Arbetsmarknaden försämrades Även utsikterna för 2013

Transkript

1 Arbetsmarknaden försämrades 2012 Även utsikterna för 2013 Trygghetsfonden TSL, årsrapport

2 Innehåll Sammanfattning sid 3 TSL-systemet 2012 i siffror sid 4 Missmatch sid 8 Omställningsföretagen sid 8 Reflektioner utifrån erfarenheter i TSL-systemet 2012 sid 10 TSL-systemet och Arbetsförmedlingen sid 10 Arbetslöshet respektive försörjningsbörda sid 11 Arbetslösheten sid 11 Försörjningsbördan sid 12 Sverige är en del av en alltmer global marknad sid 14 Mementon sid 15 Åtgärder sid 16 TSL-systemet 2013 sid 17 2

3 Sammanfattning Den svenska arbetsmarknaden för privatanställda arbetare försämrades Fler uppsagda, fler arbetslösa och svårare att få jobb. Antalet personer som beviljades omställningsstöd i TSL-systemet ökade kraftigt personer beviljades omställningsstöd. Många av dessa hade en svag ställning på arbetsmarknaden. Exportindustrin och dess underleverantörer drabbades värst. Västra Götaland, Småland och Skåne var de regioner där flest arbetare beviljades omställningsstöd i TSL-systemet Den ekonomiska utvecklingen var svag. Minskad tillväxt och ökande statsskulder präglade de avancerade ekonomierna i Europa, USA och Japan. Eurosamarbetet knakade i fogarna, politiska låsningar hindrade långsiktiga lösningar och i USA blockerades politiska överenskommelser för att åtgärda budgetproblemen av presidentvalet. Svensk exportindustri bromsade in på grund av minskad efterfrågan. Förutsättningarna för den svenska arbetsmarknaden 2013 är bekymmersamma. Ytterligare inbromsning för exportindustrin medför fler uppsagda. Det finns risk för att exportindustrins problem sprider sig till hemmamarknadsinriktade företag. Sverige riskerar en bred nedgång på arbetsmarknaden Cirka 78 procent av svensk export går till de avancerade ekonomierna. De olösta strukturproblemen, i för Sverige viktiga exportländer, inger stor oro för den ekonomiska utvecklingen 2013 i Sverige. En för svag ökning av sysselsättingen i förhållande till befolkningsutvecklingen under lång tid måste ges mer uppmärksamhet. Ett system för kompetensutveckling mitt i yrkeslivet måste sjösättas för att möta en tilltagande missmatch på arbetsmarknaden. En reformering av den statliga arbetsförmedlingen bör ske för att bättre kunna möta olika gruppers skilda behov av stöd. År 2013 räknar TSL med att bevilja personer omställningsstöd. 3

4 TSL-systemet 2012 i siffror 2011 beviljades personer omställningsstöd i TSL-systemet, 2012 var det personer som beviljades stöd Antal personer beviljade omställningsstöd jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Den största andelen, cirka 74 procent, av ansökningarna till TSL var uppsägningar som omfattade färre är fem personer. Det är den gräns som gör att varsel ska redovisas till Arbetsförmedlingen innan uppsägning. Räknat i antal personer utgjorde dessa ansökningar cirka 27 procent av det totala antalet personer som det ansöktes om stöd för. Det innebär att drygt en fjärdedel av de uppsagda arbetarna inte syntes i Arbetsförmedlingens varselstatistik. I media syns mest de stora företagen och deras ibland omfattande minskningar av antalet anställda. De flesta företag som ansökte om omställningsstöd i TSL-systemet 2012 var dock relativt små företag, se nedanstående tablå. Företagsstorlek Stora företag (>249) Mellanstora företag (50-249) Små företag (10-49) Mikroföretag (<10) Totalt Många av de mindre företagen saknar egen HR-kompetens. De är beroende av att få kompetent och kostnadseffektiv hjälp snabbt, vilket TSL-systemet med sin stora mängd skickliga omställningsföretag visat sig bra på. 4

5 Nedan visas antalet personer som beviljats omställningsstöd 2011 respektive 2012 per län Antal personer beviljade omställningsstöd per län Bilden nedan visar vilka branscher, egentligen vilka arbetsgivarförbund, de uppsägande företagen tillhör. De som anges som hängavtal/uppgift saknas är företag som inte är medlemmar i något arbetsgivarförbund. Dessa företag är oftast små Antal personer beviljade omställningsstöd per arbetsgivarförbund

6 jan-08 mar maj jul sep nov jan-09 mar maj jul sep nov jan-10 mar maj jul sep nov jan-11 mar maj jul sep nov jan-12 mar maj jul sep nov Motsvarande fördelat på de olika fackförbunden fördelar sig enligt bilden nedan Antal personer beviljade omställningsstöd per fackförbund Nedanstående bild visar dels tid i omställningsprogram, dels tid från sista anställningsdag till dess att en lösning nåtts har varit ett relativt bra år i detta avseende, även om det under slutet av året tagit lite längre tid att finna en lösning. 350 Medianvärde, antal dagar till lösning, respektive antal dagar i omställningsprogram för personer avslutade respektive månad Sista anställningsdag -> Avslutsdatum Startdatum -> Avslutsdatum 6

7 jan-11 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan-12 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Första halvåret 2012 var det fortfarande en hög andel av de uppsagda som fann en ny jobblösning. Andra halvåret har varit tuffare och antalet personer som funnit en jobblösning har sjunkit ned mot 70 procent. Resultat för deltagare som avslutat sina omställningsprogram 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande I gruppen Har fått nytt jobb ingår också de som startat egen verksamhet. I Utbildning ingår de som gått till studier omfattande minst en termin (20 veckor) och minst på halvtid. I Annat ingår exempelvis föräldralediga och de som gått till studier kortare än sex månader. I Pension ingår ålderspension, förtida uttag, sjukersättning (f d förtidspension) och aktivitetsersättning. 100% 80% 60% 40% 20% Resultat per åldersgrupp Deltagare som avslutat sina omställningsprogram under % år år år år år år år år år Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande 7

8 Svårast att finna ett nytt arbete har de som fyllt 60 år haft. En stor andel av dessa har valt en pensionslösning. I de yngre åldersgrupperna är det endast en liten andel som efter genomfört omställningsprogram är fortsatt arbetssökande. Många under 40 år har valt en utbildningslösning. Missmatch Under år 2012 har den så kallade missmatchen på svensk arbetsmarknad blivit allt tydligare. Vi har en hög arbetslöshet samtidigt som många arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. En del av problematiken är att lediga arbeten och jobbsökande personer inte matchas ihop på ett tillräckligt bra sätt. Missmatchen handlar dock ofta om bristande kompetens. Den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar finns inte i tillräcklig omfattning hos de personer som söker jobb. Det finns olika sätt att åtgärda detta. Ett sätt är att bättre anpassa den kompetens som grund- och gymnasieskola samt även högskola och universitet utrustar den blivande arbetskraften med innan de gör entré på arbetsmarknaden. Ett annat är genom arbetskraftsinvandring, som sker i viss utsträckning redan idag. Ett tredje är att skapa ett system för kompetensutveckling för människor mitt i arbetslivet. Av deltagarna i TSL-systemet väljer några att gå till egenfinansierad utbildning, med utbildning avses i detta sammanhang minst ett halvår samt minst på halvfart. I goda tider på arbetsmarknaden är det cirka fem procent som väljer denna lösning, i dåliga tider cirka tio procent. Det är företrädesvis unga människor som väljer utbildning. Det är sannolikt delvis beroende på att studielån och studiemedel från CSN inte erbjuder en tillräcklig ekonomi för den som har ett försörjningsansvar, eller befinner sig i ett läge i livet där återbetalningen av lånen bedöms bli en för stor kostnad. Inom många av de grupper som tillhör TSL-systemet har det historiskt sett inte heller varit vanligt att utbilda sig mitt i livet. Av de som tolv månader efter sista anställningsdag ännu inte fått något nytt jobb, uppger cirka 30 procent att bristande kompetens är huvudanledningen till att de inte funnit ett nytt jobb. Det är en viktig uppgift att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Det anstränger ekonomin för både samhälle, företag och individer när efterfrågan och utbud inte kan mötas. Det krävs såväl ett effektivare system för den administrativa matchningen, som ett system som gör det möjligt för människor att utveckla och förbättra sin kompetens mitt i yrkeslivet. Avsaknaden av ett system för kompetensutveckling mitt i livet, är i praktiken en rekryteringsgrund till långtidsarbetslöshet för en del av de som sägs upp från sina jobb och kommer in i TSL-systemet. Det är många arbetare som trots lång tid i arbetslivet har en svag ställning på arbetsmarknaden om de förlorar sitt jobb. Omställningsföretagen Omställningsmarknaden för arbetare har efter drygt åtta år med TSL-systemet funnit sin form. En hörnsten i TSL-systemet är att verksamheten genomförs av omställningsföretag som konkurrerar om de olika uppdragen. En annan hörnsten är att företag och fack lokalt avgör vilket företag som anses bäst lämpat att genomföra ett bra omställningsarbete för de uppsagda personerna. Parterna lokalt har 8

9 bäst förutsättningar att välja rätt omställningsföretag, ställa rätt krav samt att följa upp att omställningsarbetet sker såsom planerat. Konkurrensen i TSL-systemet fungerar bra. Den bygger på att ett antal grundförutsättningar är uppfyllda; köpare som ställer adekvata krav utifrån de uppdrag som ska genomföras, stort utbud från många skickliga aktörer, information om de olika aktörerna och deras leverans och sist men inte minst, en systematisk kvalitetsuppföljning. Drygt 100 omställningsföretag har varit verksamma i TSL-systemet Många av dessa är små företag. De 20 största omställningsföretagen svarar för cirka 90 procent av volymen i TSL-systemet. Avgörande framgångsfaktorer i TSL-systemet är lokal närvaro, individanpassning, snabbhet, skicklighet, engagemang och bra leverans. 25 % 20 % Marknadsandelar för de 20 största leverantörerna % 10 % 5 % 0 % Tydliga och väl kommunicerade mål från TSL till de olika omställningsföretagen i TSL-systemet är en viktig utgångspunkt för deras arbete. Minst 70 procent av deltagarna skulle få nytt arbete enligt TSL:s mål Målet överträffades av omställningsföretagen totalt. Ett system med många aktörer och många intressenter kräver en stor öppenhet och transparens samt en ständigt pågående dialog för att lära av goda erfarenheter och tillse att misstag i görligaste mån undviks. TSL lägger mycket tid och energi på att följa upp och diskutera kvalitet och leverans med de omställningsföretag som finns inom TSL-systemet. Kontinuerliga kundnöjdhetsundersökningar genomförs för såväl deltagare som företag och fack. Jobbcoachning är ett hantverk där individens behov och förutsättningar ska vara avgörande. Varje deltagare ska mötas med respekt och få den hjälp som just hon eller han behöver. I TSL-systemet finns 9

10 många av de skickligaste jobbcoacherna i Sverige samlade. Systemets funktionalitet avgörs varje dag i alla de enskilda möten som äger rum mellan deltagare och jobbcoacher. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resultat per leverantör för deltagare avslutade under 2012 Endast leverantörer som avslutat 100 deltagare eller fler Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat utfall Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande Som framgår av ovanstående är resultatet för många av leverantörerna synnerligen bra. Karaktären på omställningsuppdragen kan skilja sig åt- bransch, region, åldersammansättning för att nämna några faktorer, vilket också kan påverka resultatet. TSL för särskilda diskussioner med de omställningsföretag som visar svagt resultat. Om utfallet inte förbättras, kan TSL avsluta samarbetet. Reflektioner utifrån erfarenheter i TSL-systemet 2012 I det följande redovisas fakta och erfarenheter från TSL-systemet och de gränssnitt mot andra arbetsmarknadssystem som TSL-systemet har. TSL-systemet och Arbetsförmedlingen TSL-systemet främsta uppgift är att hjälpa en uppsagd person till ett nytt arbete så snabbt som möjligt. I de flesta fall kan detta ske med en väl genomförd jobbcoachning. För en del av de uppsagda behövs dock annan och mer omfattande hjälp. Ofta handlar det om behov av en stärkt kompetens, behov av 10

11 att prova på ett annat jobb i någon form av praktik och i vissa fall finns behov av en arbetsförmågeutredning. TSL-systemet har inte egna resurser för dessa behov. TSL har sedan 2008 haft ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen för att lösa bland annat dessa behov. Avtalet skulle underlätta för TSL:s deltagare att komma i åtnjutande av exempelvis utbildning och praktikplatser finansierade via Arbetsförmedlingen, samt göra gränssnittet mellan TSL-systemet och Arbetsförmedlingen så enkelt och smidigt som möjligt för den som blivit uppsagd. I juni 2012 valde TSL, liksom TRR Trygghetsrådet, att säga upp samarbetsavtalet. Anledningen var att TSL-systemets deltagare inte fick någon nytta av avtalet. TSL-systemet avlastar Arbetsförmedlingen såväl ekonomiskt som arbetsmässigt, medan Arbetsförmedlingen inte på motsvarande sätt underlättar för TSL och dess deltagare. Enligt TSL-systemets erfarenheter är det inte avsaknad av resurser som är Arbetsförmedlingens problem. Miljardbelopp av anslaget, som 2012 totalt var på cirka 70 miljarder, utnyttjades inte. Antalet anställda har sedan 2009 ökat från knappt till drygt i november TSL kommer fortsatt att försöka utveckla ett samarbete med Arbetsförmedlingen till nytta för TSLsystemets deltagare. En reformering av Arbetsförmedlingen i samklang med arbetsmarknadens parter är önskvärd. Arbetslöshet respektive försörjningsbörda Det finns två huvudfrågor. Arbetslösheten, det vill säga de som vill jobba men inte har ett jobb. Försörjningsbördan, det vill säga hur många som måste jobba, egentligen hur många timmar vi tillsammans måste arbeta, för att kunna försörja hela befolkningen. Om vi misslyckas med att lösa arbetslösheten, drabbas de personer som är arbetslösa. Om vi misslyckas med att lösa försörjningsbördan, drabbas hela samhället. Arbetslösheten Ofta handlar det offentliga arbetsmarknadspolitiska samtalet om arbetslösheten och dess konsekvenser. Det är den naturliga utgångspunkten för den som är arbetslös. Den som inte har ett arbete är beroende av någon form av försörjningsstöd och oftast även hjälp att komma till en anställning eller att starta egen verksamhet. Det är viktigt, ur såväl ett mänskligt som ett ekonomiskt perspektiv, att den som förlorat sitt jobb får hjälp att snabbast möjligt komma tillbaka till arbetslivet. Det är också viktigt att det under en omställningstid finns ett tillräckligt försäkringsskydd för att den privata ekonomin inte ska raseras av en ofrivillig arbetslöshet. Vidare är det viktigt att det finns ett system som gör det möjligt för den som blir arbetslös att åtgärda sin eventuella kompetensbrist under rimliga villkor. I försäkringsskyddet finns i nuläget stora brister. Ett system för kompetensutveckling mitt i yrkeslivet saknas. 11

12 Bruten skala Miljontal Försörjningsbördan Försörjningsbördan är enkelt uttryckt hur många personer varje sysselsatt måste försörja utöver sig själv. Försörjningsbördan måste ägnas en större uppmärksamhet än vad som hittills varit fallet. Det finns ett otvetydigt samband; ju fler vi blir och ju längre vi i genomsnitt lever, desto fler timmar måste vi tillsammans arbeta för att få försörjningsekvationen att gå ihop. Jobbutvecklingen i Sverige de senaste drygt 20 åren har varit otillräcklig. Det är avgörande att formulera problemet, eller utmaningen, korrekt för att rätt diskussion, rätt analys och rätt åtgärder ska kunna vidtas. Det finns en i grunden naturlig logik som inte går att bortse från; Utifrån befolkningsutvecklingen, inklusive ålderssammansättningen i befolkningen, måste vi se hur antal sysselsatta och antal arbetade timmar bör utvecklas, utöver det som kan lösas genom produktivitetsutveckling, för att klara de behov som finns och kommer att finnas. Därefter måste vi försöka se vilka jobb som är möjliga att skapa och vad som krävs för att detta ska bli verklighet. Någon måste vilja och kunna anställa. Fokus måste sättas på efterfrågan av arbetskraft samt vilka faktorer och förutsättningar som driver efterfrågan av arbetskraft. Annars blir hela ekvationen omöjlig redan från början. Fakta från 1990 och fram till dags dato visar att vi i Sverige inte i tillräckligt stor omfattning klarat av att hantera denna grundfråga. Vi har blivit en miljon fler innevånare, men är inte fler sysselsatta nu än Det är ett facit som knappast någon kan vara nöjd med. Om samma utveckling fortsätter ytterligare 20 år, kommer de kraftigt ökade behov som följer av en ökande och framförallt åldrande befolkning, inte att kunna mötas. Det är inte brist på arbetskraft i Sverige. Det är brist på jobb. Det är vidare brist på kompetens hos delar av arbetskraften. Fokus måste vara på jobbtillväxt och på kompetensutveckling av arbetskraften. 5,5 Antal sysselsatta som krävs för att försörjningsbördan per person inte ska öka 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 12

13 Fram till 2030 beräknar SCB att vi ska bli ytterligare nästan 1,2 miljoner människor i Sverige, bland annat genom en fortsatt ökande livslängd, se nedanstående graf. Det innebär att om försörjningsbördan per sysselsatt inte ska öka ytterligare från den höga nivå vi redan har, måste personer ytterligare bli sysselsatta, allt annat lika. Den avgörande frågan blir hur denna jobbtillväxt ska kunna skapas i Sverige. De senaste 20 årens historik är inte någon uppmuntrande läsning i detta avseende. Ökning av antal personer i olika åldersgrupper mellan 2011 och år år 0-19 år Tusental Ovanstående bild illustrerar också väl vilka behov som kommer att öka mest. Det är resurser till förskola, skola och utbildning för unga människor och det är friskvård, omsorg, sjukvård till de äldre. Behov som vi är vana vid att det gemensamma i stor utsträckning finansierar. Dessutom kommer det ökande antalet äldre att öka samhällets kostnader för pensioner kraftigt. För att klara att finansiera dessa verksamheter krävs att en stor del av den nödvändiga jobbtillväxten sker i ej skattefinansierad verksamhet. De senaste åren har teknikutveckling, avreglering och globalisering på ett avgörande sätt förändrat samhället och förutsättningarna för den svenska arbetsmarknaden. En snabbt ökande medellivslängd har ytterligare ändrat förutsättningarna för svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad. Relationen mellan de yrkesverksamma åren och de icke yrkesverksamma har förändrats markant. Med en kraftigt ökande medellivslängd, är det rimligt att tro att vi måste vara beredda att jobba fler år av vårt liv än vad som nu är fallet. Förutsättningarna för detta kommer att skilja sig åt för olika yrkesgrupper och för olika personer. Men tillsammans måste vi arbeta fler timmar för att klara de gemensamma behoven. För att detta ska bli möjligt måste det finnas efterfrågan på arbetskraft. Fokus måste vara att se hur fler jobb kan skapas i Sverige. Sverige måste vara ett land som lockar investeringar till sig. Det gäller såväl finansiellt kapital som kunskapskapital. Förutsättningarna måste vara tillräckligt bra för att både kapital och kunskap ska satsas i Sverige, satsas i verksamheter som i konkurrens med andra utvecklas och lever vidare och skapar sysselsättning. Det är viktigt att se effekterna som följer i kölvattnet av förändringarna. Politiker, företag, fack och individer måste vara beredda att ständigt ifrågasätta gamla sanningar och kontinuerligt anpassa sitt 13

14 faktiska agerande till de nya förutsättningarna. Det kommer att ställa stora krav på oss alla. Vi har inte varit tillräckligt duktiga på detta hittills. Sverige är en del av en alltmer global marknad Svensk arbetsmarknad påverkas i stor utsträckning av faktorer utanför Sverige. För ett litet land som Sverige, med ett stort exportberoende, spelar utvecklingen av den globala ekonomin en mycket stor roll. Den lågkonjunktur som nu råder i de så kallade avancerade ekonomierna USA, Europa och Japan har sin grund i strukturella och politiska problem som i sin tur påverkas kraftigt av stora demografiska förändringar. Sverige, med sitt stora exportberoende och en export som i huvudsak går till Europeiska länder 70 procent och till USA 6,5 procent blir mycket känsligt för en försvagad efterfrågan på grund av svag ekonomisk utveckling i dessa länder. Andel av global BNP Andel av svensk export Statsskuld Statsskuld Statsskuld BNP-utv BNP-utv Arbetslös. Arbetslös Sverige 0,8-39,7 37,9 37,1 4 1,2 7,5 7,5 EU 27 25,2 56,8-82,1 87,2 1,6-0,2 - - EU 17 18,8 37, ,6 1,4-0,4 10,2 11,2 UK 3,5 7,6 43,7 81,8 88,7 0,8-0,4 8 8,1 Frankrike 4,0 4,7 64, ,7 0,1 9,6 10,1 Tyskland 5, ,4 80,6 83 3,1 0,9 6 5,2 Italien 3,1 2,2 103,1 120,1 126,3 0,4-2,3 8,4 10,6 Spanien 2,1 1,6 36,3 69,1 90,7 0,4-1,5 21,7 24,9 Portugal 0,3 0,4 68,3 107,8 119,1-1,7-3 12,7 15,5 Irland 0,3 0, ,5 117,7 1,4 0,4 14,4 14,8 Grekland 0,4 0,2 107,4 165,4 170,7-6,9-6 17,3 23,8 USA 21,6 6,5 67,2 102,9 107,2 1,8 2,2 9 8,2 Japan 8,4 1, ,6 236,6-0,8 2,2 4,6 4,5 Brasilien 3,6 1 65,2 64,9 64,1 2,7 1,5 6 6 Ryssland 2,6 2 8, ,3 3,7 6,5 6 Indien 2,6 1 75, ,6 6,8 4,9 - - Kina 10,4 3,3 19,6 25,8 22,2 9,2 7,8 4,1 4,1 Källor: SCB, IMF (WEO october 2012). Ovanstående tablå visar hur stor del av Sveriges export som går till olika länder respektive områden. Tabellen visar också andel av global BNP 2011, samt hur statsskulden utvecklats för dessa länder och områden sedan 2007, det vill säga innan finanskrisen slog till. BNPutvecklingen framgår också, uppgifterna för 2012 är IMF:s oktoberprognos På motsvarande sätt är uppgifterna avseende arbetslösheten ännu inte slutgiltiga för De rödmarkerade uppgifterna är EU-länder som avviker negativt mot kraven i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten som anger att ett lands statsskuld inte får överstiga 60 procent av dess BNP. 14

15 En ökande folkmängd, bland annat genom att människor lever allt längre, har inte motsvarats av en jobbtillväxt i samma takt. En ökande försörjningsbörda har betalts på kredit i stora delar av de avancerade ekonomierna. De politiska systemen har hittills inte haft förmåga att möta och hantera dessa förändringar, utan utvecklingen har snarare gått åt fel håll. Sverige är ett lysande undantag avseende statsfinanserna. Däremot lider också Sverige av en otillräcklig jobbtillväxt. Samtidigt som försörjningsbördan ökar, leder skuldtyngda ekonomier tillsammans med svag tillväxt till växande arbetslöshet, vilket i sin tur påverkar tillväxten ytterligare negativt. Trots extremt låga räntenivåer och mycket stora tillskott av likviditet i marknaderna har tillväxten generellt inte tagit fart i de avancerade ekonomierna. Många års oförmåga att vidta strukturella åtgärder gör att det nu finns ett behov av att både genomföra stora besparingar och att stimulera tillväxten. Olika ekonomier har skilda behov och olika möjligheter, varför en stor mängd olika åtgärder måste genomföras. De bör ske i samordnad form. Det är en ekvation som de politiska systemen inte har hanterat bra hittills och där oenigheten om vilka åtgärder som ska genomföras är i det närmaste total. Det har lett till ett kortsiktigt agerande. Hittills har dessa kortsiktiga åtgärder i huvudsak inte löst några av de grundläggande problemen, utan mest tillfälligt gjutit olja på vågorna. Den faktiska händelseutvecklingen de senaste åren talar dessvärre ett tydligt negativt språk. Denna oförmåga att göra en korrekt analys och utifrån den enas om och genomföra långsiktigt åtgärder är mycket oroande. Mementon Det finns ett antal andra faktorer som på olika sätt kan komma att påverka svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad. Svenska hushåll har de senaste åren ökat sina lån hos banker och bostadsinstitut. I november 2012 utgjorde dessa lån miljarder kronor. Vi har vant oss vid extremt låga räntor de senaste åren, nivåer som vi inte kan räkna med för all framtid. En procentenhets högre räntekostnader kostar hushållen 27,5 miljarder kronor, två procentenheter kostar 55 miljarder kronor. Kostnader som sannolikt leder till minskad konsumtion respektive minskat sparande. Nedanstående graf visar hur svenska hushåll sedan mitten på 90-talet successivt ökat sina skulder i förhållande till den disponibla inkomsten. 200 Skuldkvoten Svenska hushålls skulder som andel av disponibel inkomst Källa:Ekonomifakta.se. 15

16 Den svaga ekonomiska tillväxten i de avancerade ekonomierna, tillsammans med de ökande statsskulder som länderna dras med, möts av tillväxtekonomierna, anförda primärt av BRIC-länderna. De har en förhållandevis ung befolkning och en snabbt växande medelklass som leder till stark tillväxt. BRIC-länderna har starka eller förhållandevis starka statsfinanser. De olika BRIC-länderna har också vissa problem; korruption, otillräcklig infrastruktur och stora demokratiunderskott. Skillnaden i tillväxt mellan de avancerade ekonomierna och tillväxtekonomierna leder inte bara till ett förändrat ekonomiskt landskap, utan också ett förändrat politiskt landskap. Vi är nära den tidpunkt när den samlade bruttonationalprodukten i de avancerade ekonomierna passeras av övriga världens samlade BNP. För Sverige med sitt stora exportberoende till de avancerade ekonomierna kan detta få stor betydelse. Det blir viktigt att stärka den svenska exporten till de växande ekonomierna. Det är svårt att finna stöd i vad som faktiskt skett under år 2012 som en grund för att 2013 ska bli bättre i de avancerade ekonomierna. Tvärtom pekar data dessvärre i motsatt riktning. Fortsatt växande statsskulder, fallande tillväxt, avsaknad av långsiktiga strukturella åtgärder, fortsatt politisk oförmåga och ökande politiska spänningar. Det finns risk för att vi under 2013 kommer att få se ökade sociala spänningar inom flera europeiska länder, inte minst på grund av den skenande arbetslöshet som nu drabbar flera av länderna. Parallellt med detta kan spänningarna mellan olika länder inom EU öka. Samtidigt sker en fortsatt stark utveckling av ekonomierna i BRIC-länderna och övriga världen. Trots att de svenska statsfinanserna är i gott skick, är risken ändå stor att den ekonomiska kris som finns i den avancerade ekonomierna, kommer att få en besvärlig inverkan på svensk arbetsmarknad I första hand kommer det att drabba svenska exportföretag och dess underleverantörer. Det finns en risk att det i nästa led drabbar hemmamarknadsinriktade företag också. Då kan vi stå inför en situation med en bred nedgång i arbetsmarknaden Åtgärder Ur TSL-systemet vinns varje dag erfarenheter om hur svensk arbetsmarknad inom den privata sektorn fungerar. Det är ett centralt område för hela samhällets utveckling. TSL försöker därför att återföra vunna erfarenheter, inte bara till huvudmännen, utan också till andra som på olika sätt påverkar det faktiska skeendet i det svenska samhället. Vi försöker redovisa fakta korrekt och vara noga med kausaliteten i slutsatser och förslag. TSL-systemet är helt transparent och alla fakta som slutsatser och förslag grundas på finns att ta del av för den som vill. Nedan redovisar vi kort några åtgärder som ur TSL-systemets erfarenhet och perspektiv är viktiga. Ur ett TSL-perspektiv är det viktigt med åtgärder som om möjligt håller den inhemska efterfrågan uppe, i syfte att dämpa nedgången i den svenska konjunkturen, på grund av en till stora delar importerad lågkonjunktur. Det är vidare viktigt med åtgärder som underlättar rörligheten på arbetsmarknaden för de som ändå förlorar sitt arbete. Här finns en god möjlighet till effektiv hjälp genom de av arbetsmarknadens parter ägda trygghetsorganisationerna. Dessa har visat sig snabba, flexibla och med en god lösningsförmåga vid nedgångar i arbetsmarknaden. Staten borde kunna stödja insatser från dessa organisationer främst inom områdena utbildning och arbetsplatsförlagd praktik. 16

17 En fråga som kommer att spela en viktig roll för funktionaliteten på svensk arbetsmarknad är en reformering av den statliga Arbetsförmedlingen. Istället för en allt större statlig Arbetsförmedling, pekar erfarenheter från TSL-systemet på att området behöver öppnas upp för fler aktörer, med rätt kompetens för respektive uppgift. Kompetens och väl beprövad erfarenhet finns hos bland annat trygghetsorganisationerna, arbetsmarknadens parter samt hos ett antal aktörer i marknaden. Det finns också kompetens inom Arbetsförmedlingen som sannolikt kan nyttjas bättre än vad som är fallet idag. Ett system för kompetensutveckling mitt i yrkeslivet är också en nödvändighet om företag och organisationer ska kunna bemanna med rätt kompetens samt för att människor inte ska tvingas ut från arbetsmarknaden i förtid på grund av otillräcklig kompetens. Behoven pekar tvärtom på att fler måste kunna arbeta längre än vad som idag är fallet. Nu har vi en situation med en omfattande missmatch i arbetsmarknaden. Företagen får inte tag på kompetent arbetskraft och ett stort antal personer mitt i livet har inte tillräcklig kompetens för att behålla, eller få ett jobb. Det finns konkreta idéer och förslag samt kompetens och beprövad erfarenhet att luta sig mot i denna fråga. I ett längre perspektiv finns en fråga som överskuggar andra frågor på arbetsmarknaden. Det är frågan om en omfattande jobbtillväxt, nettomässigt, i Sverige. Här behöver olika områden inom politiken gå hand i hand och en öppen dialog bör ske med arbetsmarknadens parter. Hittillsvarande sätt att tänka och agera de senaste tjugofem åren har visat sig otillräckliga. Det blir mycket utmanande för alla inblandade parter att analysera, tänka nytt, tänka annorlunda, testa och utvärdera för att hitta andra sätt än de hittillsvarande. Det är en både svår och utmanande fråga. Jobbtillväxten är en ödesfråga för Sverige. Med de goda statsfinanser Sverige har, med arbetsmarknadsparter med bra förmåga att komma överens, med ett till stora delar effektivt näringsliv, med ökande efterfrågan bland annat från länder i Asien, Afrika och Sydamerika och med stor möjlig efterfrågan inom nya områden på hemmamarknaden finns möjligheter att utveckla svenskt näringsliv och därmed sysselsättningen inom både privat och offentlig sektor på ett positivt sätt. TSL-systemet 2013 TSL-systemet är en del av de resurser som finns för att skapa bättre rörlighet på svensk arbetsmarknad och hjälpa uppsagda personer till ett nytt jobb. TSL-systemet har visat sig fungera väl. Det finansieras av arbetsmarknadens parter Svenskt Näringsliv och LO - utan skattepengar. Cirka en miljard kronor tillförs Omställningsförsäkringen Omställningsförsäkringen består av två delar, ett kontantstöd och ett omställningsstöd kommer utbetalningarna i TSL-systemet att vara större än inbetalningarna. Den samlade information som TSL-systemet har avseende faktorer som påverkar svensk ekonomi och sysselsättningen summerar dessvärre i en dyster bild för arbetsmarknaden inom den privata sektorn i Sverige Informationen pekar på en importerad lågkonjunktur med ett utdraget förlopp, fler uppsägningar och svårigheter för många av de uppsagda att finna nya jobb. 17

18 TSL-systemet är förberett för att hantera en fortsatt ökande mängd ansökningar år Drygt 100 omställningsföretag och en väl intrimmad stab inom TSL, är tillsammans med arbetsgivarförbunden inom Svenskt Näringsliv och fackförbunden inom LO beredda att hjälpa uppsagda, företag och fack lokalt med omställning beviljades personer omställningsstöd i TSL-systemet, 2012 var det personer som beviljades stöd räknar vi med att personer kommer att beviljas omställningsstöd i TSL-systemet. Vi har rustat systemet för en besvärlig arbetsmarknad. Kortfakta om Trygghetsfonden TSL. Svenskt Näringsliv och LO tecknade i februari 2004 ett avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring. Den innehåller två delar, ett omställningsstöd och ett avgångsbidrag. Avsikten är att underlätta omställningsarbetet för såväl den uppsagde som för företaget och facket lokalt. Cirka företag är anslutna till TSL-systemet och drygt arbetare omfattas. För mer information, kontakta analytiker Mattias Elm, , eller VD Tomas Petti , Se också 18