Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011

Transkript

1 Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011 Erfarenheterna i TSL-systemet pekar på två områden som långsiktigt är av stor betydelse för arbetsmarknadens funktionalitet. Det är dels att - konjunkturoberoende - öka sysselsättningen, dels att skapa ett system för kontinuerlig kompetensutveckling. Det leder i sin tur till att strukturella åtgärder är viktigare än konjunkturella. Analys och problemdefinition Det talas ofta om den bristande matchningen i arbetsmarknaden. Det talas också om en stundande arbetskraftsbrist på grund av stora pensionsavgångar på svensk arbetsmarknad de närmaste åren. Mest talas om det stora problem som arbetslösheten utgör. Dessa frågor behandlas ofta som om definitioner och innebörd var entydiga, allmängiltiga och väl analyserade. Så är dock inte fallet. Det är inte matchningen rent tekniskt som är ett problem. Problemet är istället avsaknaden av den kompetens som efterfrågas. Det finns inte heller någon arbetskraftsbrist, vare sig nu eller om några år. Arbetskraft finns det gott om. Problemet är återigen avsaknad av rätt kompetens. Arbetslösheten är förvisso ett problem. Men arbetslösheten är en följd av för få sysselsatta. Lösningen ligger med andra ord inte i att fokusera på arbetslösheten i sig, utan på att öka sysselsättningen. Dessa frågor bör hanteras ur ett strukturellt perspektiv och inte bara lyfts till diskussion när konjunkturen sviktar. Bra lösningar kräver långsiktighet. Det är viktigt att vara noga med analys och problemdefinitioner utifrån fakta och kausalsamband. Annars är risken stor att bilden av olika problem blir inkorrekt. Otillräckligt eller felaktigt analyserade problemområden, kan leda till ineffektiva och i värsta fall felaktiga lösningar. Och till en debatt som skapar problem snarare än lösningar. Ökad sysselsättning Det diskuteras olika sätt för att minska arbetslösheten. Det är viktigt att hålla i minnet att arbetslösheten inte är en orsaksvariabel, utan en verkansvariabel. Den är en funktion av förhållandet mellan efterfrågan respektive utbud på arbetskraft. Kraft bör ägnas åt funderingar och åtgärder som uthålligt ökar sysselsättningen. Det kräver en politik som långsiktig gör det attraktivt att investera i, driva och utveckla 1

2 K Befolkning 100-tal (20-64 år) Sysselsättningsgrad verksamhet i Sverige. Det måste finnas en strävan efter att varje insatt mängd resurser hela tiden ska utnyttjas effektivare, att resurser flyttas till verksamheter med högre produktivitet som skapar överskott och därmed kan leda till fortsatt strukturomvandling och ytterligare tillväxt. Tillväxt är en förutsättning för att öka sysselsättningen. Tillväxt och sysselsättning bygger på en lång kedja av förutsättningar och samband som till stora delar styrs av en internationell marknad. Det blir särskilt tydligt för ett litet land marknadsmässigt som Sverige. Den inhemska marknaden är liten, vilket leder till ett stort beroende av andra marknader, vilka också formar delar av villkoren. Nedanstående bild visar hur sysselsättning, arbetslöshet och sysselsättningsgrad utvecklats i Sverige. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i åldersintervallet år, som andel av den totala befolkningen i samma åldersgrupp. En ökande befolkning i arbetsför ålder samt olika utbudsstimulanser, exempelvis jobbskatteavdrag, leder till ett ökat arbetskraftsutbud. Om antalet sysselsatta inte samtidigt ökar, sjunker sysselsättningsgraden. Den vänstra skalan är antalet personer i 1000-tal, den högra skalan är sysselsättningsgraden i procent. Källa SCB % % % % % % % % % % 0 68% Sysselsatta Arbetslösa Sysselsättningsgrad Försörjningsbördan visar hur många personer, utöver sig själv, varje sysselsatt person ska försörja. SCB beräknar försörjningsbördan rent demografiskt. Ett annat sätt att beräkna är Ekonomifaktas, där också hänsyn tas till de ej sysselsatta inom åldersintervallet år. Se nedanstående graf för dessa två olika beräkningssätt. 2

3 1,40 Två sätt att beräkna försörjningsbörda 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 SCB : Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Ekonomifakta.se: Ekonomifakta tar hänsyn även till personer i åldrarna som ej är sysselsatta när de beräknar sin alternativa försörjningskvot. (Försörjningskvot = (Barn Äldre 65> + Ej sysselsatta 20-64) / Sysselsatta 20-64) 0,70 0,60 Ekonomifaktas beräkning visar att varje person som är sysselsatt också ska försörja nästan 1,2 personer utöver sig själv. I SCB:s senaste befolkningsprognos fram till år 2030 väntas befolkningen öka med cirka personer. Större delen av ökningen utgörs av personer som är 65 år eller äldre. Antalet i yrkesaktiv ålder väntas endast att öka med Vore det inte för invandringsöverskottet skulle antal personer i yrkesaktiv ålder minska. En konklusion utifrån befolkningsprognosen är att, utöver en förbättrad produktivitet, behöver fler människor komma i arbete. Utveckling består av kumulativa, kausalt sammanbundna processer. Inte något händer utan en orsak och varje orsak har en verkan. Därför är det mer funktionellt att fokusera på sysselsättningen, än på arbetslösheten. Utan en fungerande strategi för tillväxt och för att uthålligt öka sysselsättningen, kommer varje åtgärd för att hjälpa de som står längst från arbetsmarknaden bara att bli ett sätt att flytta arbetslösheten från en person till en annan. Kompetensutveckling Behovet av kompetensutveckling för de arbetare som finns i TSL-systemet är stort. Exakt hur stort vet vi inte. 3

4 Av de som lämnat TSL-systemet sedan 1 januari 2008 ca personer - har 9,3 procent valt att satsa på utbildning. Det är en större andel av de yngre, än de äldre, i TSL-systemet som väljer att satsa på utbildning. Med utbildning i TSL-systemet avses en utbildning som är ett halvår eller längre och genomförs på halvtid eller mer. Av de inom TSL-systemet som gått till utbildning har 58,3 procent gått till en yrkesutbildning, lärlingsplats eller praktik, 9,3 procent har gått till en teoretisk utbildning på gymnasienivå och 32,4 procent har gått till en eftergymnasial utbildning. De uppsagda som fortfarande tolv månader efter sista anställningsdag inte fått något nytt jobb, anger hög ålder respektive bristande kompetens som huvudskäl till varför de inte fått något nytt jobb. Vår uppskattning är att ca procent av de personer som finns inom TSL-systemets område totalt har kompetensbrister som försvårar eller omöjliggör för dem att få ett annat jobb. Kompetens tillförs arbetslivet på olika sätt. Med varje ny årskull som gör entré på arbetsmarknaden följer ny kompetens. Med invandring följer också ny kompetens. Människor som byter jobb eller arbetsuppgifter utvecklar likaså sin kompetens. Utbildning av de som redan finns i arbetslivet är ett annat viktigt inslag. I en statlig utredning om individuellt kompetenssparande (SOU 2000:119) sammanfattas behoven enligt nedan. Det finns stora behov av en mer generellt och individuellt inriktad kompetensutveckling, som inte är relaterad till individens nuvarande arbetsuppgifter utan tar utgångspunkt i individens egna behov och önskningar. För den enskilde individen har kunskap och tillgång till kompetensutveckling en stor betydelse för chanserna att etablera sig på arbetsmarknaden och ha förutsättningar att stanna kvar vid förändringar. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft har stigit relativt kortutbildad. Gymnasieutbildning är numera ett grundkrav inom nästan alla yrken. Flera högskoleutbildningar har förlängts och fördjupningsstudier är ett måste. Forskarutbildning är i dag lika vanlig som gymnasieutbildning var på 1950-talet. Den tekniska utvecklingen, produktivitets- och effektivitetskrav är viktiga förklaringar till de ökade kompetenskraven. Individer behöver därför få möjligheter att förnya eller förbättra sin allmänna kompetens för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden eller för att komma i fråga för nya arbetsuppgifter hos nuvarande arbetsgivare. I utredningen talas om ett tredelat ansvarförhållande; individen, samhället och arbetsgivaren. Idén med förslaget var att skapa ett system som gav både incitament till och förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling, ibland också kallat för det livslånga lärandet. 4

5 Kompetens är något som följer varje enskild människa. Därför bör vi vara försiktiga när vi talar om kompetensbrist i mer generella termer. Kompetensen och kompetensbristen är individuell och ser mycket olika ut. Kompetens är också ett mycket vidare begrepp än bara ren yrkesmässig sakkunskap. Förmåga att ställa om, att lära nytt, att samarbeta, att hjälpa kollegor och att kommunicera är viktiga inslag i varje persons kompetens. I TSL-systemet möter vi ett antal människor där otillräckliga kunskaper i det svenska språket är såväl en kompetensbrist i sig, som en försvårande omständighet för att utveckla sin kompetens. Den höga förändringstakten i dagens samhälle ställer andra krav på kompetensutveckling än vad som var fallet för 50 år sedan. Ändå så är fortfarande samhällets utbildningssystem uppbyggt i huvudsak för en lång utbildningsinsats i livets början som ska räcka under hela arbetslivet. Det är ytterst varje persons ansvar att se till att ha och utveckla den kompetens som behövs för att svara upp mot den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Men det måste finnas ett system som gör detta möjligt. Förslaget om IKS Individuellt kompetenssparande är det mest heltäckande förslag som vi sett hittills. Det kan säkert utvecklas ytterligare. Men sökandet efter det perfekta systemet får inte leda till att inte något system alls skapas. Om Sverige inte ska konkurrera genom låglönejobb, utan utveckla och öka sysselsättningen genom jobb som ligger högt i förädlingskedjan, måste ett stabilt system för kompetensutveckling utöver ungdomsskolan finnas. Så är inte fallet idag. Det stora problemet är inte avsaknaden av adekvata utbildningar. Många seriösa och duktiga utbildningsanordnare, såväl privata som offentliga, har ett både stort och brett utbud av adekvata utbildningar i olika former. Det stora problemet för många människor är dels att finansiera kostnaden för själva utbildningen, dels att lösa försörjningsfrågan under studietiden. Det studiemedelssystem som finns idag bygger på att utbildningen i sig är kostnadsfri och att individen är i en fas i livet där hon eller han ännu inte iklätt sig stora kostnader för familj och boende. Studiemedelsekonomi är i praktiken sällan möjlig för en människa mitt i livet. Från och med den 1 juli 2011 är studiemedelsbeloppet kronor för fyra veckor, varav kronor är ett lån som ska betalas tillbaka. Som en jämförelse var medianlönen 2010 för arbetstagare i åldersgruppen år cirka kronor per månad. (Källa Ekonomifakta) Ett annat problem för många arbetare inom LO-kollektivet är de ofta saknar dokumentation av den kunskap de faktiskt har. Deras kunskap kommer ofta av lärande i arbetet, snarare än från utbildning och utbildningsbevis. Det är vad som ibland kallas tyst kunskap. Svårigheten är att synliggöra denna tysta kunskap. Validering är en metod. Den är dock i praktiken såväl svår att genomföra, som begränsad, då den kräver en exakt mall att validera varje persons kunskap mot. Det är relevant för vissa typer av yrken, eller för vissa moment inom ett yrke. Däremot fångar dagens system för validering dåligt upp en människans förmåga att ställa om, lära nytt och att samarbeta i grupp. 5

6 Ett sätt för många med tyst kunskap att få visa vad de kan är praktik eller prova på - tjänstgöring. Det är en åtgärd som lämpar sig väl vid högkonjunktur och stark efterfrågan på arbetskraft, men som fungerar sämre i lågkonjunktur och vid stora uppsägningar. Samhällets stöd till individers rörlighet på arbetsmarknaden riskerar att bli motsägelsefullt. Störst stödresurser för individers rörlighet satsas när efterfrågan är som lägst. Ur ett strukturellt perspektiv vore det sannolikt bättre att satsa mer i goda tider. En ökad kompetens i goda tider kan förstärka en redan positiv utveckling och tillväxt. I dåliga tider har människor som utvecklat sin kompetens sannolikt lättare att hitta nya jobb, eller att starta egen verksamhet. Utifrån den samlade erfarenhet som finns i TSL-systemet är det hög tid att skapa ett långsiktigt och hållbart system som gör det möjligt för människor mitt i arbetslivet att vidareutveckla sin kompetens. Juni 2011 I det korta perspektivet har risken ökat för fler uppsägningar. SAAB:s situation har nu börjat avspegla sig i faktiska uppsägningar hos underleverantörerna. Den höga risknivån i statsfinanserna i många av EU:s medlemsstater kan bli ett hot mot svensk exportindustri, som i sin tur kan leda till personalminskningar. Antalet personer som beviljats omställningsstöd i juni var Antal personer beviljade omställningsstöd

7 SAAB:s problem har nu fått praktiska konsekvenser hos flera underleverantörer, som sagt upp personal. Konjunkturinstitutet har beräknat hur många personer, som vid en nedläggning av SAAB, skulle förlora jobbet, till inklusive underleverantörer. Om det skulle inträffa, finns beredskap att hjälpa de personer som tillhör TSL-systemet. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter, om än i något lägre tempo. Risken för bakslag i de finansiella systemen är dock inte obetydlig. En krishärd kan lätt starta en kedjereaktion. För Sverige, med sitt stora exportberoende, kan problem i de finansiella systemen snabbt leda till minskad efterfrågan på varor och tjänster från svensk exportindustri och därmed fler uppsagda. Utfallet är tillbaka på de nivåer som var gällande under högkonjunkturens slutfas innan finanskrisen slog till. Det finns dock ett kvardröjande strukturellt problem. Samtidigt som företagen har svårt att hitta kompetent personal, har många uppsagda svårt att hitta ett lämpligt arbete. Kompetensglappet mellan efterfrågan och utbud är tydligt. Utfall 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat Arbetssökande I gruppen Har fått nytt jobb ingår också de som startat egen verksamhet. I gruppen Utbildning ingår de som gått till studier omfattande minst en termin (20 veckor) och minst på halvtid. I gruppen Annat ingår sjukskrivna och de som lämnat omställningsprogrammet innan lösning uppnåtts (exempelvis föräldralediga och de som gått till studier kortare än sex månader). I gruppen Pension ingår ålderspension, förtida uttag, sjukersättning (f d förtidspension) och aktivitetsersättning. De är fortsatt stora skillnader i utfall mellan TSL-systemet och Arbetsförmedlingens system för jobbcoachning. Vi har i skrivandets stund inte sett Arbetsförmedlingens junisiffror. TSL- 7

8 systemet och Arbetsförmedlings system för jobbcoachning skiljer sig åt i konstruktion och struktur. Jämförelsen nedan avser nyarbetslösa. Även om systemen är olika, är det möjligt att jämföra utfallet för de båda systemen. 90% Jämförelse av coachinsatser, AF och TSL 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Avslutsmånad AF (Externa) - andel med jobb 14 dagar efter avslutad insats AF (Interna) - andel med jobb 14 dagar efter avslutad insats TSL - andel med nytt jobb vid avslutad insats Det har skett relativt stora förändringar av marknadsandelarna mellan de största leverantörerna i TSL-systemet under den senaste tolvmånadersperioden jämfört med den innan. Den relativt goda arbetsmarknadssituationen leder till att många omställningsföretag har mycket tufft ekonomiskt. 30,0% 25,0% Marknadsandelar ,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 8

9 Utfall för de leverantörer som har avslutat minst 100 deltagare under den senaste tolvmånadersperioden. Utfall per leverantör 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat utfall Arbetssökande Kortfakta om Trygghetsfonden TSL Svenskt Näringsliv och LO tecknade i februari 2004 ett avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring. Den innehåller två delar, ett omställningsstöd och ett avgångsbidrag. Avsikten är att underlätta omställningsarbetet för såväl den uppsagde som för företaget och facket lokalt. Ca företag är anslutna till TSL-systemet och drygt arbetare omfattas. För mer information, kontakta analytiker Mattias Elm, , eller VD Tomas Petti ,