Karta 2: vägar och stråk, Sammanlagda vägar per stadsdel

Transkript

1 Karta 2: vägar och stråk, Sammanlagda vägar per stadsdel 11

2 Det är där man brukar träffa alla Elev från Gribbylund om Täby Centrum. Karta 9-11: platser, uppdelat per antal ålder, åk 5: röd, åk9: blå, gymn: svart Platskvaliteter, markeringar an na t l sk id or st al rid a/ ad va ra Ba ra en r om Pr te sk o rid sk sk a cy kla ac k ib a e ha nd la /s ho pp a rill ad a/ g ka le ka /å trä na a/ b so l ela ka /s p le trä ffa ko m pi bo ll sa r 0 Diagram 1: Platser och områden, Till varje yta som markeras har eleverna haft möjlighet att fylla i varför de använder platsen. Diagramet visar antalet gånger svaret fyllts i. 12

3 a. Karta 2: vägar och stråk, Platser uppdelat per stadsdel 13

4 Rörelsemönster Stråk och barriärer Avstånd och kommunikationer Barnens rörelsemönster präglas av stadsdelarnas planering. Fördelningen mellan kvarters- och offentlig mark samt kvarterens struktur påverkar var de kan röra sig och utbudet av platser som de kan välja mellan. Där huvudparten av marken är kvartersmark blir genvägarna få. Barnen väljer oftare samma väg hela tiden och de få allmänna platsbildningar som finns utnyttjas intensivt. Det blir tydligt exempelvis i Gribbylund och i Täby kyrkby. Här präglas strukturen av villastad med stor andel privat mark och få offentliga platser inom bebyggelsen. Rörelsemönstret följer därför i hög grad vägarnas sträckning. I centrum och Roslags-Näsby ser kvartersstrukturen annorlunda ut med högre andel flerfamiljshus. Här sneddar barnen över bostadsgårdar och annan kvartersmark i högre grad än i Gribbylund och Täby Kyrkby. I vissa fall är kvartersmarken i området den viktigaste gemensamma ytan. Ett sådant exempel är bostadsgården vid Storstugan. Idag används den som samlingsplats och centrumpark, i brist på sådant på den kommunala marken. Samma mönster kan ses i Vallatorps och Erikslunds radhusområden och på Flygkårsvägen. Barnen rör sig fritt mellan gårdarna som betraktas som ett gemensamt revir. Favoritplatsen behöver inte ligga på den egna gården. I vissa stadsdelar syns tydliga stråk och mönster i elevernas vägmarkeringar. I Täby Kyrkby där Vikingavägen och Roslagsbanan utgör starka barriärer sker huvuddelen av all rörelse i nord-sydlig riktning, exempelvis längs Vikingavägen. Några få passager i form av mindre frekventerade stråk leder i öst-västlig riktning. Stadsdelen är uppdelad i en Östlig och en västlig del och eleverna är hänvisade till sin del av Kyrkbyn. Barriärer som Roslagsbanan och större vägar, t.ex. Vikingavägen i Kyrkbyn, utgör ett större hinder för femteklassarna än övriga. I vissa av de intervjuade klasserna har bristen lokaltrafik fungerat som en barriär. Vägarna till och från Täby Kyrkby är i jämförelse med Gribbylund och Täby Centrum färre. Här har de äldre elverna i högre grad mopeder än i övriga stadsdelar. Även om Kyrkbyn ligger mer avskilt från centrala Täby var det mindre klagomål på kommunikationer där än i Täby Centrum och Gribbylund. Eleverna i Gribbylund upplever å andra sidan dåliga kommunikationer som ett stort problem. Detta gäller alla åldersgrupper. I Täby centrum finns en stor mängd friskolor vars elever är beroende av lokaltrafiken. Bland dem var bristen på kommunikationer något som ofta togs upp. Slappar. Cykla och kolla på fiskar Olika åldersgruppers rörelsemönster Barnens rörelsemönster/rörelseradier är mycket individuella. Men, generellt sett, rör sig femteklassare och gymnasister mer målorienterat - femteklassarna inom en mindre radie. Niondeklassarna rör sig istället inom stadsdelen och vägen är viktigare än målet. De skapar sig revir där de går runt och bara är. Beteendet finns bekräftat i ett flertal tidigare forskningstudier. ch s träsk o öden Det är D träd. l n träd til par frå man hop Elevernas kommentarer till platser de brukar vara på. 14

5 De som rör sig långt själva till skolan är ofta beredda att cykla eller gå långt även på fritiden. I vissa centralt belägna skolor där många får skjuts eller kommer med buss gäller det motsatta. Ett exempel är Nytorps friskola där eleverna tog bussen för att komma ner till centrum fast det tog lika lång tid som att gå. Barn - trafikanter i Täby Eleverna i Täby är en viktig trafikantgrupp i kommunen och många åtgärder görs redan för att underlätta för dem. Även om insatserna av tradition brukar fokuseras på skolvägar och då framför allt för de yngre barnen rör de sig betydligt mer i trafikmiljö utanför skoltid. Deras fritidsvägar är både fler och längre än skolvägarna. Mellanstadieelevernas fritidsvägarna skiljer sig mot de andra åldersgruppernas. Deras vägar är korta och går längs lokalgator i det egna området. Högstadieelverna rör sig längre och längs de större vägarna. Forskning av Vägverket visar också att det är de äldre barnen och ungdomarna som löper störst risk att hamna i svåra trafikolyckor. Täby Centrum - det är där man träffar alla Platser och områden Generellt sett så använder de yngre barnen fler platser utomhus. Högstadie- och gymnasieeleverna går framför allt till bad, motionsplatser och Täby centrum. Eleverna från årskurs fem är fortfarande i hög grad hembundna. Deras favoritplatsmarkeringar hamnade ofta på det egna eller kompisarnas hus. Ju äldre eleverna blev desto längre bort rörde de sig. När de hade kommit upp i gymnasiet var de verkliga favoritplatserna ofta utanför kommunen. De har så lätt att transportera sig långt bort att de har råd att specialisera sig. Landskapsarkitekten Anders Sandberg beskriver skillnaden i hur äldre och yngre barn utforskar sin miljö genom en liknelse med mustaschfladdermusen och stor fladdermus. Den första arten är känslig för barriärer. Den kan inte ta sig över stora öppna ytor med för lite vegetation. Däremot äter den allt den finner där den är. Stor fladdermus å sin sida är väldigt krävande när det gäller boplats och föda, men den har inget problem med att ta sig dit den vill. Yngre barn är som mustaschfladdermusen. De är mycket känsliga för hinder, som till exempel trafikerade gator. Men där barnen vistas kommer varje vrå att utforskas, går det att leka här? Äldre barn är som stor fladdermus. De börjar korsa barriärerna och söker sig mer och mer till alldeles egna och specifika platser. Ju äldre de blir desto mindre roll spelar avståndet i staden. Högstadieelvernas platsbehov skiljer sig på flera sätt från de andra. De uttryckte också tydligare än de andra grupperna ett behov av att kunna dra sig undan, att få vara ifred. De rör sig mellan ytterligheter antingen idrottslekar eller att sitta och snacka. I tonåren kan formandet av personligheten jämföras 15 datorintervjun. De brydde sig istället om dem som är kvar och är hänvisade till Täby. Denna omsorg om andra grupper yttrade sig i förslag som handlar om att gynna andra, ex få bort kidsen härifrån (Kråkudden) och ge dem något att göra. Mötesplatser Stad är möten. I staden korsas dina vägar med andra, du ser och stöter på även dem som du inte känner eller inte är som dig. Där har de offentliga utomhusrummen en viktig roll att fylla. I alla Täbys stadsdelar finns platser som redan idag fungerar och skulle kunna utvecklas som mötesplatser. De populäraste platserna i respektive stadsdel är platser där handel pågår och aktivitetsytor. Gemensamma mötesplatser Vissa platser fungerar som verkliga knutpunkter och drar till sig ungdomar från alla stadsdelar. De två absolut största knutpunkterna är Täby Centrum (>120 platsmarkeringar) och Ängsholmsbadet (>60 markeringa). Andra viktiga knutpunkter är exempelvis Skavlöten, Täbybadet,Rösjöbadet, Ängsholmsbadet och kommunens konstgräsplaner. Dessa platser fungerar redan idag som verkliga mötesplatser. Vad är det då som gör vissa platser mer populära än andra? Vilka kvaliteter är det som barnen och ungdomarna söker? Visserligen varierar det mycket mellan de olika åldersgrupperna, men ser man på kartan över områden och favoritplatser faller vissa områden ut som extra betydelsefulla. De används med större intensitet och av fler grupper än andra. De är väldigt olika till gestaltning och skötsel. I samtal och kartmaterial kan emellertid urskilja

6 Lokala centrum och mötespunkter Arninge: Hägerneholms stallområde Centrum/Roslags-Näsby: Täby Centrum (centrumhuset, Centrumområdet, Tibblevallen, Tibble konstgräs- plan, Näsbydals konstgräsplan, Åkerbyparkens gräs- och bollytor, Åva-bikepark. Ellagård: Liedlbacken, Ellagårdsskolans gård, Ellavallen, Ellagårdsskogen, Ella krogskogen. Ensta: Stolpaskogen. Erikslund. Erikslundstippen, Erikslundsskolans gård och bollplan, Vallabrinksskolans gård, Godisbutiken vid Visinge, Erikslundsskogen. Gribbylund: Gribbylunds centrum, Ängsholmsparken och Ängsholmsbadet, Rönningesjön och strandpromenaden. Hägernäs: Hägernäs centrum, Hägernäs IP, Flygkårsvägens gårdar, spontanbasketytan, Hägernäs strand, strandpromenaden. Näsbypark: Kråkudden och Näsa äng, Norskogsbadet, trafiklekplatsen, Grustaget, skogen bakom Näsbyparkskolan. vissa gemensamma faktorer som återkommer hos flera av dem. Storlek Även platser som är små till ytan kan bli populära, men för att flera olika åldersgrupper och intressen ska kunna trivas på samma yta krävs utrymme. Mångfald Det är ofta i gränsen och mellan skilda typer av platser och områden de populära platserna finns. Dessa platser har nära till flera olika typer av aktiviteter och lugna delar Folkliv Människans största nöje är människan. Vi trivs bland andra även om vi också har behov av avskilda platser. Skarpäng: Alla små insprängda naturpartier, Myrlejonets lek, Enebyplanen (Vallentuna), Rösjöskolans gård, Skarpängsparken och Skarpängsplanen, Ljungmyrsskolans gård, Skarpängstippen, Mörtsjön, Täbybadet, Danderydsbadet. Täby Kyrkby: Ica och centrum, Torget, Midgårdsparken, Täby IP och intilliggande friluftsområde, Skräpskogen, Kyrkskolans gård, Byleskolans fotbollsplan, Jarla bankes park. Vallatorp: Vallatorpskolans gård, naturkullen mellan Vallatorpskolan och Vallatorp centrum, Poolparken, Vallatorp centrum, skogsområdet söder om Ängsullsvägen, skogen och ängsmarken närmast norr om Vallatorpskolan. Viggbyholm: Björnberget, Viggbyskolans gård, bollplanen och stallet vid Viggbyholms IP, hela strandpromenaden. Närhet De platser som används mest är de som ligger i närheten av hem, skola och fritids. Radien för vad som räknas som nära ökar ifall det finns startpunkter såsom exempelvis motionsslinga, grillplats, bad. Dålig tillgänglighet, exempelvis på grund av stora trafikbarriärer, minskar upplevelsen av närhet. Platskvaliteter Det finns vissa specifika typer av platskvaliteter som gör att barn och unga i Täby åker längre sträckor än sina övriga vägar. Den viktigaste kvaliteten som eleverna har pekat ut på olika platser är möjligheten att träffa och vara med kompisar. Under intervjuerna har dock behovet av fler mötesplatser blivit tydligt. Ibland uppstår konflikter där flera grupper konkurrerar om samma plats. Exempelvis upplever mellanstadiebarnen att de inte har tillgång till Midgårdsparken för det är för många ungdomar där. Det handlar också om uttryckliga önskningar om mötesplatser utomhus. Detta gäller exemplevis Täby centrum. Satsningen på Täby centrums nya torg är efterfrågad. Vatten i allmänhet och bad i synnerhet höjer platsers popularitet. Konstgräs är otroligt populärt bland alla åldersgrupper. I alla stadsdelar har handelscentrum stor betydelse. Där träffar man kompisar, handlar och tittar på folk. I Gribbylund och i Kyrkbyn kan man se en tydlig hierarki i hur olika grupper använder sig av de olika typerna av centrum. Barnen i mellanstadiet går framför allt till det lokala centret, och framför allt till ica. Vid enstaka tillfällen tar de sig till Täby centrum. I de centrala delarna fungerar Täby centrum i viss mån som det lokala centrat. För högstadieeleverna är Täby centrum det viktigaste. De har börjat kunna flytta sig längre sträckor och kan i större grad välja vart de vill gå. Gymnasisterna har ännu större rörelseradie och flera uppgav att deras verkliga favoritplatser låg utanför kommunen. För dem fungerar Täby centrum som det lokala centrat och de åker ofta in till Stockholm city. Det är också i de yngre åldersgrupperna som man finner kommentarer om att det behövs mer stadskärna i centrum, med mer aktiviteter och mer handel. Då GIS-intervjuerna ställde krav på god läs- och skrivkunnighet kunde inte yngre barn intervjuas. Därför är lekplatser inte markerade i stor omfattning. Femmorna uppfattar sig inte som barn, i varje fall inte som små barn. De vill ha lekredskap som känns tillräckligt utmanande (ex klätternätet vid ICA i Täby 16

7 Kyrkby) eller möjlighet att konstruera egna hinderbanor där man tar tid och tävlar. Ett redskap som ändå går hem är gungor, även bland de tuffa. På dem kan man göra tricks och de används som mötesplatser att sitta och prata på. Användning av Täbys parker och natur Användningen av skogsområden varierar kraftigt mellan de olika grupper. Naturligtvis finns en rad faktorer som spelar in, allt från livsstil till tillgång. Men i samtal och digitala och mentala kartor kan mna ändå urskilja tre faktorer som påverkar användningen av naturområdena. Närhet Den viktigaste faktorn är närhet. Där det finns skogsområden insprängda i bostadsmiljö, oavsett om de är stora eller små, används de av barnen i åk 5.. Särskilt på de mentala kartorna märks träddungar och skogsområden ut som viktiga platser för lek eller för lugn och ro. För många är skogen en plats de använde även när de var yngre. Även en del av dem som inte märker ut skogsområden säger att de var i skogen när de var små, men inte nu när de har blivit äldre. Det syns ett mönster när man jämför de olika stadsdelarna med varandra. I skolorna i Gribbylund, Täby kyrkby och Roslags-Näsby märktes i princip inga skogar ut. De kommentarer som handlade om natur kom framför allt upp under problem. I dessa stadsdelar finns ont om insprängda naturområden. Kanske upplevdes det ett för stort projekt att ta sig till skogen för att leka? Naturen låg helt enkelt inte i vägen. Istället samlas de i de anlagda parkerna och vid centrumpunkterna. I de övriga skolorna dyker skogar upp i nästan alla klasser. Dels under GIS, men framför allt under de mentala kartorna. När områdena placerades ut med GIS blev det dock tydligt hur viktigt närheten till skogen var. De områden som användes låg så till att man lätt kom dit från sitt eller kompisens hem. Närheten är också mycket viktigare än storleken. Benämningen skog gäller allt från Stolpaskogen till minsta träddunge. I stadsdelar med många insprängda naturytor var barnen mer positiva till skog i allmänhet. Men det kom även fram svar som visade att naturområden och skogsdungar kan ha en viktig betydelse även för dem som inte ofta är där. Ett sådant exempel är det skogsparti vid Jollens förskola i Näsbypark som för en tid sedan fälldes för att ge plats till en parkering. Knappt någon av eleverna sa att de var där men parkeringen fick många negativa kommentarer eftersom man ska inte fälla skogen, den Ålder och rörelsemönster Olika individers rörelsemönster skiljer sig kraftigt åt. Tydliga mönster kan dock urskiljas mellan åldersgrupperna som helhet. Femteklassarna rör sig målstyrt till platser nära hemmet. Man umgås huvudsakligen två och två eller i mindre grupper. Pojkar och flickor umgås för sig. I denna ålder har de flesta slutat att leka. Informella plaster är dock vanligare än bland andra grupper. Niondeklassarna rör sig inom revir där vägen är viktigare än målet. Man umgås huvudsakligen i grupp och målet med de aktiviteter man gör är att umgås.pojkar är generellt något mer fysiskt aktiva i sättet de använder utemiljön; skate och fotboll är populärt. Flickor promenerar, sitter och tittar på folk. Platser för aktivitet blir mötesplatser även för dem som inte själva deltar. Det finns därför ett behov av åskådarplatser. Gymnasieeleverna rör sig precis som femmorna målstyrt, men inom en större radie. Målpunkterna ligger långt hemifrån, ofta utanför kommunen. Man rör sig effektivt och använder kollektivtrafiken i hög grad. Man är inte beroende av gruppen på samma sätt som niorna. Gymnasisterna rör sig obehindrat på egen hand. 17

8 var fin att titta på. De kommentarer som eleverna lämnar om skogspartier är överlag positiva och i alla åldergrupper förekommer önskemål om att man inte ska bygga på skogen. Det bekräftades också i samtalen med eleverna. Tillgänglighet Barnen korsar sällan stora vägar eller andra barriärer för att komma till skogen. Barriärerna blir i praktiken ett mentalt avstånd och närheten minskar. Innehåll Innehållet är viktigt för att naturområdena ska nyttjas. Varierad, kuperad och välskött skog är populärast. Stora stenar, klätterträd, backar och egna hemliga platser är kvaliteter som drar till sig de yngre barnen. Bland ungdomarna är det i större utsträckning lugn och ro, motionsmöjligheter och naturupplevels som nämns. Där hållpunkter i form av exempelvis spår eller bad anläggs vistas fler i intilliggande naturområde. De populäraste naturområdena är just de med välutvecklade stigsystem eller som ligger vid vatten. Natur och skog var Fritid och fri tid Det märks att Täbybarnen har mycket inbokade fritidsaktiviteter. På frågan om sina favoritställen kom som första svar för många elever den byggnad där de hade träning, teater, etc. Många av deras aktiviteter krävde så specifika typer av anläggningar att det bara fanns några få i kommunen. För att ta sig till sina fritidsaktiviteter var många av barnen därför beroende av att få skjuts. oregelbunden kvartersstruktur hade barnen ibland svårt att hitta på kartan. De beskrev istället sina vägar genom topografiangivelser, Du vet man går upp för den där backen och sen går det neråt till vänster. Den tydligaste faktorn som påverkat barnens kartförståelse var ändå på vilket sätt de tog sig fram i kommunen. I klasser där många av eleverna fick skjuts dit de skulle var andelen elever med svårigheter att läsa karta högre än i övrigt. Beroendet av att få skjuts påverkade barnens svar även på andra områden. Täby har en hög andel friskolor med stora upptagningsområden där nästan alla eleverna kom med bil eller lokaltrafik. Särskilt i yngre klasser av den typen hade eleverna inte bara färre vägar att markera utan även färre platser att markera. I den yngre gruppen är den näst vanligaste favoritplatsen hemma hos en kompis och även när de rör sig ute så gör de det tillsammans i kompispar eller små grupper. När klasskamraterna bor i andra änden av kommunen inverkar det på hur mycket de rör sig i sitt hemområde. Även kring skolan hade de färre platser. De har bussar att passa eller blir hämtade av föräldrarna och kan inte dröja sig kvar eller ta en extra sväng på vägen hem. Kartförståelse och orientering I studien har merparten av eleverna haft lätt att översätta sina rörelser i verkligheten till kartbilden. Men variationen inom gruppen har ändå varit stor. I områden som Gribbylund, där planering har skapat slingrande gator och en mycket 18

9 Karta 2: Pojkar och flickor, Data uppdelat på Vägar, platser/favoritplatser, och Problem/önskemål 19

10 Pojkar och flickor Rörelsemönster viktiga. Bland tjejerna i nian dyker det också upp önskemål om att kunna titta på. En tjej nämnde att det inte fanns något på skolgården som lockade ut dem. Hon berättade att killarna gärna ville ha en skatepark och hon menade att det vore kul även för tjejerna då de kunde titta på killarna när de skatear. Detta önskemål från hennes sida kan tyckas märkligt när det i själva verket var killarna som efterfrågade en skatepark. Det finns dock en viktig sociala kvalitet i att kunna vistas vid sidan av en aktivitet som betraktare. På så sätt blir man en del av aktiviteten. Aktivitetsplatser har potential att fungera som mötesplatser även för dem som inte själva utövar aktiviteter. Därför är det viktigt att lägga in möjligheten att hänga eller chilla vid aktivitetsplatserna. Det blir en inbjudan till att vara med, men på dina egna villkor. Pojkar och flickors rörelsemönster skiljer sig inte märkbart åt. De individuella skillnaderna är betydligt större än mellan grupperna. Men vissa tendenser kan ändå anas. När det gäller områden har pojkarna markerat in fler och större områden som de vistas på. Detta kan bero på att pojkar generellt sett har varit mer frimodiga och mindre noggranna i sättet de ritade in områdena under datorintervjuerna. Men, det kan naturligtvis vara så att pojkars och flickors sätt att vistas skiljer sig åt. Det kan vara så att flickor är mer försiktiga i sättet de tar områden i anspråk medan pojkar har ett mer aktivt beteende i att ta platser i besittning. Eftersom flickorna i högre utsträckning tog upp otrygghet som ett problem kan det ha inneburit en begränsning för vissa att, i vart fall under kvällstid, ta större områden i anspråk. Däremot använder de samma vägar som poji övriga åldersgrupper skiljer sig inte pojkar och flickkarna, åtminstone dagtid. ors aktiviteter märkbart åt. Flyger radiostyrt plan. Pojke Jag brukar leka i parken med min lillebror. Flicka Trygghet Tjejer har generellt sett högre otrygghet än killar. Otrygga platser var exempelvis platser där folk samlades på kvällen eller tomma platser med dålig belysning (naturområden och skogspartier). Skillnaden märks i högstadie- och gymnasiegruppen. Aktiviteter Bland niondeklassare finns i vissa klasser en skillnad Cyklar i kullarna. mellan pojkars och flickors typ av aktiviteter. PojkarFlicka na utför uttalat fysiska aktiviteter- ex fotboll och skate medan flickorna umgås på annat sätt, genom promenader, gunga och strosa runt. För den här typen av aktiviteter, där det sociala samspelet är huvudpoängen är platser med lugn och ro där man kan bara vara Elevernas kommentarer till platser de brukar vara på. 20 Grilla korv och tälja med familjen. Pojke