BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING
|
|
- Britt-Marie Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING Begreppet bedömning kan inkludera utvärdering på system-, grupp- och individnivå (se t.ex. Korp, 2003). Vi fokuserar bedömning, betygsättning och pedagogisk dokumentation på grupp- och individnivå. Arbetsgruppen som behandlar frågor rörande utvärdering och utvecklingsarbete förmodas belysa utvärdering på systemnivå. BESKRIVNING OCH RESONEMANG KRING TEORIBILDNINGAR Bedömning och betygsättning utgör komplexa processer som studenterna behöver reflektera över. För att möjliggöra en sammansatt och nyanserad förståelse och kompetens inom området behöver vi erbjuda studenterna olika teoretiska perspektiv. Vi föreslår följande teoribildningar om lärande och perspektiv på bedömning: Bedömnings- och mätteori Psykologiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv på bedömning Läroplansteoretiskt/läro- och kursplanehistoriskt perspektiv Didaktik/bedömningens didaktik kritisk ämnesdidaktik (maktdimensioner/intersektionella infallsvinklar) Barndomsforskning (barnperspektiv, normalitet, styrning) Kommunikationsteoretiskt perspektiv samtalsanalys Historiskt kan bedömningsområdet sägas ha rört sig från en ateoretisk till en teorigrundad position. Både pedagogisk-psykologiska mätningar och mycket av den bedömning som genomförs i skolan, har sina rötter i ett mätteoretiskt perspektiv, det vill säga en differentialpsykologisk tradition färgad av starka positivistiska influenser. Denna tradition bygger emellertid på ett antal grundantaganden, som att kunskap är något objektivt mätbart, vilka inte längre delas av majoriteten av det pedagogiska forskarsamhället. Kunskap ses till exempel idag som temporär och kulturberoende, snarare än tidlös och objektiv, och kan därför inte mätas på samma sätt som fysiska objekt. Däremot kan den bedömas, i betydelsen kvalitetsuppskattas. En sådan kvalitetsuppskattning har dock en mer subjektiv karaktär än en mätning, och kräver snarare en professionell omdömesförmåga än raffinerade tekniska instrument. Förståelsen för skillnaden mellan dessa båda synsätt har visat sig avgörande för om lärare ska kunna utnyttja bedömning som ett pedagogiskt redskap, med avsikt att stötta elevernas lärande. Studenterna bör därför möta dessa båda traditioner, det vill säga den 1
2 mätteoretiska och det som ibland kallas det nya bedömningsparadigmet, parallellt och kontrastera dem i såväl ett historiskt, som ett samtida och internationellt, perspektiv (t.ex. Gipps, 2001; Korp, 2003; Shepard, 2000). Vidare visar forskning att traditionen att observera barn i förskolan och att utvecklingspsykologiskt bedöma och kategorisera (Elfström, 2004; Lentz Taguchi, 2000; Nordin Hultman, 2004) tydligt tonar fram i nutida åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (Alasuutari & Karila, 2009; Lutz, 2009; Vallberg Roth & Månsson, 2008). Den läroplansteoretiska forskningen relaterar bedömning till statens styrsystem och till olika aktörer/maktcentra över tid (se forskning från STEP-gruppen 1 under ledning av Ulf P Lundgren). Här blir också förståelse för målstyrning och bedömningens relation till mål och betygskriterier centrala. Vidare behandlas kopplingen till internationella kunskapsbedömningars influenser i den nationella bedömningskulturen (t.ex. Pettersson, 2008). Det didaktiska perspektivet kan erbjuda studenterna praktiknära redskap i form av frågor som behöver övervägas (t.ex. Englund, 1997, Imsen, 1999; Uljens, 1997, Selander, 2001). Frågor som då kan bli aktuella rör sig om bedömningens funktion, syfte och legitimering. Varför ska man egentligen bedöma? Det kan exempelvis motiveras med att bedömningen ger information, stöd för lärande och/eller utgör grund för återkoppling, motivation, kontroll och sortering. En annan didaktisk fråga rör vad som ska bedömas objektet? Ska produkt och/eller process fokuseras, ska ämnesrelaterade eller ämnesöverskridande kunskaper bedömas, ska samspel eller självständigt arbete vara i centrum, ska det vara minneskunskaper eller fantasirelaterade prestationer, uppfinningsrikedom och kritisk förmåga som bedöms? Hur ska sen bedömningen ske? Via vilka redskap, arbetsformer och uttrycksformer ska bedömningen genomföras? Här kan det exempelvis röra sig om standardiserade prov och diagnostiska material, olika typer av dokumentation i form av observation, frågeformulär, loggböcker, portfolios och självvärderingar. Andra frågor som kan inordnas i bedömningens didaktik rör vem, när och var? Vem/vilka ska bedöma vem, och för vem? Ska eleverna exempelvis bedöma sig själva, varandra eller bli bedömda av lärare, rektorer, inspektörer eller föräldrar? Eller är det så att lärarna och skolan ska bli bedömda av eleverna och föräldrarna? Var och när ska bedömningen ske? Ska den genomföras i skola eller under fritid, inne, ute, före, under eller efter aktiviteterna etc.? Viktigt att notera är emellertid att de didaktiska frågorna inte är frikopplade från övriga teoretiska perspektiv, och deras besvarande därför kräver en teoretisk medvetenhet från studentens sida. Till exempel skiljer sig 1 Forskningsmiljön Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, STEP, består av forskare som i huvudsak är verksamma vid Uppsala universitet. Inom gruppen ryms även forskare verksamma vid Humbultuniversitetet i Tyskland. Exempel på teman som behandladts under senare år är förskolans och skolans reformhistoria, skolans bedömningskultur, internationella kunskapsmätningar och relationen mellan psykometriska undersökningar och svenskt utbildningsväsende. 2
3 svaren på alla frågorna varför, vad, hur och vem, mellan en mätteoretisk och en bedömningsorienterad inriktning. Det är med andra ord viktigt med ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till bedömning och betyg, inte minst mot bakgrund av utredningens positiva inställning till pedagogisk-psykologiska tester. Det är väsentligt att bedömningens och betygens styrningsfunktion fokuseras. Då inte bara sådant som har med traditionella ämneskunskaper att göra, eller styrning till rätt utbildningsvägar, utan det som har med det sociala att göra, som exempelvis bedömandet av känslor och sätt att uppföra sig. Det kritiska närmandet kan inkludera en intersektionell infallsvinkel. Genom intersektionellt närmande (de los Reyes & Mulinari, 2005; Lykke, 2005,) kan bedömning belysas i skärningspunkten mellan samhälleliga maktordningar som kön, etnicitet, ålder och plats (t.ex. Bartholdsson, 2007; Foucault, 2008; Klafki, 2003; Vallberg Roth, 2009). Med utgångspunkt i barn- och ungdomsforskning kan vi kritiskt granska vad som görs med bedömning och dokumentation i namn av ett barnperspektiv eller barns och ungas perspektiv. I sammanhanget utgör forskning om test och begåvningstänkande i historiskt perspektiv viktiga redskap (t.ex. Axelsson, 2007). Vidare är det viktigt att erbjuda studenterna kommunikationsteoretiska och digitala redskap för att skapa beredskap i relation till den kommunikativa praktiken som rör förmågan att återkoppla och kommunicera bedömning genom tal, skrift och dokumentation. Denna förmåga behövs exempelvis rörande utvecklingssamtal, IUP, vardagssamtal och återkoppling i lärandesituationer (t.ex. Adelswärd, Reimers & Evaldsson, 1997; Bartholdsson, 2003; Gars, 2002; Granath, 2008; Hofvendahl, 2006; Jönsson, 2008; Lindh & Lindh-Munther, 2005; Markström, 2008; Vallberg Roth, 2009; Wiliam, 2007). LÄRANDEMÅL Nedan ges förslag på allmänna lärandemål för området bedömning och betygsättning, uppdelade dels med avseende på grund- respektive ämneslärare, dels med avseende på progression (dvs. grundläggande respektive avancerad nivå). Med allmänna lärandemål avses att dessa mål gäller för alla huvudämnen, men att man inom respektive huvudämne in någon mån kan modifiera målen utifrån sina specifika förutsättningar, och eventuellt lägga till men inte dra ifrån målformuleringar. Det föreslås vidare, att alla mål på grundläggande nivå integreras inom huvudämnets ram, möjligen med undantag av målet kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning och pedagogisk dokumentation, medan några av målen på avancerad nivå kan läggas utanför och samläsas. Dessa mål är markerade med en asterisk (*). 3
4 GRUNDLÄRARE På grundläggande nivå skall studenten: kunna skapa ett mångsidigt bedömningsunderlag genom att på olika sätt dokumentera den pedagogiska verksamheten och barns samspelande läroprocesser kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning och pedagogisk dokumentation omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till lokala planer och bedömningskriterier för olika innehållsområden/ämnen bedöma den pedagogiska verksamhetens förutsättningar för barns utveckling och lärande i relation till formulerade mål i styrdokument och bedömningskriterier på olika nivåer kunna använda information och dokumentation, dels genom att ge återkoppling i den aktuella lärandesituationen, dels genom att sammanställa och synliggöra barns utveckling 2 i förhållande till verksamhetens mål att sträva mot utifrån olika perspektiv kunna analysera och problematisera den egna bedömnings- och dokumentationspraktiken På avancerad nivå ska studenten: i samspel och samtal med vårdnadshavare, barn och andra lärare kunna kommunicera bedömning i den pedagogiska verksamheten (*) kunna kritiskt granska verksamhetens styrdokument, olika bedömningsmetoder, samt nationella och transnationella trender rörande bedömning (*) värdera och ta ställning till olika bedömningsformer utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 2 Till exempel i form av skriftliga omdömen som sammanställs av lärare i grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. 4
5 självständigt kunna utveckla former för bedömning och dokumentation utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri ÄMNESLÄRARE På grundläggande nivå skall studenten: kunna skapa ett mångsidigt bedömningsunderlag genom att på olika sätt dokumentera elevernas produkter och läroprocesser, kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning, betygsättning och pedagogisk dokumentation, kunna omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en lokal pedagogisk planering och bedömningskriterier för olika innehållsområden/ämnen, kunna bedöma och analysera elevers kunskapsutveckling i förhållande till den lokala pedagogiska planeringen, i samspel och samtal med vårdnadshavare, barn och andra lärare kunna kommunicera bedömning av elevers kunskapsutveckling i förhållande till den lokala pedagogiska planeringen, kunna använda information om elevers kunskaper som framkommer genom bedömning, både för att ge återkoppling i den aktuella lärandesituationen, samt för att sammanställa och synliggöra (till exempel i form av skriftliga omdömen) elevers utveckling i förhållande till nationella mål och betygskriterier, utifrån olika perspektiv kunna analysera och problematisera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken, På avancerad nivå skall studenten: (*) kunna kritiskt granska verksamhetens styrdokument, olika bedömningsmetoder, samt nationella och transnationella trender rörande bedömning, (*) värdera och ta ställning till olika bedömningsformer utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 5
6 självständigt kunna utveckla former för dokumentation, bedömning och betygsättning utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri. MALMÖ HÖGSKOLAS PERSPEKTIV Malmö högskolas perspektiv: Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet, kommer att behandlas i relation till gemensamma lärandemål på grundläggande och avancerad nivå: kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning och pedagogisk dokumentation utifrån olika perspektiv kunna analysera och problematisera den egna bedömnings- och dokumentationspraktiken värdera och ta ställning till olika bedömningsformer utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter självständigt kunna utveckla former för bedömning och dokumentation utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri 6
7 REFERENSER Adelswärd, Viveka, Evaldsson, Ann-Carita. & Reimers, Eva (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur. Alastuuri, Maarit & Karila, Kirsti (2009). Framing the Picture of the child. Children & Society, (1), Axelsson, Thom (2007). Rätt elev i rätt klass: Skola begåvning och styrning Linköping: Studies in Art and Science 379. Bartholdsson, Åsa (2003). På jakt efter rätt inställning. I Anders Persson (Red.) (2003). Skolkulturer (ss ). Lund: Studentlitteratur. Bartholdsson, Åsa (2007). Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Stockholm: Avhandling vid Stockholms universitet. Elfström, Ingela (2004). Varför individuella utvecklingsplaner? en studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Tillgänglig : Englund, Tomas (1997). Undervisning som meningserbjudande. I Michael Uljens (Red.), Didaktik (ss ). Lund: Studentlitteratur. Foucault, Michel (2008). Diskursernas kamp: Texter i urval av Thomas Göstelius & Ulf Olsson. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag. Gars, Christina. (2002). Delad vårdnad?: Föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen. Stockholm: HLS Förlag. Gipps, Caroline (2001). Sociocultural aspects of assessment. I Gunilla Svingby & Sofia Svingby (Red.), Bedömning av kunskap och kompetens. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIMgruppen. Granath, Gunilla (2008). Milda makter: Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, avhandling. Hofvendahl, Johan (2006a). Riskabla samtal en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal. Linköping: Avhandling, Studies in language and culture, Arbetslivsinstitutet. Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld: Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, Anders (2008). Educative assessment for/of teacher competency: a study of assessment and learning in the "interactive examination" for student teachers. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen, Avhandling Lunds universitet. Klafki, Wolfgang (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I Michael Uljens (Red.), Didaktik (ss ). Lund: Studentlitteratur. Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning hur, vad och varför. Stockholm: Fritzes. Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: Dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, Doktorsavhandling. 7
8 Lindh, Gunnel & Lindh-Munther, Agneta (2005). Antingen får man skäll eller beröm :En studie av utvecklingssamtalet i elevers perspektiv. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2005:1. Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: Styrning & administrativa processer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Studies in Educational Sciences, 2009:44. Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: Problem och möjligheter. Kvinnoveteskaplig Tidskrift, 26(2-3), Markström, Ann.-Marie (2008). Förskolans utvecklingssamtal ett komplex av aktiviteter i tid och rum. EDUCARE, (1), Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber. Pettersson, Daniel (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Uppsala: Uppsala universitet, doktorsavhandling. de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber. Selander, Staffan (Red.) (2001). Utmaningar för en kritisk ämnesdidaktik: Rapport från symposium 29 april Stockholm Library of Curriculum studies 8. Stockholm: HLS Förlag. Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, Uljens, Michael (red.) (1997). Didaktik. Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige, 13(2), Vallberg Roth, Ann-Christine (2009). Forskning om bedömning och pedagogisk dokumentation för yngre barn i Sverige Kapitel i forskningsöversikt beställd av Skolverket (in progress). Wiliam, Dylan (2007). Muntligt omdöme främjar mattelärande bäst.i Agneta Petterson (red.) Sporre eller otyg om bedömning och betyg ( ). Stockholm: Författarna och Lärarförbundets förlag. 8
Studiehandledning. Linköpings Universitet, Campus Norrköping
Linköpings Universitet, Campus Norrköping Studiehandledning för kursen 925G02 Utbildningsvetenskaplig kärna - Förskolans dokumentation, uppföljning och utvärdering, 7,5 HP Anders Albinsson 2015-09-30 Välkommen!
Läs merLYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merPedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp Education MA, Educational Science for Primary School Teacher Education Programme 1-3, Preschool,
Läs merSPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande
Läs merDaniel Pettersson Högskolan i Gävle
Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Skolan har alltid varit ett politiskt och ideologiskt projekt När började man systematiskt att bedöma elevers kunskaper? Mot vilka samhälleliga behov svarade institutionaliseringen
Läs merFORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merLärarutbildningen 90hp/180hp
Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education
Läs merBedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp
Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Grundskollärare F-3 (telebild förmiddagar) Vecka Datum & tid Lärare Innehåll Lärandemål kopplat till respektive kurstillfälle 35 TELEBILD Onsdag
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merKURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen
KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen KURS AU200L Barn och ungdomar i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola 31-60 högskolepoäng Children and young people in pre-school, in
Läs merBeslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson
Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden 2016-03-17 Maria Jansdotter Samuelsson Reviderade lärandemål för VFU. Förskollärarprogram, grundlärarprogram, ämneslärarprogram, yrkeslärarprogram samt Kompletterande
Läs merLÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp
Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341
Läs merPDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp
Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp Assessment in vocational skills and the importance
Läs merPedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp Education A, Special Education Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LLU460, Lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, 15,0 högskolepoäng Learning and development concerning pupils with intellectual disability, 15.0
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merPedagogik GR (B), Utbildningsvetenskaplig kärna III del I, Förskollärare, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (B), Utbildningsvetenskaplig kärna III del I, Förskollärare, 7,5 hp Education (B), Educational Science III part I, Pre-school Teacher 7,5 Credits Allmänna data om kursen
Läs merLSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng
= Gäller fr.o.m. ht 08 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycles
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4.
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG216, Kunskapsutveckling och kunskapsbedömning i särskolan, 15,0 högskolepoäng Assessment and Learning in the Special Programe, 15.0 higher education credits
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merAtt handleda och utveckla yrkeskunnande
Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. KURSBESKRIVNING för kursen Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen Kurskod HV426F Uppdaterad 2019-02-28
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merEXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ
Promemoria 2010-05-12 Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer Telefon 08-405 16 66 Mobil 070-265 50 03 Telefax 08-723 17 52 E-post per.klingbjer@education.ministry.se Examensbeskrivning
Läs merBild GR (A), Bild för grundlärare i fritidshem, 30 hp
1 (7) Kursplan för: Bild GR (A), Bild för grundlärare i fritidshem, 30 hp Art (BA), Art for Teachers in Leisure Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merKursbeskrivning för kursen
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 1(5) 2012 12-16 Kursbeskrivning för kursen Analys och bedömning av kunskaper i matematik 7,5 hp Välkommen till kursen Kursen är på
Läs merStockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
Läs merA1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
Konstnärliga fakulteten LIMP24, Specialpedagogik och forskningsmetodik, 7,5 högskolepoäng Pedagogy for Special Needs and Research Methodology, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU40 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 4 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merSPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-551/2007 Sida 1 (6) SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Teacher for Special Needs Education Programme, 90 higher education credits Utbildningsprogrammet
Läs merHögskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2
Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och
Läs merBild GR (B), Bild, skapande och kreativitet, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Bild GR (B), Bild, skapande och kreativitet, 30 hp Art Ba (B), Art and creativity, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merRamverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning
2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess
Läs merKONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL
NORDYRK 2017 TEMA: YRKESUTBILDNING FÖR FRAMTIDEN! KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL 15.15- Syfte med workshopen: är att diskutera kvaliteten i kursplaner och därigenom
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merUtbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd
Läs merGrundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6
Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 Kompletterande litteraturlistor UK 1B samt VFU-kurser 1 4 PREL LITTERATURLISTA för
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU30 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 3 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merSKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.
KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning
Läs merSamhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp
1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning 91-120, 30 hp Civics MA, Didactic Approach 91-120, 30 higher education credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merNaturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad.
Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare (A), 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (A) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.
Läs merUNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG
LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK030 Teknik som skolämne, del 3, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 3, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-30
Läs merLIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Konstnärliga fakulteten LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merEngelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU 2012-00259 1(6) Engelska Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2014-04-15 2(6) Huvudområde Engelska, Didaktik Utbildningsnivå
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LPK310, Pedagogik, kommunikation och ledarskap - specialisering Pedagogiskt arbete, 30,0 högskolepoäng Education, Communication and Leadership - directed towards
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:
Läs merPDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng
1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SPPS30, Matematiksvårigheter-orsaker och pedagogiska konsekvenser, 15,0 högskolepoäng Disabilities in Mathematics - Causes and Educational Consequenses, 15.0 higher
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION
Läs merLärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F
Kursplanen fastställd av utbildningsledare 2007-05-28, rev. 2008-05-19, 2009-05-15, 2009-06-09, 2010-06-24 Gäller ht -10 Specialpedagogik, 30 högskolepoäng, Sociala, emotionella och kognitiva olikheter
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merBedömning, betygsättning och VFU - 15 hp
Studiehandledning för Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp Kurskod: LPAK05 (KPU5, VAL5) Vårterminen 2019 Karlstads universitet Datum: 2018-11-29 Kursledare: Joakim Wendell VFU-ansvarig: Mikael Svanberg
Läs merPDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills,15 higher education credits Avancerad nivå/ Second Cycle 1. FASTSTÄLLANDE
Läs merPDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second
Läs merPDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits Grundnivå/First
Läs merLVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. V11 LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng Creative Activity for Early Ages 2, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG510 FÖRSKOLAN EN ARENA FÖR SMÅ BARNS LÄRANDE OM ANDRA, OMVÄRLDEN OCH SIG SJÄLV, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Preschool an arena for small children
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merPDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK020 Teknik som skolämne, del 2, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 2, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-15
Läs merUndervisning och lärande - läroplansteori och didaktik
Kursplan Uttagen: 2014-09-26 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE155 Inrättad: 2014-05-20 Inrättad
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merLSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 3: Society and Individual, 15 higher education credits credits
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti
Läs merLärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan
Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merPedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp Educational Sciences, MA, Steering towards Goals and Results, 10 Credits Allmänna data om kursen
Läs mer- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPQ11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Läs merKursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.
Konstnärliga fakulteten LIMP31, Betygssättning, handlingsutrymme och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Teacher Management and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merStudiehandledning Pedagogisk forskning III
Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om
Läs merLärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society
Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Kursnivå: Grundnivå, 1-20p, Introductory level KURSENS FASTSTÄLLANDE Kursplanen gäller interimistiskt fr.o.m. höstterminen
Läs merUTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1
UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga
Läs merAnalys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet.
Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet. Att föra fram fritidshemmets didaktik som ett komplement till skolan En viktig del av fritidshemmets och fritidslärarens uppdrag
Läs merDen formativa bedömningens dubbla fokus
Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,
Läs merUppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV)
Kursplan Uttagen: 2016 04 04 Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV) Mission, leadership and teaching Basic level (VAL, ULV) 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE179 Inrättad: 2014 11 07 Inrättad
Läs merKURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language I, 30 credits Kurskod: LS1G13 Fastställd av: Utbildningsledare 2014-05-20 Reviderad av: Utbildningsledare 2015-05-12
Läs merPedagogik GR (A), Elevinflytande som didaktiskt/pedagogiskt instrument, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Elevinflytande som didaktiskt/pedagogiskt instrument, 7,5 hp Pupil influence as a didactic/pedagogical issue Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå
Läs merPersonnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Läs merSpanska med didaktisk inriktning 3, gymnasieskolan. ESGL14 Spanska med didaktisk inriktning 3, gymnasieskolan Spanish 3, Secondary Teacher Education
Dnr: ESGL14/20172 Lärarutbildningsnämnden Spanska Kursplan Spanska med didaktisk inriktning 3, gymnasieskolan Kurskod: Kursens benämning: Högskolepoäng: 30 Utbildningsnivå: Grundnivå Successiv fördjupning:
Läs merRiktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument
Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument info r VFU-kurs. Fo rskolla rarprogrammet Introduktion I samband med införandet av ny lärarutbildning beslöt lärarutbildningsnämnden att utveckla generella
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod REL100. Reggio Emilia, estetiska lärprocesser och pedagogisk dokumentation, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska erhålla grundläggande kunskaper om Reggio Emilias pedagogiska grundsyn och utveckla en kompetens att tillämpa delar av denna pedagogiska grundsyn
Läs merNaturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20
Läs merPDA004, Bedömning av kunskaper och färdigheter, 15,0 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA004, Bedömning av kunskaper och färdigheter, 15,0 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle
Läs mer