FAKTA OM FOLK BILDNING f b r Folkbildningsrådet

Transkript

1 FAKTA OM FOLK BILDNING 2004 f b r Folkbildningsrådet

2 INNEHÅLL Folkbildning 4 Aktuellt 5 Kort historik 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Folkbildningsförordningen 7 Fördelningen av statsanslaget Studieförbund 11 Ämnesfördelning 12 Statistik studieförbund 14 Statsanslag och verksamhet 14 Folkhögskolor 15 Statistik folkhögskolor 17 Folkbildningsrådet 20 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 20 Folkbildningsrådets medlemmar 21 Folkbildningsrådets organisation 21 Styrelse 23 Kansli 23 Folkbildningsnätet 24 Adresser & länkar 25 FOLKBILDNINGSRÅDET Stockholm, april 2004 För utförligare information se:

3 FOLKBILDNING I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. 4 Folkbildningsrådet AKTUELLT Folkbildningens Framsyn Framsynen presenterar en samlad bild av folkbildningens roll och uppgifter inför 2010-talet. Folkhögskolorna och studieförbunden ska ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper. Folkbildningen ska göra det möjligt för deltagarna att växa som människor och därmed stimulera till ett ökat demokratiskt engagemang i samhället. Grunden för framsynsdokumentet har varit ett omfattande rådslagsarbete inom folkbildningen, ett arbete som har utmärkts av stort intresse och engagemang. Läs Framsynen på Folkbildningen utvärderad Statens utvärdering av folkbildningen är nu överlämnad till regeringen. Den samlade slutsatsen är att folkbildningen väl lever upp till statens intentioner med bidraget samt att det finns starka skäl för fortsatta bidrag. Läs utvärderingen på Folkbildning mot narkotika Regeringen har avsatt 9,75 mkr för Folkbildning mot narkotika. Projektet, som skall slutredovisas i början av 2005, vill engagera och mobilisera folkbildningen mot narkotika för att minska tillgången och för att färre ungdomar ska pröva och experimentera med droger. Studieförbundens lokala avdelningar har efter ansökan beviljats medel till olika projekt. Mer information om projekten finns på: Folkbildningsrådet 5

4 KORT HISTORIK Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet, med de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, s.k. bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker. De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt med och i samarbete med de nya folkrörelserna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningen frodades även utanför folkhögskolor och studieförbund; när radion startade fick den t.ex. ett tydligt folkbildningsuppdrag. Det bekanta begreppet fritt och frivilligt myntades av 1944 års folkbildningsutredning. Utredningens betoning på demokratisk fostran hade naturligtvis en påtaglig aktualitet genom framväxten av de totalitära rörelserna under talet och det nyss avslutade världskriget. Under 1900-talets andra hälft har folkbildningen fortsatt att expandera, samtidigt som regering och riksdag efterhand förändrat villkoren för de statliga anslagen till folkhögskolor och studieförbund. Den senaste stora förändringen kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning (se nästa sida), som innebar att den statligt stödda folkbildningen blev målstyrd istället för regelstyrd kompletterades förordningen: syftet att stärka och utveckla demokratin tillkom och de särskilda målgrupperna utökades med gruppen arbetslösa. 6 Folkbildningsrådet SAMHÄLLSSTÖDET TILL FOLKBILDNINGEN Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (sfs 1998:973): Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till Folkbildningsrådet 7

5 utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. 8 Folkbildningsrådet Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. Folkbildningsrådet 9

6 FÖRDELNINGEN AV STATSANSLAGET 2004 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget för folkbildning år 2004: Studieförbund, allmänt statsbidrag Folkhögskolor Allmänt statsbidrag varav förstärkningsbidrag 1 : Särskild utbildningsinsats varav förstärkningsbidrag 1 : Fortbildningsinsatser Folkhögskolornas informationstjänst Folkbildningsrådet SUMMA Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och språkliga brister. 2. Via folkhögskolornas allmänna statsbidrag. Särskilda medel Särskilda medel till folkhögskolor för utbildning av personer inom aktivitetsgarantin (saga) STUDIEFÖRBUND Det finns idag tio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget (se s. 14). Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Sammanlagt har de tio studieförbunden ca 260 medlemsorganisationer. Studieförbunden har dessutom centrala samarbetsavtal med ytterligare ett åttiotal organisationer och samarbetar lokalt med en mängd föreningar av olika slag. Studiecirkeln är den vanligaste verksamheten och även det mest kännetecknande för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen, beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras ca studiecirklar över hela landet, med totalt nära två och en halv miljoner deltagare (eftersom många deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till mellan en och en halv och två miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare program ordnas varje år, med mer än femton miljoner besökare/deltagare. Under 2003 genomförde studieförbunden närmare arrangemang med mer än deltagare inom det som kallas annan gruppverksamhet. Varje studieförbund består av ett antal lokala enheter (lokalavdelningar) och lokalkontor, totalt drygt 500. Det är dessa som bedriver den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 10 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 11

7 STUDIECIRKLARNAS ÄMNESFÖRDELNING De estetiska ämnena svarar för hälften av cirkelverksamheten 2003, räknat i andelen studietimmar. Fördelningen mellan huvudämnesområden är närmast oförändrad i jämförelse med föregående år. I runda tal genomfördes totalt 13 miljoner studietimmar 2003, vilket motsvarade ca studiecirklar. De 10 studieförbundens samlade verksamhet 2003 Studiecirkelverksamhet cirklar deltagare kvinnor studietimmar * 57 % * 58 % Annan gruppverksamhet arrangemang deltagare kvinnor studietimmar % % Kulturprogram arrangemang deltagare medverkande * Med tanke på att en stor grupp av deltagarna studerar i flera olika cirklar beräknas att mellan 1,5 2 miljoner personer har deltagit i studiecirkelverksamheten under Utöver den statsbidragsfinansierade verksamheten kan studieförbund också bedriva uppdragsutbildningar. 12 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 13

8 TIO STUDIEFÖRBUND Arbetarnas bildningsförbund (abf) Folkuniversitetet (fu) Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (nbv) Sensus studieförbund Sisu Idrottsutbildarna Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (sv) Tjänstemännens bildningsverksamhet (tbv) Länk till respektive hemsida på: Studiecirkeltimmar via det allmänna statsanslaget: Budgetår Allmänt Antal statsbidrag studietimmar Anm. Utöver ovan redovisad studiecirkelverksamhet arrangerar studieförbunden kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. Antalet kulturprogram uppgick 1992 till ca Motsvarande siffra 2003 var ca Antalet arrangemang inom kategorin annan gruppverksamhet ökade under samma period från ca till närmare Folkbildningsrådet FOLKHÖGSKOLOR Sammanlagt finns det idag 147 folkhögskolor runt om i landet (se s. 17). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbetsoch samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca deltagare på allmän kurs (inkl. särskilda utbildningsinsatser). Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till ca Dessutom har folkhögskolorna ca deltagare per termin i korta kurser av olika slag. Folkbildningsrådet 15

9 147 FOLKHÖGSKOLOR De 147 folkhögskolornas samlade verksamhet 2003 KURSTYP DELTAGARVECKOR DELTAGARE KVINNOR VT-03 HT-03 VT-03 HT-03 1 Allmän kurs % 64 % 2 Särskilda kurser % 67 % S:a långa kurser % 66 % 3 Korta kurser % 57 % 10 Fh-ledda cirklar % 68 % S:a 1-3 och % 59 % 4 Särskild utb.insats % 63 % S:a 1-4 och % 59 % Kulturprogram Anm: Dessa kurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna har även kurser som finansieras på annat sätt, t.ex. studier inom aktivitetsgarantin, som under året omfattade ca deltagarveckor med ca deltagare. Norrbottens län: Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län: Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län: Birka Bäckedal Hålland Västernorrlands län: Hampnäs Hola Härnösand Mellansel Ålsta Dalarnas län: Brunnsvik Fornby Företagarnas Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län: Bollnäs Forsa Färnebo pro Västerberg Värmlands län: Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län: Nordens Biskops- Arnö Wik Stockholms län: Alma Birkagården Bosön Botkyrka Dalarö Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Lidingö Lillsved Långbro Långholmen mkfc Sthlm Runö Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 17

10 S:ta Birgitta Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Tollare Vårdinge By Väddö Västmanlands län: Hästsporten Skinnskatteberg Tärna Västerås Örebro län: Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län: Eskilstuna Kjesäter Nyköping Röda Korset Stensund Åsa Västra Götalands län: Arbetarrörelsen Axevalla Billströmska Dalsland FiA fhsk i Angered Finska Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Viskadalen Östergötlands län: Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Vadstena Valla Gotlands län: Gotland Kalmar län: Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län: Braheskolan Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Viebäck Värnamo Ädelfors Kronobergs län: Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Hallands län: Katrineberg Löftadalen Blekinge län: Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län: Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Nordvästra Skåne S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Örenäs Österlen Östra Grevie På Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats finns länkar till respektive folkhögskolas hemsida på Internet: 18 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 19

11 FOLKBILDNINGSRÅDET f b r Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio). Rådet fördelar statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningsverksamheten. Dessa uppgifter har rådet från regering och riksdag. Folkbildningsrådet arbetar också för medlemmarnas räkning med: folkbildningspolitisk bevakning, information, samordning av internationella kontakter, administration av Folkbildningsnätet. f i n Folkhögskolornas informationstjänst (fin) ingår i Folkbildningsrådet och är en för folkhögskolorna gemensam informationscentral med uppgift att svara för den allmänna och samlade informationen om landets 147 folkhögskolor ( fin producerar och distribuerar också kurskataloger och annat informationsmaterial om folkhögskolor samt ger information och vägledning om folkhögskolestudier. FOLKBILDNINGSRÅDETS MEDLEMMAR Medlemmar i Folkbildningsrådet är: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för de tio studieförbunden. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio), för de 103 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Landstingsförbundet (Lf), som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 44 folkhögskolor. FOLKBILDNINGSRÅDETS ORGANISATION Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för två år se nästa sida. I Folkbildningsrådets kansli ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (fin) liksom Folkbildningsnätet (Fbn) se nästa sida. f b n Folkbildningsnätet (Fbn) består dels av ett konferens- och epost-system i FirstClass, dels av en databas med pedagogiska resurser på Internet se s Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 21

12 Folkbildningsrådets medlemmar: Folkbildningsförbundet Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) Folkbildningsrådets styrelse Representantskapet Landstingsförbundet (Lf) Folkbildningsrådets organisation: Folkbildningsrådets kansli med Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) och Folkbildningsnätet (Fbn) STYRELSE Anders Ljunggren (ordförande) Rigmor Breidemalm Bernt Gustavsson Kent Johansson Leif Linde Marie Linder Walter Rönmark Maj-Lene Westerlund Panke Sverker Ågren Adjungerade är Per Olof Öhrn, ordf. i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Åke Gustavsson, ordf. i Folkbildningsförbundet, samt Ulf Johansson, enhetschef, Landstingsförbundet. KANSLI (riktnummer: 08-) Britten Månsson-Wallin, kanslichef, Bo Sundqvist, folkbildningssekr Tomas Östlund, administrativ sekr Paul Norén, ekonom, Lotta Ragelius, personal/ekonomi-adm Anne-Christine Utterström, FoU-sekr Anna-Carin Bylund, studieförbundssekr Signild Håkansson, folkhögskolesekr Karin Friborg, kontorsservice, Annika Blom, sekreterare/receptionist, Björn Garefelt, it-strategiska frågor, Tore Persson, adm. Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst (fin): Ingrid Brundin, informationssekr Carina Lindblad, informationsass Agneta Wallin, studievägl./webmaster, Per Åman, kontorist, Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 23

13 FOLKBILDNINGSNÄTET Var du än är när du själv vill! Folkbildningsnätet är en gemensam resurs för hela folkbildningen och består dels av ett konferens- och epost-system i FirstClass, dels av en databas med pedagogiska resurser på Internet. Folkbildningsnätet i FirstClass är folkbildningens gemensamma interna digitala plattform för idé- och erfarenhetsutbyte samt för samarbete och informationsspridning. Det är också ett mångsidigt och flexibelt pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund, som t.ex. används för olika former av distansstudier inom kurser och studiecirklar. För att kunna använda nätet behöver du ett personligt användar-id och ett lösenord, vilket alla som är verksamma inom folkbildningen har rätt att få. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser på Internet innehåller länkar, studiematerial, projektredovisningar m.m. inom olika ämnesområden. Flertalet resurser är tillgängliga för alla; med ditt användar-id och lösen på Folkbildningsnätet har du dessutom tillgång till t.ex. Nationalencyklopedin och PressText. Se utförligare information: ADRESSER & LÄNKAR Folkbildningsrådet Box 730, Stockholm tel: fbr@folkbildning.net fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box 730, Stockholm tel: info@folkhogskola.nu fax: Folkbildningsnätet Box 730, Stockholm tel: info@folkbildning.net fax: Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: info@studieforbunden.nu fax: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: rio@folkbildning.se fax: Landstingsförbundet Stockholm tel: landstingsforbundet@lf.se fax: Se även telefon-nummer till respektive studieförbund (s. 14), folkhögskola (s ), länsbildningsförbund (s. 26) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (s. 23). 24 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 25

14 LÄNSBILDNINGSFÖRBUND Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms läns bildningsförbund Uppsala läns bildningsförbund Länsbildningsförbundet Sörmland Östergötlands bildningsförbund Jönköpings läns bildningsförbund Kronobergs läns bildningsförbund Kalmar läns bildningsförbund Gotlands bildningsförbund Blekinge läns bildningsförbund Skånes bildningsförbund Hallands bildningsförbund Västra Götalands bildningsförbund Folkbildarna i Värmland Örebro läns bildningsförbund Västmanlands länsbildningsförbund Dalarnas bildningsförbund Gävleborgs läns bildningsförbund Bildningsförbundet Mittnorrland Västerbottens läns bildningsförbund Norrbottens bildningsförbund LÄNKAR Mer information finns på Internet: Folkbildningsrådet, med information om folkbildning i allmänhet, inklusive information på engelska och några andra språk: Folkhögskolornas informationstjänst, med folkhögskolornas kursutbud och länkar till respektive folkhögskolas hemsida: Folkbildningsnätet, där man bl.a. kan hämta gratisprogrammet FirstClass: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med bl.a. ett stort antal länkar till webb-platser av intresse för folkbildare: Folkbildningsförbundet, med bl.a. länkar till respektive studieförbund: Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning: Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl): Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation: Statens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder: Tolk- och översättarinstitutet (töi), Stockholms universitet: Utbildningsradion (ur): Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet: 26 Folkbildningsrådet

15 FOLKBILDNING I SIFFROR Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: ca studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, ca kulturprogram med mer än 15 miljoner besökare/deltagare. 147 olika folkhögskolor som varje termin har: ca deltagare i långa kurser, ca deltagare på korta kurser. FOLKBILDNINGSRÅDET Box 730, Stockholm Tel: , fax: E-post: fbr@folkbildning.se