Teknisk beskrivning (TB) till tillståndsansökan

Transkript

1 Pulp and Performance Chemicals Terra Project Document Type Teknisk beskrivning Issue Date Issued by XHB Project Terra Checked by XGL, ES, XLJ Approved by ES Document status Draft Title Teknisk beskrivning av arbeten i Göta älv i samband med rivning av kaj AkzoNobel Bohus Projekt Terra Teknisk beskrivning (TB) till tillståndsansökan Rivning av kaj samt anläggande av stödfyllning KONCEPT Page 1 of

2 INNEHÅLL 1 ORIENTERING Bakgrund och syfte Avgränsningar Höjdsystem GÄLLANDE TILLSTÅND OMGIVNINGSFÖRHÅLLANDEN Vattentekniska förhållanden i Göta älv Geohydrologiska förhållanden Föroreningssituationen Jord och grundvatten Sediment Geotekniska förhållanden Risker Utförda och planerade skyddsåtgärder för Göta älv BESKRIVNING AV BEFINTLIG KAJKONSTRUKTION URSPRUNGLIGT SANERINGSUTFÖRANDE Utförande Enligt tidigare tillståndsansökan Enligt saneringsanmälan Värdering av tidigare alternativ SÖKT SANERINGSUTFÖRANDE Beskrivning av sökt saneringsutförande Provtagningsresultat Sediment utanför kajen Kajen TIDPLAN KOSTNADER FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM Bilagor T1 T2 T3 Kajlayout i plan Geotekniskt PM Undersökning av föroreningar i sediment (rapportskrivning pågår) Page 2 of

3 1 ORIENTERING 1.1 Bakgrund och syfte Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB, nedan kallat AN PPC, har ålagts att sanera delar av sitt verksamhetsområde. Projektet går under benämningen Projekt Terra. Projektet omfattar bland annat installation av en tillfällig, yttre spont i Göta älv utmed hela AkzoNobels industriområde. Syftet är att minimera risken att partiklar, med eventuellt innehåll av kvicksilver och dioxin, skall kunna nå Göta älv i samband med sanering av strandlinjen. Installation av spont samt planerad metod att sanera strandlinjen beskrivs i den tidigare tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen (mål nr M och M ). Den yttre sponten håller på att installeras i älven och arbetet är klart på långa sträckor. Det har dock visat sig att det är mer komplicerat att slå spont förbi en 260 meter lång kajanläggning än på övriga sträckor, se Figur 1. För att underlätta att genomföra en effektiv sanering av strandlinjen önskar AN PPC att riva kajen vilket, av stabilitetsskäl, medför att en stödfyllning måste läggas i älven. Figur 1. Befintlig kajanläggning på AkzoNobel i Bohus. Motsvarar område C i tidigare beslut. 1.2 Avgränsningar Denna tekniska beskrivning (TB) samt miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) avser att utgöra underlag för tillståndsansökan för att riva befintlig kajanläggning samt att installera en stödfyllning i Göta älv utanför kajen. Page 3 of

4 1.3 Höjdsystem Höjder anges i Göteborgs lokala höjdsystem. Nollplanet i detta höjdsystem ligger 10,162 m under nollplanet i Rikets höjdsystem RH00. Samtliga inmätningar utförs med noggrann GPS. Koordinater anges i Sweref 99 TM. 2 GÄLLANDE TILLSTÅND De domar som ligger till grund för saneringen är: Miljödomstolens deldom i mål nr M Miljööverdomstolens dom i mål nr M Mark- och miljödomstolens dom i mål nr M och M Genom dessa domar ges AN PPC bland annat rätt att utföra förschakt och installation av spont i Göta älv samt att utföra sanering av strandlinjen. Tillstånd för den befintliga kajanläggningen erhölls genom dom nr DVA 4, , i mål nr VA 42/95. Eka Nobel AB erhöll därmed tillstånd för, bland annat, ombyggnad av kajbyggnad och att färdigställa kajen samt att utföra muddringsarbeten inom hamnområdet. Dessutom gavs tillstånd för förstärkningsåtgärder för att öka stabiliteten i området vilken enligt SGI var bristfällig. 3 OMGIVNINGSFÖRHÅLLANDEN 3.1 Vattentekniska förhållanden i Göta älv Göta älv har ett varierande vattenflöde med en medelvattenföring på 550 m 3 /s. Strax norr om Bohus delas Göta älv i två grenar. Den största vattenmängden når havet genom den nordliga grenen Nordre älv. Den södra grenen, Göta älv, rinner förbi AkzoNobel i Bohus. Av älvens totala vattenföring rinner i storleksordningen m 3 /s via Nordre älv och m 3 /s i Göta älvgrenen förbi AkzoNobel. Karaktäristiska vattennivåer för Göta älv vid Jordfallsbron framgår av Tabell 1. Tabell 1. Karaktäristiska vattennivåer för Göta älv vid Jordfallsbron (SGI, 1996). Vattenyta Nivå (m) Högsta högvattenyta (HHW) +11,56 Medelvattenyta (HW) +10,48 Lägsta lågvattenyta (LLW) +9,50 Djupförhållandena i älven i området kring kajen framgår av Figur 2. Page 4 of

5 Figur 2. Djupförhållanden i området kring kajanläggningen. Modellen är utförd genom multibeammätning utförd av Marin Mätteknik AB. Figur hämtad från Swedgeo. Av Figur 2 framgår att älven muddrats utanför kajen till ett vattendjup på ca 6 meter. Från modellen har två tvärsnittsprofiler framställts. Lägen för dessa, SEK 1 och SEK 2, framgår av Figur 3. SEK 1 går genom kajanläggningen. Figur 3. Lägen för 2 sektioner. Tvärsnittssektionerna framgår av Figur 4. Tvärsnittsarealen vid normalvattenstånd (+10,5) är ca 670 m 2 i kajsektionen (SEK 1) och 495 m 2 i älven strax norr om kajen (SEK 2). Page 5 of

6 Figur 4. Tvärsnittssektioner. Skalangivelser i huvudet för respektive sektion stämmer inte eftersom bilden är skalförändrad. 3.2 Geohydrologiska förhållanden Det flacka industriområdet avgränsas i öster av E45 och Vänerbanan samt i väster av Göta älv. I öster ligger marken på ca +12,5 och faller mot väster där marken i strandlinjen ligger på ca +11,0. Industriområdet ligger delvis på skredmassor som kommer från Jordfallsskredet som inträffade på 1100-talet. Jordlagerföljden har undersökts mer detaljerat i de södra delarna där den består i stort av överst liggande fyllning, upp till 2 meter tjock, bestående av betong, tegel, skrot, trä, plast, glas mm som blandats med sand och grusig sand. I detta område pågår sanering. I de bebyggda delarna av fastigheten förväntas inslaget av tegel, skrot, trä, plast och glas vara mindre. Under fyllningen följer 1 till 1, 5 meter tjock torrskorpelera som underlagras av en lös till halvfast lera till stora djup, mer än 40 meter. Inom industriområdet finns också hårdgjorda ytor som består av 0,25 till 0,4 meter asfalt som vilar på fyllningen. I fyllningen finns ett ytligt grundvattenmagasin och grundvattnet transporteras mot Göta älv. Eftersom fyllningen ställvis är förorenad finns risk att grundvattnet transporterar förorening till älven. Page 6 of

7 3.3 Föroreningssituationen Jord och grundvatten Mellan åren 1923 och 2005 tillverkades kloralkali med kvicksilvermetoden. Denna gav upphov till att framför allt det södra landområdet är kontaminerat med kvicksilver och dioxin. Ställvis är även det övriga industriområdet förorenat med dessa ämnen men även andra metaller, klorerade kolväten och petroleumkolväten förkommer. Tidigare undersökningar har visat att kvicksilver och dioxin till övervägande del är partikelbundna. Den viktigaste spridningsvägen bedöms vara partiklar som transporteras med grundvattnet i fyllningen Sediment Med ledning av resultaten av de undersökningar av sediment som låg till grund för den tidigare tillståndsansökan (M ) bedömdes att risken att påträffa föroreningar i sediment under nivån +9,5, där den tillfälliga yttre sponten installeras, vara liten. Utförda förschakter visar dock att föroreningar ställvis påträffas på denna nivå. Risken med att sedimenten är förorenade är att arbeten som är grumlande kan sprida föroreningar i partikelform till Göta älv. För att undersöka förekomsten av eventuella föroreningar i sediment utanför den befintliga kajen har en sedimentundersökning utförts vilket redovisas i ett senare, separat avsnitt. 3.4 Geotekniska förhållanden Den fullständiga geotekniska rapporten återfinns som bilaga T2. Sammanfattningsvis måste en stödfyllning läggas i älven för att stabilisera kajkonstruktionen när bakåtsträvorna tas bort. Dessutom krävs en stödfyllnad för att uppnå tillräcklig markstabilitet när kajsponten tagits bort. Med utlagd stödfyllning i älven visar beräkningar att markstabiliteten i området även fortsättningsvis kommer att var tillfredsställande. 3.5 Risker Risken med grumling är framför allt att den kan leda till spridning av partikelbundna föroreningar till nedströms liggande skyddsobjekt. Det viktigaste skyddsobjektet bedöms vara vattenintaget i Alelyckan som försörjer hela Göteborg med dricksvatten. Avståndet till Alelyckan är 11 km och rinntiden är i storleksordningen 8 timmar. Page 7 of

8 3.6 Utförda och planerade skyddsåtgärder för Göta älv Under åren 1995 och 1996 utfördes stabilitetshöjande åtgärder inom industriområdet. Dessa förstärkningsåtgärder omfattade stödfyllning i älven samt förstärkning med kalkpelarskivor inom den strandnära zonen, se bilaga T1. Söder om kajen bestod stödfyllningen av m 3 sprängsten och utmed kajen och norrut av ca m 3 sprängsten. Inför projekt Terra utfördes ytterligare geotekniska undersökningar vilket visade att de tryckbankar som lades ut i mitten av 1990-talet behövde kompletteras, se Figur 5. Dessa arbeten har utförts inom projekt Terra genom att m 3 lagts ut. Tillstånd för dessa arbeten erhölls (M ). Figur 5. Plan övre de tryckbankar som kompletterats inom projekt Terra. Den stödfyllning som nu söks tillstånd för, kommer att utföras på ungefär samma sätt som den tidigare kompletteringen av befintliga tryckbankar och miljöpåverkan förväntas därför bli densamma. För att skydda älven från utläckande, eventuellt förorenat grundvatten från industriområdet håller en tät bentonitbarriär på att anläggas strax innanför strandzonen. På insidan av tätbarriären, mot industriområdet, anläggs ett dräneringssystem som ansluts till AkzoNobels reningsanläggning för dagvatten där dränvattnet behandlas före utsläpp till älven. Strandlinjen utanför bentonitbarriären saneras utmed hela industriområdet. För att skydda älven mot spridning av eventuella föroreningar via grumling under saneringsarbetet installeras en tätspont utmed djupkurvan +9,5. Något 10-tal meter in på land installeras ytterligera en tillfällig spont. Sanering av strandlinjen sker sedan mellan dessa båda sponter. Återfyllning sker med rent material och ett erosionsskydd installeras på slänten mot älven. Innan sponterna demonteras byggs en bentonitmur på insidan av den inre sponten. Page 8 of

9 4 BESKRIVNING AV BEFINTLIG KAJKONSTRUKTION Kajen är ca 260 meter lång och utgörs av en spontad stål- och betongkonstruktion, se Figur 6. Krönbalken av betong är ca 1 meter bred och höjden är ca 1,8 meter. En spont är slagen i framkant av kajen mot Göta älv. Denna är inte helt tät utan det saknas en del spontplank för att underlätta vattencirkulation. Kajen är bakåtförankrad med strävor. Den nuvarande kajen byggdes ca Tidigare fanns en kajkonstruktion av trä på samma plats. Krönbalk Figur 6. Kajens konstruktion. Krönbalken är gråskrafferad. Av ritningen framgår att botten är muddrad till nivån +4,0. Totalt muddrades m 3 på en yta av m 2. För att kunna genomföra bygget av den nya kajen erfordrades stabilitetsförbättring under byggtiden, vilket gjordes genom utläggning av temporära stödbankar. Kajens utförande i plan framgår av bilaga T1. Sjöfartsverket informerades via mejl , att AkzoNobels hamnverksamhet helt skall upphöra den och att kajen skall rivas. Page 9 of

10 5 URSPRUNGLIGT SANERINGSUTFÖRANDE 5.1 Utförande Enligt tidigare tillståndsansökan Det ursprungliga utförandet av saneringen av strandlinjen utmed kajen (sektion C i tidigare ansökan) beskrivs i tillståndsansökan. Enligt denna skulle en tät gummiduk installeras temporärt på utsidan av kajen under byggtiden. Hålrummen i den befintliga sponten under kajen skulle svetsas igen temporärt med stålplåtar en bit ner under lerskiktet. Älvvattnet innanför kajen som fångats innanför den tätade sponten skulle pumpas ut i Göta älv. För sedimentering skulle vattnet ledas genom slamfickor före utpumpning. En okulär besiktning skulle göras för att upptäcka eventuell grumlighet. Vid grumling skulle provtagning och analyser av vattnet ske. Vid behov av rening skulle vattnet pumpas till bolagets reningsverk Enligt saneringsanmälan 2 Saneringsutförandet beskrivs ytterligare i saneringsanmälan 2 ( ). I saneringsanmälan 2 redovisas ett modifierat utförande där gummiduken ersätts med en tillfällig spont mellan kaj och strandzon som installeras på insidan av kajen och mellan kajens bakåtförankrade strävor, se Figur 7. För att slå sponten är det nödvändigt att först schakta bort större sten och konstruktioner som kan omöjliggöra spontning varvid förorenade massor schaktas bort ner till lerskiktet i torrt tillstånd. Regnvatten samt det vatten som läcker in i schaktområdet under byggtiden leds till bolagets reningsverk och därefter till Göta älv. När sponten är monterad saneras strandlinjen mellan sponterna slitsmuren. Schakten återfylls med rena massor och erosionsskydd anläggs. En slitsmur installeras med inblandning av cement och bentonit. Page 10 of

11 Figur 7. Tidigare förslag för spontning utmed kajen. I detta utförande slås ingen tillfällig, inre spont som stöd för slitsmuren. Konstruktionen redovisas i sektion i Figur 8. Figur 8. Spontslagning i det ursprungliga alternativet. Detta utförande innebär att kajkonstruktion med strävor lämnas intakt och att sponten slås runt strävorna. Page 11 of

12 5.1.3 Värdering av tidigare alternativ Tidigare alternativ innebär i praktiken: Både förschakt och spontning kommer att vara praktiskt svåra att utföra eftersom konstruktionen är vinklad och att bakåtsträvorna är i vägen vilket innebär extra arbete med ometablering av maskiner. Slitsmuren är placerad relativt långt in från stranden i ett område med befintliga kalkpelare vilket försvårar arbetet. Kring varje bakåtsträva kommer förorenad jord att lämnas kvar vilket medför risk för utlakning till Göta älv. Mängden har uppskattats till 120 ton (ca 200 m 3 ). Onödigt mycket spont låses upp i konstruktionen istället för att användas vid sanering i andra områden. Risk finns att ytterligare spont måste köpas in alternativt utförs saneringsarbetet långsammare. Utförande av slitsmuren (bentonitmur) blir komplicerat eftersom detta måste ske tvärs bakåtförankringen. Framtida rörelser i bakåtförankringen riskerar att påverka bentonitmuren så att denna inte blir tät i de partier där förankringen går genom bentonitmuren som skall vara tät. Bentonitmurens täta egenskaper riskeras och därmed även murens syfte. Det finns risk att båtar angör kajen i framtiden trots att kajen sannolikt inte kommer att underhållas i den omfattning en angöring kräver. Detta medför risk för framtida olyckor. Page 12 of

13 6 SÖKT SANERINGSUTFÖRANDE 6.1 Beskrivning av sökt saneringsutförande Det alternativa utförandet innebär att den yttre sponten kommer att slås parallellt med kajen i vattenmassan mellan kajen och strandlinjen, se Figur 9. Figur 9. Planerad rak spontlinje (blå streckad linje). Kaj och strävor demonteras. Betongkonstruktioner innanför den inre sponten lämnas kvar. Detta innebär att de bakåtförankrade strävorna kommer att vara i vägen och måste demonteras. Kajen blir då ostabil varför den måste demonteras först. När den befintliga kajsponten tas bort påverkas även markstabiliteten i området. Före det att bakåtsträvor och kajspont tas bort måste därför en stödfyllning/tryckbank anläggas på älvbotten utanför kajen, se Figur 10. Stödfyllnaden i sektion framår av Figur 11. Läget för bentonitmuren flyttas något mot älven för att undgå att schakta i området med kalkpelare vilket kan påverka markstabiliteten. Detta innebär att en något mindre mängd förorenad jord kommer att skiftas ut jämfört med det ursprungliga alternativet. Den eventuellt förorenade jorden ligger dock innanför bentonitmuren som skall förhindra utläckage av grundvatten till älven. Alternativet innebär därför ingen ökad negativ påverkan på älven jämfört med ursprunligt alternativ. Page 13 of

14 Figur 10. Stödfyllnadens placering i plan. Stödfyllnadens volym uppgår till m 3 och läggs utmed hela kajen. Tvärsnittsarean uppgår till storleksordningen 13 m 2. Stödfyllningen återskapar i princip den urspungliga bottenprofilen som den var före muddringen i mitten på 1990-talet. Fyllningen kommer inte att påverka båttrafiken i farleden. Rivning av kajen planeras att ske på följande sätt: Del av stödfyllningen bestående av naturligt krossmaterial läggs på älvbotten. Krönbalken sågas i bitar som lyfts från land eller från vattnet och läggs ned på stödfyllningen där den ingår som en del. Komplettering av stödfyllningen genom att lägga naturligt krossmaterial på betongdelarna. Därefter rivs bakåtsträvor så att yttre och inre spont kan monteras. Återanvändning av kajkonstruktionen som en del i stödfyllningen minskar behovet av bergmaterial med i storleksordningen 20%. När kajen och bakåtsträvor är demonterade kommer en yttre spont att slås parallellt med stranden på nivån +9,5. Den tillfälliga inre sponten placeras huvudsakligen i området omedelbart framför kalkpelarna. Därefter saneras strandlinjen mellan de båda sponterna. En bentonitmur anläggs och sponterna demonteras. Ett erosionsskydd läggs mot älven. Page 14 of

15 Figur 11. Stödfyllnaden i sektion. Figuren visar även de båda sponterna, bentonitmuren samt det område som skall saneras i strandlinjen. Fördelar med detta utförande: Betydligt enklare att utföra förschakt och spont. Inga efterlämnade förorenade massor. Minskad risk för framtida otätheter i bentonitmuren. Inga framtida underhållskostnader för kajen. Risken för att skada bentonitmuren vid framtida rivning av kajen undanröjs. 6.2 Provtagningsresultat Sediment utanför kajen För att utreda om föroreningar förekommer i sediment i den muddrade delen utanför kajen har provtagning och analys av sedmenten utförts. Syftet är att undersöka i vilken mån föroreningar riskerar att förekomma i den grumling som kommer att uppstå när stödfyllningen läggs på älvbotten. Provtagning har utförts i 27 punkter, det vill säga en provtagning per var 10:e meter. Analys med avseende på kvicksilver, dioxin och klorerade kolväten har utförts på vartannat prov, det vill säga med ca 20 meters avstånd (totalt 13 prover). Mellan dessa har proverna analyserats på endast kvicksilver. Resultaten visar att samtliga analyser av klorerade kolväten ligger under metodens rapporteringsgräns och halterna är således mycket låga. Halten dioxin varierar mellan 3,7 och 230 ng/kg TS (medelhalt 44 ng/kg TS). Halterna kan jämföras med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade mark för Känslig Markanvändning (20 ng/kg TS) och för Mindre Känslig Markanvändning (200 ng/kg TS). Halterna i sedimenten bedöms vara måttliga. Halten kvicksilver underskrider rapporteringsgränsen i 18 av 27 prover. I resterande 9 prover Page 15 of

16 varierar halten mellan 0,32 2,15 mg/kg TS. Halterna kan jämföras med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade mark för Känslig Markanvändning (0,25 mg/kg TS) och för Mindre Känslig Markanvändning (2,5 mg/kg TS). Halterna i sedimenten bedöms vara låga. I bilaga T3 kommer en provtagningsrapport att redovisas i sin helhet (denna rapport är ännu inte klar) Kajen Kajen byggdes 1997 och några utsläpp som kunnat förorena kajen är inte kända. Vid saneringen av Bohus varv använde en mycket begränsad del av kajen för uttransport av förorenade massor. För att undersöka eventuella föroreningar i betongen utfördes stickprovtagning på nivån 0-1 cm samt 1-2,5 cm i 10 punkter, totalt 20 prover. Av dessa skapades 2 samlingsprover, ett för vardera provtagningsdjup, som analyserades med avseende på metaller. Analysresultaten visar att halten av samtliga metaller är mycket låga och ligger under Naturvårdsverkets riktvärde för Känslig Markanvändning (KM). Några andra föroreningar än eventuellt metaller förväntas inte. 7 TIDPLAN Enligt tidigare tillstånd får grumlande arbeten inte utföras 1 april 31 maj och 15 september 31 oktober. Under förutsättning att tillstånd erhålls under november 2016, planeras arbetena att starta under januari I augusti 2017 beräknas strandlinjen vara sanerad och bentonitmuren vara installerad. Page 16 of

17 8 KOSTNADER Kostnaden för det ursprungliga alternativet samt nu sökt alternativ då kajen rivs och en stödfyllnad läggs ut och har översiktligt beräknats och framgår av Tabell 2. Kostnaden för det ursprungliga alternativet och det nu sökta alternativet ligger i samma storleksordning. Tabell 2. Bedömda kostnader för de båda alternativen. Enhet: Mkr. Ursprungligt utförande Alternativt utförande TOTALT 3,3+1,0 (framtida underhåll) = 4,3 3,6 9 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM I samband med rivning av kajen, förschakt för sponten samt sanering av strandlinjen kommer noggrann kontroll av miljöpåverkan att utföras. En miljökontrollant kommer att närvara och utföra kontroll under hela arbetstiden. Kontrollprogrammets innehåll föreslås fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollen kommer att omfatta mätning av turbiditeten uppströms resp nedströms arbetsområdet med båda fasta instrument och fältinstrument. Vattnet kommer att provtas vid flera tillfällen och analyseras med avseende på kvicksilver, dioxin och klorerade kolväten. Page 17 of