PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UPPSALA KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gymnasium: Celsiusskolan Rektor: Jörgen Norman, enhetsrektor Planens giltighetstid: Läsåret Fastställd

2 2 (10) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Den ska upprättas varje år. Eleverna och personalen på skolan ska medverka i arbetet med planen. Varje skola ska ha en egen aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan med fördel skrivas ihop. Planerna ska beskriva enheternas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att enheterna också arbetar med ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck, eftersom diskrimineringsförbudet också omfattar dessa grunder. Alla på Celsiusskolan har rätt till ett respektfullt bemötande. Klimatet ska vara välkomnande och tillåtande för alla. Alla elever och all personal ska känna att de är accepterade och respekterade samt att de ges möjligheter att utvecklas så långt de kan. Diskriminering när skolan behandlar eleverna orättvist Med diskriminering menas att enstaka personer eller grupper blir sämre behandlade på grund av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren får behandla elever olika när syftet är att främja jämställdhet och lika möjligheter/rättigheter. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande är det enbart utbildningsanordnare och personal som kan utsätta elever för diskriminering. Det är diskriminering även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder eller annan diskrimineringsgrund. Diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Kränkande behandling när skolan och/eller elever behandlar elever illa. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några inte respekterar människors lika värde. Kränkningar är handlingar som kränker elevers värdighet och kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en person eller en grupp. Kränkningarna kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas flera gånger. Både personal och elever kan utsätta andra personer för kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling regleras i skollagen.

3 Trakasserier när elever kränker elevers värdighet och det finns en koppling till diskrimineringsgrunderna När elever kränker varandra, och det har koppling till diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder eller annan diskrimineringsgrund. Trakasserier kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas flera gånger. Om verksamheten får kännedom om trakasserier, men underlåter att agera kan det bedömas som diskriminering. Trakasserier regleras i diskrimineringslagen. Mobbning är en form av kränkning där någon eller några upprepade gånger utsätter en person för negativa handlingar (skada el obehag.) Vidare finns en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Mobbning är inte ett begrepp som finns i lag. I lagens mening kan mobbing vara såväl trakasserier, diskriminering som kränkande behandling. Avgörande är då huruvida det är elever eller personal som utsätter en elev, och om det finns koppling till diskrimineringsgrunder. Mer information finns i bilagor och i Diskrimineringslagen, Skollagen, Allmänna råd samt DOs handledning för förskola och DOs handledning för skola. 3 (10) 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. Vi behöver också utvidga vår likabehandlingsgrupp att inkludera även lärare och elever samt representanter från båda könen och fler nationaliter Likabehandlingsgruppen har gjort en genomgång av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts (jan 2014 jan 2015). Elevhälsoteamet har, enligt plan, genomfört den årliga trivselenkäten samt återkopplat den till eleverna i åk 1, åk 2 och i G-klasserna på Sprint, som en del av kartläggningen av skolan. Utvecklingssamtal och medarbetarsamtal har genomförts. Eleverna på Sprint har tagit del av Va med projektet, som avslutas i juni De delar av föregående års plan som ej uppfyllts är arbetet med diskriminneringsgrunder i klasserna (tillsammans med likabehandlingsgruppen), inspirationsdag för lärare, information till nya lärare och att elevkåren deltagit i samråd. Utifrån den nuvarande lagstiftningen blir det tydligt att vårt likabehandlingsarbete skulle behövs bli ännu mer förankrat hos all elever och all personal och åtgärder för detta kommer att redovisas i den aktuella planen. Andra åtgärder som gjorts under VT 2015 är: - Likabehandlingsgruppen har försökt inventera och kartlägga det likabehandlingsarbete som förs i undervisningen. - Skolassistent tillsattes i en grupp på Sprint

4 - Gratis kaffe till personal som fikar med elever i Gluggen. 4 (10) Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Årlig trivselenkät återkopplas och Uppdaga ev brister i bemötande, trivsel och arbetsro OK men kan förbättras ytterligare diskuteras i klasserna Diskrimineringsgrunderna diskuterades på Man valde ut två områden som speciellt viktiga att Har inte lett vidare klassföreståndartid ta upp, kön och etnicitet Simundervisning för tjejer m TRIS Flickor från andra länder ska kunna simma 2 elever lärde sig simma 200 meter. Sedan avbröts projektet p g a bristande finansiering Simundervisning även för killar. Ungdomar från andra länder ska kunna simma 27 elever fick undervisning 3 dagar i veckan under perioden 24/11 18/12. 3 elever lärde sig simma 200 meter. Hamre Ungdomar från andra länder får ta del av svenska En stor upplevelse för ca 20 elever vinteraktiviter Internationella språkdagen genomfördes Alla elever oavsett program, årskurs och nationalitet Hela skolan deltog. deltog och lärde sig av varandra. Inspirationsdag för lärare Genomfördes inte Information till nya lärare Ännu inte införlivad i den information som ges ut till nyanställda Har inte genomförts 2.1. På vilket sätt medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen? Åk 2 kan jämföra med vad de tyckte i åk 1 i trivselenkäten. Genom att göra enkäten igen utvärderar de också vad som gjorts sedan föregående år. Vid utformandet av föregående års plan användes trivselenkäten som en kartläggning, eleverna i åk1, åk 2 och G-klasserna på Sprint deltog då genom att besvara enkäten. För eleverna i åk 2 blir det också en utvärdering av vad som gjorts sedan de senast svarade på enkäten. I utformandet av årets plan kommer likabehandlingsgruppen att skicka planen på remiss till alla klasser och ta in synpunkter innan planen fastställs. Den skickas in den 25 maj och eventuella synpunkter ska vara inne innan terminsslut den 10 juni. Sedan fastställs planen, ansvarig Gunilla Grass Renn.

5 3. FRÄMJANDE ARBETE 5 (10) Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. Insats Årlig trivselenkät återkopplas och diskuteras i klasserna. Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur Samtliga Elevhälsoteamet Januari 2016 Åtgärder som lyfts i klasserna adresseras under året. Årets likabehandlingsplan kommer att gå ut Samtliga Klassföreståndare Maj 2016 I slutet på maj förväntas kommentarer om planen på remiss till klasserna. Likabehandlingsgruppen Sammansättningen av En medverkan från övriga Ansvarig för Lå15-16 Uppföljning april 2016 likabehandlingsgruppen kommer att ses över yrkeskategorier samt elever behövs likabehandlingsgrupen Årlig trivselenkät genomförs i åk 1, 2 och Samtliga Klassföreståndare gm November 2015 Återkoppling till klasserna i januari 2016 Sprint Likabehandlingsgruppen Inspirationsdag för lärare Samtliga Likabehandlingsgruppen Augusti 2015 Utvärdering i anslutning till dagen Information till nya lärare samtliga Likabehandlingsgruppen Augusti 2015 Återkoppling till närmsta chef ca en månad in på nya anställningen Utvecklingssamtal med elever samtliga Mentorer Sep-15 och Kontinuerligt med nya utvecklingssamtal mars-16 Medarbetarsamtal med personal samtliga skolledning September, Uppföljande samtal i april-16 oktober-15 Elevkåren deltar i samråd samtliga skolledning Påbörjat v.t. 15 Kontinuerligt

6 4. KARTLÄGGNING 6 (10) Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat På hösten går Likabehandlingsgruppen (bestående av 4 personer) igenom innevarande års likabehandlingsplan och stämmer av vad som skett och vad som inte fungerat. Utifrån detta försöker vi hitta nya infallsvinklar. Varje höst görs en trivselenkät där olika områden berörs Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön har inte berörts Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder har inte berörts 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys (elevenkät åk 1 och 2 november 2014) Det är några fler män än kvinnor som svarat på enkäten. De allra flesta trivs mycket bra i skolan men ca ca 8% av eleverna undviker olika delar av skolan eftersom det luktar illa bla i en korridor (nu åtgärdad), av elever som står och röker utanför en ytterdörr och pga av det kan vara stökigt utanför Gluggen. En del toaletter upplevs också som ofräscha och äckliga. En hög andel trivs med klasskamrater och lärare.

7 7 (10) I klassrummen kan det vara pratigt i ibland, men samarbetet med kamrater upplevs som bra. Ca 4% har någon gång blivit illa behandlad av andra elever i skolan och lika många har någon gång blivit illa behandlad på nätet. I ett fall har elever känt sig kränkta av en lärare som nu har lämnat skolan. Får du vara den du är oavsett a) sexuell läggning b) tro c) könsidentitet d) funktionshinder e) etnisk bakgrund visade kommentarerna att många hade missförstått eller inte alls förstått frågan. Den måste brytas ner och förändras till nästa år. Vid frågan om man kan nämna någon/några som är utsatt i klassen har nästan 16% svarat ja. I kommentarsfälten ser det ut som om det huvudsakligen rör sig om grupperingar i klassen. I två av kommentarerna kan avläsa att det rör sig om enstaka personer. De flesta vet vilken vuxen de ska vända sig till i skolan. De allra flesta vänder sig till mentor, kurator eller tränare men några vänder sig till annan lärare eller annan vuxen på skolan. Sammanfattningsvis fungerar det bra för nästan alla elever. En alltför stor andel upplever oro i klassrummet vilken kan försvåra inlärningen. 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Uppdrag till klassrådet Lektioner Upplysa om diskrimineringsgrunderna och kartlägga vilken/vilka som vi behöver jobba mest med Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Likabehandlingsgruppen April. Sedan ytterligar arbete i höst December i Likabehandlingsgruppe n

8 8 (10) Ytterligare analys av trivselenkäten och revidering av densamma I Likabehandlingsgruppen Förbättra upptäckten av kränkande behandling och medvetandegöra eleverna Utvecklingsgrupp inom hela skolan personal Analysera och förbättra verksamheten Likabeh grupen I oktober Enkäten genomförs i november. Sedan uppföljning a jan feb. Skolledning VT-16 Kontinuerligt 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 6.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling På Celsiusskolans hemsida finns en lista på fyra olika upplysningar om skolan, våra lokaler, matsalen/gluggen, handlingsplaner och synpunkter. Klickar man på handlingsplaner finns själva planen där, ett årshjul med aktiviteter runt diskriminering samt anmälningsblanketter om man blivit utsatt för kränkning. En elev som blivit utsatt för kränkning tar enklast kontakt med sin mentor, kurator, eller annan personal på skolan som man har förtroende för. Ärendet går vidare till programrektor för vidare åtgärder och vårdnadshavare informeras Rutiner för personalens respektive rektorns/förskolechefens skyldighet att anmäla Programrektor informeras om kränkning Programrektor talar med eleven och informerar elevens vårdnadshavare Programrektor påbörjar utredning och informerar enhetsrektor Enhetsrektor anmäler till huvudmannen Huvudmannen ger enhetsrektor uppdrag att fortsätta utreda Enhetsrektor delegerar uppdraget till respektive programrektor 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Eleven tar kontakt med mentor, eller annan som uppmärksammar kränkning och som hen har förtroende för Eleven fyller i en anmälnings- och kartläggningsblankett som finns på hemsidan under fliken kränkande behandling Ärendet går vidare till programrektor som är skyldig att utreda Programrektor dokumenterar i ProRenata Programrektor informerar enhetsrektor som också har tillgång till dokumentationsverktyget ProRenata.

9 9 (10) Personal som utsätts för kränkande behandling kontaktar sin närmsta chef: Anmälning och karläggningsblankett för personal finns på hemsidan under fliken kränkande behandling Anmälningsblanketten förvaras hos ansvarig skolledare 6.4. Rutin när personal har kränkt barn/elever Eleven vänder sig till en nära vuxen bland personalen alternativt till den som uppmärksammar det eller vårdnadshavare Ärendet rapporteras vidare och tas upp i elevhälsomöten där deltagare är programrektor, sjuksköterska, kurator, studie-och yrkesvägledare samt speciallärare. Det beslutas vilka åtgärder som ska vidtas och vem som gör vad. Ärendet dokumenteras i ProRenata. Programrektor tar ärendet vidare till enhetsrektor Enhetsrektor anmäler till huvudmannen Om förskolechef/rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Planen gås igenom årligen av Likabehandlingsgruppen. Arbetet påbörjas vårterminen. Nästa plan fastställs i augusti-16 och löper ett läsår. 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Eleverna medverkar genom att delta i den årliga enkäten. Utifrån svaren på den planeras sedan vad som behöver åtgärdas. Elevkåren deltar i samrådsmöten med skolledningen. På klassrådstimme har alla blivit ombedda att kolla vilka diskrimineringsgrunderna är och komma fram till vilken/vilka som är viktigast att jobba med under året Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Utifrån det som framkommit under klassråden. De har en skyldighet att reagera på orättvisor, kränkningar och diskriminering.

10 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING 10 (10) Barnen/eleverna Genom den årliga enkäten samt återkommande uppdrag till klassrådet. Klassråden blir remissinstans för planen. Vårdnadshavarna Hemsidan Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Genom den årliga enkäten, utvecklingsgruppen, samverkansgruppen samt återkommande uppdrag till klassråd. Genomgång på personalmöte. Förbättringsområden inför nästa plan. 1. Delaktigheten kan förbättras avsevärt. I dagsläget är det fyra personer som arbetar med planen och har svårt att implementera den i resten av skolan. Dessa fyra är alla kvinnor, en skolledare, två kuratorer och en elevstödjare. Det stora arbetet som genomförs varje år är när trivselenkäten genomförs på höstterminen. Det har blivit allt tydligare att det är diskussionerna runt denna med eleverna som ger resultat. Mer tid borde läggas på dessa diskussioner. 2. Arbetsgruppens sammansättning borde förändras, ett minimum är att ha medlemmar av olika kön och med representanter från både lärarkåren och elevgruppen. 3. Arbetet bör vara relevant för hela skolan, det finns utbildningar för hela skolor som är bra. 4. Sprint är en grupp som känner sig klart mindre delaktiga. Att förbättra delaktigheten för dessa elever och vara noga med att de inkluderas i aktiviteter som är en självklarhet för våra övriga elever. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/allmänna råd 2. Utbildningsförvaltningens rutiner 3. Årshjulet