Fakta om folkbildning

Transkript

1 Fakta om folkbildning 2007

2 Folkbildning i siffror Åtta olika studieförbund som över hela landet arrangerar: Cirka studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, Cirka kulturprogram med mer än 15 miljoner besökare/deltagare. 148 olika folkhögskolor som varje termin har: Cirka deltagare i långa kurser, Cirka deltagare på korta kurser.

3 Innehåll Folkbildning 4 Aktuellt 5 Folkbildningens Framsyn 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Förordning om statsbidrag till folkbildningen 7 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget Studieförbund 12 Studiecirklarnas ämnesfördelning 13 Studieförbundens samlade verksamhet Åtta studieförbund 15 Folkhögskolor 16 Folkhögskolornas verksamhet inom folkbildningsanslaget folkhögskolor 18 Folkbildningsrådet 21 Folkbildningsrådets organisation 22 Styrelse 22 Kansli 23 Adresser och länkar 24 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

4 Folkbildning I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/ eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m fl. Det kan t ex gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. 4 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

5 Aktuellt Riksdagens syften och motiv med stödet till folkbildningen Från februari 2007 gäller ny förordning för folkbildningen. Efter riksdagsbeslut om syfte och motiv för stödet till folkbildningen har regeringen gett Folkbildningsrådet nya myndighetsuppdrag. Ökade insatser förväntas inom områdena uppföljning, systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering samt på att göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter. Se vidare den nya förordningen på sid 7. Särskilda regeringsuppdrag till Folkbildningsrådet Regeringen har vidare uppdragit åt Folkbildningsrådet: att initiera en överenskommelse mellan folkbildningens anordnare i syfte att stärka deltagarens rättsliga ställning, att stimulera och utveckla folkbildningens insatser rörande internationell solidaritet och samhällets omställning till en hållbar utveckling samt att under 2007 och 2008 genomföra särskilda insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken. För kontinuerliga nyheter, se Folkbildningsrådets webbplats Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

6 Folkbildningens Framsyn Framsynen presenterar en samlad bild av hur folkbildningen ser sin roll och uppgifter inför talet. Framsynen arbetades fram under 117 rådslag med deltagare. Folkbildningens idéer möter en ny tid Ett globalt och pluralistiskt samhälle gör att etablerade institutioner och traditionella synsätt kommer att utmanas och ifrågasättas. Folkbildningen ska stimulera till ökat demokratiskt engagemang i samhället. Aktiva insatser för ökad jämställdhet i samhället är en grundläggande demokratisk fråga och ska därför ha högsta prioritet. Folkbildningens organisationer ska tydligare än i dag verka som inspiratörer för ett nyskapande folkrörelse- och föreningsliv. Folkhögskolor och studieförbund ska ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper. Folkbildningen ska göra det möjligt för deltagarna att växa som människor och påverka samhället samt motverka diskriminering och klyftor i fråga om utbildning, genus, sexuell läggning, religion, etnicitet och mellan generationer. En stark kraft i lokalsamhället Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering, utveckling och vara en arena där nya rörelser kan växa och ta form. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn måste utvecklas, i sökandet efter lösningar på samhällsproblem och för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Läs Framsynen på 6 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

7 Samhällsstödet till folkbildningen Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, senast ändrad Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

8 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, 2. det mångkulturella samhällets utmaningar, 3. den demografiska utmaningen, 4. det livslånga lärandet, 5. kulturen, 6. tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. 8 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

9 Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

10 Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Återkrav 9 a Folkbildningsrådet får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren av statsbidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. 10 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

11 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget 2007 (tkr) 8 studieförbund Grundbidrag (60%) Kulturbidrag (10%) Förstärkningsbidrag (12%) Invandrare (1/3) Funktionshindrade (2/3) Verksamhetsbidrag (18%) Stöd under kvalificeringsperiod (studieförbund) Ibn Rushd Kulturens Bildningsverksamhet folkhögskolor Basbidrag, 500 tkr/folkhögskola Utvecklings- och profi leringsbidrag, 290 tkr/folkhögskola Volymbidrag ( deltagarveckor á kr) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och språkliga brister Kvalitetsarbete, 290 tkr/folkhögskola tkr gemensam insats Försöksverksamhet med romsk och muslimsk organisation Fortbildningsinsatser för personal 900 Folkhögskolornas informationstjänst Internationellt medlemsuppdrag till Folkbildningsrådet Folkbildningsnätet, folkhögskolespecifi kt 870 Folkbildningsrådet Myndighetsuppdrag Särskilda regeringsuppdrag Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Företräda folkbildningen i EAEA och ICAE 150 SUMMA Särskilda medel (tkr) Särskilda medel till folkhögskolor för utbildningar av personer inom aktivitetsgarantin (SAGA) Utveckling av påbyggnadsutbildningar vid Geijerskolan och Mora folkhögskola Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

12 Studieförbund Det finns idag åtta studieförbund som Folkbildningsrådet fördelar folkbildningsanslag till (se sid 15). Sammanlagt har de åtta studieförbunden 300 medlems- eller samverkande organisationer på central nivå. Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhetsformen för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras drygt studiecirklar över hela landet, med totalt 2,3 miljoner deltagare (eftersom en del deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till 1,5 miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Drygt program ordnas varje år, med nära 16 miljoner besökare/deltagare. Föreläsningar är den populäraste formen av kulturprogram. Under 2006 genomförde studieförbunden cirka arrangemang med deltagare inom verksamhetsformen annan gruppverksamhet. Studieförbundsverksamhet bedrivs i samtliga av landets kommuner. Tillsammans har studieförbunden 377 avdelningar som genomför den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 12 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

13 Studiecirklarnas ämnesfördelning I runda tal genomfördes totalt 11 miljoner studietimmar i cirka studiecirklar under Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media dominerar, med 55 procent av cirkelverksamheten, räknat i studietimmar. Inom detta ämnesområde dominerar musik-, teater- och dansverksamheten med totalt deltagare. Studierna inom området Humaniora (språk, historia...) utgjorde ca 12 procent av studietimmarna medan området Samhälls- och beteendevetenskap svarar för ca 8 procent. Personliga tjänster (som rymmer matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap mm) samt Lantbruk, trädgård, skog och fiske var andra ämnesområden med stort deltagande. 1,5 1,4 2,2 1,9 2,8 3,7 5,7 7,7 12,5 5,1 1. Matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap mm. 55,5 Konst, musik och media Humaniora (språk, historia...) Samhälls- och beteendevetenskap Personliga tjänster (1) Lantbruk, trädgård, skog och fi ske Företagsekonomi, handel och administration Data Hälso- och sjukvård Pedagogik och cirkelledarutbildning Socialt arbete och omsorg Övrigt Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

14 Studieförbundens samlade verksamhet 2006 Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan gruppverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Andel män (%) Andel kvinnor (%) Medverkande Med tanke på att en stor grupp av deltagarna studerar i fl era olika cirklar beräknas att mellan 1,5 och 2 miljoner personer har deltagit i studiecirkelverksamheten under Utöver den statsbidragsfi nansierade verksamheten bedriver studieförbund också uppdragsutbildningar. 14 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

15 Åtta studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Folkuniversitetet (FU) Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Länk till respektive webbplats på: Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

16 Folkhögskolor Det finns i dag 148 folkhögskolor runt om i landet (se sid 18). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca deltagare på allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till drygt Dessutom har folkhögskolorna ca deltagare per termin i korta kurser av olika slag. 16 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

17 Folkhögskolornas verksamhet inom folkbildningsanslaget 2006 Kurstyp Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Vt 06 Ht 06 Vt 06 Ht 06 Vt 06 Ht 06 Allmän kurs Särskilda kurser Särskild utb.insats Särsk utb.insats Gävleborg Påbyggnadsutb Långa kurser Korta kurser Summa Kulturprogram Dessa kurser fi nansieras med statsanslag. Folkhögskolorna bedriver även kurser som fi nansieras på annat sätt, t ex kommunala uppdragsutbildningar och studier inom aktivitetsgarantin. Uppdragsutbildningarna omfattade deltagarveckor. Den särskilda utbildningsinsatsen upphörde under året. Delar av verksamheten överfördes i huvudsak till Allmän kurs. Kulturprogram särredovisas för att verksamheten väsentligt avviker från kursverksamheten. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

18 148 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Hålland Västernorrlands län Hampnäs Hola Härnösand Mellansel Ålsta Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Nordens Biskops-Arnö Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Botkyrka Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Lidingö Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

19 Lillsved Långbro Långholmen MKFC Sthlm Runö Röda Korset S:ta Birgitta Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Tollare Vårdinge By Väddö Ågesta Västmanlands län Hästsporten Skinnskatteberg Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Kjesäter Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Arbetarrörelsen Axevalla Billströmska Dalsland FiA fhsk i Angered Finska Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Vadstena Valla Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

20 Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Viebäck Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Blekinge län Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Nordvästra Skåne S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Örenäs Österlen Östra Grevie Hallands län Katrineberg Löftadalen På Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats finns länkar till respektive folkhögskolas webbplats på internet. 20 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

21 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för åtta studieförbund. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), som är en intresseorganisation för de 105 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 43 folkhögskolor. På riksdagens och regeringens uppdrag fördelar Folkbildningsrådet statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. På uppdrag av medlemmarna svarar rådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Rådet ska vidare företräda sina medlemsorganisationer i vissa internationella organ. Av RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått ett särskilt uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst, FIN. Informationen om de 148 folkhögskolorna presenteras på FIN producerar och distribuerar även kurskataloger och annat informationsmaterial om folkhögskolor samt ger information och vägledning om folkhögskolestudier. Folkbildningsnätet är ett för hela folkbildningen gemensamt digitalt konferens- och e-postsystem, som bland annat används för flexibelt lärande. Till Folkbildningsnätet hör också en databas med pedagogiska resurser på internet. Se utförlig information på: Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

22 Folkbildningsrådets organisation Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för två år. I Folkbildningsrådets kansli ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) liksom Folkbildningsnätet. Styrelse Torsten Friberg (ordförande) Eva Arvidsson Jan-Sture Karlsson Marie Linder Walter Rönmark Thomas Strand Gustav Wennberg Sverker Ågren Anna-Britta Åkerlind Tomas Östlund (personalrepresentant) Adjungerade är Åke Gustavsson, ordförande i Folkbildningsförbundet, Kent Johansson, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation samt Ants Viirman, seniorhandläggare på Sveriges Kommuner och Landsting. 22 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

23 Kansli (riktnummer: 08-) Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare, Bo Sundqvist, folkbildningssekr Tomas Östlund, administrativ sekr Paul Norén, ekonom, Lotta Ragelius, personal/ekonomi-adm Anne-Christine Utterström, FoU-sekr Anna-Carin Bylund, studieförbundssekr Signild Håkansson, folkhögskolesekr Karin Friborg, kontorsservice, Annika Blom, sekreterare/receptionist, Björn Garefelt, it-strategiska frågor, Tore Persson, adm. Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst (FIN): Ingrid Brundin, informationssekr Agneta Wallin, studievägl./informatör, Carina Lindblad, administr./informatör, Ylva Werlinder, informatör Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

24 Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box 730, Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box 730, Stockholm tel: fax: Folkbildningsnätet Box 730, Stockholm tel: fax: Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: fax: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: fax: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel: fax: Se även telefonnummer till respektive studieförbund (sid. 15), folkhögskola (sid. 18), länsbildningsförbund (sid. 25) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (sid. 23). 24 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

25 Länsbildningsförbund Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms läns bildningsförbund Uppsala läns bildningsförbund Länsbildningsförbundet Sörmland Östergötlands bildningsförbund Jönköpings läns bildningsförbund Kronobergs läns bildningsförbund Kalmar läns bildningsförbund Gotlands bildningsförbund Blekinge läns bildningsförbund Skånes bildningsförbund Hallands bildningsförbund Västra Götalands bildningsförbund Folkbildarna i Värmland Örebro läns bildningsförbund Västmanlands länsbildningsförbund Dalarnas bildningsförbund Gävleborgs läns bildningsförbund Bildningsförbundet Mittnorrland Västerbottens läns bildningsförbund Norrbottens bildningsförbund Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

26 Länkar Mer information finns på internet: Folkbildningsrådet, med information om folkbildning i allmänhet, inklusive information på engelska och några andra språk: Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), med samtliga folkhögskolors kursutbud och länkar till respektive folkhögskolas webbplats: Folkbildningsnätet, där man bl a kan hämta gratisprogrammet FirstClass: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med bl a ett stort antal länkar till webbplatser av intresse för folkbildare: Folkbildningsförbundet, med bl a länkar till respektive studieförbund: Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning: Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL): Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO): 26 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2007

27 Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder: Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Stockholms universitet: Utbildningsradion (UR): Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet:

28 Folkbildningsrådet Box 730, Stockholm Besöksadress: Barnhusgatan 20 Tel: , fax: