Rapport från studieresa april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg"

Malin Sundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Rapport från studieresa april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Deltagare: Pia Aspegren Jonas Hallberg Bertil Jonsson Anita Gyllensten Ritva Lidskog Marie-Louise Bengtsson Camilla Axelsson Albin Andersson Erik Ljungar Anna-Karin Schön Linda Elisasson Staffan Marklund Kristina Axelsson Dzenan Ganic Miljöförvaltningen Stadskansliet, Borås Stad Samhällsbyggnad, Borås Stad SDF Väster SDF Väster administrativ chef SDF Väster Områdeschef kultur/fritid/förebyggande Borås Stad SP Högskolan i Borås Borås Energi och Miljö AB Borås Energi och Miljö AB Trivalia AB Samhällsbyggnads-förvaltningen Arbetslivsförvaltningen

2 Köpenhamn Smart Cities Kim Spiegelberg Larsen, Smart City Senior Advisor Kim Spiegelberg Steltzer är en av initiativtagarna och en av projektledarna i Smart Cities, Köpenhamn. Under vårt besök berättade Kim om den utveckling som staden har haft och vilka projekt man har arbetat med: Världens bästa stad för cyklister. Köpenhamn har som mål att bli världens bästa stad för cyklister. För att uppnå detta arbetar man en prioriterad cykelfil genom hela Köpenhamn, möjliggör för bra cykelparkering, arbetar med intelligent biking för att få cyklister att komma fram så snabbt som möjligt. Detta skall leda till att minst 50% av de boende i Köpenhamn cyklar till arbetet. Intelligent biking Big data för en stadsutveckling uppbyggd på fakta. Köpenhamn fokuserar för tillfället på arbetet med big data för att bygga upp en stad med tillgång till aktuell data som kan användas i stadens dagliga liv. Genom fri internetåtkomst i stora delar av staden så ges stadens invånare möjlighet att parkera bilen på rätt plats, undvika trafikarbeten och stopp i trafiken m.m. Copenhagen Solutions Lab. Köpenhamn har även initierat ett arbete med ett solutions lab, vilket innebär att man har möjlighet att testa nya lösningar direkt, i en mindre utvald del av staden. Som till exempel, smart parkering, smart avfallshantering, förändring i cykelbelysning under natten m.m.

3 Köpenhamn MindLab Kit Lykketoft, Deputy Director at MindLab Kit Lykketoft sitter i ledningen på MindLab som är ett utvecklingslab finansierat av danska regeringen, ett flertal departement samt Odense kommun. MindLab arbetar inom tre olika områden social research, public administration och design. Alla projekt som MindLab åtar sig är förutbestämda av styrelsen. Styrelsen består av finansiärerna. 95% av projekten har således fokus på någon av finansiärernas verksamhet. Till stor del handlar MindLabs arbete om att undersöka konsekvenser av införandet av nya policys i staden. Istället för att politiken eller staden gissar så arbetar man istället med verklig analys och prototyping för att förutse framtiden, eller analysera en redan införd policy. Ett konkret och tydligt sätt att arbeta med utveckling. MindLab arbetar med en modell för projekt som består av fyra olika huvuddelar. Den första delen i alla projekt innebär att måste man undersöka vad man har för kunskap. Vad vet vi idag, hur ser det egentligen ut, vad är det för saker vi tror men inte vet? etc. Efter nulägesanalysen/kunskapsfasen så övergår alla projekt i en analysfas där man söker efter insikter och mönster i beteende och struktur. Efter analysfasen så arbetar man med en syntes där man sätter ihop en lösning utifrån nuläget och analysen. Syntesen övergår sedan i genomförande och implementation ute i de olika organisationerna, samtidigt som man oftast arbetar med uppföljning av projektet i flera år framöver. Alla projekt dokumenteras noggrant. Alla MindLabs projekt dokumenteras noggrant och i princip alla intervjuer filmas för att ge möjlighet till bästa data samt möjlighet att följa och se förändring. Detta möjliggör för flera att ta del av intervjuerna samt att MindLab har möjlighet att bygga upp en kunskapsdatabas utifrån de olika intervjuerna och dess utförande i förhållande till resultat.

4 Malmö Stadsutveckling Hyllie Magnus Alfredsson, Projektledare för Hyllies utbyggnad Utbyggnaden av Hyllie har funnits i Malmö Stads planer sedan 60-talet, men det var först i samband med beslutet om citytunneln som utbyggnadsplanerna på riktigt började. Utbyggnaden av Hyllie är starkt kopplad till Malmö Stads målsättning att bli världsbäst på hållbar stadsutveckling till år Transporten i fokus. En stor anledning till utvecklingen av Hyllie är den station som numera befinner sig mitt i Hyllie centrum. Stationen innebär en knytpunkt såväl mot Öresund som in mot centrala Malmö. Hyllie station är kärnan för utvecklingen av stadsdelen och var det enskilt viktigaste beslut som möjliggjorde utvecklingen av Hyllie. Idag har Hyllie ett stort cykelgarage, parkeringshus och andra smarta transportlösningar och är en av Malmös största knutpunkter. Aktörer som vågar satsa. Som en del i utvecklingen av Hyllie valde man tidigt att satsa på stora attraktioner som kompletterar utbudet i Malmö. Detta ledde till kontakt och samarbete med flertalet stora aktörer, som tillslut gav Malmö Malmö Arena, Sveriges största shoppingscenter Emporia samt Malmömässan. Efter den första vågen av stora aktörer som satsade i Hyllie följde sedan ett flertal aktörer som vågade satsa på allt från handel till bostadsutveckling.

5 Helsingborg H+ Jens Gille, Miljökordinator H+ Anders Landsbo, Projektledare H+ Marinette Hagman, FoU-chef NSVA Helsingborgsbesöket fokuserade på stadsutvecklingsprojektet H+ som syftar till att bygga upp en helt ny hållbar stadsdel i södra hamnen Helsingborg. Projektet syftar till att utveckla fyra olika stadsdelar inom Helsingborg: Oceanhamnen, Bredgatan-området, Husarområdet samt Gåsebäck. Projektet startades runt 2010 och planeras att hålla på fram till Under dessa år vill han bygga ca 5000 nya bostäder, 5-6 förskolor, 2 grundskolor, samt en verksamhetsyta om ca m 2. Projekttävlingen Imagine Helsingborg, Under 2008 genomfördes en projekttävling där man frågade efter idéer på hur man skulle utveckla den nämnda stadsdelen. Bland annat kom då idéer om att knyta ihop en blå-grön förbindelse som mynnar ut i Oceanhamnen samt hur man skulle integrera den nya stadsdelen med övriga Helsingborg. Ett av projektets viktigaste syften var att skapa en hel stad utan några uppdelningar mellan söder och norr. Den 5 T:na. Som en del i det strategiska utvecklingsarbetet tog man fram 5 T:n som vägledning i arbetet. -Talang som bejakar kreativiteten -Teknologi som bejakar nya och innovativa idéer -Tolerans som strävar mot mångfald i allt -Tid som syftar till att alla i H+ skall ha tillgång till vardagen inom 600 m -icke Tillrättalagt vilket syftar till att man måste våga gå utanför nuvarande strukturer och ramar. Samarbetet inom EVAA (Energi, Vatten, Avlopp och Avfall) Som en del i utvecklingen av H+ så skapades ett samarbete mellan Öresundskraft, NSR samt NSVA. Dessa tre bolag arbetar med att skapa en energineutralt H+ genom arbete med innovativa lösningar så som avfallskvarnar, svartvattensystem, innovationstävlingar, miljöpedagogik och beteendepåverkan.

6 Slutsatser från resan Det var inspirerande att ta del av MindLabs arbete och deras metoder för användarinvolvering. Man arbetar med verklig analys och prototyping för att förutse framtiden eller att analysera en redan införd policy. Ett liknande arbete utför man i Köpenhamn Solutions lab. Där samarbetet med stadens förvaltningar, lokala och internationella företag samt kunskapsinstitutioner skapar förutsättningar för att testa nya idéer, tekniker och lösningar på verkliga urbana utmaningar och skapa nya sätt att förhålla sig till stadsplanering och den byggda miljön. Man gör det i liten skala innan man inför förändringar i hela staden. När det gäller Borås Stad skulle det vara intressant att utveckla ett tätare samarbete med Borås Stad/Borås Energi och Miljö och SP när det gäller metoder för användarinvolvering (kopplat till t.ex. medborgardialog, arbete med fokusgrupper, etc), även efter projekttiden. I Hyllie i Malmö var det intressant att följa stadsdelens uppbyggnad och utveckling runt stationen som förbinder Citytunneln med spår vidare till Danmark. Man utgick från stationen och bygger en attraktiv stadsdel med handel, kontor och bostäder. Kan man använda deras erfarenheter avseende Götalandsbanans dragning i Borås. Kan Norrby kan bli en stadsdel där Centralstationen har stort inflytande med allt vad det kan leda till avseende integration. När det gäller innovationsprocessen så kan man hämta inspiration från H+ innovationstävling (projekttävling). Skulle man kunna göra något liknande i Borås? Presentationen av processen och de innovativa tekniska lösningarna avseende vatten, avlopp och avfall var mycket intressant. Det blir intressant att följa utvecklingen när det gäller byggnationen i Oceanhamnen. /Staffan Marklund Trivalia, Anna-Karin Schön BEM, Linda Eliasson BEM, Camilla Axelsson Borås Stad

Relevanta dokument

Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar

Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar Presentation på Skånes miljömålskonferens 2015 Jens Gille 2015-03-20 H+ På agendan Samverkan mellan kommunala bolag och staden på