i ett flertal tidigare forskningstudier. Det är Dödens träsk och man hoppar från träd till träd. Elevernas kommentarer till platser de brukar vara på. 12

3 Barn - trafikanter i Täby Eleverna i Täby är en viktig trafikantgrupp i kommunen och många åtgärder görs redan för att underlätta för dem. Även om åtgärderna framför allt fokuseras på skolvägar, särskilt de yngre barnens, visar elevernas kartor att de rör sig betydligt mer i trafikmiljö utanför skoltid. Fritidsvägarna är både fler och längre än skolvägarna. Mellanstadieelevernas fritidsvägarna skiljer sig mot de andra åldersgruppernas. Deras vägar är korta och går längs lokalgator i det egna området. Högstadieelverna rör sig längre och längs de större vägarna. Forskning vid Vägverket visar också att det är de äldre barnen och ungdomarna som löper störst risk att hamna i svåra trafikolyckor. Platser och områden Generellt sett så använder de yngre barnen fler platser utomhus. Högstadie- och gymnasieeleverna går framför allt till bad, motionsplatser och Täby centrum. Eleverna från årskurs fem är fortfarande i hög grad hembundna. Deras favoritplatsmarkeringar hamnar ofta på det egna eller kompisarnas hus. Ju äldre eleverna blir desto längre bort rör de sig. Täby Centrum - det är där man träffar alla När de har kommit upp i gymnasiet är de verkliga favoritplatserna ofta utanför kommunen. De har så lätt att transportera sig långt bort att de har råd att specialisera sig. Landskapsarkitekten Anders Sandberg beskriver skillnaden i hur äldre och yngre barn utforskar sin miljö genom en liknelse med mustaschfladdermusen och stor fladdermus. Den första arten är känslig för barriärer. Den kan inte ta sig över stora öppna ytor med för lite vegetation. Däremot äter den allt den finner där den är. Stor fladdermus å sin sida är väldigt krävande när det gäller boplats och föda, men den har inget problem med att ta sig dit den vill. Yngre barn är som mustaschfladdermusen. De är mycket känsliga för hinder, som till exempel trafikerade gator. Men där barnen vistas kommer varje vrå att utforskas, går det att leka här? Äldre barn är som de stora fladdermusen. De börjar korsa barriärerna och söker sig mer och mer till alldeles egna och specifika platser. Ju äldre de blir desto mindre roll spelar avståndet i staden. Högstadieelvernas platsbehov skiljer sig på flera sätt från de andra. De uttrycker också tydligare än de andra grupperna ett behov av att kunna dra sig undan, att få vara ifred. De rör sig mellan ytterligheter antingen idrottslekar eller att sitta och snacka. I tonåren kan definierandet av personligheten jämföras med en skådespelare som rör sig på och av scenen (beskrivet bland annat av sociologen Mats Lieberg). De växlar mellan att dra sig tillbaka och att agera utåt, att hålla sig off-stage och on-stage. Off-stage prövar de beteenden och personlighet i avskildhet. On-stage söker de sig till folkfyllda platserna för att sedan testa de nya beteendena de prövat off-stage. En bra off-stageplats ligger avsides och har skydd mot väder och vind. Två tydliga sådana platser är skärmtaket vid Jarla Bankes bro och lusthuset på kvartersmarken vid Näsbydal. Gymnasieeleverna är snart klara med sin obligatoriska skolgång vilket ger dem en stor frihet att blicka bortom Täby. Många av gymnasieeleverna tänker heller inte i första hand på sig själva under dataenkäten. De bryr sig istället om dem som är kvar och är hänvisade till Täby. Denna omsorg om andra grupper yttrade sig i förslag som handlar om att gynna andra, ex få bort kidsen härifrån (Kråkudden) och ge dem något att göra. Mötesplatser Stad är möten. I staden korsas dina vägar med andra, du ser och stöter på även dem som du inte känner eller som inte är som du. Där har de offentliga utomhusrummen en viktig roll att fylla. I alla Täbys stadsdelar finns platser som redan idag fungerar och skulle kunna utvecklas som mötesplatser. De populäraste platserna i respektive stadsdel är aktivitetsytor samt platser där handel pågår. Gemensamma mötesplatser Vissa platser fungerar som verkliga knutpunkter och drar till sig ungdomar från alla stadsdelar. De två absolut största knutpunkterna är Täby Centrum (>120 platsmarkeringar) och Ängsholmsbadet (>60 markeringa). Andra viktiga knutpunkter är exempelvis Skavlöten, Täbybadet, Rösjöbadet, Ängsholmsbadet och kommunens konstgräsplaner. Dessa platser fungerar redan idag som verkliga mötesplatser. Vad är det då som gör vissa platser mer populära än andra? Vilka kvaliteter är det som barnen och ungdomarna söker? Visserligen varierar det mycket 13

4 Lokala centrum och mötesplatser Arninge: Hägerneholms stallområde Centrum/Roslags-Näsby: Täby Centrum (centrumhuset, Centrumområdet, Tibblevallen, Tibble konstgräsplan, Näsbydals konstgräsplan, Åkerbyparkens gräs- och bollytor, Åva-bikepark. Ellagård: Liedlbacken, Ellagårdsskolans gård, Ellavallen, Ellagårdsskogen, Ella krogskogen. Ensta: Stolpaskogen. Erikslund. Erikslundstippen, Erikslundsskolans gård och bollplan, Vallabrinksskolans gård, Godisbutiken vid Visinge, Erikslundsskogen. Gribbylund: Gribbylunds centrum, Ängsholmsparken och Ängsholmsbadet, Rönningesjön och strandpromenaden. Hägernäs: Hägernäs centrum, Hägernäs IP, Flygkårsvägens gårdar, spontanbasketytan, Hägernäs strand, strandpromenaden. Näsbypark: Kråkudden och Näsa äng, Norskogs- mellan de olika åldersgrupperna, men ser man på kartan över områden och favoritplatser faller vissa områden ut som extra betydelsefulla. De används med större intensitet och av fler grupper än andra. De är väldigt olika till gestaltning och skötsel. Utifrån kartmaterialet och barnens kommentarer vid samtalen går det ändå att urskilja vissa gemensamma faktorer som återkommer på flera av platserna: Storlek Även platser som är små till ytan kan bli populära, men för att flera olika åldersgrupper och intressen ska kunna trivas på samma yta krävs utrymme. Mångfald Det är ofta i gränsen mellan skilda typer av platser och/eller områden som de populära platserna finns. badet, trafiklekplatsen, Grustaget, skogen bakom Näsbyparkskolan. Skarpäng: Alla små insprängda naturpartier, Myrlejonets lek, Enebyplanen (Vallentuna), Rösjöskolans gård, Skarpängsparken och Skarpängsplanen, Ljungmyrsskolans gård, Skarpängstippen, Mörtsjön, Täbybadet, Danderydsbadet. Täby Kyrkby: Ica och centrum, Torget, Midgårdsparken, Täby IP och intilliggande friluftsområde, Skräpskogen, Kyrkskolans gård, Byleskolans fotbollsplan, Jarla bankes park. Vallatorp: Vallatorpskolans gård, naturkullen mellan Vallatorpskolan och Vallatorp centrum, Poolparken, Vallatorp centrum, skogsområdet söder om Ängsullsvägen, skogen och ängsmarken närmast norr om Vallatorpskolan. Viggbyholm: Björnberget, Viggbyskolans gård, bollplanen och stallet vid Viggbyholms IP, hela strandpromenaden. Dessa platser har nära till flera olika typer av aktiviteter och lugna delar. Folkliv Människans största nöje är människan. Vi trivs bland andra även om vi också har behov av avskilda platser. Närhet De platser som används mest är de som ligger i närheten av hem, skola och fritids. Radien för vad som räknas som nära ökar ifall det finns startpunkter såsom exempelvis motionsslinga, grillplats eller bad. Dålig tillgänglighet, exempelvis på grund av stora trafikbarriärer, minskar upplevelsen av närhet. Platskvaliteter Det finns vissa specifika typer av platskvaliteter som gör att barn och unga i Täby förflyttar sig längre sträckor än längs sina övriga vägar. Den viktigaste kvaliteten som eleverna har pekat är möjligheten att träffa och vara med kompisar. Under intervjuerna har dock behovet av fler mötesplatser blivit tydligt. Ibland uppstår konflikter där flera grupper konkurrerar om samma plats. Exempelvis upplever en del av mellanstadiebarnen att de inte har tillgång till Midgårdsparken för det är för många ungdomar där. Det handlar också om uttryckliga önskningar om mötesplatser utomhus. Detta gäller exemplevis Täby centrum. Satsningen på centrums nya torg är efterfrågad. Vatten i allmänhet och bad i synnerhet höjer platsers popularitet. Konstgräs är otroligt populärt bland alla åldersgrupper. I alla stadsdelar har handelscentrum stor betydelse. Där träffar man kompisar, handlar och tittar på folk. Det syns en hierarki i hur olika åldersgrupper använder sig av de olika typerna av centrum. Barnen i mellanstadiet går framför allt till det lokala centrumet, och framför allt till ica. Vid enstaka tillfällen tar de sig till Täby centrum. För högstadieeleverna är Täby Centrum viktigast. De har börjat kunna flytta sig längre sträckor och kan i större grad välja vart de vill gå. Gymnasisterna har ännu större rörelseradie och flera uppgav att deras verkliga favoritplatser låg utanför kommunen. För dem fungerar Täby centrum som det lokala centrumet och de åker ofta in till Stockholm city. Det är också i de yngre åldersgrupperna som man finner kommentarer om att det behövs mer stadskärna i centrum, med mer aktiviteter och mer handel. Mönstret är som tydligast i de minst centralt belägna stadsdelarna. I de centrala delarna fungerar Täby centrum i viss mån som det lokala centrumet även för mellanstadieeleverna. Då GIS-intervjuerna ställde krav på god läs- och skrivkunnighet kunde inte yngre barn intervjuas. 14

5 Därför är lekplatser inte markerade i stor omfattning. Femmorna uppfattar sig inte som barn, i varje fall inte som små barn. De vill ha lekredskap som känns tillräckligt utmanande (ex klätternätet vid ICA i Täby Kyrkby) eller möjlighet att konstruera egna hinderbanor där man tar tid och tävlar. Ett redskap som ändå går hem är gungor, även bland de tuffa. På dem kan man göra tricks och de används som mötesplatser att sitta och prata på. Användning av Täbys parker och natur Användningen av skogsområden varierar kraftigt mellan de olika grupperna. Naturligtvis finns en rad faktorer som spelar in, allt från livsstil till tillgång. Men i samtal samt digitala och mentala kartor kan man ändå urskilja tre faktorer som påverkar användningen av naturområdena. Närhet Den viktigaste faktorn är närhet. Där det finns skogsområden insprängda i bostadsmiljön, oavsett om de är stora eller små, används de av barnen i åk 5. Särskilt på de mentala kartorna märks träddungar och skogsområden ut som viktiga platser för lek eller för lugn och ro. För många är skogen en plats de använde även när de var yngre. Även en del av dem som inte märker ut skogsområden säger att de var i skogen när de var små, men inte nu när de har blivit äldre. Det syns ett mönster när man jämför de olika stadsdelarna med varandra. I skolorna i Gribbylund, Täby kyrkby och Roslags-Näsby märks i princip inga skogar ut. De kommentarer som handlade om natur kom framför allt upp under problem. I dessa stadsdelar finns ont om insprängda naturområden. Kanske upplevs det ett för stort projekt att ta sig till skogen för att leka? Naturen ligger helt enkelt inte i centralt. Istället samlas de i de anlagda parkerna och vid centrumpunkterna. I de övriga skolorna dyker skogar upp i nästan alla klasser. Dels under GIS, men framför allt under de mentala kartorna. När områdena placerades ut med GIS blev det dock tydligt hur viktigt närheten till skogen var. De områden som användes låg så till att man lätt kom dit från sitt eller kompisens hem. Närheten är också mycket viktigare än storleken. Benämningen skog gäller allt från Stolpaskogen till minsta träddunge. I stadsdelar med många insprängda naturytor är barnen mer positiva till skog i allmänhet. Men det kommer även fram svar som visar att naturområden och skogsdungar kan ha en viktig betydelse även för dem som inte ofta är där. Ett sådant exempel är det skogsparti vid Jollens Ålder och rörelsemönster Olika individers rörelsemönster skiljer sig kraftigt åt. Tydliga mönster kan dock urskiljas mellan åldersgrupperna som helhet. Femteklassarna rör sig målstyrt till platser nära hemmet. Man umgås huvudsakligen två och två eller i mindre grupper. Pojkar och flickor umgås för sig. I denna ålder har de flesta slutat att leka. Informella plaster är dock vanligare än bland andra grupper. Niondeklassarna rör sig inom revir där vägen är viktigare än målet. Man umgås huvudsakligen i grupp och målet med de aktiviteter man gör är att umgås.pojkar är generellt något mer fysiskt aktiva i sättet de använder utemiljön; skate och fotboll är populärt. Flickor promenerar samt sitter och tittar på folk. Platser för aktivitet blir mötesplatser även för dem som inte själva deltar. Det finns därför ett behov av åskådarplatser. Gymnasieeleverna rör sig precis som femmorna målstyrt, men inom en större radie. Målpunkterna ligger långt hemifrån, ofta utanför kommunen. Man rör sig effektivt och använder kollektivtrafiken i hög grad. Man är inte beroende av gruppen på samma sätt som niorna. Gymnasisterna rör sig obehindrat på egen hand. 15

6 förskola i Näsbypark som för en tid sedan fälldes för att ge plats till en parkering. Knappt någon av eleverna sa att de var där men parkeringen fick många negativa kommentarer eftersom man ska inte fälla skogen, den var fin att titta på. De kommentarer som eleverna lämnar om skogspartier är överlag positiva och i alla åldersgrupper förekommer önskemål om att man inte ska bygga bort skogen. Det bekräftades också i samtalen med eleverna. Tillgänglighet Barnen korsar sällan stora vägar eller andra barriärer för att komma till skogen. Barriärerna blir i praktiken ett mentalt avstånd och närheten minskar. Innehåll Innehållet är viktigt för att naturområdena ska nyttjas. Varierad, kuperad och välskött skog är populärast. Stora stenar, klätterträd, backar och egna hemliga platser är kvaliteter som drar till sig de yngre barnen. Bland ungdomarna är det i större utsträckning lugn och ro, motionsmöjligheter och naturupplevelser som nämns. Där hållpunkter i form av exempelvis spår eller bad anläggs vistas fler i intilliggande naturområde. De populäraste naturområdena är just de med välutvecklade stigsystem eller de som ligger vid vatten. Fritid och fri tid Det märks att Täbybarnen har mycket inbokade fritidsaktiviteter. På frågan om deras favoritställen svarar många elever först den byggnad där de har träning, teater, etc. Aktiviteterna kräver ofta så specifika typer av anläggningar att det bara finns på ett fåtal platser i kommunen. För att ta sig till sina fritidsaktiviteter är många av barnen därför beroende av att få skjuts. Kartförståelse och orientering I studien har merparten av eleverna haft lätt att översätta sina rörelser i verkligheten till kartbilden. Men variationen inom gruppen har ändå varit stor. I områden som Gribbylund, där planeringen har skapat slingrande gator och en mycket oregelbunden kvartersstruktur har barnen ibland svårt att hitta på kartan. De beskriver istället sina vägar genom topografiangivelser, Du vet man går upp för den där backen och sen går det neråt till vänster. Den tydligaste faktorn som påverkar barnens kartförståelse är ändå på vilket sätt de tar sig fram i kommunen. I klasser där många av eleverna får skjuts dit de ska har fler elever svårigheter med att läsa kartan. Beroendet av att få skjuts påverkar barnens svar även på andra områden. Täby har en hög andel friskolor med stora upptagningsområden där nästan alla eleverna kommer med bil eller lokaltrafik. Särskilt i yngre klasser av den typen har eleverna inte bara färre vägar utan även färre platser att markera.bland mellanstadieleverna är den näst vanligaste favoritplatsen hemma hos en kompis och när de rör sig ute så gör de det tillsammans i kompispar eller i små grupper. När klasskamraterna bor i andra änden av kommunen inverkar det på hur mycket de rör sig i sitt hemområde. Även kring skolan har de färre platser. De har bussar att passa eller blir hämtade av föräldrarna och kan inte dröja sig kvar eller ta en extra sväng på vägen hem. 16

7 Karta 28-29: Pojkars/flickors skolvägar, årskurs 5 Karta 30-31: Pojkars/flickors skolvägar, årskurs 9 Karta 31-32: Pojkars/flickors skolvägar, gymnasiet 17

8 Karta 28-31: Pojkars/flickors fritdsvägar, årskurs 5 Karta 28-31: Pojkars/flickors fritidsvägar, årskurs 9 Karta 28-31: Pojkars/flickors fritidsvägar, gymnasiet 18

9 Karta 28-31: Pojkars/flickors platser med problem, årskurs 5 Karta 28-31: Pojkars/flickors platser med problem, årskurs 9 Karta 28-31: Pojkars/flickors platser med problem, gymnasiet 19

10 Karta 28-31: Pojkars/flickors favoritplatser, årskurs 5 Karta 28-31: Pojkars/flickors favoritplatser, årskurs 9 Karta 28-31: Pojkars/flickors favoritplatser, gymnasiet 20