Krisperspektiv. Några inledande ord Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare INNEHÅLL

Transkript

1 Krisperspektiv Ett nyhetsbrev från Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) vid Försvarshögskolan INNEHÅLL Forskningsfronten Internationell utblick Nyheter i korthet CNDS Referensgruppen Personalnytt Publikationer Konferensbidrag Kontaktuppgifter Några inledande ord Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare Vi har en långkörare i vårt civila program i krishantering på Försvarshögskolan: magisterkursen Political Psychology. Den utvecklades för många år sedan av herrar Sundelius och Stern och vi är många som sedan gjort skäl för brödfödan där. Kursen fokuserar på grupper i policy processer, ledarskap, känslors påverkan på beslutsfattande och en massa annat kul. Men jag slås varje år av att ett seminarium toppar de andra i engagemang: det som handlar om byråkratipolitik eller insikten om att förvaltningens uppdelning i myndigheter och departement leder till konflikter och samverkansproblem som försvårar en effektiv styrning, särskilt i krissituationer. Å ena sidan tycker många från studenter till luttrade praktiker att det är luddigt och svårt att se hur kunskap om byråkratipolitik kan leda till en större förståelse av hur policy skapas. Å andra sidan tycks i princip alla vara överens om att det är ett reellt problem som påverkar samhällets förmåga att lösa gemensamma problem. Framförallt brukar de som befolkat våra offentliga organisationer erkänna att, jo, det finns nog ett drag av irritation mot de på andra sidan gatan eller en trappa upp och möjligen har den någon gång tillåtits påverka något litet ärende (men givetvis inte ett som jag själv hanterade). Jag brukar dock hävda att det är alldeles för enkelt att dra växlar på lite professionell motvilja. Jag tror till och med att de sätt på vilka våra tjänstemän och -kvinnor socialiseras in i sin yrkeskår kan vara en stor styrka och källa till såväl gemensam kunskap inom enheter som synergier mellan dem. Vi funderar därför starkt på att låta detta tema färga en del av den forskning om organisationer i samverkan som vi nu inlett. Åtminstone kan vi ju få höra ett och annat som förgyller forskartillvaron, och möjligen har myntet, även i detta avseende, två sidor... 1 Krisperspektiv december 2013, nr 11

2 Forskningsfronten Forskningsanslag för studier av ledning och samverkan vid kriser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satsar 29 miljoner kronor de närmaste åren till två forskningsprojekt som koordineras av Försvarshögskolan, varav ett på CRISMART. Forskningen ska ge ökad kunskap om effektiv ledning och samverkan vid kriser. I dagens komplexa samhälle är det en utmaning att skapa fungerande ledningsfunktioner där människor, organisationer och teknik kan samspela och där resurser används effektivt. För att hanteringen av kriser, olyckor och andra händelser i samhället ska fungera behövs mer kunskap om ledning och samverkan. -Även om mycket gjorts för att höja kunskapen på detta område saknas delar för att helt förstå förutsättningarna för effektiv ledning och samverkan vid kriser och stora påfrestningar. Det är därför med stor tillfredsställelse vi nu kan starta två viktiga kunskapsspår och ta viktiga kliv framåt i vår förståelse av denna förmåga, säger Per Sundström, forskningschef på MSB. Projektet Governing for societal resilience, som samordnas av CRISMART, kommer att studera effekter av samverkan i nätverk vid krishantering samt vilka faktorer som påverkar samarbete mellan organisationer. Projektet är indelat i två delar. Den ena fokuserar på samarbete, konkurrens och konflikt inom och mellan organisationer i kriser. Det avser undersöka hur olika faktorer påverkar organisatorisk samverkan i kriser, och leder antingen till samarbete eller konflikt. Denna del av projektet bygger på tidigare forskning om generiska mönster av samarbete och konflikt i kriser och utgör söker svar på frågan om effekterna av formella och informella arrangemang av ledarskap, beslutsenheter, interaktionsstruktur, incitament och band till intressentsamarbetsmiljö på kriser. Den andra delen i detta projekt fokuserar på nätverksstyrning i kris och avser undersöka ett antal regionala och nationella initiativ som strävar efter att stärka sådana styrningskonstellationer. Myndigheter på alla nivåer har mandat för att främja samverkan mellan berörda aktörer för olika tänkbara kritiska händelser och nödsituationer. Utöver dessa uppdrag är många mycket medvetna om de förväntningar som uppstår i kris på att visa ledarskap" och acceptera centralisering av beslutsprocesser. Nätverk är konstruerade för sådana ändamål, ofta inom ramen för det vardagliga, och har krediterats med ökad kommunikationseffektivitet, interorganisatorisk medvetenhet och resurseffektivitet. Inom ramen för denna del av projektet kommer fallstudier av nätverken och interaktionsprocesser genomföras för att för att identifiera vad som gör dem effektiva i kris. Det andra projektet, Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv, koordineras av Ledningsvetenskapliga avdelningen på FHS och kommer att utveckla kunskap för framtidens ledningskoncept samt ta fram metoder för att analysera och utvärdera ledning och samverkan. De två projekten har planer på konkret forskningssamarbete. -Forskningsprojekten är strategiskt viktiga för Försvarshögskolan, samtidigt som vi ser fram mot ett ökat samarbete med MSB, säger Romulo Enmark, rektor på Försvarshögskolan. -Med dessa båda projekt skapas ett unikt kompetenscenter runt Försvarshögskolan som vi tror kan driva lednings- och samverkansforskningen framåt under lång tid, säger Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare vid CRISMART. 2 Krisperspektiv december 2013, nr 11

3 Forskningsfronten Katastrofriskreducering och samverkan i Turkiet Helena Hermansson* I Sverige inrättades år 2009 Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) då Krisberedskapsmyndigheten (KBM), Statens räddningsverk (SRV) och Styrelsen för Psykologiskt försvar (SPF) slogs samman till en myndighet. Samma år gjordes en liknande manöver inom det Turkiska krishanteringssystemet då Myndigheten för Katastrof- och Krisberedskap (AFAD) inrättades. Tre myndigheter med ansvar för katastroffrågor slogs samman med avsikten att förbättra samverkan och koordinering mellan samhällets kris- och katastrofhanteringsaktörer, som saknats i tidigare katastrofer. Har skapandet av AFAD lett till en ökad samverkan mellan det turkiska samhällets krisaktörer? Källa: Ramazan Fani Turkiet är ett av världens mest utsatta länder när det kommer till risk för jordbävningar. 96 procent av landets yta och 98 procent av befolkningen bedöms vara hotade (Karanci 2013). År 1999 drabbades de nordvästra delarna av Turkiet, däribland Istanbul, av den värsta jordbävningen i landets moderna historia. Jordbävningen resulterade enligt officiell statistik i att över människor miste livet (USGS) och den direkta kostnaden för jordbävningen har beräknats till mellan 9 och 13 miljarder amerikanska dollar (Özerdem & Barakat 2000). Jordbävningen blev en väckarklocka och ledde till många förändringar i det turkiska krishanteringssystemet, som bland annat syftade till att komma till rätta med observerade brister inom samverkan och koordinering (HFA National Progress Report ; Karanci 2013). En förändring som gjordes var att slå samman tre myndigheter med ansvar för kris- och katastroffrågor till en. De myndigheter som lades ner var The General Directorate of Turkish Emergency Management, som tillhörde Turkiets motsvarighet till regeringskansliet, The General Directorate of Civil Defense, som tillhörde inrikesministeriet och The General Directorate of Disaster Affairs, som tillhörde Ministry of Public Works and Settlement. Förändringarna som gjordes kan enligt AFAD sammanfattas med ökad koordinering, ökad decentralisering och mer makt till lokala myndigheter (Kuterdem 2010). Den nya myndigheten, AFAD, ligger under regeringskansliet. Har då skapandet av AFAD bidragit till en ökad samverkan mellan det turkiska samhällets krisaktörer? För att besvara frågan studeras samverkan mellan aktörerna i det turkiska krishanteringssystemet under responsen efter jordbävningarna i Van och Erciṣ den 21:e oktober och 9:e november Jordbävningarna var de första stora naturkatastrofer som drabbade landet sedan AFADs tillkomst. Under sju veckor i oktober och november 2013 intervjuades 25 aktörer i Ankara, Istanbul och Van, som alla var involverade i responsen efter Van och/eller Erciṣ. Aktörerna representerade både statliga och civilsamhälleliga aktörer på lokal och central nivå. Även turkiska experter och forskare återfinns i materialet. Omfattande strukturella förändringar efter storskaliga kriser är ingen nyhet, men de är tämligen ovanliga. The Department of Homeland Security s skapande efter terroristdåden i USA 2001 är ett exempel. I den miljö av ifrågasättande (av exempelvis legitimitet, policys, mål, organisationer) som ofta uppstår efter kriser får förändringsbenägna aktörer större utrymme (Birkland 2009). Fortsättning nästa sida 3 Krisperspektiv december 2013, nr 11

4 Forskningsfronten Krishanteringsforskare är dock inte övertygade om att sådana omorganiseringar och sammanslagningar förbättrar situationen (e g Boin och t Hart 2010). Förutom att strukturella förändringar medför enorma kostnader och att de ofta leder till en period av osäkerhet, som snarare riskerar att försämra än förbättra förmågan under övergångsperioden, hävdar Boin och t Hart (ibid.) också att sammanslagningar blir fruktlösa om man inte lyckas integrera de olika kulturer som nu skall samsas under ett tak. En preliminär analys av intervjumaterialet ger dem delvis rätt. AFAD har, åtminstone inte hittills, lyckats lösa koordineringsproblemen mellan samhällets olika aktörer med ansvar för kriser och katastrofer. Orsakerna till det är dock fler än de som Boin och t Hart (ibid.) nämner och förklaringar finns delvis att finna i politisering, byråkrati och svaga lokala nivåer, vilket utmärker Turkiets administrativa system (Unlu et al. 2010). Det är här inte möjligt att redovisa samtliga brister men ett exempel är avsaknaden av legala och ekonomiska förutsättningar vilket leder till att länken mellan den centrala och lokala AFAD blir otydlig. Centrala AFAD täcker endast de lokala AFAD-organisationernas personalkostnader. Övriga kostnader täcks utav den provinsiella guvernörens budget. Detta resulterar i att de lokala AFAD-organisationerna sitter i knät på guvernören. Guvernören utses av inrikesministeriet och är därmed inte är politiskt oberoende. Under hanteringen av jordbävningen i Van ledde detta exempelvis till att den provinsiella krisledningens (guvernörens och AFADs) aktiviteter inte koordinerades med kommunens och borgmästarens (på grund politisk oenighet). Information delades heller inte mellan dessa aktörer. mellan oss och guvernören. Det finns också exempel på oklara roller mellan AFAD och guvernören under hanteringen av jordbävningens konsekvenser. Till exempel är det enligt lag lokala AFAD som skall leda den provinsiella krisledningen men då de lokala AFAD-organisationerna saknar resurser, utrustning och kvalificerad personal sekonderas personal ifrån AFADs huvudkontor i Ankara. Enligt AFAD i Ankara skall då ledarskapet för krisledningen delas mellan AFAD och guvernören. Däremot uppger de intervjuade att det var guvernören som bar ledartröjan. Hade AFAD varit den självständiga och opolitiska myndighet som den är tänkt att vara hade det å ena sidan varit lättare att integrera fler aktörer, som exempelvis kommunen i hanteringen av jordbävningarna. Å andra sidan har flera av de intervjuade vittnat om att det i Turkiet krävs statlig auktoritet [läs politisk] för att få gehör eller nå resultat. Det råder således tvivel kring huruvida aktörerna i krisledningen hade lyssnat till en oberoende AFAD-tjänsteman utan kopplingar till staden: Guvernören är viktig för staden, det är inte AFAD. Integreringen av kulturer är, som Boin och t Hart (2010) nämner, också ett problem, kanske främst på central nivå, vilket också får följder för koordineringsarbetet, som en intervjuperson beskriver: Att vi inte har en fungerande intern koordinering under normala omständigheter påverkar såklart vår förmåga att koordinera på plats i ett katastrofområde negativt. En person ur kommunens krisledning menar att: -Den huvudsakliga krisen under krishanteringen var samverkan mellan guvernören, AFAD och oss. Vi kunde inte samverka. De ville inte samverka med oss och vi ville inte samverka med dem. Så där fanns en kris i krisen. Så när organisationer kom hit för att hjälpa till efter jordbävningen delades de upp AFAD i Van. Källa: Helena Hermansson. Fortsättning nästa sida 4 Krisperspektiv december 2013, nr 11

5 Forskningsfronten Samtidigt bör förväntningarna på AFAD vara realistiska. Kulturerna inom AFAD har fortfarande inte integrerats helt, och AFAD saknar ännu erfarenhet och expertis. Men att hävda att omstruktureringen för den sakens skull har varit utan resultat för samverkan och koordinering vore en felaktig slutsats. När jordbävningarna inträffade hade AFAD existerat i 2,5 år. Trots den unga organisationen och trots att den verkar inom ett oerhört komplext frågeområde i ett oerhört omständligt och svårnavigerat politisk-administrativt system, där samverkan är långt ifrån en självklarhet, finns det indikationer på att sammanslagningen ändå gett vissa resultat: Efter jordbävningen i Van underlättade AFADs centrala krisledning samverkan och koordinering mellan centrala aktörer, vilket ledde till att SAR-team nådde Van inom två timmar. Med det tidigare systemet kunde detta ta flera dagar eftersom kontaktvägarna var längre och systemen fler och byråkratin därmed mer omfattande. AFADs centrala krisledning består av representanter från ministerierna, försvarsmakten, polisen etc. och därför gick det snabbt att koordinera alla aktörer och deras förmågor och resurser samt att få överblick över de lokala behoven. Många av de intervjuade talar om fördelarna med att det nu bara finns ett huvud, och hur det när det kommer till koordinering alltid är bättre med ett huvud än tre. I nuläget koordinerar AFAD även arbetet med att ta fram en nationell responsplan. Även om arbetet sägs sakna regelbundenhet samlar det statliga aktörer och institutioner kring en diskussion om hur de ska arbeta tillsammans under kriser. AFAD har identifierat 28 sektorer som hanterar olika delar i en kris (t.ex. första hjälpen, NGOs, transport och logistik) och nu görs en resursinventering för att kartlägga vad aktörer verksamma inom dessa sektorer kan tillhandahålla för personella och materiella resurser i händelse av kris. Arbetet har också lett till diskussioner om gränsdragningar för mandat, roller och ansvar: vissa uppgifter anser ingen att de har ansvar för medan det i andra frågor finns flera organisationer som anser sig ha huvudansvaret. Att identifiera samverkansaktörer och träffas och diskutera roller och ansvarsfördelning innan något händer borgar för bättre förutsättningar att hantera nästa katastrof. Att endast fokusera på samverkande aktörers externa resultat, det vill säga om de hanterar en faktisk kris enligt bästa tillgängliga kunskap, kanske inte är tillräckligt för att få en nyanserad bild av och förståelse för det arbete som bedrivs inom och mellan organisationer. Belysas bör också samverkande aktörers interna resultat och processer, det vill säga om de exempelvis lyckats skapa tillit eller uppnått ökad kunskap om de aktörer som ingår i samverkan (Mandel & Keast 2008). Skapandet av AFAD har hittills åstadkommit fler interna än externa resultat för samverkan. Förhoppningsvis kommer dessa interna resultat att ha en positiv inverkan på hur samhällets krishanteringsaktörer kommer att agera efter framtida kriser. Att Turkiet kommer att drabbas av katastrofer står utan tvivel. Frågan är om det turkiska krishanteringssystemet genom skapandet av AFAD kommer att stå bättre rustat att hantera dem? * * * *Helena Hermansson är analytiker på CRISMART samt doktorand vid CNDS och statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Faktaruta I HFA-rapporter rapporterar stater om sina framsteg inom implementeringen av Hyogo Framework for Action - en tioårsplan (antagen av FN:s Generalförsamling 2005) som syftar till att reducera förekomsten av naturkatastrofer. Van och Erciṣ ligger i sydöstra Turkiet på tio mils avstånd. Intervjuerna genomfördes under oktober och november Krisperspektiv december 2013, nr 11

6 Nyheter i korthet Bild av Toshiko Kikkawa tagen av Viktoria Asp. Seminarium om Fukushima och kriskommunikation I juni gästades CRISMART av professor Toshiko Kikkawa. Kikkawa är professor i organisationspsykologi vid Keio University i Tokyo. Hon är en av Japans mest ansedda forskare inom risk och kriskommunikation. Den 20 juni höll Kikkawa ett seminarium och en workshop på FHS. Under seminariet berättade Kikkawa om japanska erfarenheter från Fukushimakrisen i mars 2011 från ett kriskommunikationsperspektiv. Under den följande workshoppen genomförde hon en demonstration av spelet Crossroads. Spelet är baserat på intervjuer utförda under fältarbete efter jordbävningen i Kobe Kikkawa utvecklade ursprungligen Crossroads som en tabletopövning för yrkesverksamma inom katastrofberedskap. Under årens lopp har spelet använts i många sammanhang och därigenom även utvecklats till ett spel för allmänheten. Föreläsning i Argentina Den 4 juli besökte Susann Ullberg Buenos Aires och det argentinska sätet för det latinamerikanska samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet FLACSO för att hålla en föreläsning om sin forskning om återkommande översvämningar, socialt minne och sårbarhet i den argentinska staden Santa Fe. leda under svåra förhållanden under fyra dagar i september på Hesselby slott. Kursen som riktar sig till högre chefer och tjänstemän inom privat- och offentlig sektor syftar till att öka deltagarnas förmåga att samverka och leda under en allvarlig kris eller påfrestande förhållanden. Under de fyra dagar som kursen genomfördes fick deltagarna, både genom teori och praktik, utbildning i krishantering och om faktorer som påverkar individers och organisationers förmåga att agera under svåra förhållanden. Kursdeltagarna fick även möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Vid denna kursomgång genomfördes bland annat en halvdagsövning med strategisk fokus på krishantering först på lokal nivå med upptrappningen till nationell och internationell nivå. Föreläsarna bestod av erfarna praktiker och forskare med lång erfarenhet inom krishanteringsområdet. Kursdeltagarna representerade lokal och nationell nivå inom den privata och den offentliga sektorn. I år fanns det även en kursdeltagare från Ålands landskapsregering. Nästa kursomgång till Samverka och leda under svåra förhållanden är inbokad till september Kursbeskrivning och instruktioner för ansökan finns på: Samverka och leda under svåra förhållanden För åttonde året i rad genomförde CRISMART, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kursen Samverka och Kursdeltagare på kursen Samverka och leda under svåra förhållanden. Bild tagen av Stephanie Young. 6 Krisperspektiv december 2013, nr 11

7 Nyheter i korthet Föreläsning på Armémuseum Den 16 september arrangerade Armémuseum i Stockholm en temadag om katastrofer dit Fredrik Fors var inbjuden för att föreläsa om generella drag inom kriser och krishantering. I denna tog han upp olika fall såsom självmordsbombningarna mot Londons kollektivtrafik 2005, flygplanskapningarna 11 september 2001 och värdetransportrån i Sverige för att exemplifiera hur nationella och regionala kriser på olika sätt har påverkat politiken i berörda länder, och i övriga världen. Samhällssäkerhetsmässan 2013 CRISMART deltog i 2013 års upplaga av Mötesplats Samhällssäkerhet, som hölls på Kistamässan den november, och representerades i Försvarshögskolans monter. FP7-projektet OPSIC Som vi skrev om i förra numret av Krisperspektiv är CRISMART partner i FP7- projektet Operationalising Psychosocial Support in Crisis (OPSIC), som startade tidigare i år och leds av Danska Röda Korset. Projektet pågår till och med 2015 och syftar till att utveckla och sprida bättre praktiker för psykosocialt stöd i kris. Ett av projektets mål är att skapa ett Operational Guidance System (OGS) som avser underlätta samordning och samverkan kring psykosociala frågor i kris för såväl beslutsfattare och operativ personal som medlemmar i frivilligorganisationer och allmänheten. CRISMART har bidragit med att inventera relevant empirisk och teoretisk litteratur; kartlägga riktlinjer för psykosocialt stöd i kris och bistå utvecklingen av ett verktyg för att definiera och bedöma kvaliteten på psykosocial respons i kris. CRISMARTs huvudsakliga roll i projektet är emellertid att ansvara för en slutövning 2015 som kommer testa OGS med fokus på beslutsfattare och samverkan under kris. Läs mer om OPSIC och CRISMARTs roll i projektet på: Från vänster i bild, CRISMARTs Malin Söderlund, Stephanie Young och Anna Fornstedt.. Bild tagen av Lena Karlsson. Föreläsning på Mittuniversitetets studentkonferens På den 29 november var Susann Ullberg en av huvudtalarna på årets upplaga av konferensen Naturolyckor En konferens av risk- och krishanteringsprogrammet vid Mittuniversitetet. Susann föreläste om om sin forskning om det sociala minnets betydelse för katastrofriskreducering i Argentina. Folk och Försvars rikskonferens 2014 Den 14 januari ska CRISMARTs vetenskaplige ledare, Fredrik Bynander, kommentera försvarsberedningens arbete om framtidens försvar vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. 7 Krisperspektiv december 2013, nr 11

8 Nyheter i korthet Rapport om uppföljning av kriser CRISMARTs analytiker Edward Deverell och Jonatan Stiglund har under hösten på uppdrag av MSBs Enhet för lärande av olyckor och kriser sammanställt rapporten Att följa upp kriser och allvarliga händelser. Rapporten, som lämnades till MSB i december, diskuterar förutsättningar och metoder för att ta fram underlag för hur kriser kan följas upp till nytta för beslutsfattare i krishanteringssystemet på central nivå. Genom tolkning av offentlig text och krishanteringslitteratur föreslås en metod för beskrivning och utvärdering av kriser. Metoden konstrueras av ett antal direkta och indirekta indikatorer på att en kris föreligger. Dessa indikatorer prövas sedan på fyra fall av senare års svenska kriser. De fyra fallen representerar olika typer av kriser som har drabbat Sverige i närtid. Fallen är driftstörningen hos Tieto 2011; oljeutsläppet som drabbade Tjörn 2011; utbrotten av parasiter i dricksvatten i Östersund ; och oroligheter i förorter under våren Utfallet av prövningen av indikatorerna på de fyra fallen uppfattades av författarna som positivt. Undantaget en indikator (om att inga kända och beprövade lösningar har varit tillgängliga för krishanteraren) var samtliga direkta och indirekta indikatorer gällande för de olika fallen. Indikatorerna torde därför kunna utvecklas till en metod för att snabbt kunna identifiera om en kris har varit aktuell i en uppkommen situation och hur den har hanterats. Utbildning för övningsutvärderare I slutet av november genomförde CRISMART på uppdrag av MSB en utbildning för övningsutvärderare. Kursdeltagarna kom från kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter. Syftet med kursen är att deltagarna ska kunna genomföra utvärderingar av övningar inom den egna organisationen. Kursen tog bland annat upp hur man väljer utvärderingstyp och vilka metoder som är lämpliga att använda. Ett särskilt fokus låg på målbaserade utvärderingar, eftersom det brukar vara den vanligaste typen av utvärderingar. Kursdeltagarna genomförde flera gruppövningar och fick bland annat öva på att ta fram mätbara mål. Förutom föreläsare från CRISMART och MSB medverkade Joeri van Laere från Högskolan i Skövde. Van Laere och forskargruppen i Skövde har under sju års tid genomfört övningar i Skaraborgs kommuner. På kursen pratade han om det hur organisationer kan lära av övningar. Det här var första året som kursen genomfördes i internatform, vilket underlättade för deltagarna att byta erfarenheter och lära av varandra. Jenny Deschamps-Berger vid CRISMART föreläser vid utbildningen för övningsutvärderare. Bild tagen av Viktoria Asp. 8 Krisperspektiv december 2013, nr 11

9 CRISMARTs referensgrupp Första mötet med CRISMARTs referensgrupp Den 1 november träffades för första gången CRISMARTs referensgrupp. Anna Fornstedt och Fredrik Bynander hälsade välkomna över lunch i Mässen och gav en bakgrund till gruppens tänkta syfte och till CRISMARTs nuvarande verksamhet. Nu var medlemmarna inte speciellt nödbedda utan marknadsanalyser, goda råd, förslag på viktiga partnerskap och uppslag till lovande forskningsområden utdelades under 4 intensiva timmar. Bland flera intressanta diskussioner utmärker sig några. Vården av varumärket ägnades viss möda, och flera menade att återhållsamhet i externa uppdrag för att kunna fortsätta leverera forskningsbaserade kvalitetsprodukter bör prioriteras. Större projekt och långsiktiga partnerskap eller kundrelationer är bra om man skall få stabilitet i verksamheten och samtidigt upprätthålla kvaliteten. Hantering av de motsättningar som finns mellan forskning och uppdragsverksamhet diskuterades och behovet av långsiktighet i finansieringen av båda betonades. CRISMARTs strukturstöd från MSB håller på att trappas ned vilket är en viktig variabel när man skall planera omfattningen och inriktningen av verksamheten. Att upprätthålla en god balans mellan verksamhetsgrenarna kräver prioriteringar som ibland kan vara svåra och vars avkastning inte alltid uppstår genast. Ett antal förslag till långsiktiga projekt diskuterades. Det tycks som om CRISMART har fått en grupp som inte bara har omfattande erfarenhet av krishanteringssektorn och insikter om strategisk verksamhetsplanering, utan som också är engagerad i den faktiska verksamheten och som vill träffas på regelbunden basis. Det är inte illa. Personer markerade med * ingår i CRISMARTs referensgrupp. *Niclas Karlsson, MSB, Susann Ullberg, CRISMART, *Lars Nyberg, Karlstad universitet, *Helena Wockelberg, Uppsala universitet, *Anders Jörle, Rymdbolaget, *Therese Mattsson, Tullverket, *Michael Mohr, SAAB, Anna Fornstedt, CRISMART, *Patrik Åhnberg, Stockholms stad, Abigail Choate, Riksdagen, Eva-Karin Olsson, CRISMART, och Fredrik Bynander, CRISMART. *Anna Jardfeldt, UI, (ej på bild) ingår också i referensgruppen. 9 Krisperspektiv december 2013, nr 11

10 CNDS årliga internat Den augusti träffades CNDS doktorander, handledare, post-doktorer och forskare för det tredje årliga internatet på Sunnersta Herrgård, Uppsala. Syftet med internatet är att samla CNDS -medarbetare från alla olika institutioner, ämnesområden och progressionsnivåer för diskussioner och möten om gemensamma frågor. Dessutom är ett tillfälle för reflektion och planering av tvärvetenskaplig samverkan. Under dagarna fick fyra av CNDS doktorander presentera resultat från sin första etapp inom forskarutbildningen, en typ av progressrapport. Presentationerna hölls som en opponering, med en senior och en doktorandkollega som opponenter. CNDS har under två år haft stöd av MSB för postdoktortjänster. Två av dem fick möjligheten att berätta om sina resultat respektive fältstudier. Det blev också tillfälle att prata om strategiska samarbeten inom CNDS och med externa parter. De tvärvetenskapliga diskussionerna varvades med intressanta föredrag och en simuleringsövning, anordnad av medarbetare från CRISMART, som satte samarbetsfärdigheter, kommunikation och kompromissvilja på prov. CNDS-doktorand Colin Walch och Susann Ullberg, CRISMART. Bild tagen av Andreas Pettersson. CNDS Forum Den 16 oktober höll CNDS sin årliga konferens Forum för naturkatastrofer, denna gång på Försvarshögskolan i Stockholm. Konferensen i år arrangerades i samverkan med Sveriges Nationella plattform för arbete med naturolyckor, som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Moderator för mötet var MSB:s Åke Svensson som tillika är koordinator för Nationella plattformen. Konferensen samlade ett sjuttiotal deltagare, både forskare och praktiker från offentliga och privata organisationer. Forum för naturkatastrofer är en mötesplats för aktörer som är intresserade av att minska riskerna för och konsekvenserna av naturkatastrofer och naturolyckor. Temat för årets Forum var samverkan. Professor Sven Halldin, samordnare för CNDS, underströk betydelsen av detta arbetssätt: -Kostnaderna för naturkatastrofer och naturolyckor är en ständigt ökande del av den rika världens BNP. Med all kunskap och alla de resurser som samhället förfogar över är det svårt att förstå varför länder som Sverige drabbas allt hårdare av naturens krafter. Bristande kunskap är sällan förklaringen, däremot oförmåga att använda och kommunicera kunskapen. En lika viktig förklaring är bristen på samarbete och samordning mellan sektorer, aktörer och kunskapsfält. Målet med Forum är att förbättra samarbete och kommunikation. Bättre samverkan mellan forskare, näringsliv och praktiker på alla nivåer är en förutsättning för att möta de utmaningar som följer av ett förändrat klimat. Mette Lindahl Olsson, chef på Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB, samt nationell kontaktpunkt för Hyogo Framework for Action (HFA), instämde i betydelsen av samverkan: -Nationell plattform är ett viktigt samordnings- och samverkansorgan, därför är vi från myndighetssidan medarrangörer för Forum. Under forumet presenterade hon Nationell plattforms arbete för katastrofriskreducering på global, nationell och lokal nivå, och hur man i Sverige arbetar inför den andra fasen av HFA ( ). Under Forum hölls ytterligare föreläsningar av både akademiker och praktiker. Doktoranderna i CNDS forskarskola presenterade sin forskning i posterformat. Alla mötesdeltagare fick även delta i mindre gruppdiskussioner där man diskuterade olika aspekter av samverkan. Syftet var att deltagare skulle få sätta ord på hur de ser på samverkan och relatera detta till sin roll och organisation, samt fundera på hur de kan förbättra samverkan inom naturolycksområdet. CNDS ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karlstads universitet och Försvarshögskolan 10 Krisperspektiv december 2013, nr 11

11 Personalnytt Malin Söderlund arbetar sedan oktober som analytiker vid CRISMART med fokus på utbildnings- och övningsverksamheten. Malin kommer senast från Utrikesdepartementet där hon under två år har arbetat med bl. a konsulära krisberedskapsfrågor, krisövningar av utlandsmyndigheterna samt varit en del av departementets jourverksamhet. Hon har en kandidatexamen i internationell politik från Uppsala universitet samt en magisterexamen i statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan från Försvarshögskolan. Hennes magisteruppsats utgjordes av intervjuer och en medieanalys i vilken Norska regerings kriskommunikation under terrorattacken mot Oslo/Utöya den 22 juli 2011 behandlades. Tidigare har Malin bl.a. praktiserat vid Save the Children International:s FN-kontor i New York där hon har arbetat med påverkansarbete gentemot säkerhetsrådets medlemsstater vad gäller barn i väpnade konflikter/katastrofer. Jonatan Stiglund jobbar sedan augusti som analytiker vid CRISMART. Han har främst arbetat med projektet "Att följa upp kriser" på uppdrag av MSB, som handlar om att utveckla metoder att identifiera kriser på för att främja erfarenhetsåterföring. Nu arbetar han med ett annat uppdrag från MSB som går ut på att beskriva hur vetenskapligt expertstöd till främst MSB går till och hur detta används för att stärka katastrofhanteringen. Jonatan har tre examina från Försvarshögskolan: kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan, kandidatexamen i ledarskap under påfrestande förhållanden, samt magisterexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan. Kajsa Hammargård jobbar sedan september som analytiker vid CRISMART. Kajsa arbetar nu med ett FORBE-projekt som handlar om internationella organisationers förmåga till aktörskap i kris. Hennes huvudsakliga uppgift består av att undersöka Europeiska kommissionens beslutsfattande under finanskrisen år Vi välkomnar Jenny Deschamps-Berger, Sektionsansvarig för analysstöd, tillbaka från föräldraledighet. Hon har två kandidatexamina, en i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan samt en i sociologi. 11 Krisperspektiv december 2013, nr 11