PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare Annan pedagogisk verksamhet Tunabackars förskola Tunabergsgatan Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef: Benämnd chef i planen. Birgitta Gräll Birgitta.Gräll@uppsala.se Planens giltighetstid: Utbildning & lärande

2 2 (9) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. 2.1 Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Att ordinarie personal informerar långtidsvikarier och sk instegsjobbare om vår värdegrund och barnsyn. Skriftlig Att alla skall mötas med respekt. att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett Dokumentet A-Ö har reviderats och varje pedagog har kännedom om dokumentet. Att informera vikarier behöver vi bli bättre på. Vi information finns i dokumentet A till Ö. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan behöver utforma ett dokument för vikarier att trosuppfattning, sexuell läggning eller läsa igenom som är kortfattat och lättläst. Att i stor utsträckning involvera modersmålspedagogerna i pågående projekt och annan verksamhet för de ska kunna bidra med kunskaper och erfarenheter av andra länder, språk och kultur. funktionsnedsättning Lpfö 98. För att göra barnen mer medvetna om omvärlden. Få kunskap om andra länder och språk. varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Lpfö98. Vi har blivit bättre på att använda oss av modersmålspedagogerna i våra projekt/verksamhet men det finns mer att jobba vidare med för att det ska bli i en större utsträckning.

3 Synliggöra världen. (Kartor, flaggor, jordglob.) Personalen är fysiskt närvarande i barnens lekar ute på gården för att förhindra/hjälpa till vid konflikter, kränkande behandling osv. varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Lpfö98. Att göra barnen medvetna om omvärlden, andra länder och språk. varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar Lpfö-98 Projektet hösten 2014, möten med vär(l)den har skapat ett vidgat begrepp om vad världen kan vara, att bland annat olikheter är en del av världen också. Vi samtalar regelbundet på apt möten, pedagogiskt forum, arbetslagsreflektion kring bemötande mot barnen samt samsyn kring barn och kunskapsbegreppet. I kartläggning kan vi dock se att vi pedagoger är samlade på samma ställe både inomhus och utomhus och att en del av barnen upplever att de inte får hjälp av pedagogerna vid konflikter. 3 (9) 2.2 Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? RUTA Ja/ Nej I höstens kartläggning har barnen deltagit genom att bli intervjuade enskilt eller i grupp. Barnen har varit delaktiga i arbetet med planen men inte i utvärderingen. 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. 3.1 Förskolans/skolans prioriterade insatser Områden

4 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder 4 (9) Insats Vi håller diskussionen om förskolans värdegrund levande. Vi uppmärksammar och uppmuntrar positiva handlingar mellan barnen. Vi har kontinuerliga samtal med barnen om allas lika värde samt vikten av att respektera varandras olikheter. Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur 1-8 Alla pedagoger på April 2015 på Apt möte med förskolan, varje diskussionsfrågor. avdelning 1-8 Varje avdelning April 2015 på Apt möte. 1-8 Varje avdelning Löpande under vårterminen samt en större utvärdering i april 2015 där vi diskuterar. Vi strävar efter att alla barn blir lika behandlade oavsett kön och att de har lika stort inflytande och utrymme i verksamheten och för att känna sig delaktiga. Alla barn skall kunna delta i verksamheten efter sina förutsättningar. 1-8 Alla pedagoger Löpande Pedagogigskt forum och på reflektionstiden. 2,4,5,6,8 Alla pedagoger Löpande Vid avdelningsreflektion

5 5 (9) Vi strävar efter att erbjuda en variation av böcker och sånger som belyser olikheter. Vi gör medvetna val vid skapandet av lärmiljöerna på förskolan med utgångspunkt i de 7 lärmiljöerna. 1-8 Arbetslaget Löpande 1-8 Arbetslaget/blocket Avdelningsreflektion, apt- möten. 4.KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. 4.1Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Metoderna vi har använt oss av i kartläggningen har riktat sig mot pedagogerna och barnen på förskolan. Vi har ägnat ett apt möte till att kartlägga riskerna att bli trakasserad, diskriminerad eller kränkt utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna. Genom observationer och samtal har vi kartlagt områden ute och inne där vi ser att det finns risk kränkande behandling (barn till barn). Vi har även intervjuat barnen om deras upplevelse av förskolan och dess miljö både inomhus och utomhus. De barnen som intervjuades var från 3år och uppåt och fick svara på samma frågor. 4.2 Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

6 4.3 Redovisning av kartläggningens resultat och analys Utifrån kartläggningen med pedagogerna kände vi alla att bakom förrådet ute på gården var en plats där vi tror det händer att barnen kan bli diskriminerade, kränkta eller trakasserade. Det är en plats där vi ser att det sker mycket konflikter men att vi pedagoger sällan rör oss dit. I våra små rum inomhus samtalade vi om att det kan vara platser där barnen kan bli utsatta för kränkande behandling. Vi pedagoger befinner oss allt som oftast i det stora rummet och går sällan och tittar vad som händer i de mindre rummen om inte ett av barnen kommer och säger till att det händer något. Pedagogerna upplever ofta att man är ensam eller för få för att kunna röra sig obegränsat både inomhus och utomhus. Vi känner alla behovet av att kunna sprida oss bättre men hamnar ofta tillsammans i mitten på gården eller i det största rummet inomhus. I intervjuerna med barnen framkom att flera barn är rädda för mörker och vill inte vara utomhus längre stunder. Utomhus finns en rädsla hos flera av barnen att bli slagen eller knuffad, speciellt uppe på kullen. En del av barnen upplever att de inte får hjälp av pedagogerna vid konfliktlösning. Barnen beskrev inte platsen bakom förrådet som en plats där de är rädda, hur kommer det sig när vi pedagoger tänker att det är där de mesta konflikter sker? Kan det vara så att vi pedagoger upplever att många barn gråter på den platsen och att det är det som vi förknippar med en otrygg plats och konflikter. Kan det i själva verket vara materialet (plankor, brädor, däck) som finns på platsen som bidrar till att många barn är ledsna där. Inomhus beskrev barnen otrygghet inne på toaletterna och förråden innanför, att det var mörkt och en rädsla för spöken och monster. Ett fåtal barn uttryckte också att de inte tycker om att vara ensam. Vad kan det bero på? Kan det vara så att man känner sig ensam på eftermiddagen när ens kompisar på avdelningen har gått hem? Eller att det är fullt på den stationen som de närmsta kompisarna har valt. 6 (9) 5 FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts. 5.2 Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Ansvar/pers on Att ordinarie personal informerar Förskola Att alla ska mötas med respekt Arbetslaget långtidsvikarier och sk instegsjobbare om att varje barn utvecklar vår värdegrund och barnsyn. Skriftlig förståelse för att alla människor information finns i dokumentet A till Ö. har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett Tidsplan Uppföljning när och hur Januari skapa ett informationsblad till vikarier. Augusti 2015

7 Involvera modersmålspedagogerna i pågående projekt och annan verksamhet för de ska kunna bidra med kunskaper och erfarenheter av andra länder, språk och kultur. Synliggöra världen på olika sätt genom att belysa olikheter på ett positivt sätt. Förskola Förskola kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Lpfö 98/10 För att göra barnen mer medvetna om omvärlden. Få kunskap om andra länder och språk. varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Lpfö98/10. varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Lpfö98/10 Att göra barnen medvetna om omvärlden, andra länder och språk. Alla pedagoger Löpande 7 (9) April 2015 bjuda in modersmålspedagogerna för att starta upp projektet inför hösten Erbjuda modermålspedagogerna dokumentation att reflektera över tillsammans med barnen/barnet på sitt språk. Arbetslaget Löpande September 2015 Personalen är fysiskt närvarande i barnens lekar för att förhindra/hjälpa till vid konflikter, kränkande behandling osv. varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar Lpfö-98/10 Alla pedagoger Löpande Januari 2015 och augusti 2015.

8 8 (9) 6 ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Se Vård & bildnings rutin för anmälan om kränkande behandling och definitioner och begrepp ur Allmänna råd LÄNKAR 6.2 Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling [Beskriv hur informationen går till, forum, kommunikationsformer.] [Förskolans/skolans ansvarsstruktur, rutiner och dokumentationsformer beskrivs.] 6.3 Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla [Förskolans/skolans rutiner beskrivs i punktform, både gällande personalens skyldighet att anmäla till rektorn/förskolechefen och rektorns/förskolechefens skyldighet att anmäla till huvudmannen.] 6.4 Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling [Förskolans/skolans arbetsgång och ansvarsfördelning för utredning och åtgärder beskrivs. Rutiner för dokumentation och uppföljning beskrivs. Det anges vilken personal som elever och personal kan vända sig till.] 6.5 Rutin när personal har kränkt barn/elever [Förskolans/skolans arbetsgång och ansvarsfördelning för utredning och åtgärder beskrivs. Rutiner för dokumentation och uppföljning beskrivs. Det anges vilken personal som elever och personal kan vända sig till.] [Om förskolechef/rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder.] 6.6 Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum 7 DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.2 Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Barnens intressen ska ligga till grund för hur vi utformar verksamheten, gällande aktiviteter och miljöer.

9 Pedagogerna uppmuntrar och uppmanar barnen att bidra med sina upplevelser, kunskaper, tankar, funderingar och idéer. 9 (9) Vi observerar och samtalar dagligen med barnen om förskolans värdegrund, hur man behandlar varandra och är en bra kompis etc. Vi diskuterar värdegrunden med barnen och tar fram olika regler och förhållningssätt om hur vi ska behandla varandra på förskolan. 7.3 Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Pedagogerna ska finnas nära barnen i deras lek och aktiviteter för att på så vis kunna vara lyhörda för hur gruppen fungerar, hur alla barnen mår i gruppen och hur samspelet fungerar barnen emellan. Pedagogerna ska aktivt lyssna på föräldrar som signalerar om att deras barn utsätts för någon form av kränkande behandling och agerar för att stoppa kränkningen eller den orättvisa behandlingen. Pedagogerna har nolltolerans mot kränkande behandling, och är ansvariga för att alla barn mår bra i förskolans miljö tillsammans med andra barn och vuxna. 8 ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Barnen/eleverna Vi använder oss av dagliga samtal för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt uppmuntrar barnen att värna om varandra. Vårdnadshavarna Planen skickas till vårdnadshavarna via epost en gång per år samt finns ständigt tillgänglig via kommunens hemsidor. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Skriftlig och muntlig information en gång per år (vårterminen) Löpande diskussioner på APT, pedagogiskt forum samt arbetslagsreflektion.