TSL 2013:3 Mot en svårbedömd framtid

Transkript

1 TSL 2013:3 Mot en svbedömd framtid Halvsrapport 2013

2 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och v uppgift är att hjälpa uppsagda arbetare till ett nytt jobb. TSL finansierar omställningsåtgärder åt företag och fack lokalt. Företag och fack väljer leverantörer av omställningstjänster och vi följer upp och utvärderar tjänsterna och resultaten. TSL startades 2004, cirka företag är anslutna till TSL-systemet och drygt arbetare omfattas. Läs mer på Samtliga rapporter från TSL finns att ladda ner gratis på Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL Box Stockholm Besöksadress Kungsbroplan 2 Telefon Telefax E-post info@tsl.se ISBN Stockholm 2013

3 Innehåll Sammanfattning 5 Fler personer beviljades stöd 6 Uppsagda från industrin dominerar 7 En större andel av deltagarna är unga 8 Omställningsprogrammens resultat 9 Omställningsföretagen 13 Återanställningar 15 Återanställningar en effekt av svbedömd framtid 15 Större företag återanställer oftare 16 Mindre vanligt med återanställningar i Stockholm 17 Samband mellan orderingång och återanställning 17 Svbedömd framtid 18 Problemen i Europa 19 Förskjutningar mellan marknaderna 20 Överskattningar från prognosinstituten 20 Påverkan på svensk arbetsmarknad 21 Svt för företag att bedöma framtiden 21 Andra halvet 2013 i TSL-systemet 22

4 Förord TSL:s rapport för första halvet 2013 handlar om arbetsmarknaden för privatanställda arbetare. Den visar hur företag och fack i praktisk handling tolkar det ekonomiska läget och agerar. TSL-systemet möter de som f lämna sina jobb och vi ser hur sammansättningen av de uppsagda ser ut. Vi ser också vem som har lätt respektive svt att hitta ett nytt jobb och hur olika hjälpbehoven faktiskt är. TSL-systemet ser också hur samhällets olika insatser för att hjälpa de arbetssökande fungerar, eller inte fungerar. Det kanske mest slående i dessa möten är hur olika de uppsagda och deras förutsättningar är. Därför är det självklart för TSL-systemet att varje person ska få ett individuellt omställningsprogram utifrån sina behov och förutsättningar. I praktiken är det ofta TSL-systemets jobbcoacher som inte bara ser till att deltagaren f individanpassat stöd, utan som också blir länken till och mellan de delar av samhällets stöd som organiseras i skilda system; Arbetsförmedlingen, a-kassan, Försäkringskassan, kommunerna, CSN och i vissa fall länsstyrelserna avseende den statliga lönegarantin vid konkurser. TSL-systemet drivs och finansieras av Svenskt Näringsliv och LO. Styrkorna i TSL-systemet är många. Arbetsgivar- och fackförbund måste komma överens för att vardagen på arbetsplatserna ska fungera, även om utgångspunkterna ibland är vitt skilda. Företag och fack lokalt väljer tillsammans vem som ska genomföra omställningsprojektet, och hur det ska styras och följas upp. De omställningsföretag som verkar inom TSL-systemet har detta som sin profession. Omställning är ett hantverk som kräver skicklighet. TSLsystemet styr utifrån mål och resultat. TSL-systemet är öppet och st till förfogande för alla som vill ta del av de erfarenheter och den kunskap som finns i systemet. Stockholm, juli 2013 Tomas Petti Vd Trygghetsfonden TSL Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

5 Sammanfattning Arbetsmarknaden för privatanställda arbetare försämrades första halvet Det var ett stort inflöde av uppsagda till TSL-systemet och många som beviljades omställningsstöd. Av de personer som deltog i omställningsprogram i TSL-systemet var det en hög andel som fann ett nytt jobb under första halvet. Det var också en stor andel av de uppsagda som återanställdes av samma arbetsgivare som de tidigare blivit uppsagda från. Under första halvet ökade successivt tiden i arbetslöshet mellan det gamla och det nya jobbet. Det tog helt enkelt längre tid i genomsnitt att hitta ett nytt jobb. Det är fortfarande den exportinriktade industrin och dess underleverantörer som dominerar inflödet till TSL-systemet. En blandning av strukturella och konjunkturella problem ligger bakom detta. En svagare konjunkturutveckling globalt har dämpat efterfrågan. Samtidigt har strukturella förändringar också påverkat svenska exportföretag. Den europeiska marknaden har tappat i position mot i princip alla delar av den globala ekonomin. Det har slagit mot svenska exportföretag som är mycket beroende av den europeiska marknaden. Företag inriktade mot hemmamarknaden har ännu så länge klarat sig bättre från neddragningar. Arbetsmarknaden för privatanställda arbetare i Sverige har som en följd av detta varit mer svbedömd än kanske någonsin tidigare. En mycket stor oro och osäkerhet om den fortsatta orderingången har präglat många företag inom TSL-systemet, även i ett relativt kort perspektiv. Det har inneburit snabba svängningar i behovet av arbetskraft, med många uppsägningar men också med många återanställningar. V bedömning är att andra halvet 2013 kommer att bli likt det första. Ett stort inflöde till TSL-systemet, stor osäkerhet om den framtida utvecklingen och ryckighet i arbetskraftsbehovet. Sannolikt kommer det att bli svare för de som sägs upp att hitta nya jobb. TSL-systemet räknar med att bevilja personer omställningsstöd under andra halvet Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

6 sep-04 jan-05 maj sep jan-06 maj sep jan-07 maj sep jan-08 maj sep jan-09 maj sep jan-10 maj sep jan-11 maj sep jan-12 maj sep jan-13 maj Löpande summa Fler personer beviljades stöd Under det första halvet 2013 beviljades personer stöd i TSLsystemet. Antalet är högre än motsvarande period 2012, då personer beviljades stöd. Under ets inledning var det många personer som beviljades stöd, men antalet har avtagit under maj och juni. Under juni månad var antalet nere på samma nivå som under juni föregående. Under sommarmånaderna minskar som regel inflödet till TSL-systemet. Antal personer beviljade omställningsstöd per månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sedan starten i september 2004 har nästan personer beviljats omställningsstöd i TSL-systemet Antal personer beviljade omställningsstöd Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

7 Uppsagda från industrin dominerar Det är fortsatt tillverkningsindustrin som st för den största andelen av inflödet till TSL-systemet. Drygt 20 procent av de som beviljats omställningsstöd under det första halvet 2013 kommer från företag anslutna till Teknikföretagen. Störst relativ ökning i antalet beviljade personer mellan första halvet 2012 och första halvet 2013 har skett inom företag anslutna till Bemanningsföretagen, Almega Tjänsteföretagen, Industri- och Kemigruppen samt Sveriges Byggindustrier. Antal personer beviljade omställningsstöd för de 10 största arbetsgivarförbunden i TSL-systemet Teknikföretagen Svensk Handel Sveriges Byggindustrier Industri-& KemiGruppen Trä-och Möbelindförbund Livsmedelsföretagen Almega Tjänsteföretagen Skogsindustrierna BA Bemanningsföretagen Hängavtal/Uppgift saknas Övriga IF Metall GS Byggnads Handels Transport Livs Kommunal Elektriker Pappers Fastighetsanställda Övriga Antal personer beviljade omställningsstöd för de 10 största fackförbunden i TSL-systemet Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

8 VA:Götaland Skåne Stockholm Jönköping Värmland Halland Örebro Östergötland Kronoberg Gävleborg Dalarna Västmanland Kalmar Södermanland Västernorrland Västerbotten Blekinge Uppsala Jämtland Norrbotten Gotland Även nedbrutet på fackförbund framträder industrins dominans tydligt. 44 procent av de personer som beviljats omställningsstöd kommer från ansökningar där IF Metall varit den fackliga parten. Störst relativa ökningar mellan första halvet 2012 och första halvet 2013 har skett inom Pappersindustriarbetareförbundet, Elektrikerförbundet, Kommunalarbetareförbundet och Byggnadsarbetareförbundet. Antal personer beviljade omställningsstöd per län Geografiskt dominerar deltagare i de industritunga länen, framför allt boende i Västra Götaland och Skåne län. Störst ökning mätt i absoluta tal st Skåne för, där 669 fler personer beviljades omställningsstöd första halvet 2013 jämfört med första halvet I relativa tal har Kronoberg och Värmland stått för de största ökningarna. En större andel av deltagarna är unga Första halvet 2013 har inneburit en större andel yngre personer som beviljades omställningsstöd jämfört med första halvet Andelen yngre som beviljas omställningsstöd i TSL-systemet tenderar att öka i lågkonjunkturer. Under finanskrisen 2008/2009 ökade andelen yngre markant, och samma mönster uppträder nu. En förklaring kan vara att företagen, när de tvingas till snabba nedskärningar i personalstyrkan, i större utsträckning säger upp personal efter raka LAS-turordningar istället för att förhandla fram avtalsturlistor som kan antas ta längre tid. I sammanhanget bör Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

9 nämnas att de flesta av de yngre deltagarna har avsevärt mycket lättare att finna ett nytt jobb än de äldre. Åldersfördelning för personer beviljade omställningsstöd 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % Omställningsprogrammens resultat Under det första halvet 2013 har totalt deltagare avslutat sina omställningsprogram. 82 procent av dessa har haft ett nytt jobb vid tidpunkten då programmet avslutades. Första halvet 2012 var det deltagare som avslutade sina program. Även då hittade 82 procent av deltagarna ett nytt jobb. I diagrammet nedan kan man se hur resultatet såg ut månad för månad. Andel deltagare som fått ett nytt jobb 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

10 Resultatet, mätt som andelen deltagare som fått ett nytt jobb, för de deltagare som avslutat sina program under 2013 är mycket snarlikt resultatet för deltagarna som avslutat sina program motsvarande period förra et. Andelen som fått ett nytt jobb var som högst under ven. 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Andelen deltagare som fått ett nytt jobb Det ser ut att vara ett generellt mönster i TSL-systemet att en större andel deltagare hittar ett nytt jobb i början av et. Arbetsförmedlingens statistik över nyanmälda lediga platser 1 följer generellt sett samma mönster, med flest nyanmälda lediga platser första halvet. Även om man skärskådar resultatet för deltagarna på detaljerad nivå, är resultaten mellan första halvet 2013 respektive 2012 mycket snarlika. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resultat Valt att lämna programmet innan lösning uppnåtts Sjukskriven Pension, sjukers. mm. Utbildning Arbetssökande Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Behovsanställning Visstid 6 månader Visstid > 6 månader Startat eget 1 Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

11 Inte heller nedbrutet på ålder framkommer några stora skillnader i andelen som fått ett nytt jobb mellan första halvet 2013 och första halvet Det är fortsatt de äldsta deltagarna som har störst svigheter att hitta ett nytt jobb. Resultat för respektive åldersgrupp 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Även nedbrutet på arbetsgivarförbund, som är så nära vi kommer data för olika branscher, är likheten första halvet 2013 respektive 2012 stor. Bemanningsföretagen sticker ut, med en avsevärt större andel deltagare som har hittat ett nytt jobb 2013 jämfört med motsvarande period Sveriges Byggindustrier Bemanningsföretagen Almega Tjänsteföretagen BA Hängavtal/Uppgift saknas Skogsindustrierna Svensk Handel Teknikföretagen Industri-& KemiGruppen Trä-och Möbelindförbund Livsmedelsföretagen Medel Andel deltagare som fått ett nytt jobb per arbetsgivarorganisation 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

12 jan-08 apr jul okt jan-09 apr jul okt jan-10 apr jul okt jan-11 apr jul okt jan-12 apr jul okt jan-13 apr Nedbrutet på län har störst positiv förändring skett i Uppsala och Värmland. Västra Götaland har sett den största minskningen i andelen deltagare som hittat ett nytt jobb. Gotland Uppsala Värmland Örebro Gävleborg Västmanland Kronoberg Västernorrland Jönköping Jämtland Halland Norrbotten Kalmar Västerbotten Dalarna Blekinge Södermanland VA:Götaland Skåne Östergötland Stockholm Medel Andel deltagare som fått ett nytt jobb i respektive län 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Diagrammet nedan visar den genomsnittliga tiden från det att en deltagare lämnar sin anställning till dess att han eller hon har hittat en ny lösning. Uttryckt på ett annat sätt visar diagrammet den genomsnittliga tiden i arbetslöshet Antal dagar i arbetslöshet Medianvärde för deltagare som avslutat sina omställningsprogram Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

13 Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet har successivt ökat sedan januari i. För deltagare som lämnade sina omställningsprogram i juni 2013 hade det i genomsnitt tagit 111 dagar från det att de slutat sin anställning till det att de hittat en ny lösning. Att det tar längre tid indikerar att deltagarna har fått det svare att hitta en ny lösning. Även tiden som deltagarna är i omställning har ökat de senaste månaderna. I allmänhet börjar ett omställningsprogram innan deltagaren har lämnat sin anställning, varför tiden i omställningsprogram är längre än tiden i arbetslöshet. För de deltagare som lämnade sina omställningsprogram i juni 2013 hade programmet pågått i genomsnitt i 160 dagar. Omställningsföretagen 119 omställningsföretag hade samarbetsavtal med TSL den 30 juni Många av dessa har relativt få uppdrag i TSL-systemet. Som nedanstående diagram visar har de 20 största omställningsföretagen cirka 86 procent av volymen i TSL-systemet under första halvet Det sker hela tiden smärre förskjutningar i marknadsandelarna mellan de största företagen. Marknadsandelar för de 20 största omställningsföretagen (baserat på första halvet 2013) Startkraft Antenn Arbetslivsresurs Lernia Aventus A-Partner Utvecklingshuset Resurstorget ABF Jobb GBG Eductus Adecco Pomona Avonova Kinnekullehälsan A och O Omställning Perif TEK ManpowerGroup Solutions Inovator ABF Progress Företagsutbildarna Övriga 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

14 Startkrafts stora marknadsandel ven 2012 var till stor del en följd av Saab Automobiles konkurs i december 2011 och de uppdrag som Startkraft fick med anledning därav. Förutsättningarna mellan olika omställningsprojekt kan skilja sig åt beroende på bland annat deltagarnas kompetens, deras ålder, bransch och ort. Ju svare förutsättningar, desto viktigare blir jobbcoachens skicklighet. TSL-systemet mäter och följer upp utifrån omställningsföretagens andel uppsagda deltagare som kommer i nytt jobb, samt nöjdheten hos deltagare, företag och fack. TSL-marknaden var första halvet 2013 värd cirka 300 MSEK. Företagen som är verksamma inom TSL-systemet ser olika ut. Några har sin huvudsakliga affär från genom TSL-systemet, för andra utgör uppdragen inom TSL-systemen en mindre andel. Det är viktigt att de företag som verkar inom TSL-systemet har en tillräcklig volym av liknande uppdrag så att skickligheten att omställa kan utvecklas och bibehållas. Resultat per omställningsföretag Endast företag som avslutat 100 deltagare eller mer Pomona Balance AB Perevo AB ABF Pensum Gotland/AB Gotland Lernia Utblick & Insikt Jobbfokus AB ABF Jobb GBG VP Gruppen AB Eductus (Academedia) Antenn Utvecklingshuset Adecco TEK/TorbjörnErikssonKonsult Arbetslivsresurs Montico AB A-Partner i Sverige AB Avonova Kinnekullehälsan AB Inovator i Sverige AB Perif AB A och O Omställning AB Arbetsgivarringen AB Industrikompetens Startkraft Resurstorget Aventus Competens ManpowerGroup Solutions AB Medel 0% 20% 40% 60% 80% 100% Har fått nytt jobb Pension Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Utbildning Annat utfall Arbetssökande Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

15 I en kommande TSL-rapport kommer systemets funktionalitet att beskrivas mer utförligt utifrån uppnådda resultat och deltagarnas, företagens och fackens nöjdhet med systemets olika delar. Återanställningar Återanställningar en effekt av svbedömd framtid Den senaste tiden har andelen deltagare som sagts upp och därefter återanställts hos samma arbetsgivare ökat. I april 2013 toppade andelen deltagare som återanställts på drygt 36 procent. Under perioden februari 2011 till juni 2013 har nästan en fjärdedel av de deltagare som fått ett nytt jobb fått det hos samma arbetsgivare som de blev uppsagda från. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel deltagare med nytt jobb som återanställts hos samma arbetsgivare de blev uppsagda från En förklaring till den höga andelen återanställningar st sannolikt att finna i den osäkra situation som många företag befinner sig i. Tiden efter finanskrisen 2008/2009 har präglats av växelvis positiva och negativa konjunktursignaler. Det oroliga läget för världsekonomin i allmänhet, och för Europa i synnerhet, gör att företagen har mycket svt att avgöra kapacitetsbehoven ens för den närmaste framtiden. Många av företagen uppger att svängningarna i orderingången blivit mer frekventa. Behovet av att öka respektive minska antalet anställda blir då större. Ett redan pressat läge för många företag bidrar sannolikt också till att uppsägningar av personal ligger nära till Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

16 hands om orderingången viker, även om det kan innebära att man omgående måste utöka personalstyrkan om orderingången tar fart på nytt. Anställningsform för de som återanställts Tillsvidareanställning Visstidsanställning > 6 månder Visstidsanställning 6 månader Behovsanställning 0% 10% 20% 30% 40% 50% Anställningsformen för de deltagare som blir återanställda av samma arbetsgivare de blev uppsagda från, skiljer sig inte nämnvärt från anställningsformerna för de deltagare som g till en annan arbetsgivare. Drygt 45 procent g till en tidsbegränsad anställning av något slag. Större företag återanställer oftare Deltagare som blivit uppsagda från större företag blir återanställda i högre omfattning än deltagare som blivit uppsagda från mindre företag. Återanställningar är vanligare för de yngsta och de äldsta deltagarna. Andel återanställda Företagsstorlek Ålder 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

17 Blekinge Västerbotten Örebro Västernorrland Dalarna Jönköping Västmanland Kronoberg Norrbotten Värmland Gävleborg Kalmar Uppsala Jämtland Skåne Östergötland VA:Götaland Södermanland Halland Gotland Stockholm Mindre vanligt med återanställningar i Stockholm Deltagare i Stockholms län g i avsevärt mindre utsträckning tillbaka till samma arbetsgivare än deltagare från andra län. För Gotland är antalet observationer så pass få att man bör vara försiktig med att dra slutsatser utifrån andelen återanställda där. På Stockholms arbetsmarknad finns ett större antal arbetsgivare och fler lediga tjänster än i många av de andra länen. Möjligheten för deltagarna att hitta ett nytt arbete, innan de erbjuds en eventuell återanställning på det företag de blev uppsagda från, torde därför vara större än i andra län där arbetsmarknaden är mindre rörlig. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Län Samband mellan orderingång och återanställning Konjunkturen var svagare än på länge under hösten Konjunkturinstitutets barometerindikator uppvisade den lägsta noteringen sedan finanskrisens slutskede Orderingången sjönk för många företag med personalnedskärningar som följd. Det återspeglades i Arbetsförmedlingens varselstatistik och i antalet personer som beviljats omställningsstöd i TSL-systemet. Under ven 2013 förbättrades orderingången för företagen avsevärt, om än temporärt, och då också behovet av att anställa personal. Många av de som lämnade sina anställningar under hösten har haft företrädesrätt till återanställning. Diagrammet nedan visar att toppnoteringen för andelen återanställningar sammanfaller med den kraftiga ökningen i orderingång i mars Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

18 Andel återanställda Industrins orderingång (2010=100) Återanställningar och industrins orderingång 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel återanställda Industrins orderingång 2 Gör ett osäkert konjunkturläge och frekventa svängningar i orderingång att företagen har ett större behov att justera personalstyrkan på ett mer aktivt sätt än tidigare? TSL saknar data för andelen återanställningar före februari 2011, men de kontakter vi har med företagen som ansöker om stöd i TSL-systemet bekräftar att det osäkra konjunkturläget och svängningarna i orderingång påverkar behovet av personal, och därmed den stora andelen återanställningar. Svbedömd framtid Villkoren för ett enskilt land skapas till stora delar utanför det egna landets gränser. Sverige är en liten ekonomi med ett starkt exportberoende. Utvecklingen av svensk ekonomi och därmed också svensk arbetsmarknad påverkas tydligt av vad som händer utanför Sverige. Det påverkar i sin tur TSL-systemet. Den ekonomiska tillväxten skiljer sig mycket mellan olika områden. EU-området, framför allt euroländerna, befinner sig i recession. USA och Japan har en hygglig tillväxt. Tillväxtmarknaderna, ledda av Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, har en starkare utveckling. Sammantaget utvecklas dock den globala tillväxten svagare än vad 2 SCB, Industrins leverans- och orderläge ( aspx) Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

19 prognoserna pekat på. De stora strukturella problemen i många ekonomier har ännu inte fått någon lösning, utan skjutits på framtiden. Det innebär att problemen snarare riskerar att växa än att minska. Hur detta kan komma att påverka svensk arbetsmarknad och TSL-systemet är svt att bedöma. Problemen i Europa I praktiken har euroländernas sätt att möta de ekonomiska problemen hittills inneburit en färd mot ökad överstatlighet. Det är en riktning som g stick i stäv med innevånarnas åsikter i de flesta av länderna. Samtidigt som ekonomierna inom euroområdet hänger ihop och påverkar varandra, ökar successivt gapet ytterligare mellan de starka och de svaga ekonomierna som en följd av skillnaderna i tillväxt. Det försvar möjligheten att utforma en gemensam politik för ekonomisk tillväxt inom euroländerna. Den politiska oförmågan att åtgärda problemen inom euroområdet är oroande. Budgetunderskotten, statsskulderna och arbetslösheten fortsätter att öka. Detta tillsammans med en ekonomi i recession gör att problemen växer. Medelhavsländerna befinner sig i en situation där de sannolikt inte kan spara sig ur sina problem, men där de inte heller har resurser att investera för att lösa problemen genom tillväxt. Många människor far nu mycket illa i dessa länder. Det leder till en stark misstro mot politikens förmåga att skapa fungerande lösningar samt skapar en social och politisk oro som riskerar att hamna utanför politikens kontroll. Problemen i många av Europas länder kommer att lösas, men utifrån vad vi sett hittills är risken att lösningen inte kommer att ske genom ett gemensamt kraftfullt politiskt ledarskap i samklang med innevånarnas vilja. Risken är stor att sönderfallande ekonomier kommer att leda till brutala förändringar, både ekonomiskt och socialt, vilket leder till oroligheter inom länderna och starka slitningar mellan länderna inom Europa. Vad det kommer att innebära för sysselsättningen och arbetslösheten vet vi inte. Vi vet inte heller hur det kommer att påverka efterfrågan för svensk exportindustri direkt och indirekt. Men det är inte någon djärv gissning att Europa st inför en mycket besvärlig situation under flera framöver. Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

20 Förskjutningar mellan marknaderna Europas svaga ekonomiska tillväxt totalt innebär samtidigt att EU förlorar mark gentemot i princip alla övriga ekonomiska regioner i världen, allra mest gentemot tillväxtmarknaderna. Den största delen av svensk export g till Europa, vilket gör att Sverige också påverkas av Europas tillväxtproblem. Mest exporterar vi till länderna i vt närområde, vilket gjort att problemen i södra Europa har drabbat svensk export i mindre utsträckning hittills. Tillväxtmarknaderna är dock inte heller stabila. Problem av olika karaktär; risk för bubblor, inflation, demokratiunderskott, korruption, social och politisk oro drabbar i olika grad de stora tillväxtekonomierna som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Alla dessa faktorer kan bromsa tillväxt. Överskattningar från prognosinstituten Den ekonomiska utvecklingen har knappast varit mer svbedömd än vad den är nu. Ett tecken på det är att i princip alla de stora prognosinstitutens förutsägelser kommit på skam. Det faktiska utfallet har de senaste en, såväl för enskilda länder som totalt, inte nått upp till vad prognoserna förutspått. IMF har sänkt sin prognos i juli jämfört med sin prognos i april Tillväxtprognosen för de avancerade ekonomierna tillsammans 2013 sänks nu till 1,2 procent. Euroområdet beräknas få en negativ tillväxt med 0,6 procent, USA och Japan en positiv tillväxt på 1,7 respektive 2,0 procent. I Japans fall är det en kraftig uppräkning av tillväxten på grund av de mycket omfattande stimulanspaket som sjösatts där. För tillväxtväxtmarknaderna sänks den beräknade tillväxten till 5,0 procent, en sänkning sedan aprilprognosen med 0,3. Det ger en total global tillväxt på 3,1 procent 2013 enligt IMF:s juliprognos. Det finns få fakta som pekar på en nära förestående hållbar förbättring, särskilt i Europa. Prognoserna för 2014 är lite mer positiva. Dock är det svt att befria sig från en känsla att optimismen mer grundar sig på en önskan, än på en rad konkreta åtgärder som både ökar tillväxten och minskar staternas budgetunderskott och växande skuldbörda. Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

21 Påverkan på svensk arbetsmarknad Det är svt att säga hur den globala ekonomins utveckling påverkar arbetsmarknaden i Sverige under andra halvet Risknivån i den globala ekonomin har inte minskat, inom euroområdet har den tvärtom sannolikt ökat. Konjunkturinstitutet tror på en viss återhämtning i den svenska konjunkturen under hösten, men från en mycket låg nivå. Enligt KI räcker den sysselsättningsökning som beräknas ske under 2013 inte till för att bromsa ökningen av arbetslösheten på helsbasis. Den svenska exportinriktade tillverkningsindustrin och dess underleverantörer märker av den svaga ekonomiska tillväxten i viktiga exportländer. Vid nuvarande nivå på orderingången finns överkapacitet i personalstyrkan som kan leda till ytterligare uppsägningar. Konjunkturinstitutet räknar med fortsatta nedskärningar inom industrin kan komma att ske under hösten. Företag inriktade på den svenska hemmamarknaden har hittills klarat sig bättre från neddragningar, åtminstone utifrån vad vi kan avläsa genom mängden ansökningar till TSL-systemet. Svt för företag att bedöma framtiden Mängden återanställningar, som vi redovisar i kapitlet Återanställningar i denna rapport, är också ett tecken på att företagen följer orderingången synnerligen noga och är beredda att snabbt minska resurserna vid vikande orderingång. Även när det kan innebära att uppsägningarna snabbt kan följas av behov av att återigen öka personalresurserna. Svigheten för företagen att bedöma de framtida förutsättningarna, även på kort sikt, leder till kontinuerliga anpassningar av resurserna. Sammantaget indikerar detta ett tufft andra halv 2013 i TSLsystemet. Det finns anledning att redan nu flagga för också 2014 kan komma att bli ett jobbigt för svensk arbetsmarknad och därmed för TSL-systemet. Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

22 Andra halvet 2013 i TSL-systemet TSL:s bedömning är att antalet personer som beviljas omställningsstöd blir ungefär lika stort under det andra halvet 2013 som under det första, med undantag av månaderna juli och augusti som vanligtvis har en lägre mängd ansökningar. Det indikerar en svolym på personer, varav under andra halvet, som beviljas stöd i TSL-systemet Under första halvet 2013 har en hög andel av de uppsagda fått ett nytt jobb, drygt 80 procent av de som beviljats omställningsstöd via TSL-systemet har funnit nytt jobb. Va prognoser för hösten tyder på en försämring av de siffrorna och vi räknar med att cirka 75 procent av de som sägs upp kommer att hitta en jobblösning. Vi räknar också med att den genomsnittliga tiden i omställning kommer att öka något. Med tanke på Sveriges goda statsfinanser och det kommande valet 2014 kan budgetpropositionen i höst förväntas innehålla ekonomiska stimulanser som kan påverka ekonomin och därmed arbetsmarknaden. Sannolikt kommer dessa att rikta sig mot att hålla den inhemska efterfrågan och hushållens konsumtion uppe. Det gör att inflödet till TSL-systemet även fortsättningsvis troligen till största delen kommer från exportinriktad industri och dess underleverantörer. Ovanstående bedömning kan komma att förändras om den ekonomiska utvecklingen tar en annan riktning än vad prognoserna ger vid handen idag. Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport

23 Bakgrundsinformation Data som redovisas i rapporten kommer huvudsakligen från TSL:s egna statistikdatabaser och från enkätundersökningar med deltagare, fackförbund och företag. TSL-systemet använder sig av ekonomisk information i första hand från IMF respektive Konjunkturinstitutet. Arbetsmarknadsdata hämtas primärt från SCB. Branschinformation hämtar vi från medlemsförbunden inom Svenskt Näringsliv respektive LO. Företag och fack lokalt hjälper oss att förstå och tolka hur ekonomiskarespektive arbetsmarknadsdata påverkar de enskilda arbetsplatserna. Halvsrapporten är skriven av Mattias Elm och Tomas Petti, TSL. För mer information om rapporten kontakta: Analytiker Mattias Elm, mattias.elm@tsl.se, VD Tomas Petti, tomas.petti@tsl.se, Kommunikationsansvarig Kajsa Thunholm, kajsa.thunholm@tsl.se, Mot en svbedömd framtid. Halvsrapport