Folkbildning. Studieförbunden. Folkhögskolorna. Folkbildningsrådet. Kontakt

Transkript

1 Fakta om folkbildningen 2019

2

3 den organiserade folkbildningen består av tio studieförbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 156 folkhögskolor med deltagare från hela landet. 5 Folkbildning 9 Studieförbunden 15 Folkhögskolorna 21 Folkbildningsrådet 30 Kontakt

4 MÅL FÖR DEN STATLIGA FOLKBILDNINGSPOLITIKEN»Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.«ur regeringens proposition 2013/14:172»Allas kunskap allas bildning«

5 5 Folkbildning folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Mer än en miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill delta. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, och inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. Folkbildning handlar om att så långt som möjligt anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarna, om att utgå från deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande över vad och hur de ska lära. Några grundtankar är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande och att lärandet är aktivt. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion med andra. Folkbildningen bärs av idéer om politik, religion, kultur och samhället. Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar ger studieförbunden

6 och folkhögskolorna deras olika profiler. En stor del av folkbildningsarbetet sker i samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är samarbetsparter till eller medlemmar i studieförbunden, eller huvudmän för folkhögskolorna. Av Sveriges 156 folkhögskolor drivs 114 av idéburna organisationer. Studieförbunden har sammanlagt nästan 400 medlems- eller samverkans organisationer. Folkbildningen är rikstäckande. Studieförbunden erbjuder verksamhet i landets alla kommuner och folkhögskolorna rekryterar deltagare över hela landet. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner och kommuner. Folkbildningsrådet har i uppdrag att fördela statsbidrag till folkhögskolorna och studieförbunden och säkerställa att pengarna används på rätt sätt det vill säga i linje med statens syften med stödet till folkbildningen. VISSTE - DU ATT: -Folkbildningen samlade nästa en miljon människor förra året i studieförbundens studiecirklar och annan kulturverksam samt i folkhögskolans långa kurser. -het, -Studieförbunden erbjuder cirkelverksamhet i landets alla kommuner och folkhögskolorna erbjuder långa kurser -i 152 kommuner. -Folkbildningens samverkan med det civila samhället omfattar tusentals organisationer.

7 FOLKBILDNINGEN FINNS I HELA LANDET Procent av befolkningen i olika delar av landet som deltog i studiecirkel <16 8 <10 6 <8 3 <6 1 <2 Källa: Folkbildningens betydelse för samhället 2018

8 STUDIEFÖRBUNDEN Studieförbunden I SIFFROR av cirkeldeltagarna var kvinnor av cirkeldeltagarna var män av cirkeldeltagarna var utrikes födda deltog i något av studieförbundens kulturprogram.

9 9 Studieförbunden ett studieförbund är en mötesplats för skapande, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens verksamhet. Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till tio studieförbund. Studieförbunden är en del av det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och demokratiska möjliggörare. Varje enskilt studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart och tillsammans utgör de en mångfald av verksamhetsinriktningar. Med sin idémässiga grund, pedagogik och sin självständighet har studieförbunden stor betydelse för demokrati, mångfald och social sammanhållning i samhället. Studiecirkeln är grunden för studieförbundens verksamhet. Studiecirkeln är en liten grupp människor som utifrån sina behov och intressen söker kunskap. En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansstudier eller helt på distans. Alla studieförbund bedriver också kulturprogram. Kulturprogrammen ska ge kulturupplevelser såsom teater, föreläsning, sång och musik eller utställning.

10 Förutom studiecirkel och kulturprogram kan studieförbunden bedriva folkbildande verksamhet i friare och flexiblare former. Det kan till exempel vara workshops, prova-på-dagar eller helgkurser. På senare år har studieförbunden fått ett allt större samhällsansvar genom särskilda uppdrag från staten. Det gäller bland annat utbildningar i svenska med nyanlända och att stärka kunskaperna om mänskliga rättigheter. Det äldsta studieförbundet bildades år 1894, det var nykterhetsorganisationen IOGT:s studieförbund som i dag heter NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. Det senaste studieförbundet bildades år 2010 Kulturens Bildningsverksamhet. VISSTE DU ATT TIO OLIKA STUDIEFÖRBUND - ARRANGERAR: -cirka studiecirklar med totalt drygt -1,6 miljoner deltagare -cirka kulturprogram med nära 20 -miljoner besökare/deltagare -irka arrangemang i form av annan folkbildningsverksamhet med drygt deltagare.

11 11 Studieförbundens studietimmar 2018 Arbetarnas bildningsförbund Folkuniversitetet Ibn Rushd studieförbund Kulturens bildningsverksamhet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet Medborgarskolan Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Vuxenskolan

12 12 Vad handlar studiecirklarna om? det estetiska ämnesområdet konst, musik och media är alltjämt det största huvudämnesområdet och utgör drygt 58 procent av alla studietimmar i studiecirkel. Antalet studietimmar har dock minskat jämfört med föregående år med nästan studietimmar. Studiecirklarnas ämnesinriktning, antal och andel studietimmar per huvudämne 2018: Ämne Studietimmar Andel % Konst, musik och media ,3 Humaniora (språk, historia ) ,9 Samhälls- och beteendevetenskap ,8 Personliga tjänster ,7 Lantbruk, trädgård, skog och fiske ,1 Data ,6 Hälso- och sjukvård ,0 Socialt arbete och omsorg ,6 Företagsekonomi, handel och administration ,3 Teknik och teknisk industri ,9 Pedagogik och cirkelledarutbildning ,9 Läs- och skrivinlärning för vuxna ,1 Övriga ,9 Summa

13 DE TIO STUDIEFÖRBUNDENS SAMLADE VERKSAMHET Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande Tabellen redovisar samtliga deltagare, och alltså inte unika deltagare. En person kan ha deltagit i flera studiecirklar eller kulturprogram.

14 FOLKHÖGSKOLORNA Studieförbunden I SIFFROR deltagare på allmän kurs (54 procent kvinnor och 46 procent män) deltagare på särskild kurs (66 procent kvinnor och 34 procent män) deltagare på korta kurser deltagare besökte något av folkhögskolornas kulturprogram.

15 15 Folkhögskolorna folkhögskolan fyller olika syften för olika människor. För den som söker andra sätt att studera än vad gymnasieskolan och komvux erbjuder, kan folkhögskolan vara en väg till fortsatta studier. För den som nyss har kommit till Sverige kan den innebära en första kontakt med ett nytt samhälle. Och för den som vill bli konstnär kan den vara första steget mot att uppfylla en dröm. Folkhögskolan riktar sig till personer över 18 år. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolan bra på att fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer. Folkhögskolan kännetecknas av att lärandet sker gemensamt i grupp. Ett mål är att alla deltagarna ska vara aktiva i gruppen, eftersom lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Gemenskapen stärks också bland dem som bor på den folkhögskola de studerar på. Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och utjämna utbildningsklyftor i samhället. En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade

16 svenskkunskaper eller en funktionsnedsättning. De senaste åren har det startats studiemotiverande kurser och etableringskurser för nyanlända på flera av landets folkhögskolor. I Sverige finns 156 folkhögskolor. Av dem drivs 114 av idéburna organisationer, och resten av landsting och regioner. Folkhögskolorna har ingen gemensam läroplan, vilket innebär att varje skola själv bestämmer över sina kurser. En fördel med det är att folkhögskolan snabbt kan möta behov som uppstår i det lokala samhället, till exempel genom att skapa möten mellan etablerade och nyanlända svenskar. Folkhögskolorna har bidragit till demokratin i Sverige i 150 år. De första folkhögskolorna startade redan 1868, som påbyggnad på folkskolan för barn till bönder och senare även arbetare. I början av 1900-talet startades allt fler folkhögskolor i takt med de växande folkrörelserna. Ända sedan dess har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet. VISSTE DU ATT DE 156 FOLKHÖG SKOLORNA I - SVERIGE I MEDELTAL HAR: -cirka unika deltagare i långa kurser per år, varav knappt 40 procent i allmänna behörighets givande kurser och drygt 60 - procent i särskilda kurser -cirka deltagare på korta kurser per år.

17 FOLKHÖGSKOLOR OCH DESS FILIALER Folkhögskolor Filialer Källa: Folkbildningens betydelse för samhället 2018

18 18 Folkhögskolan som utbildningsform den svenska folkhögskolan är en unik utbildningsform. Folkhögskolan riktar sig till vuxna och kombinerar begreppen bildning och utbildning. Det finns 156 folkhögskolor runt om i landet och de har både långa och korta kurser. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden: --allmänna kurser (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller -komvux på olika nivåer -särskilda kurser, profilerade mot ett särskilt ämne särskilda kurser, yrkesutbildningar - - distanskurser korta kurser, framför allt sommarkurser. folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner, i stället utformar man egna kursplaner. Allmän kurs kan ge behörighet till högskolestudier och till yrkeshögskolestudier. Folkhögskolorna finansieras framför allt genom statsbidrag och landstingsbidrag. De studerande får studiestöd genom CSN.

19 FOLKHÖGSKOLORNAS SAMLADE VERKSAMHET 2018 deltagarveckor deltagare andel (%) Kurstyp Kvinnor Män Allmän kurs Särskilda kurser Summa långa kurser Korta kurser Öppen folkbildning Kulturprogram Svenska från dag ett Summa folkbildning Summa uppdragsutbildning Not. Rapporterade deltagarveckor avrundade till tiotal. Ett kulturprogram motsvarar två deltagarveckor. Källa: Gruppstatistik för deltagarveckor och Kulturprogram. Deltagare unika per år och kurstyp.

20 FOLKBILDNINGSRÅDET I SITT SAMMANHANG REGERING & RIKSDAG STUDIEFÖRBUND MEDLEMS- ORGANISATIONER FOLKHÖGSKOLOR

21 21 Folkbildningsrådet folkbildningsrådet skapar förutsättningar för en fri och självständig folkbildning som svarar mot individens och samhällets behov. Det gör vi genom att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen. Uppdragen regleras via förordningar, riktlinjer och regleringsbrev. Folkbildningsrådet har tre medlemsorganisationer, som representerar den svenska folkbildningsverksamheten. Vi styrs av våra stadgar och våra medlemsorganisationer. Representantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och samlas två gånger per år. Representantskapet består av ombud för medlemsorganisationerna. Folkbildningsrådets verksamhet leds av en styrelse. Representantskapet utser Folkbildningsrådets styrelse. Folkbildningsrådet bildades 1991 när Skolöverstyrelsen lades ner. Statens skolverk tog över delar av Skolöverstyrelsens uppdrag och ansvaret för folkbildningen övergick till Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådets viktigaste uppgift är att fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieför

22 bund och säkerställa att pengarna används på rätt sätt. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. folkbildningsrådet fungerar också som en kunskapsbank om folkbildning. Vi har ett uppdrag att utvärdera om statens syften med stödet till folkbildningen uppfylls. Vi tar fram underlag och fakta om folkbildningen för beslutsfattare, myndigheter, internationella organ och allmänheten. Folkbildningsrådets utvärderingar och särskilda studier finns att läsa och ladda ner på vår webbplats:

23 23 Medlemsorganisationer STUDIEFÖRBUNDEN Studieförbunden, kort för Studieförbunden i samverkan, är en intresse- och branschorganisation som ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället. Studieförbunden samlar de tio studieförbunden. RIO Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) representerar 114 av Sveriges 156 folkhögskolor. RIO har till uppgift att bevaka, främja och tillvarata medlemsskolornas intressen. SKL Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) representerar de offentligägda folkhögskolorna och organiseras av Folkhögskoleföreningen inom SKL (Fhf) och Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation (OFI).

24 FOLKBILDNINGSRÅDETS FÖRDELNING AV FOLKBILDNINGSANSLAGET 2019 (TKR) BIDRAG TILL FOLKBILDNINGEN 10 studieförbund Organisationsbidrag (10 %) Tillgänglighetsbidrag (8 %) Verksamhetsbidrag (82 %) Uppsökande och motiverande insatser för utrikesfödda kvinnor folkhögskolor Organisationsbidrag Verksamhetsbidrag Språkligt stöd Förstärkningsbidrag Utökade platser Bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag SUMMA SÄRSKILDA INSATSER INOM FOLKBILDNINGEN Studieförbund och folkhögskolor Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag SUMMA

25 25 Samhällsstödet till folkbildningen statens stöd till folkbildningen bygger på tillit och ett förtroende för folkbildningen och dess verksamhet. Folkbildningen står fri från staten och varje studieförbund och varje folkhögskola är själva ansvarigt för den verksamhet som rapporteras in, och för statsbidragets användning. De 10 studieförbund och 156 folkhögskolor som är godkända av Folkbildningsrådet får statsbidrag för sin folkbildningsverksamhet. Statsbidraget är ett verksamhetsbidrag som bygger på vilken verksamhet man genomför, hur många som deltar och i vilken omfattning. Folkbildningsrådets uppdrag är att utifrån regeringens riktlinjer och statens syften med stödet till folkbildningen formulera ramverk och villkor för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet följer upp statsbidragsvillkoren, genom verksamhetsstatistik, granskning av statsbidragsvillkorade handlingar, rimlighetsbedömningar och lokala och centrala uppföljningsbesök. Vid felaktig bidragsanvändning kan statsbidrag återtas. Folkbildningsrådets styrelse beslutar vilka som ska få statsbidrag och man får ansöka hos Folkbildningsrådet om man vill starta ett nytt studieförbund eller en ny folkhögskola.

26 26 Aktuella rapporter Folkbildningsrådets samlade bedömning Folkbildningens betydelse för samhället folkbildningsrådet utvärderar no Kulturell bildning i folkhögskolans regi Deltagare och lärare på estetiska profilkurser CIRKELDELTAGARE FRÅN ANDRA LÄNDER folkbildningsrådet utvärderar no Cirkeldeltagare från andra länder Folkbildningens betydelse för samhället 2018 Kan ses som en årsbok över folkbildningen som samhällssek tor, där studieförbundens och folkhögskolornas betydelse för det svenska, demokratiska samhälls bygget görs synlig och analyseras. Kulturell bildning i folkhögskolans regi Ger en överblick av vägar till och från folkhögskolornas estetiska kursverksamhet. De estetiska profilkurserna är en viktig del av den kulturella infrastrukturen. Cirkeldeltagare från andra länder Är en utvärdering bland stu dieförbundens utrikes födda cirkeldeltagare. Under 2016 var nästan 19 procent av studieför bundens samtliga cirkeldeltagare födda i andra länder än Sverige.

27 Svenska från dag ett och Vardagssvenska i studieförbund och folkhögskolor Perspektiv på folkbildning som arbetsmarknadsåtgärd Perspektiv på folkbildning som arbetsmarknadsåtgärd Det går att ladda ned och beställa aktuella rapporter kostnadsfritt på Folkbildningsrådets webbplats. Folkbildning med asylsökande 2016 Folkbildning med asylsökande 2016 Visar att närmare personer deltog i folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet med asylsökande Det är 55 procent av målgruppen. Etableringskurs på folkhögskola Etableringskurs på folkhögskola Under 2016 erbjöds etableringskursen vid 108 folkhögskolor och nästan personer deltog. Kursen bygger på ett samarbete mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen. Studiemotiverande folkhögskolekurs Studiemotiverande folkhögskolekurs Utvärderingar visar att denna arbetsmarknadspolitiska insats har varit framgångsrik. Kursen är en tre månader lång utbildning som syftar till att stimulera deltagarna till fortsatta studier.

28 28 Folkbildningsrådets organisation FOLKBILDNINGSRÅDETS STYRELSE Catharina Håkansson Boman (ordförande) Inger Ashing Maria Graner (generalsekreterare) Ulf Melin Monica Fundin Pourshahidi Gunilla Svantorp Johan Söderman Lars Tengberg (personalrepresentant) Linda Rosén (sekreterare) Mari Louise Rönnmark Hans Wallmark Per Ödling FOLKBILDNINGSRÅDETS KANSLI Ledning Maria Graner, generalsekreterare Linda Rosén, verksamhetssamordnare Enheten för uppföljning och kommunikation Anna-Carin Bylund, bitr. generalsekreterare/ enhetschef Lloyd Baltz, uppföljning studieförbund Elvir Gigovic, uppföljning statistik Ingela Johansson, uppföljning folkhögskola

29 Elin Sundling, kommunikatör Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig Tomas Östlund, uppföljning statistik Utvärdering Eva Åström, utvärderingsansvarig Enheten för bidragsfördelning Magnus Wetterberg, enhetschef Golnar Bahar, särskilda bidrag Anna Göthner, folkhögskole- och studeranderättsfrågor Veronica Kennett, ekonomiansvarig Anna Medin, jurist Maria Sundbom Ressaissi, verksamhet med asylsökande Lars Tengberg, folkhögskolor statsbidragsfrågor Torvald Åkesson, studieförbund statsbidragsfrågor Lena Östlund, projektledare FAMN Jämställdhetsintegrering Karin Bengtsson, projektledare Enheten för administration Lotta Ragelius, enhetschef/personalansvarig Annika Blom, arkiv, diarium, möten, särskilda uppdrag Robin Forsberg, kontorsservice, IT Daniel Karbelius, särskilda uppdrag, IT, kontorsservice Mikaela Smedberg, ekonomiadministration E-post till respektive person:

30 30 Kontakt FOLKBILDNINGSRÅDET Box Stockholm besök: Ringvägen 100 tel: folkbildningsradet.se twitter.com/folkbildning facebook.com/folkbildning FOLKBILDNINGSRÅDETS MEDLEMSORGANISATIONER Studieförbunden tel: i samverkan info@studieforbunden.se studieforbunden.se Sveriges Kommuner tel: och Landsting info@skl.se skl.se Rörelsefolkhögskolornas tel: intresseorganisation rio@sverigesfolkhogskolor.se sverigesfolkhogskolor.se/rio

31 Tryck: Billes Tryckeri Grafisk form: Pasadena Studio

32