Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011"

Transkript

1 Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011 Erfarenheterna i TSL-systemet pekar på två områden som långsiktigt är av stor betydelse för arbetsmarknadens funktionalitet. Det är dels att - konjunkturoberoende - öka sysselsättningen, dels att skapa ett system för kontinuerlig kompetensutveckling. Det leder i sin tur till att strukturella åtgärder är viktigare än konjunkturella. Analys och problemdefinition Det talas ofta om den bristande matchningen i arbetsmarknaden. Det talas också om en stundande arbetskraftsbrist på grund av stora pensionsavgångar på svensk arbetsmarknad de närmaste åren. Mest talas om det stora problem som arbetslösheten utgör. Dessa frågor behandlas ofta som om definitioner och innebörd var entydiga, allmängiltiga och väl analyserade. Så är dock inte fallet. Det är inte matchningen rent tekniskt som är ett problem. Problemet är istället avsaknaden av den kompetens som efterfrågas. Det finns inte heller någon arbetskraftsbrist, vare sig nu eller om några år. Arbetskraft finns det gott om. Problemet är återigen avsaknad av rätt kompetens. Arbetslösheten är förvisso ett problem. Men arbetslösheten är en följd av för få sysselsatta. Lösningen ligger med andra ord inte i att fokusera på arbetslösheten i sig, utan på att öka sysselsättningen. Dessa frågor bör hanteras ur ett strukturellt perspektiv och inte bara lyfts till diskussion när konjunkturen sviktar. Bra lösningar kräver långsiktighet. Det är viktigt att vara noga med analys och problemdefinitioner utifrån fakta och kausalsamband. Annars är risken stor att bilden av olika problem blir inkorrekt. Otillräckligt eller felaktigt analyserade problemområden, kan leda till ineffektiva och i värsta fall felaktiga lösningar. Och till en debatt som skapar problem snarare än lösningar. Ökad sysselsättning Det diskuteras olika sätt för att minska arbetslösheten. Det är viktigt att hålla i minnet att arbetslösheten inte är en orsaksvariabel, utan en verkansvariabel. Den är en funktion av förhållandet mellan efterfrågan respektive utbud på arbetskraft. Kraft bör ägnas åt funderingar och åtgärder som uthålligt ökar sysselsättningen. Det kräver en politik som långsiktig gör det attraktivt att investera i, driva och utveckla 1

2 K Befolkning 100-tal (20-64 år) Sysselsättningsgrad verksamhet i Sverige. Det måste finnas en strävan efter att varje insatt mängd resurser hela tiden ska utnyttjas effektivare, att resurser flyttas till verksamheter med högre produktivitet som skapar överskott och därmed kan leda till fortsatt strukturomvandling och ytterligare tillväxt. Tillväxt är en förutsättning för att öka sysselsättningen. Tillväxt och sysselsättning bygger på en lång kedja av förutsättningar och samband som till stora delar styrs av en internationell marknad. Det blir särskilt tydligt för ett litet land marknadsmässigt som Sverige. Den inhemska marknaden är liten, vilket leder till ett stort beroende av andra marknader, vilka också formar delar av villkoren. Nedanstående bild visar hur sysselsättning, arbetslöshet och sysselsättningsgrad utvecklats i Sverige. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i åldersintervallet år, som andel av den totala befolkningen i samma åldersgrupp. En ökande befolkning i arbetsför ålder samt olika utbudsstimulanser, exempelvis jobbskatteavdrag, leder till ett ökat arbetskraftsutbud. Om antalet sysselsatta inte samtidigt ökar, sjunker sysselsättningsgraden. Den vänstra skalan är antalet personer i 1000-tal, den högra skalan är sysselsättningsgraden i procent. Källa SCB % % % % % % % % % % 0 68% Sysselsatta Arbetslösa Sysselsättningsgrad Försörjningsbördan visar hur många personer, utöver sig själv, varje sysselsatt person ska försörja. SCB beräknar försörjningsbördan rent demografiskt. Ett annat sätt att beräkna är Ekonomifaktas, där också hänsyn tas till de ej sysselsatta inom åldersintervallet år. Se nedanstående graf för dessa två olika beräkningssätt. 2

3 1,40 Två sätt att beräkna försörjningsbörda 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 SCB : Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Ekonomifakta.se: Ekonomifakta tar hänsyn även till personer i åldrarna som ej är sysselsatta när de beräknar sin alternativa försörjningskvot. (Försörjningskvot = (Barn Äldre 65> + Ej sysselsatta 20-64) / Sysselsatta 20-64) 0,70 0,60 Ekonomifaktas beräkning visar att varje person som är sysselsatt också ska försörja nästan 1,2 personer utöver sig själv. I SCB:s senaste befolkningsprognos fram till år 2030 väntas befolkningen öka med cirka personer. Större delen av ökningen utgörs av personer som är 65 år eller äldre. Antalet i yrkesaktiv ålder väntas endast att öka med Vore det inte för invandringsöverskottet skulle antal personer i yrkesaktiv ålder minska. En konklusion utifrån befolkningsprognosen är att, utöver en förbättrad produktivitet, behöver fler människor komma i arbete. Utveckling består av kumulativa, kausalt sammanbundna processer. Inte något händer utan en orsak och varje orsak har en verkan. Därför är det mer funktionellt att fokusera på sysselsättningen, än på arbetslösheten. Utan en fungerande strategi för tillväxt och för att uthålligt öka sysselsättningen, kommer varje åtgärd för att hjälpa de som står längst från arbetsmarknaden bara att bli ett sätt att flytta arbetslösheten från en person till en annan. Kompetensutveckling Behovet av kompetensutveckling för de arbetare som finns i TSL-systemet är stort. Exakt hur stort vet vi inte. 3

4 Av de som lämnat TSL-systemet sedan 1 januari 2008 ca personer - har 9,3 procent valt att satsa på utbildning. Det är en större andel av de yngre, än de äldre, i TSL-systemet som väljer att satsa på utbildning. Med utbildning i TSL-systemet avses en utbildning som är ett halvår eller längre och genomförs på halvtid eller mer. Av de inom TSL-systemet som gått till utbildning har 58,3 procent gått till en yrkesutbildning, lärlingsplats eller praktik, 9,3 procent har gått till en teoretisk utbildning på gymnasienivå och 32,4 procent har gått till en eftergymnasial utbildning. De uppsagda som fortfarande tolv månader efter sista anställningsdag inte fått något nytt jobb, anger hög ålder respektive bristande kompetens som huvudskäl till varför de inte fått något nytt jobb. Vår uppskattning är att ca procent av de personer som finns inom TSL-systemets område totalt har kompetensbrister som försvårar eller omöjliggör för dem att få ett annat jobb. Kompetens tillförs arbetslivet på olika sätt. Med varje ny årskull som gör entré på arbetsmarknaden följer ny kompetens. Med invandring följer också ny kompetens. Människor som byter jobb eller arbetsuppgifter utvecklar likaså sin kompetens. Utbildning av de som redan finns i arbetslivet är ett annat viktigt inslag. I en statlig utredning om individuellt kompetenssparande (SOU 2000:119) sammanfattas behoven enligt nedan. Det finns stora behov av en mer generellt och individuellt inriktad kompetensutveckling, som inte är relaterad till individens nuvarande arbetsuppgifter utan tar utgångspunkt i individens egna behov och önskningar. För den enskilde individen har kunskap och tillgång till kompetensutveckling en stor betydelse för chanserna att etablera sig på arbetsmarknaden och ha förutsättningar att stanna kvar vid förändringar. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft har stigit relativt kortutbildad. Gymnasieutbildning är numera ett grundkrav inom nästan alla yrken. Flera högskoleutbildningar har förlängts och fördjupningsstudier är ett måste. Forskarutbildning är i dag lika vanlig som gymnasieutbildning var på 1950-talet. Den tekniska utvecklingen, produktivitets- och effektivitetskrav är viktiga förklaringar till de ökade kompetenskraven. Individer behöver därför få möjligheter att förnya eller förbättra sin allmänna kompetens för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden eller för att komma i fråga för nya arbetsuppgifter hos nuvarande arbetsgivare. I utredningen talas om ett tredelat ansvarförhållande; individen, samhället och arbetsgivaren. Idén med förslaget var att skapa ett system som gav både incitament till och förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling, ibland också kallat för det livslånga lärandet. 4

5 Kompetens är något som följer varje enskild människa. Därför bör vi vara försiktiga när vi talar om kompetensbrist i mer generella termer. Kompetensen och kompetensbristen är individuell och ser mycket olika ut. Kompetens är också ett mycket vidare begrepp än bara ren yrkesmässig sakkunskap. Förmåga att ställa om, att lära nytt, att samarbeta, att hjälpa kollegor och att kommunicera är viktiga inslag i varje persons kompetens. I TSL-systemet möter vi ett antal människor där otillräckliga kunskaper i det svenska språket är såväl en kompetensbrist i sig, som en försvårande omständighet för att utveckla sin kompetens. Den höga förändringstakten i dagens samhälle ställer andra krav på kompetensutveckling än vad som var fallet för 50 år sedan. Ändå så är fortfarande samhällets utbildningssystem uppbyggt i huvudsak för en lång utbildningsinsats i livets början som ska räcka under hela arbetslivet. Det är ytterst varje persons ansvar att se till att ha och utveckla den kompetens som behövs för att svara upp mot den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Men det måste finnas ett system som gör detta möjligt. Förslaget om IKS Individuellt kompetenssparande är det mest heltäckande förslag som vi sett hittills. Det kan säkert utvecklas ytterligare. Men sökandet efter det perfekta systemet får inte leda till att inte något system alls skapas. Om Sverige inte ska konkurrera genom låglönejobb, utan utveckla och öka sysselsättningen genom jobb som ligger högt i förädlingskedjan, måste ett stabilt system för kompetensutveckling utöver ungdomsskolan finnas. Så är inte fallet idag. Det stora problemet är inte avsaknaden av adekvata utbildningar. Många seriösa och duktiga utbildningsanordnare, såväl privata som offentliga, har ett både stort och brett utbud av adekvata utbildningar i olika former. Det stora problemet för många människor är dels att finansiera kostnaden för själva utbildningen, dels att lösa försörjningsfrågan under studietiden. Det studiemedelssystem som finns idag bygger på att utbildningen i sig är kostnadsfri och att individen är i en fas i livet där hon eller han ännu inte iklätt sig stora kostnader för familj och boende. Studiemedelsekonomi är i praktiken sällan möjlig för en människa mitt i livet. Från och med den 1 juli 2011 är studiemedelsbeloppet kronor för fyra veckor, varav kronor är ett lån som ska betalas tillbaka. Som en jämförelse var medianlönen 2010 för arbetstagare i åldersgruppen år cirka kronor per månad. (Källa Ekonomifakta) Ett annat problem för många arbetare inom LO-kollektivet är de ofta saknar dokumentation av den kunskap de faktiskt har. Deras kunskap kommer ofta av lärande i arbetet, snarare än från utbildning och utbildningsbevis. Det är vad som ibland kallas tyst kunskap. Svårigheten är att synliggöra denna tysta kunskap. Validering är en metod. Den är dock i praktiken såväl svår att genomföra, som begränsad, då den kräver en exakt mall att validera varje persons kunskap mot. Det är relevant för vissa typer av yrken, eller för vissa moment inom ett yrke. Däremot fångar dagens system för validering dåligt upp en människans förmåga att ställa om, lära nytt och att samarbeta i grupp. 5

6 Ett sätt för många med tyst kunskap att få visa vad de kan är praktik eller prova på - tjänstgöring. Det är en åtgärd som lämpar sig väl vid högkonjunktur och stark efterfrågan på arbetskraft, men som fungerar sämre i lågkonjunktur och vid stora uppsägningar. Samhällets stöd till individers rörlighet på arbetsmarknaden riskerar att bli motsägelsefullt. Störst stödresurser för individers rörlighet satsas när efterfrågan är som lägst. Ur ett strukturellt perspektiv vore det sannolikt bättre att satsa mer i goda tider. En ökad kompetens i goda tider kan förstärka en redan positiv utveckling och tillväxt. I dåliga tider har människor som utvecklat sin kompetens sannolikt lättare att hitta nya jobb, eller att starta egen verksamhet. Utifrån den samlade erfarenhet som finns i TSL-systemet är det hög tid att skapa ett långsiktigt och hållbart system som gör det möjligt för människor mitt i arbetslivet att vidareutveckla sin kompetens. Juni 2011 I det korta perspektivet har risken ökat för fler uppsägningar. SAAB:s situation har nu börjat avspegla sig i faktiska uppsägningar hos underleverantörerna. Den höga risknivån i statsfinanserna i många av EU:s medlemsstater kan bli ett hot mot svensk exportindustri, som i sin tur kan leda till personalminskningar. Antalet personer som beviljats omställningsstöd i juni var Antal personer beviljade omställningsstöd

7 SAAB:s problem har nu fått praktiska konsekvenser hos flera underleverantörer, som sagt upp personal. Konjunkturinstitutet har beräknat hur många personer, som vid en nedläggning av SAAB, skulle förlora jobbet, till inklusive underleverantörer. Om det skulle inträffa, finns beredskap att hjälpa de personer som tillhör TSL-systemet. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter, om än i något lägre tempo. Risken för bakslag i de finansiella systemen är dock inte obetydlig. En krishärd kan lätt starta en kedjereaktion. För Sverige, med sitt stora exportberoende, kan problem i de finansiella systemen snabbt leda till minskad efterfrågan på varor och tjänster från svensk exportindustri och därmed fler uppsagda. Utfallet är tillbaka på de nivåer som var gällande under högkonjunkturens slutfas innan finanskrisen slog till. Det finns dock ett kvardröjande strukturellt problem. Samtidigt som företagen har svårt att hitta kompetent personal, har många uppsagda svårt att hitta ett lämpligt arbete. Kompetensglappet mellan efterfrågan och utbud är tydligt. Utfall 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat Arbetssökande I gruppen Har fått nytt jobb ingår också de som startat egen verksamhet. I gruppen Utbildning ingår de som gått till studier omfattande minst en termin (20 veckor) och minst på halvtid. I gruppen Annat ingår sjukskrivna och de som lämnat omställningsprogrammet innan lösning uppnåtts (exempelvis föräldralediga och de som gått till studier kortare än sex månader). I gruppen Pension ingår ålderspension, förtida uttag, sjukersättning (f d förtidspension) och aktivitetsersättning. De är fortsatt stora skillnader i utfall mellan TSL-systemet och Arbetsförmedlingens system för jobbcoachning. Vi har i skrivandets stund inte sett Arbetsförmedlingens junisiffror. TSL- 7

8 systemet och Arbetsförmedlings system för jobbcoachning skiljer sig åt i konstruktion och struktur. Jämförelsen nedan avser nyarbetslösa. Även om systemen är olika, är det möjligt att jämföra utfallet för de båda systemen. 90% Jämförelse av coachinsatser, AF och TSL 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Avslutsmånad AF (Externa) - andel med jobb 14 dagar efter avslutad insats AF (Interna) - andel med jobb 14 dagar efter avslutad insats TSL - andel med nytt jobb vid avslutad insats Det har skett relativt stora förändringar av marknadsandelarna mellan de största leverantörerna i TSL-systemet under den senaste tolvmånadersperioden jämfört med den innan. Den relativt goda arbetsmarknadssituationen leder till att många omställningsföretag har mycket tufft ekonomiskt. 30,0% 25,0% Marknadsandelar ,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 8

9 Utfall för de leverantörer som har avslutat minst 100 deltagare under den senaste tolvmånadersperioden. Utfall per leverantör 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat utfall Arbetssökande Kortfakta om Trygghetsfonden TSL Svenskt Näringsliv och LO tecknade i februari 2004 ett avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring. Den innehåller två delar, ett omställningsstöd och ett avgångsbidrag. Avsikten är att underlätta omställningsarbetet för såväl den uppsagde som för företaget och facket lokalt. Ca företag är anslutna till TSL-systemet och drygt arbetare omfattas. För mer information, kontakta analytiker Mattias Elm, , eller VD Tomas Petti ,

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB ALLA VERKSAMHETER FÖRÄNDRAS. FÖR- ÄNDRING ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV. VISSA FÖRETAG UTVECKLAS OCH VÄXER, ANDRA KRYMPER OCH EN DEL AVVECKLAS.

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Om du förlorar ditt jobb

Om du förlorar ditt jobb Om du förlorar ditt jobb 2013 Om du förlorar ditt jobb Full sysselsättning är ett självklart mål för facket men också trygghet för den enskilda medlemmen i omställningssituationen. Därför finns det en

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Framtidens pensioner

Framtidens pensioner www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens pensioner Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? 1 Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Utvecklingsgruppen för äldrepolitik Delrapport 1 Äldre i arbete 29 december 2008 ÄLDRE I ARBETE

Utvecklingsgruppen för äldrepolitik Delrapport 1 Äldre i arbete 29 december 2008 ÄLDRE I ARBETE Utvecklingsgruppen för äldrepolitik Delrapport 1 Äldre i arbete 29 december 2008 ÄLDRE I ARBETE Det ligger fler värden i att fortsätta arbeta även sedan man blivit lite äldre än att bara uppbära lön. Forskningen

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Pressträff 25 maj 2015 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Järfälla Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Sårbara kommuner 2013

Sårbara kommuner 2013 Sårbara kommuner 2013 Ranking av kommunernas sårbarhet ur ett näringslivsperspektiv Regioner & Marknader WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Den ökade globaliseringen av näringslivet och ekonomin

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013 - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram Innehåll Stort rekryteringsbehov i motorbranschen... 3 Kort

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Jobb- situationen bland Sveriges ungdomar

Jobb- situationen bland Sveriges ungdomar Jobb- situationen bland Sveriges ungdomar Av: Alexander Wisenfelt, Thomas Olsson Linköpings universitet Statsvetenskap 1 Bakgrund: Vi är 3 studenter från Linköpings Universitet som studerar ämnet Statsvetenskap,

Läs mer

EN KORTFATTAD INFORMATION OM

EN KORTFATTAD INFORMATION OM EN KORTFATTAD INFORMATION OM UPPSÄGNING PÅ GRUND AV ARBETSBRIST GS Avdelning 6 Väst Olof Palmes Plats 1, 413 04 GÖTEBORG Telefon: 010-470 84 60 avd6@gsfacket.se Uppsägning och varsel En uppsägnings förhandling

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

TSL 2013:3 Mot en svårbedömd framtid

TSL 2013:3 Mot en svårbedömd framtid TSL 2013:3 Mot en svbedömd framtid Halvsrapport 2013 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och v uppgift är att hjälpa uppsagda arbetare till ett nytt

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd.

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd. Kyrkans trygghetsråd Omställningsavtal I samband med avtalsrörelsen 2005 tecknades Omställningsavtalet och avtalet trädde i kraft den 3 juli 2006, efter upphandling av utförare och administration. För

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer