Uppföljning Tillfällig mötesplats på Norrby Fjärrvärme
|
|
- Ingegerd Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning Tillfällig mötesplats på Norrby Fjärrvärme
2 Summering av tillfällig mötesplats fjärrvärme Bakgrund Borås Energi & Miljö, BEM arbetar för att skapa ett strategidokument som ska beskriva hur BEM vill bidra till att utveckla staden med avseende på fjärrvärmetjänster och svara upp mot Borås stads vision, Borås Syftet med arbetet är att Re-branda fjärrvärme, öka dess status och öka kunskapen, men framförallt ska arbetet resultera i ett strategiskt underlag vid beslutsfattande om uppvärmning. Som ett delprojekt finns att djupare förstå hur fjärrvärmen uppfattas av allmänheten och vilka möjligheter som kan skapas utifrån allmänhetens tankar och idéer. Detta delprojekt har genomförts inom ramen för Innovationsplattform Norrby. För att få in tankar/idéer/synpunkter från de boende i Norrby har det under december månad genomförts en tillfällig mötesplats. Fokus var på fjärrvärme men även hållbarhetsaspekter och avfallshantering i ett lite bredare perspektiv behandlades. Syfte Syftet med mötesplatsen var att få underlag för att kunna svara på frågorna: Vad vet invånarna om fjärrvärme? Vilka nyttor ser de (och vilka ser de inte)? Vad vet de om markvärme och andra tillämpningar av den? Vilka idéer och associationer får de av vad som kan värmas upp? Vad vinner de boende i Norrby på att veta mer om fjärrvärme? Mötesplatsen var också ett tillfälle att sprida information och kunskap om fjärrvärme. Tankesmedjor Inför den tillfälliga mötesplatsen genomfördes två tankesmedjor. En tankesmedja fungerar som en idéfabrik, där intresserade aktörer träffas och ser vilka nya och innovativa idéer som kan komma fram. Till tankesmedjorna bjöds olika aktörer in för att ge en bredd till diskussionen. Även om samtliga aktörer inte kunde vara med vid genomförande av den tillfälliga mötesplatsen så hölls alla informerade längs med vägen och gavs möjlighet att komma men input. Vid tankesmedjorna kom flera spännande idéer fram. Alla idéer gick inte att genomföra vid den aktuella mötesplatsen men kan tjäna som inspirerande underlag för framtida aktiviteter. Några av dessa idéer var: Tillfällig demonstrationsanläggning o Några enklare demonstrationsanläggningar som visar på fjärrvärme visas upp för att pedagogiskt demonstrera avfallets väg till fjärrvärme. Info i skolor för att samla in idéer från barn o Arbete för att samla skolungdomar från Borås och ge dem möjligheten att tänka kring vad de skulle vilja använda fjärrvärme till. 2
3 Utställningshall o En större utställning om fjärrvärme som kan vara inspiration till samtal om framtidens fjärrvärme. Deltagare vid de tankesmedjor som föregick den tillfälliga mötesplatsen: Camilla Axelsson Borås Energi och Miljö (Projektledare) Anna-Karin Schön Borås Energi och Miljö Hans Sjöberg Borås Energi och Miljö Lotta Johansson Navet Kristine Bayard Borås Stad Esmieel Sileh Mobile Info Center Ismet Xhemajli Mobile Info Center Masoud Jalilzadeh Marzoun Mobile Info Center Carl Sjölund Trendie Jonas Eriksson Trendie Bemanning under mötesplatsen: Anna-Karin Schön Borås Energi och Miljö Esmieel Sileh Mobile Info Center Ismet Xhemajli Mobile Info Center Carl Sjölund Trendie Jonas Eriksson Trendie Tidpunkt och Plats Mötesplatsen hölls utomhus på Norrby torg, vid korsningen Östgötagatan och Norrby tvärgata den 9:e december, kl Platsen valdes med utgångspunkt från innovationsplattformen och med hänsyn till anslutning av fjärrvärme. De medborgare som rör sig kring torget är främst boende i närliggande flerfamiljshus, som alla är anslutna till fjärrvärmenätet. Norrby torg är även en öppen yta med plats och flöde av människor. Dag valdes med hänsyn till att det är mer relevant att prata om uppvärmning under en kall årstid, och tiden bestämdes utifrån när de boende tänktes röra sig ute den tänkta dagen. Genomförda aktiviteter Med syftet att dela kunskap, samla in kunskap, synas och bjuda på fika, utformades mötesplatsen i fyra aktiviteter/moment. Mobile Info Center (MIC) o MIC bistod genom sin flexibilitet och mångfald och kunde informera om viktiga samhällsnyttor så som avfallshantering och brandsäkerhet. Vid detta tillfälle 3
4 hade de även med sig information om fjärrvärme i Borås, som de hjälpte till att sprida. Informationsmaterial om fjärrvärme o Mötesplatsen var utrustad med tydligt informationsmaterial om fjärrvärme. Det fanns, gatupratare, affischer, inspirationsbilder på fjärrvärme i offentliga miljöer, informationsblad som delades ut, samt en informationsfilm om fjärrvärme. MIC hade dessutom riggat ett demoexemplar av sopsortering. Samtal/intervjuer o Vid mötesplatsen samlades in tankar från de medborgarna som stannade till. Tankarna samlades in med hjälp av en semistrukturerad frågemall (se bilaga). Fika o För att få så många som möjligt att stanna till och prata så bjöd vi på ett enklare fika med kaffe, lussebulle och pepparkaka. Resultat Till mötesplatsen kom både män och kvinnor i blandade åldrar. En betydande majoritet av de besökande hade utländsk bakgrund. En utmaning vid mötesplatsen var språket, vilket underlättades av Mobile Info Centers närvaro och språkkunskaper. Intresset varierade i hur mycket information de var villiga att ta emot och även medborgarnas vilja att svara på frågor varierade. Många samtal började som en intervju men utvecklades mer åt att informera om fjärrvärme. Kunskapsdelning Det är svårt att bedöma kunskapsdelningen kvantitativt. De flesta möten var korta, medan ett par individer tog sig tiden att verkligen försöka förstå. Vissa människor ville inte prata men tog del av information från gatuprataren eller filmen. Kunskapsinsamling Ca 60 personer var där och interagerade och 21 intervjuer/samtal dokumenterades. En uppskattning är att lika många intervjuer gjordes utan att de av olika anledningar dokumenterades. Av de dokumenterade intervjuerna var en stor majoritet av de svarande boende på Norrby. Alla intervjuer följde inte helt frågemallen(se frågemall i bilaga). Totalt antal svar/fråga (dokumenterad) Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga
5 Det fanns beredskap för att det inte skulle komma in så många svar. Därför hade vi även en reflektionschecklista som vi använt oss av i efterhand för att fånga upp data från både ickeverbala svar som de nekande eller vet-ej svaren. Dessutom är det ett bra sätt att utvärdera mötesplatsen för att kunna utveckla formatet inför liknande event framöver. Reflektionschecklista: Var det många som kom? När kom de? Hur agerade de som kom? o Ville de ta emot information? o Ville de prata? o Ville de fika? o Kollade de på utställningen? Vilka frågor ställde de som kom? Vilka av våra frågor var svårast att svara på? Vet inte, Nej tack, Kan inte, osv är också svar Att inte kunna/vilja ställa upp på frågor ger också ett slags svar Analys Mötesplatsen analyseras med avseende på syftet och dess frågeställningar. Vad vet invånarna om fjärrvärme? Kunskapsnivån om fjärrvärme uppfattades som generellt låg på Norrby. Få visste vad de hade för uppvärmning hemma. Kunskapen om fjärrvärme utgår i samtliga fall från de deltagandes egna erfarenheter. De flesta av de svarande som relaterar till fjärrvärme gör det via uppvärmningen i sina hem, tex elementen. Åsikten kring fjärrvärme var därför ofta en direkt effekt av huruvida värmen fungerar och upplevs, men ingen av de vi träffade relaterade till fjärrvärmen ur ett systemperspektiv. Många förstod vitsen med sortering och även om kunskapen kring de svarta och vita påsarna generellt var god så var det få som kopplade den brännbara påsen som bränsle för fjärrvärmen. Det verkade också som att det var svårt att förstå att fjärrvärmen från Ryaverket inte går direkt in till den egna lägenheten. En av respondenterna berättade om ett avbrott och menade att det har varit fel på fjärrvärmen hos mig. Värmesystemet i huset, sorteringen, avfallsförbränningen och distributionen blir helt enkelt uppfattade som separata system och kretsloppstänket är det få som behärskar. Det fanns några undantagsfall. Några av dem vi träffade var pålästa och kunde koppla fjärrvärmen och utbyggnaden av Sobacken med stadens tillväxt. En annan person hade följt nyhetsrapportering om import av sopor och var orolig att Borås skulle importera sopor. Även om kunskapen om fjärrvärme var låg så möttes vi av ett engagemang för miljön och avfallssortering. Det tycks vara många som sorterar och det finns många åsikter kring just det. Flera hade synpunkter på att påsarna (de svarta och vita) ofta var slut i flerbostadshuset och att det saknades en återvinningscentral (ÅVC) i området. Avsaknaden av en ÅVC var uppenbar när flera personer såg sin chans att bli av med sitt sorterade avfall i Mobile Info Centers demonstrationskärl. 5
6 Ordet fjärrvärme var obekant för många även om de kände till fenomenet. Några av de som inte viste vad fjärrvärme var kunde ändå känna igen det när det förklarades. Många av de svarande hade inte svenska som modersmål vilket kan förklara detta. Vilka nyttor ser de och vilka ser de inte? De nyttor som ses med fjärrvärme är de nyttor som relateras till det egna hemmet, framförallt uppvärmning. Att det blir en behaglig temperatur, att det är enkelt och sällan några problem är frekventa svar. Samtidigt som de som var mindre positivt inställda till fjärrvärme nämner skäl som det blir Mobile Info Centers utställning med demonstrationskärl inte tillräckligt varmt. Några få pratade om miljönyttor, men aldrig på något djupare plan så att man förstod vad de menade. Systemperspektivet och samhällsnyttorna nämndes inte. Ingen reflekterade över alternativet att inte ha fjärrvärme och vad det hade inneburit. Att man kan göra el och fjärrkyla var det ingen som nämnde, eller för den delen ens frågade själva om. Vad vet de om markvärme och andra tillämpningar av den? De som kände till fjärrvärme hade sina associationer tätt kopplade till värmen i huset. Ingen hade funderat på att man kan värma annat än hus. De flesta hade inte tänkt på markvärme i Borås och de som noterat den hade inte kopplat den till fjärrvärme. Det var därför väldigt svårt att prata om nyttor och åsikter om detta. Vilka idéer och associationer får de av vad som kan värmas upp? Frågan blev abstrakt och med hänsyn till hur lite Norrbyborna reflekterat över uppvärmning av offentliga platser och objekt, var det väldigt svårt för dem att vara kreativa i denna fråga. De som svarade valde bara någon av de exempelbilder vi visad och endast en person hade en idé utöver bilderna. Hon föreslog en uppvärmd trappa. I samband med frågan visade vi några inspirationsbilder på uppvärmda platser och objekt (se bilaga, Inspirationsbilder uppvärmning). Reaktionerna på bilderna var intressanta att se för när det blev förklarat fick många respondenter en aha-upplevelse. Några blev inspirerade till att kolla in den varma bänken utmed Viskan i Borås. Några nappade och tyckte det borde byggas fler uppvärmda bänkar på Norrby. Det var aldrig från vår sida förväntat att det skulle dyka upp massa nya idéer inom detta område. Det är utmanande för en person med låg kunskap om systemet att på bara några minuter komma på en bra idé. 6
7 Vad vinner de boende i Norrby på att veta mer om fjärrvärme? Med större kunskap följer ett större engagemang. Det finns redan engagemang kring sorteringen, och således en grogrund att bygga vidare på. Med mer kunskap kan också onödiga frågor undvikas. Utvärdering av mötesplatsen Vi upplever att uppslutningen blev bra och i linje med förväntan. Människor kom i perioder och det märktes tydligt att om några var framme och pratade så blev andra nyfikna också. Uppslutningen var klart bäst mellan och efter avtog antal medborgare på torget snabbt. Några som kom var genuint intresserade av att förstå hur fjärrvärme går till. Andra såg ingen vits med att vare sig bli informerad eller intervjuad, Struntar i det, jag bor i bostadslägenhet, sa en boende. Att flera av de förbipasserande inte har svenska som modersmål påverkade en hel del. Flera tackade nej av just det språkliga skälet. Fikat var uppskattat och även om vi inte pratade med alla som fikade så hjälpte de indirekt till att skapa en attraktion kring mötesplatsen. Bildskärmen med videon om fjärrvärme var det bästa och mest effektiva sättet för att snabbt kunna förklara fjärrvärmesystemet. Det kom inte så mycket frågor från Norrbyborna. Antingen på grund av ett ointresse eller av en låg kunskapsnivå. Frågorna som kom handlade mest om de svarta och vita påsarna och huruvida de skulle kunna få fler påsar utdelade. Svåraste frågan att besvara var den sista i intervjumallen - om vad man själv skulle vilja värma i staden eller hos sig själv. Frågan är abstrakt och svår att relatera till utan inspirationsbilderna. Inspirationsbilderna hämmar samtidigt det fria tänkandet och begränsar och styr många idéer. En sådan fråga hade varit bättre om man därför presenterat konkreta förslag eller konkreta lösningar istället för imaginära idéer. Nyfikna människor som stannat till vid mötesplatsen 7
8 Bilaga intervjumall Inledningsfrågor 1. Kul att träffas, varför kommer just du förbi här? Bor du på Norrby? 2. Beskriv ditt intresse för energi och miljö Huvudfrågor 3. Vad vet du om fjärrvärme? I vilka sammanhang har du stött på fjärrvärme? 4. Vad tycker du om fjärrvärme? Bra Dåligt Avslutande frågor 5. Om du fick välja något hemma, på Norrby, eller i staden som kunde värmas, vad hade du värmt då? 8
9 Bilaga inspirationsbilder - Uppvärmning 9
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER Vad händer med det brännbara avfallet när vi har slängt det? Lär er mer om brännbart avfall och fjärrvärme genom att läsa sagan Flamman och det brännbara äventyret!
Området försörjs med värme från Ryaverket som distribueras via Alingsåsvägen
Nulägesbeskrivning Läge Norrby ligger centralt i Borås med närhet till både centralstation och citykärnan Det finns grönområden inom området men det ligger också nära grönområden utanför Norrby som t ex
Dokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Sammanställning av Medborgardialog om renhållningsordningen
1 (6) Visions- och utvecklingsnämnden för samhällets utveckling Anna Jandersson Utvecklingssekreterare 0302-52 12 20 Sammanställning av Medborgardialog om renhållningsordningen Under Bo- och energimässan
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Studentrapport från mitt utbyte
Studentrapport från mitt utbyte Partneruniversitet: Warszawa Universitet År/termin som du var på utbyte: VT19 Varför valde du att studera utomlands? Jag såg det som en möjlighet till att utvecklas, utmana
Linda Eliasson. Avfallsstrateg
Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Dokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Dokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015
Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.
Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.
10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många
INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR
INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR BAKGRUND Projektet Finska nu har som syfte att sätta fokus på flerspråkighet och minoritetsspråk i Sverige genom att lyfta fram det finska språket. Projektet
Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda.
Ordet symbios kommer från den biologiska symbiosen i naturen där två eller fler arter utbyter material, energi eller information på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. I en industriell symbios utbyter de
Det svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna
Det svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill
1 EN LITEN KAMPANJSKOLA. Några tips på hur du utformar en lyckad kampanj
1 EN LITEN KAMPANJSKOLA Några tips på hur du utformar en lyckad kampanj EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
2014-11-27 Energi och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo
Gyllene skräp festivalen MÄSSTITEL Gyllene skräp ORT Vadstena FRÅN DATUM TILL DATUM PLATS 2014-07-04 2014-07-04 Slottet Vadstena Energirådgivare Vadstena- Ödeshög Bild 1 Mässmontern Mässan Mässan är en
Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas
Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn..
Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn.. 1 www.europeanminds.com Metod 2 9 semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna är slumpmässigt utvalda,
S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?
? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5
Klimatbokslut 2014 Maj 2015
Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer
Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten?
Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten? Vårt utmaningsområde Hur kan vi öka den digitala delaktigheten hos datorovana? Vi Teknik Besökare Bilder: CC0 Affischer Annonser Olika nätverk Personliga
Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012
Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får
Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Swarmsweep GATUAKTIVITETER. Dela ut flyers, samla in pengar och prata med människor
GATUAKTIVITETER Dela ut flyers, samla in pengar och prata med människor Här är några konkreta tips på hur du kan jobba med direktmarknadsföring på plats. Du har säkert sett dem redan, de olika insamlingsmänniskorna
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
S K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (6) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Giltig t.o.m. 2009-12-31 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Orion och Torsgränd Här får du en spännande och lustfylld resa i lärandet
Vinna väljarna. Samtal för samtal.
Vinna väljarna. Samtal för samtal. Människor påverkar människor. När vi ska bestämma oss för något, gör vi det nästan alltid genom att prata med någon vi litar på eller någon vi får förtroende för. Det
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Förskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Konsumentens val av elbolag och behov av information. Åsa Thelander Lunds universitet
Konsumentens val av elbolag och behov av information Åsa Thelander Lunds universitet Bakgrund Ett av fyra delprojekt inom ELAN-projektet Energikonsumtion och köpbeslut styrande faktorer och agerande Projekten
Utbildning i metoder för Medborgardialog
Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober
Arbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering
är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en
Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund
Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr
Kvalitetsredovisning 2012
Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor: 2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Lo och hennes familj. En dag när Lo är på väg hem från träningen ser hon sin pappa sitta på en restaurang och hålla en främmande kvinnas hand.
Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret
Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån
Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
Borås en stad som växer
Borås en stad som växer Mindre orter 8% Landsbygd 10% Service orterna 17% 110 000 invånare (2016) Borås tätort 65% Borås Stad imorgon 30 000 fler invånare 2035 Kraftigast tillväxt i staden och i serviceorterna.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Hej studerandemedlem i FUF
1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka
Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar
1 Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 2012-06-11 Projektets premiärdagar inledande utbildningstillfällen med fokus på två av målgruppens mest efterfrågade utvecklingsområden ägde
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Klimatdialog 2010 LYSEKIL
Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring
Kvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009
Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar
Policy. Integrationspolicy
Policy Integrationspolicy 1 Styrdokument Handlingstyp: Översyn av policy för integrationsarbetet Diarienummer: KS/2017:749 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2018-09-03 90 Dokumentansvarig:
Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg
Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Deltagare: Pia Aspegren Jonas Hallberg Bertil Jonsson Anita Gyllensten Ritva Lidskog Marie-Louise Bengtsson Camilla Axelsson Albin Andersson
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Några tips på hur du utformar en lyckad kampanj
Några tips på hur du utformar en lyckad kampanj EN LITEN KAMPANJSKOLA 1 EN LITEN KAMPANJSKOLA KAMPANJENS UTFORMNING Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad
HF LEQ. Antal svar: 23
HF - LEQ : GRUPPTILLHÖRIGHET Denna version av enkäten används om kursen har inkluderat olika grupper av kursdeltagare. Du bör då ha fått information om vilken grupp du ska välja nedan. Välj din grupp i
Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013
förskolan solrosen reviderad juli 2013 Traditioner kring och jul Sammanslagning av förskolor Projektarbetet återupptas Utvärdering av hösten Projektarbete Projektperiod Projektarbete Traditioner kring
Hemsidans betydelse inom förskolan
Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,
Bygg och bo energismart i Linköping
Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar Moa och Lina som ska ta hästarna i stallet till hagen över sommaren. Lina ska ta hand om Gullan, som ligger ner i sin box och är trött. Lina pratar
Lidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Inspirationsseminarium
Förändring och utveckling ett konstant tillstånd Inspirationsseminarium Förändring och utveckling ett konstant tillstånd Stockholm 20-22 februari 2012 Presentationer vid borden (5 minuter) Namn Myndighet/position
Presentation av Grön Flagg Frisörprogrammet
Presentation av Grön Flagg 2016-2017 Frisörprogrammet NÄRMILJÖ: Natur - Kultur - Arbetsmiljö (Källsortering, Miljöavfall och Respekt) HVFR16a Åk 1 Mål - Närproducerad frukost. Studiebesök på museum. Att
Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson
Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson Motionera med mera Sammanfattning Vi har valt att skapa en tjänst. Tjänstens syften är att minimera energiförbrukningen
Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Skellefteå kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Skellefteå kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Skellefteå kommun Våren
Utbildningskontoret. Gilla SYV!
Utbildningskontoret Gilla SYV! Jeanette Holm, klasslärare åk 1-3 Terese Andersson, lärare svenska/svenska som andra språk åk 7-9 Lotten Johansson, studie- och yrkesvägledare SYV i undervisning kan bidra
En förskola på kristen grund
En förskola på kristen grund Arbetsplan 2018-2019 Innehållsförteckning 1. Värdegrund 2. Organisatoriska förutsättningar 3. Pedagogiska förutsättningar (byta rubrik) 3.1 Miljö och material 3.2 Ett utforskande
Ståthållaregatan 35 Kalmar. 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332
Stensbergs förskola Ståthållaregatan 35 Kalmar 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332 Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Naturvetenskap och teknik genom experiment, upplevelser, laborationer
Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Några frågor om dig själv
Några frågor om dig själv C Vi ber dig besvara frågorna om din hemkommun, KOMMUN. Har du flyttat till en annan kommun efter den DATUM vill vi att du besvarar frågorna rörande din tidigare hemkommun. Fråga
Integrationsträffar för unga
Integrationsträffar för unga en kortguide för föreningar Sverok Västerbotten Här kommer en föreningsguide för att arrangera träffar för asylsökande ungdomar, och vad som kan vara bra att tänka på som
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
EN GUIDE AV. Gör succé på arbetsintervjun våra bästa tips!
EN GUIDE AV Gör succé på arbetsintervjun våra bästa tips! EN GUIDE AV Inledning Dags för nytt jobb? Arbetsintervjun gör det möjligt för din framtida chef att säkerställa din kompetens och avgöra hur du
Bakgrund och frågeställning
Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags
SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper
Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna
Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Studiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Processledar manual. Landsbygd 2.0
Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det
Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt
Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt A. Förutsättningar och strategiska verktyg 1. Organisation
Samhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Producenten Administratör eller konstnär?
Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?
Storyline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN
Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över
FOKUSGRUPP UNGDOMAR DOKUMENTATION
FOKUSGRUPP UNGDOMAR DOKUMENTATION Tisdagen 26 maj 2015 kl 17 19 hölls ett första möte med fokusgruppen för ungdomar. Gruppen hade satts ihop med hjälp av ungdomsgården Musteriet och bestod av sex ungdomar
Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.
Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Handbok Online Innehåll 1 Introduktion... 1 1.1 Facebook och blogg - samspelet...