En bok och en DVD. Inspirationsmaterial från Film i Värmland. Roligt helt enkelt om att göra animerad film i särskolan. Roligt, helt enkelt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En bok och en DVD. Inspirationsmaterial från Film i Värmland. Roligt helt enkelt om att göra animerad film i särskolan. Roligt, helt enkelt"

Transkript

1 Roligt helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Sedan 2001 har Film i Värmland arbetat med animation i de värmländska skolorna. Tillsammans med våra handledare har elever och personal producerat korta animerade filmer tillsammans, med ljudeffekter, tal och musik. Vi har arbetat både med cut out-animation och objektsanimation, t.ex. lera, frukt och legofigurer. Filmerna har visats på familjefester, för andra klasser och på filmfestivaler. Två klasser som jobbat mycket med animerad film finns på Norrstrandsskolan i Karlstad. Båda två är särskoleklasser. Där har man upptäckt hur mycket arbetet med animation har att ge eleverna. Där föddes idén till projektet som redovisas i den här boken. Under våren 2005 arbetade särskolor och små undervisningsgrupper med att göra animerad film. Fem skolor i Karlstad och Grums deltog i projektet, som genomfördes inom ramen för det treåriga nationella uppdrag Film i Värmland haft från kulturdepartementet. I den här boken berättar vi om hur projektet var organiserat och om reaktioner från elever, lärare och personal. Du möter också animatören Naomi Rhodin, som hjälpt eleverna att förverkliga sina filmidéer. Elevernas filmer finns på en medföljande DVD, som dessutom innehåller ett reportage från arbetet med animerad film på Norrstrandsskolan i Karlstad. Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan ISBN: En bok och en DVD Inspirationsmaterial från Film i Värmland 2 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 3

2 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan En bok och en DVD Inspirationsmaterial från Film i Värmland

3 Film i Värmland och respektive författare 2005 Redaktör: Ulf Nordström Grafisk form: Tin Wigelius, Kanonform DVD-produktion: Fishpond Entertainment Omslagsbild: Ur Apelsin Annabel i bikini Foton: Marie Karlsson, Kaktus reportagebyrå Tryck: City-Tryck i Karlstad 2006 Roligt, helt enkelt är utgiven av Film i Värmland, regionalt resurs- och utvecklingscentrum för rörlig bild, inom ramen för det nationella uppdraget från kulturdepartementet. Fler exemplar kan beställas kostnadsfritt på klicka på Beställ trycksaker. Film i Värmland Kungsgatan Karlstad tel: e-post: ISBN: Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Animatören Naomi Rhodin i samspråk med elever. 3

4 Innehåll Förord 8 Ulf Nordström Aha-upplevelser och stordåd 12 Marie Karlsson Kan man animera stenar? 29 Anna Nilsson Så här gjorde vi 36 Anna Nilsson och Ulf Nordström Det ser ju ut som riktig film! 52 Naomi Rhodin Animera mera! 56 Anna Nilsson Stör mig inte! London måste bli rätt. 66 Anja Bäckström och Susanne Härnvi 4 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Ur Nicke Sofia. 5

5 Skulle du vilja arbeta med animation i skolan igen? Ja, kanske. Varför då? Roligt, helt enkelt. 6 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 7

6 Förord Sedan 2001 har Film i Värmland arbetat med animation i de värmländska skolorna. Tillsammans med våra handledare har elever och personal producerat korta animerade filmer, med ljudeffekter, tal och musik. Vi har arbetat både med cut out-animation och objektsanimation, t.ex. lera, frukt och legofigurer. Filmerna har visats på familjefester, för andra klasser och på filmfestivaler. Animationssatsningen har blivit mycket uppskattad, och flera av de skolor som deltagit arbetar vidare med animation på egen hand. Två klasser som jobbat mycket med animerad film finns på Norrstrandsskolan i Karlstad. Båda två är särskoleklasser. Där har man upptäckt hur mycket arbetet med animation har att ge eleverna. Utifrån diskussioner med lärarna på Norrstrand föddes idén till projektet som redovisas i den här boken. Under våren 2005 arbetade särskolor och små undervisningsgrupper med att göra animerad film. Fem skolor i Karlstad och Grums deltog i projektet, som genomfördes inom ramen för det treåriga nationella uppdrag vi haft från kulturdepartementet. Projektet syftade till att utveckla arbetsmetodiken med animerad film i särskolan och små undervisningsgrupper, och att utbilda personalen så att animation kan bli ett återkommande inslag i skolarbetet. I den här boken möter du bl.a. vår animatör Naomi Rhodin, som hjälpt eleverna att förverkliga sina filmidéer. Ansvarig för planering och utvärdering var Anna Nilsson, lärare vid Norrstrandsskolan, tillsammans med undertecknad. För mig hade projektet två höjdpunkter. Framförallt den avslutande filmpremiären på Värmlands Museum i Karlstad, där alla filmer visades för eleverna och deras familjer, skolpersonal och media. Det var verkligen en härlig festivalstämning i salongen! Men nästan lika roligt var det att höra de deltagande lärarna utvärdera projektet entusiasmen var stor och massor av kloka synpunkter kom fram. En hel del av dem hittar ni i den här boken. Med vårt projekt har vi velat visa på ett konkret sätt att föra in estetiska lärprocesser som en integrerad del av skolans undervisning. Vi har strävat efter att lyfta fram goda exempel på hur man kan arbeta med skapande verksamhet på ett sätt som berikar både skolan och oss som regional kulturinstitution. Särskoleelever är en grupp som inte syns så mycket på samhällets kulturarena. Men det vi lärt oss är inte bara användbart inom särskolan, utan också i skapande verksamhet med barn i förskola och grundskola. Projektet har gett oss nya idéer och insikter. Vi hoppas att dessa erfarenheter ska kunna användas både inom Film i Värmlands verksamhet och på regionala resurscentrum och skolor runtom i landet! Karlstad januari 2006 Ulf Nordström Verksamhetsledare, Film i Värmland 8 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 9

7 Hur kom du eller ni på vad filmen skulle handla om? Vi hittade bara på det. 10 Ur Roligt, Becca helt & Noemi enkelt på disco. om att göra animerad film i särskolan 11

8 Aha-upplevelser och stordåd Journalisten Marie Karlsson följde arbetet med animation på Herrhagsskolan i Karlstad. Här är hennes berättelse. Särskolan Lokföraren är inne i en period av skapande verksamhet. Den här veckan ska alla pröva på att göra animerad film. Förberedelsearbetet började redan förra veckan, så när Naomi Rhodin från Film i Värmland anländer med sina animationsboxar, kamera och annan utrustning är filmskaparna själva så gott som redo för: Tystnad, tagning! Lokföraren håller till i egna lokaler på Herrhagsskolan i Karlstad. Där går tretton pojkar, alla med någon typ av autism. I dagsläget är eleverna indelade i tre grupper en för dem som gått ett till tre år i skolan, en för dem som gått fem år och en med femmor och sjuor. Kreativitet och förväntan Barnen verkar spända inför den utmanande uppgiften, att göra egna tecknade filmer. Förra veckan arbetade de fram manus och skrev och ritade. Kulisserna och figurerna skapade de också. Nu vet de att Naomi ska komma och leda arbetet, och att filmerna senare ska visas på en stor filmpremiär tillsammans med en massa andra elevers alster. Personalen har berättat en del om hur det ska gå till, men ändå är detta med själva filmskapandet fortfarande oklart och spännande. I de äldsta barnens klassrum kan man känna kreativiteten flöda. Tony Svensson och Zacariaz Rezaei, som båda är sjuor, är nästan klara med allt som ska ingå i deras film. Bara lite kvar. Tony och läraren Anja Bäckström sitter bland kritor, papper, piprensare och saxar och gör den sista finishen. Zacariaz är trött på att sitta still nu och går runt på golvet. Du får berätta vad filmen handlar om, säger Anja. Nej, jag kan inte, stönar Zacariaz. Klart du kan! Zacariaz är tyst en liten stund och rabblar sedan snabbt storyn: Det är i London och en flicka går in i en leksaksaffär. Där köper hon en röd boll. När hon kommer ut 12 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 13

9 råkar den studsa iväg. Två poliser står utanför och frågar varann, ska vi följa efter? Ja, det gör dom, men när dom nästan har fått tag i bollen studsar den iväg, rakt upp i rymden och blir Mars, berättar han. Jag tycker ni har fått till ett helt underbart slut, särskilt slutorden: och så vitt vi vet så finns Mars kvar där än. Riktigt fyndigt tycker jag, säger Anja. Anja Bäckström och Susanne Härnvi, som är lärare i de två äldsta klasserna, har gått en kurs i animation för Naomi Rhodin i Film i Värmlands regi. Det eleverna vet om att göra animerad film är det som lärarna har berättat. När de skulle skriva manus förra veckan var det inga problem för dem att komma på en handling. Filmerna 14 Ur Roligt, Den konstiga helt enkelt bollen. om att göra animerad film i särskolan 15

10 handlar om allt från Stjärnornas krig till en höna som lägger ägg i någons säng, säger Anja Bäckström. Vi tycker många gånger att våra elever har mer fantasi än andra barn. Den vanliga bilden av en person med autism är att han eller hon är inbunden och har ett enda specialintresse. Men det finns ju så många varianter i det stora spektrat av autism, säger Susanne Härnvi. I rätt miljö och med handledning blir barnen mer öppna och vågar släppa loss sin fantasi, säger hon. Äntligen dags för filmning Nästa morgon ska Tony och Zacariaz äntligen göra sin film. Först berättar de sin Londonhistoria för Naomi. Sedan är det dags för scen ett. Leksaksaffären och pappersflickan läggs i animationsboxen. Naomi instruerar hur man knäpper stillbilderna och flyttar figurerna, en liten bit i taget. Och inga händer framme när vi filmar. Om vi märker i efterhand att en hand är med på filmen tar vi inte om, säger Naomi. Killarna kommer snabbt och med största allvar in i rollerna som kameraman och animatör. Flytta och knäppa bild, flytta och knäppa bild, flytta och knäppa bild Åh, det här kommer ta år, utbrister Tony. Javisst! säger Naomi skämtsamt. Men snart försvinner både tid och rum för det lilla filmteamet, eftersom arbetet kräver deras fulla koncentra- 16 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 17

11 tion. Det syns på kroppsspråket att inga andra tankar stör uppmärksamheten från det de håller på med just nu. Lättare och lugnare i särskolan Naomi har arbetat med animerad film i skolor i flera år, både i särskolan och vanliga skolan. Hon tycker, lite förvånande kanske, att det är lättare och lugnare i särskolan. Det beror främst på att grupperna är mindre och att det finns mer tid till förfogande i särskolan. Ibland kanske det inte fungerar att göra på ett speciellt sätt, men då finns det tid och utrymme att hitta andra lösningar. Ibland har barnen funktionshinder som gör filmskapandet lite mer komplicerat. Då tycker Naomi att det är roligt och utmanande när hon tillsammans med eleven och läraren får hitta lösningar på det. Jag har till exempel jobbat med en hörselskadad flicka. Vi hade en tolk men flickan och jag skapade också ett eget litet teckenspråk. En pojke använde syrgasmask, så det var jobbigt för honom att prata och spela in ljudet. Men vi löste det också och han blev jättenöjd med resultatet. De flesta av eleverna på Lokföraren har koncentrationssvårigheter, men grupperna är små och det finns alltid något att göra, så de slipper vänta. Därför är det aldrig några problem, tycker Naomi. På tv-skärmen intill syns allt som kameran tar in. En röd lampa lyser på skärmen när inspelningen pågår, annars är den grön, på det sättet är det lätt för barnen att själva sköta kamerans fjärrkontroll. När en sekvens är färdig spelar Naomi upp den på tv:n, inte minst för att få barnen att se och förstå att de faktiskt har gjort en filmsnutt. Hon berättar vilka repliker som kommer att läggas på senare, så att de får helhetsbilden. Vad coolt det blir, utbrister Tony. Självförtroendet och entusiasmen stiger hos killarna i takt med att de byter kulisser och scener. Zacariaz passar på att göra en liten dans på golvet under ett scenbyte. Det här är ju spännande! tycker han. Tid för tagning och full koncentration igen. Men nu är det Tonys tur att tycka att spänningen börjar bli lite för mycket, han pratar i ett. Ta det lugnt, du går i 180, säger Zacariaz. Småkillarna från den yngsta klassen kommer in till- 18 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 19

12 sammans med sina fröknar för att se hur det går till att göra tecknad film. De ser storögt på och vill gärna vara med och peta på de roliga figurerna i animationsboxen. Om det finns tid på eftermiddagen ska de få göra en egen film med leranimationer. Imponerande idérikedom Läraren Anja Bäckström är imponerad över hur detaljrikt Tony och Zacariaz har ritat ansikten och andra småsaker i sina figurer. De har även visat på stor idérikedom när de skapade bilderna. Förutom papper och färger har de använt material som piprensare och kräppapper. Naomi Rhodin tycker att hon genomgående ser mer kreativitet på särskolan än i övriga skolan. Här är man nog lite friare i sin fantasi. Det verkar finnas mer tillgång till annorlunda material, eller också är det så att de har tänkt till en gång extra och använder materialet på ett annat sätt, så att det ser bra ut. Barn med autism kan ha problem med att uttrycka sig verbalt, särskilt svårt kan det vara att sätta ord på det abstrakta. De här barnen har svårt för att göra presentationer och redovisa det de har gjort. Men här får de ett nytt sätt att uttrycka sig på och det blir ett resultat som de kan vara stolta över, säger Susanne Härnvi. Det här går ju som smort pojkar. Det var väl inte så svårt, säger Naomi när slutscenen ska börja filmas. Zacariaz och Tony har mer precisa och bestämda svar på Naomis frågor nu, i god klass med riktiga regissörer. Nu är själva filmandet klart. Naomi för över filmen till sin dator och spelar upp den. En riktig film, gjord av dem själva! Men Tony och Zacariaz hinner inte imponeras av sig själva så länge, för nu ska ljudeffekterna läggas på. Musik och röster Förinspelad musik finns i datorn och Naomi spelar upp några låtar som verkar passa. Nej inte den och inte den, men den blir bra, säger killarna i kör. Naomi försöker alltid känna in barnen för att få en uppfattning om vilken typ av film det är de vill göra. Jag ställer mycket frågor av typen Vill ni göra så, 20 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 21

13 eller kanske göra så här? Det är viktigt att det blir en bra tecknad film i deras ögon, att de får fram det de vill. Jag ser själv mycket film och har lätt för att sätta mig in i vilken typ av film de har i tankarna. Viss förvirring uppstår när någon måste lägga på flickrösten. Det får väl du göra, du är ju tjej? säger Tony till Naomi. Det är bättre om ni gör rösterna, säger Naomi. Men Anja då? säger Tony. Men du kan väl låta som en tjej? säger Naomi. Visst klarar Tony tjejreplikerna, både på engelska och svenska, filmen utspelar sig ju i England. Efter det är Tony så pass entusiastisk att han finner det svårt att vara tyst när Zacariaz ska läsa sina repliker. Nej Tony, du kan inte sitta och skratta, det hörs på inspelningen, säger Naomi. Ledsen allihopa men det såg så kul ut, säger Tony och drar tröjans huva över huvudet. Självkänslan växer Filmtitel och eftertexter läggs in och så äntligen, äntligen är det dags att se det färdiga resultatet. Fröken Anja har också anslutit sig och spänningen är stor när titeln Den konstiga bollen dyker upp i rutan. Och när eftertexten i den två minuter långa filmen är klar bryter jublet så klart lös. Jag pratade som en tjej, ingen kommer höra att det är jag! utbrister Tony lyckligt. 22 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 23

14 Nästa dag berättar Anja Bäckström att det blivit en rejäl aha-upplevelse för Tony att han kunde låta som en annan person och till och med som en tjej. Han är jättefascinerad, båda killarna är mycket imponerade av sig själva. Några av barnen på Lokföraren har problem med talet. Många har aldrig fått chansen att lyssna till sig själva. Att fundera över hur det låter i andras öron blir för många autister ett för abstrakt sätt att tänka. Därför är det här med att göra film och lägga på röster väldigt bra, säger Anja Bäckström. Hon berättar att så här dagen efter deras filmvecka är barnen oerhört stolta och dessutom sugna på att göra mer film. De stora killarna tycker att de har uträttat stordåd. De kan inte vänta tills premiären för att se sin film igen. Och de har pratat med kompisar från andra klasser på skolgården och bjudit in dem att komma och titta. De yngsta barnen gjorde en leranimerad film ihop med Naomi. Men de var en väldigt stor grupp och vissa hann aldrig ens fatta att de hade gjort en film förrän det var klart. De små behöver en lite längre startsträcka, så deras lärare har redan bett Naomi komma tillbaka senare för att göra film med dem igen. Anja Bäckström vill gärna jobba mer med animerad film. Att skaffa utrustning, en hyfsad videokamera och lite annat borde inte vara några stora problem, tycker hon. Det öppnar många möjligheter. Barnen är kanske ensamma i familjen nu om att kunna göra film, och det är positivt för dem, något för dem att vara stolta över. Men det skulle vara roligt att göra animerad film gemensamt, föräldrar, elever och lärare vid något föräldramöte till exempel. Då kan barnen få visa vad de kan. Marie Karlsson Kaktus Reportagebyrå 24 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 25

15 Har du lärt dig något nytt av att göra animerad film? Ja, det har jag gjort. Hur man gör eld i en animerad film. Man kan använda bomull. 26 Nasse Ur Roligt, Rallyduellen. och helt Hampus, enkelt Rudsskolan. om att göra animerad film i särskolan 27

16 Kan man animera stenar? Anna Nilsson är speciallärare på Norrstrandsskolan. Hon har arbetat med planering och utvärdering av animationsprojektet och följt sina egna elevers arbete. Det har varit spännande att vara med från början i planeringen av det här projektet. Att tillsammans med andra lärare, Naomi och Ulf kunna diskutera och reflektera har varit väldigt givande. Vår utvärdering var fantastiskt positiv och det var slående hur många kloka ord som sades. Vi lärare har ju också själva utsatts för, och deltagit i, en process av skapande, utveckling och lärande som varit väldigt inspirerande. Vi har som pedagoger iakttagit hur stark drivkraften och viljan hos eleverna varit att göra film. De har haft möjlighet att använda sin kreativitet, fantasi och sina känslor i en process där de själva och deras egna önskningar står i centrum. Vi lärare är ju, liksom våra elever, väldigt olika som individer. Arbetet med animation innehåller många delmoment och många möjligheter för var och en av oss att hitta våra egna pedagogiska utmaningar. Man ser hela tiden nya möjligheter. Det kan vara tekniska lösningar, det kan gälla berättandet, musikskapandet och alla de tillfällen som bjuds att utmana eleverna till att träna samarbete, bearbeta problem eller själva bestämma och stå i fokus. Den traditionella lärarrollen måste man vara beredd att ompröva. I ett arbetssätt som ofta kommer att handla 28 Ur Roligt, Nasse helt & Hampus. enkelt om att göra animerad film i särskolan 29

17 om elevens känslor, kommer man väldigt nära. Genom att man försöker förstå och sätta sig in i elevens föreställningsvärld (och är välkommen där), så blir man automatiskt mer en medresenär, inspiratör och hantlangare än fröken. Jag har haft väldigt intressanta pratstunder med elever som berättat om sina tankar på ett sätt som de inte gör annars. Animation som arbetsverktyg De flesta lärare som deltog i projektet har animerat för första gången i och med att de deltog i den kursdag som ingick i projektet. Jag har arbetat med animationsprojekt fyra år i rad och har varje gång fascinerats av att det finns så mycket för mig som pedagog att hämta här. Jag lär mig massor varje gång! Våra projekt ger ringar på vattnet genom att nya ideer föds hos både elever och personal, men också genom att vi visar våra filmer i olika sammanhang och gör olika kringarrangemang som t.ex. konstutställning med filmvisning. Vi gonar oss också åt våra filmer i klassrummet och diskuterar runt filmerna och arbetet vi gjort. Många av mina elever har också animerat fyra gånger och har alltså stor erfarenhet av att arbeta så. För dem är animation ett verktyg som de förstår och behärskar det gör animationen ännu mer intressant! Från att man den första gången lär sig hur själva processen går till, så kan man nästa gång lägga energin på att utveckla nya idéer. När jag i skolan har berättat att det är dags för ett ani- 30 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Ur Dole & Doffs dagbok. 31

18 mationsprojekt har vi verkligen fått uppleva hur idéerna brusat: Kan man animera stenar? Kan man animera godis? Kan man animera sand? Kakor? Blommor? All entusiasm föder snabbt idéer, och många elever kommer omedelbart på vad de vill att filmen ska handla om: min film ska handla om kärlek, rally, mobbning Sedan gäller det förstås att skynda sig att få ihop elever som kan arbeta tillsammans innan idéerna blir alltför konkreta och svåra att kompromissa om. Viktigt och roligt Många gånger har jag märkt hur berörda och ibland rörda utomstående personer blivit av mina elevers filmer, som på ett personligt sätt och i all sin enkelhet, berör universella problem, som ensamhet, fair play eller längtan efter vänskap och kärlek. Roligt, helt enkelt blev den här bokens titel. Vad är det som händer när man har roligt? Vi människor är ju så funtade att vi har roligt när vi lär oss något som är lagom svårt. Det ska vara utmanade men ligga inom nåbarhetens gräns. Nästan alla elever i projektet har på något sätt formulerat att det var just roligt att jobba med animation. Några elever tyckte inte det var roligt att förbereda animationen. Det var inte nåbart för dem att förstå processen. När de sedan fick titta på själva filmandet, så blev processen tydlig för dem. Då blev det roligt och de ville också göra en film. De hade sedan roligt när de ställdes inför animationens svårigheter och upptäckte att de kunde klara det. Att vara kreativ är utvecklande och då har man roligt! Anna Nilsson Ur Den grekiska ödlan. 32 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 33

19 Vad tycker du om att samarbeta med andra när ni gör film? Naomi gillade jag. Hon talade om för mig hur jag skulle göra, t.ex. flytta på gubben. 34 Ur Roligt, Ett lyckligt helt hjärta. enkelt om att göra animerad film i särskolan 35

20 Så här gjorde vi Film i Värmland har arbetat med animation i skolan sedan 2001, bl.a. i flera särskoleklasser på Norrstrandsskolan i Karlstad. Personalen i klasserna har sett många värden i arbetet och elevernas filmer har visats upp i flera sammanhang, bl.a. på familjefester och för andra klasser. En av filmerna fick till och med pris som bästa animation vid den värmländska videofilmfestivalen Filmörnen fick Film i Värmland ökade ekonomiska resurser tack vare ett nationellt uppdrag från kulturdepartementet. Då föddes idén till ett större animationsprojekt i särskolan. Målet med projektet formulerades så här: Projektet syftar till att utveckla arbetsmetodiken med animerad film i särskolan, att utbilda personalen så att animation kan bli ett återkommande inslag i skolarbetet, att genomföra en gemensam filmpremiär med de producerade filmerna och att dokumentera erfarenheterna på ett sådant sätt att andra kan ha nytta av dem. I maj 2004 presenterades projektidén vid en nätverksträff för personal inom grundsärskolan i Karlstad och Grums. Tanken var att genomföra projektet under januari-mars Vi ville att projektperioden skulle vara relativt kort, så att den gemensamma avslutningen skulle kännas aktuell för alla deltagare. Intresserad skolpersonal samlades till en träff i slutet av september 2004 för en fördjupad presentation och diskussion. Animation var något nytt för de flesta av lärarna, men nyfikenheten var stor och de positiva erfarenheterna från Norrstrandsskolan bidrog säkert till att öka intresset för projektet. De deltagande skolorna blev till sist fem: Frödingskolan, Karlstad Herrhagsskolan, Karlstad Jättestenskolan, Grums Norrstrandsskolan, Karlstad Rudsskolan, Karlstad Totalt deltog ett 60-tal elever. Lära lärare För de lärare som inte hade animerat tidigare anordnade vi en heldags animationskurs med Film i Värmlands animatör Naomi Rhodin i slutet av höstterminen. De fick lära sig grundprinciperna när det gäller animation. Kursen innefattade cut out-animation som innebär att figurerna klipps ut i papper och filmas ovanifrån. Objektsanimation togs också upp. Det innebär att man filmar tredimensionella objekt, t. ex. lerfigurer, stenar eller lego. Dessa filmas framifrån. 36 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 37

21 Kursen betydde mycket för lärarna det framgick vid utvärderingen av projektet: Det är viktigt att ha varit på kurs och veta vad man pratar om med eleverna. Det hade inte fungerat alls annars. Att ha gått kurs och ha en egen film med tillbaka till skolan ger så bra möjligheter att kunna förbereda eleverna ordentligt. Det är viktigt att själv veta hur man bygger upp en historia, sen blir det ofta helt annorlunda än man tänkt sig. I januari 2005 samlade vi lärarna till en halvdagsträff innan arbetet ute i klasserna skulle börja. Då visade Naomi en del animerad film och pratade om ljudeffekter och musik. Tänka efter före Vi ville ha möjlighet att visa filmerna i olika sammanhang t.ex. på Internet och ställa samman dem till en DVD. Då är det viktigt att inte ha med upphovsrättsskyddad musik. Därför använde vi oss dels av fri musik från Multimediabyrån, dels av specialskriven musik av Michel Rhodin, som också är animatör och tidigare jobbat för Film i Värmland. Michel har komponerat musik som passar speciellt för animation musik som signalerar spänning, humor, kärlek osv. En del av musiken är också skapad av personal och elever tillsammans och inspelad direkt på plats i datorns mikrofon. I något fall har någon i personalen bidragit med egenkomponerad musik. Vi hade redan från början bestämt oss för att ge Naomi möjlighet att avsätta mer tid för arbetet med musik, ljudeffekter och texter än vad hon normalt brukar hinna med i vår mobila animationsverkstad. Detta för att alla skulle bli så nöjda som möjligt med sina filmer. På personalträffen diskuterade vi också hur filmerna skulle användas, dokumentationen av projektet och den tänkta gemensamma avslutningen med filmvisning och festlig inramning. Vi såg också till att informera föräldrarna ordentligt om projektet. Alla fick skriftlig information till hemmet. Där framgick det bl.a. hur vi tänkte dokumentera projektet och att vi skulle göra en DVD med alla filmerna, för spridning till skolor och andra intresserade runtom i Sverige. Vi berättade också att det var troligt att projektet skulle uppmärksammas i massmedia och att vi tänkte göra den här boken om projektet. Alla föräldrar fick intyga att de tagit del av informationen och godkänna att deras barn fotograferades och filmades under sitt arbete med de animerade filmerna. Introduktion för eleverna Ute på skolorna var det förstås viktigt att lärarna introducerade projektet hos eleverna på ett bra sätt. Det gick till på många olika sätt: någon tog upp det på klassrådet, andra lärare har visat filmer som de gjort på kursdagen, några har sett andra animerade filmer och man har dis- 38 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 39

22 kuterat vilka material man ska arbeta med (ibland har lärarna bestämt, t.ex. lera). En klass hade Naomi på besök på en inspirationsträff. Om man som några av klasserna animerat förut kommer man snabbt in på diskussioner om vilka material som kan användas och idéerna flödar! En grupp såg mycket animerad film innan, bl.a. Spirited away på skolbio. En del klasser har haft ett tema, som vänskap, känslor, trygghet/trivsel, trafik, kamratskap eller etiska frågor. En grupp har gjort animation i ett EU-projekt kring hur man kan arbeta med känslor med barn med särskilda behov. På utvärderingen med lärarna frågade vi hur arbetet med manus, figurer och bakgrunder hade fungerat: Det är svårt att veta och beräkna tidsåtgången. Tar det dagar eller veckor med förberedelserna? Några fick det lite jäktigt mot slutet. Storyn går fort att skriva ihop, bildarbetet tar tid, i synnerhet till cut out-filmerna. Det var jobbigt för en del elever att vänta de ville börja med en gång när jag berättat att vi skulle göra film. I manusskrivandet blir det så tydligt att en film måste ha en början, en mitt och ett slut. Det ger en tydlig struktur, som blir ett stöd i elevernas skrivande. Någon gång har det behövts diskussioner om vad man kan säga i en film, att man får tänka på att föräldrar och syskon ska se filmen. 40 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Ur Det svåra bankrånet. 41

23 Förberedelser i skolan En grupp gjorde storyboards av mindmapsmodell. På sidan om skrev man också listor över vad som behövdes till filmen: flicka, hus o.s.v. och vem som hade ansvaret för att tillverka/skaffa det. Flera grupper hade också checklistor. En sådan kan se ut så här: Vilka jobbar med filmen? Hur ska filmen börja? Vad händer sen? Hur ska det sluta? Vilka (figurer, personer) är med i filmen? Vad ska filmen heta? Vilket material ska användas? (Papper, lera, annat) Hur ska bakgrunden se ut? Ska det vara prat? En berättare? Ska det vara musik? Vilken slags musik? Annat ljud? Dags för filmning När förberedelserna i klassen var klara, var det dags för Naomi Rhodin att dyka upp med kamera, monitor, redigeringsdator och animationsbox. Hon var uppbokad för en veckas arbete på varje skola, men på några ställen gick det fortare. Som mest hann fem grupper göra film på en dag, men ibland bara två. För många elever blev processen med animation konkret först nu. De som har svårt för abstrakt tänkande förstår plötsligt hur det går till. Då, om inte förr, vill de göra film. Det hände att elever som inte alls velat delta i förberedelserna stod i timmar och tittade på när andra animerade. Sedan filmade de själva! Det här hade lärarna att säga om sina elevers arbete med Naomi: Naomi blir en stor auktoritet som expert på animation. Eleverna litar helt på henne i arbetet. Hon gör ett jättefint arbete med att hjälpa eleverna att genomföra sina idéer. Det kan vara bra att eleverna måste överföra sina idéer så att de blir begripliga för någon annan. Det som skulle kunna vara ett kommunikationsproblem för eleverna funkade helt och hållet med Naomi. Kanske är det bra att hon kommer in och jobbar med eleverna så pass sent, hon blir inte vardag för dem och de ser henne som en expert och en auktoritet på det här med film. Det var fascinerande att se Naomis arbete och se hur fullkomligt eleverna litade på vad hon gjorde t.ex. när man läste in speakertexter. Efterarbetet med Naomi, som att lägga ljud, göra eftertexter o.s.v. var väldigt intressant för många av eleverna. I och med att Naomi skötte datorn gick det ganska snabbt, vilket passar många elever. De fattade själva beslut i samråd med Naomi. 42 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 43

paket SKAPANDE SKOLA 2013-2014

paket SKAPANDE SKOLA 2013-2014 Filmpedagogiska paket z z SKAPANDE SKOLA 2013-2014 Förord För att inspirera er att arbeta med Skapande skola har vi tillsammans med filmpedagogerna i Värmland plockat ut några exempel på hur filmpedagogiskt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Det blev en bra presentation och spänningen började släppa så smått.

Det blev en bra presentation och spänningen började släppa så smått. Så var det då dags igen för ännu en Framtidsverkstad med dessa härliga ungdomar. Vi samlades på morgonen den 15 maj på Andreasgården. Det låg förväntan och spänning i luften, speciellt för de nya i gänget.

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. En jobbdröm handlar om arbete - varför vi arbetar, vad fritid är och vad

Läs mer

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! -en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! Foto: Maria Öhrn, Kulturhuset. Från utställningen Hur gick det sen? Moomin Characters Pedagogiskt program framtaget av Värmlands Museum

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Att skapa berättelser för Mervetande

Att skapa berättelser för Mervetande Att skapa berättelser för Mervetande En berättelse bör skapas utifrån en struktur för att ge bäst effekt. Nedan ser du ett exempel på disposition utifrån retorikens regler. Disposition 1. Väck uppmärksamhet,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram Aktivitetsprogram Häng med på Funkibators aktivitetsprogram! Det är roligt att röra på sig, kroppen tycker om det och det är kul att lära sig nya saker. Ibland bubblar det i armar och ben när man spelat

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original 128 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 100 80 60 40 20 0 98 2 0 Ja Nja Nej Varför eller varför inte? - Jag har träffat jättemycket

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo 2.0

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo 2.0 Utvärdering 13 deltagare Filmkollo 2. 66 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 6 4 98 2 Ja Nja Nej Varför eller varför inte? - För att kollot är så galet roligt! :D - För

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum www.ungscen.se HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får spela Sexigt - på riktigt för dig och din elevgrupp. Sexigt - på

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer