Krisperspektiv. Några inledande ord Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare INNEHÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krisperspektiv. Några inledande ord Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare INNEHÅLL"

Transkript

1 Krisperspektiv Ett nyhetsbrev från Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) vid Försvarshögskolan INNEHÅLL Forskningsfronten Internationell utblick Nyheter i korthet CNDS Referensgruppen Personalnytt Publikationer Konferensbidrag Kontaktuppgifter Några inledande ord Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare Vi har en långkörare i vårt civila program i krishantering på Försvarshögskolan: magisterkursen Political Psychology. Den utvecklades för många år sedan av herrar Sundelius och Stern och vi är många som sedan gjort skäl för brödfödan där. Kursen fokuserar på grupper i policy processer, ledarskap, känslors påverkan på beslutsfattande och en massa annat kul. Men jag slås varje år av att ett seminarium toppar de andra i engagemang: det som handlar om byråkratipolitik eller insikten om att förvaltningens uppdelning i myndigheter och departement leder till konflikter och samverkansproblem som försvårar en effektiv styrning, särskilt i krissituationer. Å ena sidan tycker många från studenter till luttrade praktiker att det är luddigt och svårt att se hur kunskap om byråkratipolitik kan leda till en större förståelse av hur policy skapas. Å andra sidan tycks i princip alla vara överens om att det är ett reellt problem som påverkar samhällets förmåga att lösa gemensamma problem. Framförallt brukar de som befolkat våra offentliga organisationer erkänna att, jo, det finns nog ett drag av irritation mot de på andra sidan gatan eller en trappa upp och möjligen har den någon gång tillåtits påverka något litet ärende (men givetvis inte ett som jag själv hanterade). Jag brukar dock hävda att det är alldeles för enkelt att dra växlar på lite professionell motvilja. Jag tror till och med att de sätt på vilka våra tjänstemän och -kvinnor socialiseras in i sin yrkeskår kan vara en stor styrka och källa till såväl gemensam kunskap inom enheter som synergier mellan dem. Vi funderar därför starkt på att låta detta tema färga en del av den forskning om organisationer i samverkan som vi nu inlett. Åtminstone kan vi ju få höra ett och annat som förgyller forskartillvaron, och möjligen har myntet, även i detta avseende, två sidor... 1 Krisperspektiv december 2013, nr 11

2 Forskningsfronten Forskningsanslag för studier av ledning och samverkan vid kriser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satsar 29 miljoner kronor de närmaste åren till två forskningsprojekt som koordineras av Försvarshögskolan, varav ett på CRISMART. Forskningen ska ge ökad kunskap om effektiv ledning och samverkan vid kriser. I dagens komplexa samhälle är det en utmaning att skapa fungerande ledningsfunktioner där människor, organisationer och teknik kan samspela och där resurser används effektivt. För att hanteringen av kriser, olyckor och andra händelser i samhället ska fungera behövs mer kunskap om ledning och samverkan. -Även om mycket gjorts för att höja kunskapen på detta område saknas delar för att helt förstå förutsättningarna för effektiv ledning och samverkan vid kriser och stora påfrestningar. Det är därför med stor tillfredsställelse vi nu kan starta två viktiga kunskapsspår och ta viktiga kliv framåt i vår förståelse av denna förmåga, säger Per Sundström, forskningschef på MSB. Projektet Governing for societal resilience, som samordnas av CRISMART, kommer att studera effekter av samverkan i nätverk vid krishantering samt vilka faktorer som påverkar samarbete mellan organisationer. Projektet är indelat i två delar. Den ena fokuserar på samarbete, konkurrens och konflikt inom och mellan organisationer i kriser. Det avser undersöka hur olika faktorer påverkar organisatorisk samverkan i kriser, och leder antingen till samarbete eller konflikt. Denna del av projektet bygger på tidigare forskning om generiska mönster av samarbete och konflikt i kriser och utgör söker svar på frågan om effekterna av formella och informella arrangemang av ledarskap, beslutsenheter, interaktionsstruktur, incitament och band till intressentsamarbetsmiljö på kriser. Den andra delen i detta projekt fokuserar på nätverksstyrning i kris och avser undersöka ett antal regionala och nationella initiativ som strävar efter att stärka sådana styrningskonstellationer. Myndigheter på alla nivåer har mandat för att främja samverkan mellan berörda aktörer för olika tänkbara kritiska händelser och nödsituationer. Utöver dessa uppdrag är många mycket medvetna om de förväntningar som uppstår i kris på att visa ledarskap" och acceptera centralisering av beslutsprocesser. Nätverk är konstruerade för sådana ändamål, ofta inom ramen för det vardagliga, och har krediterats med ökad kommunikationseffektivitet, interorganisatorisk medvetenhet och resurseffektivitet. Inom ramen för denna del av projektet kommer fallstudier av nätverken och interaktionsprocesser genomföras för att för att identifiera vad som gör dem effektiva i kris. Det andra projektet, Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv, koordineras av Ledningsvetenskapliga avdelningen på FHS och kommer att utveckla kunskap för framtidens ledningskoncept samt ta fram metoder för att analysera och utvärdera ledning och samverkan. De två projekten har planer på konkret forskningssamarbete. -Forskningsprojekten är strategiskt viktiga för Försvarshögskolan, samtidigt som vi ser fram mot ett ökat samarbete med MSB, säger Romulo Enmark, rektor på Försvarshögskolan. -Med dessa båda projekt skapas ett unikt kompetenscenter runt Försvarshögskolan som vi tror kan driva lednings- och samverkansforskningen framåt under lång tid, säger Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare vid CRISMART. 2 Krisperspektiv december 2013, nr 11

3 Forskningsfronten Katastrofriskreducering och samverkan i Turkiet Helena Hermansson* I Sverige inrättades år 2009 Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) då Krisberedskapsmyndigheten (KBM), Statens räddningsverk (SRV) och Styrelsen för Psykologiskt försvar (SPF) slogs samman till en myndighet. Samma år gjordes en liknande manöver inom det Turkiska krishanteringssystemet då Myndigheten för Katastrof- och Krisberedskap (AFAD) inrättades. Tre myndigheter med ansvar för katastroffrågor slogs samman med avsikten att förbättra samverkan och koordinering mellan samhällets kris- och katastrofhanteringsaktörer, som saknats i tidigare katastrofer. Har skapandet av AFAD lett till en ökad samverkan mellan det turkiska samhällets krisaktörer? Källa: Ramazan Fani Turkiet är ett av världens mest utsatta länder när det kommer till risk för jordbävningar. 96 procent av landets yta och 98 procent av befolkningen bedöms vara hotade (Karanci 2013). År 1999 drabbades de nordvästra delarna av Turkiet, däribland Istanbul, av den värsta jordbävningen i landets moderna historia. Jordbävningen resulterade enligt officiell statistik i att över människor miste livet (USGS) och den direkta kostnaden för jordbävningen har beräknats till mellan 9 och 13 miljarder amerikanska dollar (Özerdem & Barakat 2000). Jordbävningen blev en väckarklocka och ledde till många förändringar i det turkiska krishanteringssystemet, som bland annat syftade till att komma till rätta med observerade brister inom samverkan och koordinering (HFA National Progress Report ; Karanci 2013). En förändring som gjordes var att slå samman tre myndigheter med ansvar för kris- och katastroffrågor till en. De myndigheter som lades ner var The General Directorate of Turkish Emergency Management, som tillhörde Turkiets motsvarighet till regeringskansliet, The General Directorate of Civil Defense, som tillhörde inrikesministeriet och The General Directorate of Disaster Affairs, som tillhörde Ministry of Public Works and Settlement. Förändringarna som gjordes kan enligt AFAD sammanfattas med ökad koordinering, ökad decentralisering och mer makt till lokala myndigheter (Kuterdem 2010). Den nya myndigheten, AFAD, ligger under regeringskansliet. Har då skapandet av AFAD bidragit till en ökad samverkan mellan det turkiska samhällets krisaktörer? För att besvara frågan studeras samverkan mellan aktörerna i det turkiska krishanteringssystemet under responsen efter jordbävningarna i Van och Erciṣ den 21:e oktober och 9:e november Jordbävningarna var de första stora naturkatastrofer som drabbade landet sedan AFADs tillkomst. Under sju veckor i oktober och november 2013 intervjuades 25 aktörer i Ankara, Istanbul och Van, som alla var involverade i responsen efter Van och/eller Erciṣ. Aktörerna representerade både statliga och civilsamhälleliga aktörer på lokal och central nivå. Även turkiska experter och forskare återfinns i materialet. Omfattande strukturella förändringar efter storskaliga kriser är ingen nyhet, men de är tämligen ovanliga. The Department of Homeland Security s skapande efter terroristdåden i USA 2001 är ett exempel. I den miljö av ifrågasättande (av exempelvis legitimitet, policys, mål, organisationer) som ofta uppstår efter kriser får förändringsbenägna aktörer större utrymme (Birkland 2009). Fortsättning nästa sida 3 Krisperspektiv december 2013, nr 11

4 Forskningsfronten Krishanteringsforskare är dock inte övertygade om att sådana omorganiseringar och sammanslagningar förbättrar situationen (e g Boin och t Hart 2010). Förutom att strukturella förändringar medför enorma kostnader och att de ofta leder till en period av osäkerhet, som snarare riskerar att försämra än förbättra förmågan under övergångsperioden, hävdar Boin och t Hart (ibid.) också att sammanslagningar blir fruktlösa om man inte lyckas integrera de olika kulturer som nu skall samsas under ett tak. En preliminär analys av intervjumaterialet ger dem delvis rätt. AFAD har, åtminstone inte hittills, lyckats lösa koordineringsproblemen mellan samhällets olika aktörer med ansvar för kriser och katastrofer. Orsakerna till det är dock fler än de som Boin och t Hart (ibid.) nämner och förklaringar finns delvis att finna i politisering, byråkrati och svaga lokala nivåer, vilket utmärker Turkiets administrativa system (Unlu et al. 2010). Det är här inte möjligt att redovisa samtliga brister men ett exempel är avsaknaden av legala och ekonomiska förutsättningar vilket leder till att länken mellan den centrala och lokala AFAD blir otydlig. Centrala AFAD täcker endast de lokala AFAD-organisationernas personalkostnader. Övriga kostnader täcks utav den provinsiella guvernörens budget. Detta resulterar i att de lokala AFAD-organisationerna sitter i knät på guvernören. Guvernören utses av inrikesministeriet och är därmed inte är politiskt oberoende. Under hanteringen av jordbävningen i Van ledde detta exempelvis till att den provinsiella krisledningens (guvernörens och AFADs) aktiviteter inte koordinerades med kommunens och borgmästarens (på grund politisk oenighet). Information delades heller inte mellan dessa aktörer. mellan oss och guvernören. Det finns också exempel på oklara roller mellan AFAD och guvernören under hanteringen av jordbävningens konsekvenser. Till exempel är det enligt lag lokala AFAD som skall leda den provinsiella krisledningen men då de lokala AFAD-organisationerna saknar resurser, utrustning och kvalificerad personal sekonderas personal ifrån AFADs huvudkontor i Ankara. Enligt AFAD i Ankara skall då ledarskapet för krisledningen delas mellan AFAD och guvernören. Däremot uppger de intervjuade att det var guvernören som bar ledartröjan. Hade AFAD varit den självständiga och opolitiska myndighet som den är tänkt att vara hade det å ena sidan varit lättare att integrera fler aktörer, som exempelvis kommunen i hanteringen av jordbävningarna. Å andra sidan har flera av de intervjuade vittnat om att det i Turkiet krävs statlig auktoritet [läs politisk] för att få gehör eller nå resultat. Det råder således tvivel kring huruvida aktörerna i krisledningen hade lyssnat till en oberoende AFAD-tjänsteman utan kopplingar till staden: Guvernören är viktig för staden, det är inte AFAD. Integreringen av kulturer är, som Boin och t Hart (2010) nämner, också ett problem, kanske främst på central nivå, vilket också får följder för koordineringsarbetet, som en intervjuperson beskriver: Att vi inte har en fungerande intern koordinering under normala omständigheter påverkar såklart vår förmåga att koordinera på plats i ett katastrofområde negativt. En person ur kommunens krisledning menar att: -Den huvudsakliga krisen under krishanteringen var samverkan mellan guvernören, AFAD och oss. Vi kunde inte samverka. De ville inte samverka med oss och vi ville inte samverka med dem. Så där fanns en kris i krisen. Så när organisationer kom hit för att hjälpa till efter jordbävningen delades de upp AFAD i Van. Källa: Helena Hermansson. Fortsättning nästa sida 4 Krisperspektiv december 2013, nr 11

5 Forskningsfronten Samtidigt bör förväntningarna på AFAD vara realistiska. Kulturerna inom AFAD har fortfarande inte integrerats helt, och AFAD saknar ännu erfarenhet och expertis. Men att hävda att omstruktureringen för den sakens skull har varit utan resultat för samverkan och koordinering vore en felaktig slutsats. När jordbävningarna inträffade hade AFAD existerat i 2,5 år. Trots den unga organisationen och trots att den verkar inom ett oerhört komplext frågeområde i ett oerhört omständligt och svårnavigerat politisk-administrativt system, där samverkan är långt ifrån en självklarhet, finns det indikationer på att sammanslagningen ändå gett vissa resultat: Efter jordbävningen i Van underlättade AFADs centrala krisledning samverkan och koordinering mellan centrala aktörer, vilket ledde till att SAR-team nådde Van inom två timmar. Med det tidigare systemet kunde detta ta flera dagar eftersom kontaktvägarna var längre och systemen fler och byråkratin därmed mer omfattande. AFADs centrala krisledning består av representanter från ministerierna, försvarsmakten, polisen etc. och därför gick det snabbt att koordinera alla aktörer och deras förmågor och resurser samt att få överblick över de lokala behoven. Många av de intervjuade talar om fördelarna med att det nu bara finns ett huvud, och hur det när det kommer till koordinering alltid är bättre med ett huvud än tre. I nuläget koordinerar AFAD även arbetet med att ta fram en nationell responsplan. Även om arbetet sägs sakna regelbundenhet samlar det statliga aktörer och institutioner kring en diskussion om hur de ska arbeta tillsammans under kriser. AFAD har identifierat 28 sektorer som hanterar olika delar i en kris (t.ex. första hjälpen, NGOs, transport och logistik) och nu görs en resursinventering för att kartlägga vad aktörer verksamma inom dessa sektorer kan tillhandahålla för personella och materiella resurser i händelse av kris. Arbetet har också lett till diskussioner om gränsdragningar för mandat, roller och ansvar: vissa uppgifter anser ingen att de har ansvar för medan det i andra frågor finns flera organisationer som anser sig ha huvudansvaret. Att identifiera samverkansaktörer och träffas och diskutera roller och ansvarsfördelning innan något händer borgar för bättre förutsättningar att hantera nästa katastrof. Att endast fokusera på samverkande aktörers externa resultat, det vill säga om de hanterar en faktisk kris enligt bästa tillgängliga kunskap, kanske inte är tillräckligt för att få en nyanserad bild av och förståelse för det arbete som bedrivs inom och mellan organisationer. Belysas bör också samverkande aktörers interna resultat och processer, det vill säga om de exempelvis lyckats skapa tillit eller uppnått ökad kunskap om de aktörer som ingår i samverkan (Mandel & Keast 2008). Skapandet av AFAD har hittills åstadkommit fler interna än externa resultat för samverkan. Förhoppningsvis kommer dessa interna resultat att ha en positiv inverkan på hur samhällets krishanteringsaktörer kommer att agera efter framtida kriser. Att Turkiet kommer att drabbas av katastrofer står utan tvivel. Frågan är om det turkiska krishanteringssystemet genom skapandet av AFAD kommer att stå bättre rustat att hantera dem? * * * *Helena Hermansson är analytiker på CRISMART samt doktorand vid CNDS och statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Faktaruta I HFA-rapporter rapporterar stater om sina framsteg inom implementeringen av Hyogo Framework for Action - en tioårsplan (antagen av FN:s Generalförsamling 2005) som syftar till att reducera förekomsten av naturkatastrofer. Van och Erciṣ ligger i sydöstra Turkiet på tio mils avstånd. Intervjuerna genomfördes under oktober och november Krisperspektiv december 2013, nr 11

6 Nyheter i korthet Bild av Toshiko Kikkawa tagen av Viktoria Asp. Seminarium om Fukushima och kriskommunikation I juni gästades CRISMART av professor Toshiko Kikkawa. Kikkawa är professor i organisationspsykologi vid Keio University i Tokyo. Hon är en av Japans mest ansedda forskare inom risk och kriskommunikation. Den 20 juni höll Kikkawa ett seminarium och en workshop på FHS. Under seminariet berättade Kikkawa om japanska erfarenheter från Fukushimakrisen i mars 2011 från ett kriskommunikationsperspektiv. Under den följande workshoppen genomförde hon en demonstration av spelet Crossroads. Spelet är baserat på intervjuer utförda under fältarbete efter jordbävningen i Kobe Kikkawa utvecklade ursprungligen Crossroads som en tabletopövning för yrkesverksamma inom katastrofberedskap. Under årens lopp har spelet använts i många sammanhang och därigenom även utvecklats till ett spel för allmänheten. Föreläsning i Argentina Den 4 juli besökte Susann Ullberg Buenos Aires och det argentinska sätet för det latinamerikanska samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet FLACSO för att hålla en föreläsning om sin forskning om återkommande översvämningar, socialt minne och sårbarhet i den argentinska staden Santa Fe. leda under svåra förhållanden under fyra dagar i september på Hesselby slott. Kursen som riktar sig till högre chefer och tjänstemän inom privat- och offentlig sektor syftar till att öka deltagarnas förmåga att samverka och leda under en allvarlig kris eller påfrestande förhållanden. Under de fyra dagar som kursen genomfördes fick deltagarna, både genom teori och praktik, utbildning i krishantering och om faktorer som påverkar individers och organisationers förmåga att agera under svåra förhållanden. Kursdeltagarna fick även möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Vid denna kursomgång genomfördes bland annat en halvdagsövning med strategisk fokus på krishantering först på lokal nivå med upptrappningen till nationell och internationell nivå. Föreläsarna bestod av erfarna praktiker och forskare med lång erfarenhet inom krishanteringsområdet. Kursdeltagarna representerade lokal och nationell nivå inom den privata och den offentliga sektorn. I år fanns det även en kursdeltagare från Ålands landskapsregering. Nästa kursomgång till Samverka och leda under svåra förhållanden är inbokad till september Kursbeskrivning och instruktioner för ansökan finns på: Samverka och leda under svåra förhållanden För åttonde året i rad genomförde CRISMART, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kursen Samverka och Kursdeltagare på kursen Samverka och leda under svåra förhållanden. Bild tagen av Stephanie Young. 6 Krisperspektiv december 2013, nr 11

7 Nyheter i korthet Föreläsning på Armémuseum Den 16 september arrangerade Armémuseum i Stockholm en temadag om katastrofer dit Fredrik Fors var inbjuden för att föreläsa om generella drag inom kriser och krishantering. I denna tog han upp olika fall såsom självmordsbombningarna mot Londons kollektivtrafik 2005, flygplanskapningarna 11 september 2001 och värdetransportrån i Sverige för att exemplifiera hur nationella och regionala kriser på olika sätt har påverkat politiken i berörda länder, och i övriga världen. Samhällssäkerhetsmässan 2013 CRISMART deltog i 2013 års upplaga av Mötesplats Samhällssäkerhet, som hölls på Kistamässan den november, och representerades i Försvarshögskolans monter. FP7-projektet OPSIC Som vi skrev om i förra numret av Krisperspektiv är CRISMART partner i FP7- projektet Operationalising Psychosocial Support in Crisis (OPSIC), som startade tidigare i år och leds av Danska Röda Korset. Projektet pågår till och med 2015 och syftar till att utveckla och sprida bättre praktiker för psykosocialt stöd i kris. Ett av projektets mål är att skapa ett Operational Guidance System (OGS) som avser underlätta samordning och samverkan kring psykosociala frågor i kris för såväl beslutsfattare och operativ personal som medlemmar i frivilligorganisationer och allmänheten. CRISMART har bidragit med att inventera relevant empirisk och teoretisk litteratur; kartlägga riktlinjer för psykosocialt stöd i kris och bistå utvecklingen av ett verktyg för att definiera och bedöma kvaliteten på psykosocial respons i kris. CRISMARTs huvudsakliga roll i projektet är emellertid att ansvara för en slutövning 2015 som kommer testa OGS med fokus på beslutsfattare och samverkan under kris. Läs mer om OPSIC och CRISMARTs roll i projektet på: Från vänster i bild, CRISMARTs Malin Söderlund, Stephanie Young och Anna Fornstedt.. Bild tagen av Lena Karlsson. Föreläsning på Mittuniversitetets studentkonferens På den 29 november var Susann Ullberg en av huvudtalarna på årets upplaga av konferensen Naturolyckor En konferens av risk- och krishanteringsprogrammet vid Mittuniversitetet. Susann föreläste om om sin forskning om det sociala minnets betydelse för katastrofriskreducering i Argentina. Folk och Försvars rikskonferens 2014 Den 14 januari ska CRISMARTs vetenskaplige ledare, Fredrik Bynander, kommentera försvarsberedningens arbete om framtidens försvar vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. 7 Krisperspektiv december 2013, nr 11

8 Nyheter i korthet Rapport om uppföljning av kriser CRISMARTs analytiker Edward Deverell och Jonatan Stiglund har under hösten på uppdrag av MSBs Enhet för lärande av olyckor och kriser sammanställt rapporten Att följa upp kriser och allvarliga händelser. Rapporten, som lämnades till MSB i december, diskuterar förutsättningar och metoder för att ta fram underlag för hur kriser kan följas upp till nytta för beslutsfattare i krishanteringssystemet på central nivå. Genom tolkning av offentlig text och krishanteringslitteratur föreslås en metod för beskrivning och utvärdering av kriser. Metoden konstrueras av ett antal direkta och indirekta indikatorer på att en kris föreligger. Dessa indikatorer prövas sedan på fyra fall av senare års svenska kriser. De fyra fallen representerar olika typer av kriser som har drabbat Sverige i närtid. Fallen är driftstörningen hos Tieto 2011; oljeutsläppet som drabbade Tjörn 2011; utbrotten av parasiter i dricksvatten i Östersund ; och oroligheter i förorter under våren Utfallet av prövningen av indikatorerna på de fyra fallen uppfattades av författarna som positivt. Undantaget en indikator (om att inga kända och beprövade lösningar har varit tillgängliga för krishanteraren) var samtliga direkta och indirekta indikatorer gällande för de olika fallen. Indikatorerna torde därför kunna utvecklas till en metod för att snabbt kunna identifiera om en kris har varit aktuell i en uppkommen situation och hur den har hanterats. Utbildning för övningsutvärderare I slutet av november genomförde CRISMART på uppdrag av MSB en utbildning för övningsutvärderare. Kursdeltagarna kom från kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter. Syftet med kursen är att deltagarna ska kunna genomföra utvärderingar av övningar inom den egna organisationen. Kursen tog bland annat upp hur man väljer utvärderingstyp och vilka metoder som är lämpliga att använda. Ett särskilt fokus låg på målbaserade utvärderingar, eftersom det brukar vara den vanligaste typen av utvärderingar. Kursdeltagarna genomförde flera gruppövningar och fick bland annat öva på att ta fram mätbara mål. Förutom föreläsare från CRISMART och MSB medverkade Joeri van Laere från Högskolan i Skövde. Van Laere och forskargruppen i Skövde har under sju års tid genomfört övningar i Skaraborgs kommuner. På kursen pratade han om det hur organisationer kan lära av övningar. Det här var första året som kursen genomfördes i internatform, vilket underlättade för deltagarna att byta erfarenheter och lära av varandra. Jenny Deschamps-Berger vid CRISMART föreläser vid utbildningen för övningsutvärderare. Bild tagen av Viktoria Asp. 8 Krisperspektiv december 2013, nr 11

9 CRISMARTs referensgrupp Första mötet med CRISMARTs referensgrupp Den 1 november träffades för första gången CRISMARTs referensgrupp. Anna Fornstedt och Fredrik Bynander hälsade välkomna över lunch i Mässen och gav en bakgrund till gruppens tänkta syfte och till CRISMARTs nuvarande verksamhet. Nu var medlemmarna inte speciellt nödbedda utan marknadsanalyser, goda råd, förslag på viktiga partnerskap och uppslag till lovande forskningsområden utdelades under 4 intensiva timmar. Bland flera intressanta diskussioner utmärker sig några. Vården av varumärket ägnades viss möda, och flera menade att återhållsamhet i externa uppdrag för att kunna fortsätta leverera forskningsbaserade kvalitetsprodukter bör prioriteras. Större projekt och långsiktiga partnerskap eller kundrelationer är bra om man skall få stabilitet i verksamheten och samtidigt upprätthålla kvaliteten. Hantering av de motsättningar som finns mellan forskning och uppdragsverksamhet diskuterades och behovet av långsiktighet i finansieringen av båda betonades. CRISMARTs strukturstöd från MSB håller på att trappas ned vilket är en viktig variabel när man skall planera omfattningen och inriktningen av verksamheten. Att upprätthålla en god balans mellan verksamhetsgrenarna kräver prioriteringar som ibland kan vara svåra och vars avkastning inte alltid uppstår genast. Ett antal förslag till långsiktiga projekt diskuterades. Det tycks som om CRISMART har fått en grupp som inte bara har omfattande erfarenhet av krishanteringssektorn och insikter om strategisk verksamhetsplanering, utan som också är engagerad i den faktiska verksamheten och som vill träffas på regelbunden basis. Det är inte illa. Personer markerade med * ingår i CRISMARTs referensgrupp. *Niclas Karlsson, MSB, Susann Ullberg, CRISMART, *Lars Nyberg, Karlstad universitet, *Helena Wockelberg, Uppsala universitet, *Anders Jörle, Rymdbolaget, *Therese Mattsson, Tullverket, *Michael Mohr, SAAB, Anna Fornstedt, CRISMART, *Patrik Åhnberg, Stockholms stad, Abigail Choate, Riksdagen, Eva-Karin Olsson, CRISMART, och Fredrik Bynander, CRISMART. *Anna Jardfeldt, UI, (ej på bild) ingår också i referensgruppen. 9 Krisperspektiv december 2013, nr 11

10 CNDS årliga internat Den augusti träffades CNDS doktorander, handledare, post-doktorer och forskare för det tredje årliga internatet på Sunnersta Herrgård, Uppsala. Syftet med internatet är att samla CNDS -medarbetare från alla olika institutioner, ämnesområden och progressionsnivåer för diskussioner och möten om gemensamma frågor. Dessutom är ett tillfälle för reflektion och planering av tvärvetenskaplig samverkan. Under dagarna fick fyra av CNDS doktorander presentera resultat från sin första etapp inom forskarutbildningen, en typ av progressrapport. Presentationerna hölls som en opponering, med en senior och en doktorandkollega som opponenter. CNDS har under två år haft stöd av MSB för postdoktortjänster. Två av dem fick möjligheten att berätta om sina resultat respektive fältstudier. Det blev också tillfälle att prata om strategiska samarbeten inom CNDS och med externa parter. De tvärvetenskapliga diskussionerna varvades med intressanta föredrag och en simuleringsövning, anordnad av medarbetare från CRISMART, som satte samarbetsfärdigheter, kommunikation och kompromissvilja på prov. CNDS-doktorand Colin Walch och Susann Ullberg, CRISMART. Bild tagen av Andreas Pettersson. CNDS Forum Den 16 oktober höll CNDS sin årliga konferens Forum för naturkatastrofer, denna gång på Försvarshögskolan i Stockholm. Konferensen i år arrangerades i samverkan med Sveriges Nationella plattform för arbete med naturolyckor, som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Moderator för mötet var MSB:s Åke Svensson som tillika är koordinator för Nationella plattformen. Konferensen samlade ett sjuttiotal deltagare, både forskare och praktiker från offentliga och privata organisationer. Forum för naturkatastrofer är en mötesplats för aktörer som är intresserade av att minska riskerna för och konsekvenserna av naturkatastrofer och naturolyckor. Temat för årets Forum var samverkan. Professor Sven Halldin, samordnare för CNDS, underströk betydelsen av detta arbetssätt: -Kostnaderna för naturkatastrofer och naturolyckor är en ständigt ökande del av den rika världens BNP. Med all kunskap och alla de resurser som samhället förfogar över är det svårt att förstå varför länder som Sverige drabbas allt hårdare av naturens krafter. Bristande kunskap är sällan förklaringen, däremot oförmåga att använda och kommunicera kunskapen. En lika viktig förklaring är bristen på samarbete och samordning mellan sektorer, aktörer och kunskapsfält. Målet med Forum är att förbättra samarbete och kommunikation. Bättre samverkan mellan forskare, näringsliv och praktiker på alla nivåer är en förutsättning för att möta de utmaningar som följer av ett förändrat klimat. Mette Lindahl Olsson, chef på Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB, samt nationell kontaktpunkt för Hyogo Framework for Action (HFA), instämde i betydelsen av samverkan: -Nationell plattform är ett viktigt samordnings- och samverkansorgan, därför är vi från myndighetssidan medarrangörer för Forum. Under forumet presenterade hon Nationell plattforms arbete för katastrofriskreducering på global, nationell och lokal nivå, och hur man i Sverige arbetar inför den andra fasen av HFA ( ). Under Forum hölls ytterligare föreläsningar av både akademiker och praktiker. Doktoranderna i CNDS forskarskola presenterade sin forskning i posterformat. Alla mötesdeltagare fick även delta i mindre gruppdiskussioner där man diskuterade olika aspekter av samverkan. Syftet var att deltagare skulle få sätta ord på hur de ser på samverkan och relatera detta till sin roll och organisation, samt fundera på hur de kan förbättra samverkan inom naturolycksområdet. CNDS ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karlstads universitet och Försvarshögskolan 10 Krisperspektiv december 2013, nr 11

11 Personalnytt Malin Söderlund arbetar sedan oktober som analytiker vid CRISMART med fokus på utbildnings- och övningsverksamheten. Malin kommer senast från Utrikesdepartementet där hon under två år har arbetat med bl. a konsulära krisberedskapsfrågor, krisövningar av utlandsmyndigheterna samt varit en del av departementets jourverksamhet. Hon har en kandidatexamen i internationell politik från Uppsala universitet samt en magisterexamen i statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan från Försvarshögskolan. Hennes magisteruppsats utgjordes av intervjuer och en medieanalys i vilken Norska regerings kriskommunikation under terrorattacken mot Oslo/Utöya den 22 juli 2011 behandlades. Tidigare har Malin bl.a. praktiserat vid Save the Children International:s FN-kontor i New York där hon har arbetat med påverkansarbete gentemot säkerhetsrådets medlemsstater vad gäller barn i väpnade konflikter/katastrofer. Jonatan Stiglund jobbar sedan augusti som analytiker vid CRISMART. Han har främst arbetat med projektet "Att följa upp kriser" på uppdrag av MSB, som handlar om att utveckla metoder att identifiera kriser på för att främja erfarenhetsåterföring. Nu arbetar han med ett annat uppdrag från MSB som går ut på att beskriva hur vetenskapligt expertstöd till främst MSB går till och hur detta används för att stärka katastrofhanteringen. Jonatan har tre examina från Försvarshögskolan: kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan, kandidatexamen i ledarskap under påfrestande förhållanden, samt magisterexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan. Kajsa Hammargård jobbar sedan september som analytiker vid CRISMART. Kajsa arbetar nu med ett FORBE-projekt som handlar om internationella organisationers förmåga till aktörskap i kris. Hennes huvudsakliga uppgift består av att undersöka Europeiska kommissionens beslutsfattande under finanskrisen år Vi välkomnar Jenny Deschamps-Berger, Sektionsansvarig för analysstöd, tillbaka från föräldraledighet. Hon har två kandidatexamina, en i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan samt en i sociologi. 11 Krisperspektiv december 2013, nr 11

Governing For Societal Resilience Krissamverkan i ett nätverkssamhälle. Fredrik Bynander Forskningsledare Crismart Försvarshögskolan

Governing For Societal Resilience Krissamverkan i ett nätverkssamhälle. Fredrik Bynander Forskningsledare Crismart Försvarshögskolan Governing For Societal Resilience Krissamverkan i ett nätverkssamhälle Fredrik Bynander Forskningsledare Crismart Försvarshögskolan CRISMART Nationellt centrum för krishanteringsstudier Ø Etablerat 1997

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Teresa Åhman & Åsa Kyrk Gere, 22 november 2016 Syfte Informera om: Möjligheter inom transatlantiskt samarbete, pågående och planerade projekt Inspirera och

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket

Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket Nätverksträff Making Cities Resilient 13-14 oktober 2015 Karlstad Janet Edwards Sekretariat för Sveriges nationella plattform för arbete med naturolyckor

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen Praktikrapport Praktikant: Linn Trägårdh (linn.tragardh@gmail.com) Praktikplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad Ekonomienheten Controllerfunktionen Besöksadress: Norra Klaragatan

Läs mer

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,

Läs mer

Kvinnor Leder

Kvinnor Leder Kvinnor Leder 2011 1 Framtiden är inte bara något som kommer. Den skapas av någon och det kan lika gärna vara av oss. Kaospiloterna 2 Kvinnor Leder 2011 Ledarna vill: Öka medvetenheten om de olika villkor

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB

Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB Making Cities Resilient Erfarenheter över stads-och statsgränserna Margareta Nisser- Larsson MSB Nationell plattform en fråga om samverkan Under de senaste åren har extremt väder och naturhändelser orsakat

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsplan 2012-2014 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012 2 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Några inledande ord Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare vid CRISMART

Några inledande ord Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare vid CRISMART Krisperspektiv Ett nyhetsbrev från Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) vid Försvarshögskolan INNEHÅLL CNDS Forum Nyheter i korthet Personalnytt Publikationer och konferensbidrag Kalendarium

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET 2015-09-18 Kommunikationsenheten KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET Kommunikationsenheten 1 (8) Erik Dahlbergsgatan 11 B, plan 5, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se INNEHÅLL

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

Erfarenheter från november 2011

Erfarenheter från november 2011 Erfarenheter från 16-17 november 2011 Helhetsintryck av Samhällssäkerhet? Positivt Bra kvalitet på besökare, positivt med blandningen av företag/myndigheter/ organisationer. Fler besökare än väntat Upplägget

Läs mer

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se 1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering. Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering

Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering. Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering Vad är en kris? Betydande värden står på spel Begränsad tid står till förfogande Omständigheterna präglas

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/161 157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15

Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15 Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15 Public health theory and practice Omfattning och närvaro Momentet omfattar 10

Läs mer

The Police Executive Programme i Cambridge. Diplomerad kurs och Masters i tillämpad kriminologi samt ledning och styrning (Police Management)

The Police Executive Programme i Cambridge. Diplomerad kurs och Masters i tillämpad kriminologi samt ledning och styrning (Police Management) The Police Executive Programme i Cambridge Diplomerad kurs och Masters i tillämpad kriminologi samt ledning och styrning (Police Management) 1 Kriminologiska Institutionen Har en forskningsinriktning som

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING. Rapport och konferens om samhällssäkerhet. Nordiska rådet

BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING. Rapport och konferens om samhällssäkerhet. Nordiska rådet BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING Rapport och konferens om samhällssäkerhet Framställning Framställningen har följande lydelse: rekommenderar Nordiska ministerrådet 1) att med beaktande av de

Läs mer

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete 8 steg till ett lokalt ANDT-arbete Förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Foldern är framtagen av länsstyrelserna i Värmland och Örebro län samt kommuner. Länsstyrelsen en samlande

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Krisperspektiv INNEHÅLL. Forskningsfronten. Utblick. Nyheter i korthet. Seminarier & Konferenser. Personalnytt. Publikationer och konferensbidrag

Krisperspektiv INNEHÅLL. Forskningsfronten. Utblick. Nyheter i korthet. Seminarier & Konferenser. Personalnytt. Publikationer och konferensbidrag Krisperspektiv Ett nyhetsbrev från Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) vid Försvarshögskolan INNEHÅLL Forskningsfronten Utblick Nyheter i korthet Seminarier & Konferenser Personalnytt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kort presentation av valberedningens förslag

Kort presentation av valberedningens förslag Kort presentation av valberedningens förslag Ordinarie ledamöter Helena Forslund Fredrik Karlsson Lars Tomsmark Katarina Stjernfeldt Mikael Lundgren Anna Lindahl Madeleine Johansson Personliga suppleanter

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 Dnr 455-7382-2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målgrupp/deltagare... 2 2.1 Förkunskapskrav... 2 3 Kursinnehåll... 2 4 Planering

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical

Läs mer

Svenska IHP-kommittén

Svenska IHP-kommittén Svenska IHP-kommittén Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt regeringssamarbete

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer