Priset på skjortan - om konsumtionens miljöeffekter

Transkript

1 Priset på skjortan - om konsumtionens miljöeffekter Foto: SVT En rapport om konsumtionen och dess miljöeffekter Linda Winroth, Kulturverkstan 08, 2010

2 Bakgrund och introduktion Min Lia har fått mig att fundera över pris, vad är vi beredda att betala för en vara och vad kostar den om den är för billig? I mitt egna företag får jag ibland höra att något är dyrt, samtidigt så vill svensken själv inte offra något av sin egen levnadsstandard. Om det ska vara producerat här och jag själv ska ha en skälig lön, ja då blir det dyrt. Men kanske priset är värt att betala för något som är närproducerat och gjort med minimal inverkan på miljön, samtidigt som det har skett under bra arbetsförhållanden? Många av mina vänner säger sig vara miljömedvetna. De tänker på effekterna av sitt egna handlade, de tycker att alla har rätt till en skälig lön för utfört arbete. Men vad är det då som händer i köpögonblicket? För jag har observerat att många väljer den vara som är billigast i pris, trots att den är oerhört dyr med tanke på miljö och produktion (arbetare utan skälig lön t.ex.) Men hur ska vår framtida garderob se ut om vi vill ha ett bättre förhållande till naturen? Hur vill du klä dig, hur vill du leva? Vad är behov och vad är begär? Är vi som samhälle och grupp förmögna att skapa en framtid som är hållbar? Har vi nåt val? Vems är ansvaret? Individen, konsumenten, eller VD:n? Politikern, medborgaren eller gruppen? Företaget? Regeringen? Skolan? Media? Konsument men också medborgare. Angelägen om att handla klokt men också fåfäng Det ämne jag valt att skriva om handlar främst om vad du som individ kan göra. Som projektledare kommer du emellanåt att ha hand om budget och inköp. Du har då chans att påverka, vad gör du då för val? Frågeställningar Jag har valt att arbeta vidare med frågeställningarna: Vilket pris får vi betala för vår konsumtion? Vad händer med konsumenten i köpögonblicket? Metod Under våren 2010 har jag kontinuerligt hängt med i debatten om konsumtionsvanor och ändrade beteende inför att köpa mer miljövänliga varor. Jag har läst skriftligt material med tidigare genomförda undersökningar, läst artiklar, tagit del av nyheter och sett på TV program. Inför rapportskrivandet har jag också läst den avhandling som Andreas Nilsson, forskare kring miljöpsykologi, skrivit. Resultat Idag skiftar modet snabbt och svensken köper i genomsnitt 25 kg kläder varje år enligt Naturskyddsföreningen. Mycket går sönder snabbt eller tappar färg och form. Och tvättar

3 det gör vi, ofta efter att ha använt plaggen en enda gång. Risken är stor både för allergier och övergödda vattendrag. Sammanlagt medför medelsvenssons inköp av kläder och skor utsläpp av ca 300 kg koldioxid varje år. Men vilka drabbas mest av masskonsumtionens baksida? Afrika söder om Sahara är redan en hårt torkad region vars jordbruk förväntas drabbas hårt av klimatförändringarna i framtiden. Kanske är det rent av lika viktigt att tänka över dina klädval som att skänka pengar till välgörenhet om du vill göra en insats för de fattiga och torkdrabbade Afrika? Vattenbrist är ett stort och växande problem i världen och många frågar sig hur vattnet ska räcka till i framtiden. Ekosystemen måste få sitt och vi behöver odla mat, bränsle och klädfibrer till en växande världsbefolkning. Som tur är finns det alternativ till törstiga grödor och storskalig konstbevattning. Droppbevattning och klädfibrer som lämpar sig för odling i torra områden är två exempel. Ett annat är att skörda regnet (rainwater harvesting) och samla det i lokala dammar samt i form av markfuktighet. Här finns stor potential, främst i halvtorra delar av Afrika. Att minska den totala klädkonsumtionen är förstås ytterligare ett sätt. Det är inte bara odlingsområden som drabbas. I reportaget Textilindustrins bakgård som SVT:s Korrespondenterna gjorde belyses en inte alltför smickrande vardag för textilarbetare i Bangladesh. De senaste åren har klädkedjorna stramat upp sina inköpsrutiner för att värna sitt rykte. De flesta hävdar att de garanterar goda arbetsförhållanden och minimilöner. Men vad är det verkliga priset för kläderna som går att köpa billigt i våra butiker? Minoo i Dacca i Bangladesh bor i en slumbostad tillsammans med sin man och dotter. Hon jobbar minst 12 timmar om dagen och tjänar 300 kronor i månaden, vilket man inte kan leva av ens i Bangladesh, det behövs närmare kronor. Och situationen är likartad i Indien. Vad är det för tal om minimilöner när inte ens minimilönen går att överleva på? I programmet fick man också träffa bomullsodlare som dör i cancer av alla bekämpningsmedel som de för hand sprutar sina åkrar med. -Man blir så bedövad och yr av besprutningen att man inte känner av någonting, säger Dormail Singh, 49 år, som fått cancer i matstrupen. Under besprutningen får vi det i ögon, näsa och mun. Hans pappa och farbror har redan dött i cancer. En typisk t-shirt: bomullsplantan besprutas mot insekter, tyget behandlas för att klara lång transport och lagring. Kanske sprayas det för att inte bli skrynkligt. I genomsnitt används så mycket som 0,6 kg kemikalier för att få fram ett kg tyg. Somliga kemikalier är biologiskt nedbrytbara andra kemikalier kan naturen inte alls ta hand om. Vårt blod innehåller rester av hundratals kemikalier. Bara några tusen av alla hundratusentals ämnen vi använder är undersökta. Vi vet för lite både om enskilda kemikaliers giftighet och vad som händer när människor och miljö utsätts för flera olika ämnen i kombination. För att producera bomullstyg till en enda liten t-shirt behövs det i genomsnitt mer än 2000 liter vatten. Vad detta kan innebära för vattentillgången i ett område fick folket runt Aralsjön bittert erfara på 1960-talet när dåvarande Sovjet gav direktiv om att regionen skulle utöka

4 sina bomullsodlingar. För att få tillräckligt med vatten dirigerades två floder som försörjde sjön med vatten om för att bevattna bomullsfälten. Aralsjön som ursprungligen var den fjärde största insjön på jorden har sedan dess förlorat så mycket som hälften av sin yta och mer än två tredjedelar av sitt vatten. Nu har man framgångsrikt börjat att återställa delar av sjön. Vad är då sambandet mellan miljövänliga attityder och beteende? I den forskning som finns kring konsumtion och konsumtionsbeteende utgår man oftast från ett individperspektiv. Jag har valt att titta på beteenden utifrån ett miljöpsykologiskt perspektiv och många tankar och fakta har jag fått från Andreas Nilssons avhandling. Attityden till en bättre miljö är starkt knutet till ett lands BNP. En bra ekonomi borgar för att medborgarna tar ett större ansvar för miljöfrågor, något som gäller generellt för svenskar enligt vissa undersökningar. Men det är ofta ett glapp mellan attityd till att handla miljövänligt till att verkligen göra det, själva beteendet. Det vill säga när det verkligen kommer till kritan visar det sig att vi inte beter oss så miljövänligt som vi tror. Vi kan ha en blandad relation till ett objekt och det är dessa som styr vårt beteende. Attityd - Exempelvis positivt inställd till ekologiska varor. Subjektiv norm (Social norm) Upplevelsen av vad andra tycker att vi ska göra. Vill exempelvis flickvännen/pojkvännen att du handlar ekologiskt, så gör du oftast det. Upplevd kontroll Är vi kapabla att handla ekologisk mjölk eller inte? En del kanske ser det som ett ekonomiskt hinder, det kostar för mycket helt enkelt, medan andra ser det som ett stort plus för miljön att handla ekologiska varor. Intention Intention är ett steg mellan de tre ovannämnda och beteende. Intention att göra något styrs utifrån huruvida det går eller inte går att komma till beteendet. Till exempel om det inte finns ekologisk mjölk i butiken så kan den som har intentionen att köpa ekologisk mjölk inte göra det. Beteende Man handlar utifrån att det är en positiv eller negativ inställning i attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll. Attityd är bara en av många saker som påverkar vårt beteende, normer, kontroll och externa hinder påverkar också. Attitydens styrka är också viktig, exempelvis erfarenhet av att köpa ekologiska varor sen tidigare. Men även abstrakta mål, livsvärden, moral, sätt att leva är också viktigt. Det finns olika funktioner med att ha en attityd. Utilitaristisk attityd där går det ut på att maximera sin egen vinst. Attitydens funktion är att få ut så mycket som möjligt och samtidigt minimera sina förluster. Exempelvis att bara titta på pris och kvalité i matbutiken är det primära och miljöaspekten är av underordnad betydelse. Värdeexpressiv attityd abstrakta mål i livet som jämlikhet och miljöfrågor exempelvis. Värden som prioriterar en själv. Moraliska värden, centrala riktlinjer i livet som man kan stå för. Köp av ekologiska matvaror är att visa för andra vad du står för och det är en central del av ens självbild. Social anpassning skapa en attityd bara för att passa in, vara en del av samhället. Ex. köpa ekomjölk precis som alla andra är viktigt för att passa in. Interaktionen antingen tänka individuellt eller kollektivt.

5 Vanor, starka sådana, påverkar också attityden. Har du exempelvis alltid åkt bil till arbetet, är det kanske en svår vana att bryta. Externa hinder, exempelvis att det inte finns ekologisk mat i butiken eller att det inte finns en källsorteringsanläggning där du bor, kan förhindra ett miljövänligt beteende. Enligt statistik från SCB slog försäljningen av ekologiska matvaror rekord 2009 och de ekologiska råvarorna räcker ofta inte till för att möta efterfrågan i butikerna. Totalt ökade den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandel och storhushåll med sammanlagt 18 procent under Detta kan jämföras med den totala livsmedelsmarknaden i detaljhandeln, som ökade med 4 procent. Totalt står nu ekologiska livsmedel för en andel om 3,1 procent av den tiotala livsmedelsförsäljningen. I enkätundersökningar brukar majoriteten uppge att miljövänliga produkter är att föredra, men det är en betydligt mindre andel som faktiskt handlar miljövänligt. Diskussion Hur ska man då få konsumenterna att ändra beteende? Dilemmat när det gäller alla miljöval är att de negativa konsekvenserna av våra handlingar fördröjs. Psykologerna brukar tala om en social fälla. Belöningen av en resa till Thailand kommer direkt, medan de negativa effekterna av koldioxidutsläpp märks först i framtiden. Torsk med smält smör och pepparrot smakar utmärkt, men det dröjer innan det syns i frysdisken att torsken fått svårt att reproducera sig. Ett annat problem med sociala fällor är att de negativa konsekvenserna för konsumtion ibland kan uppträda på en helt annan plats. Vi får aldrig veta om arbetaren som besprutade bomullen i tröjan vi köpt skadades av bekämpningsmedlen. Människor värderar inte framtida utfall lika mycket som utfall här och nu. En anledning är att det som händer nu förefaller säkert, däremot inte vad som händer i framtiden. Om det kostar 5000 kronor att åka till Thailand är det få som avstår på grund av moraliska normer. Man kan inte begära att hela förändringen ska ligga hos individen. Det krävs styrmedel, till exempel miljöskatter, säger Andreas Nilsson som är forskare vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och har doktorerat på attityder till styrmedel på miljöområdet. I situationer där man har mycket att vinna, som sol och härlig semester under en Thailandresa, är det förstås extra svårt att avstå. För att människor frivilligt ska ändra köpvanor och handla mer miljövänligt krävs att personen tycker att miljöfrågor är viktiga. Men det räcker alltså inte, det krävs ofta också en påminnelse i köpögonblicket för att någon

6 ska välja en kanske dyrare, men miljövänligare vara. När en vana att handla miljövänligt har etablerats behövs inte längre sådana påminnelser, då väljer vi automatiskt den miljövänliga varan. Att försäljningen av ekologisk mat inte ökat mer än vad den har gjort tror Andreas Nilsson bland annat kan bero på att det inte är köp man skyltar med. Ingen vet att du har köpt ekologiska ägg om du inte talar om det. Om du däremot köper en miljöbil är det en tydlig signal till omvärlden att du är miljömedveten. Det är viktigt hur information om konsumtionens miljöeffekter utformas. Skrämselpropaganda kan skapa apati om den inte kombineras med enkla konkreta råd vad man kan göra för att påverka till exempel klimatförändringar. Generella informationskampanjer har ingen större effekt. Det gäller att ha information som är så nära beteendet som möjligt och också att man kan få feedback på att det man gör faktiskt har en effekt, säger Andreas Nilsson. Han tar som exempel elräkningen. Om det framgick tydligt hur mycket el man förbrukat jämfört med samma månad förra året skulle det förmodligen öka människors motivation att spara energi. Faran är att ett omfattande individuellt handlande skapar ett allmänt själviskt tänkande. Varför ska jag göra någonting, om ingen annan gör det? Det blir negativt för kollektivet om det upplevs som meningslöst som individ att bidra med något nyttigt för samhället, om ingen annan gör det. Innebär det bara kostnader och merarbete och det i slutändan inte uppfattas som meningsfullt i sammanhanget och bara andra vinner på det uppstår en farlig situation. Därför behövs det lagar, förordningar och normer som styr upp så att samhället går åt rätt håll tillsammans. Ett socialt dilemma som är aktuellt idag är att det du/jag gör idag får konsekvenser först om 20, 30 till 40 år. Att exempelvis flyga till Thailand kan få konsekvenser i framtiden ur ett klimatperspektiv, så måste det styras upp så att du/jag får konsekvenser av det redan idag.

7 Källförteckning Kathryn L Hatch Textile Science, 1993 Andreas Nilsson - Psychological perspectives on environmental policy measures: The role of values, norms, and attitudes, 2007 Korrespondenterna Textilindustrins bakgård, SVT (2010) Vetenskapsfestivalen - Walk in closet (2010) Varför ska just jag avstå? artikel i SVD 2008 Referat av onsdagsföreläsning Ekocentrum Statistik från SCB SVT Rapport Svensk miljöpsykologi Maria Johansson, Marianne Küller (2005)