Verksamhetsplan 2018

Transkript

1 Styrelsemissiv Handling till punkt 7 1 (1) Verksamhetsplan 2018 Ärendet Representantskapets höstsammanträde den 8 november 2017 beslöt att lägga den anmälda verksamhetsplanen för 2017 till handlingarna. Representantskapet fastställde budgetramarna för Folkbildningsrådet. Den 15 december fattade riksdagen beslut om 2018 års budgetproposition. I bifogad verksamhetsplan 2018 har kompletteringar gjorts under avsnittet Regeringens riktlinjer 2018 till Folkbildningsrådet. Vidare har smärre språkliga justeringar gjorts. Planen kommer att kompletterats med sammanfattande information om Folkbildningsrådets budget. Förslag Generalsekreteraren föreslår styrelsen besluta att fastställa förslag till verksamhetsplan och budget för 2018 Bilagor Verksamhetsplan 2018

2 Verksamhetsplan

3 Folkbildningsrådet 2018

4 INNEHÅLL: Inledning... 4 Riktlinjer från medlemmarna... 6 Representantskapet... 6 Styrelsen... 7 Riktlinjer från regeringen... 8 Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen... 8 Regeringens riktlinjer 2018 till Folkbildningsrådet... 9 Fördelning av statsbidrag Folkbildningsanslaget Etik och gränsdragning inom folkbildningen Övriga anslag och uppdrag från staten Uppföljning, särskilda studier utvärdering och samlad bedömning Uppföljning Särskilda studier Utvärdering Samlad bedömning Sektorsansvar, omvärldsbevakning och kommunikation Folkhögskolan som utbildningsform Omvärldsbevakning Kommunikation Kansli Finansiering... 22

5 Inledning Folkbildningsrådet bildades 1991 för att ansvara för myndighetsuppgifter avseende folkbildningsområdet och har även till uppgift att företräda utbildningsformen folkhögskola gentemot andra myndigheter och statliga organ. Folkbildningsrådet är en ideell förening som består av tre medlemsorganisationer; Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, Studieförbunden i samverkan, Studieförbunden samt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet fastställa statsbidragsvillkor och fördelningskriterier för statsbidraget till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Utifrån dessa villkor och kriterier fattar Folkbildningsrådet beslut om vilka folkhögskolor och studieförbund som ska få statsbidrag och hur tillgängliga medel ska fördelas dem emellan. Vidare beslutas också om tillstånd att bedriva nya folkhögskolor och studieförbund med statsbidrag. I Folkbildningsrådets uppdrag ingår att kontinuerligt följa upp och utvärdera den statsbidragsfinansierade folkbildningsverksamheten i förhållande till statens syften och till de villkor som Folkbildningsrådet angivit. Om villkoren inte uppfylls, kan statsbidraget helt eller delvis återkrävas. Folkbildningsrådet ger anvisningar för intyg om grundläggande behörighet och studieomdöme. I samband med detta förs en kontinuerlig dialog med Skolverket, Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Folkbildningsrådet deltar i regeringens satsning Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Folkbildningsrådet har identifierat två samhällsproblem där folkbildningen kan bidra till lösningar: Könsstereotypa studieval och utrikes födda kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Folkbildningsrådets arbete med att anpassa beslutsprocesser så att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande fortsätter också. Folkbildningsrådets arbete ska kännetecknas av:

6 Engagemang Verksamheten utmärks av ett genuint engagemang för folkbildningens bästa. Kompetens Organisationen besitter en bred kompetens och kunskap på det folkbildningspolitiska området. Oberoende Folkbildningsrådet står starkt och fritt i sin myndighetsutövning. Verksamheten präglas av självständighet och integritet.

7 6 Verksamhetsplan Riktlinjer från medlemmarna Medlemmarnas beslut om Stadgar för föreningen Folkbildningsrådet och Principiella utgångspunkter för ett förnyat Folkbildningsråd ligger till grund för Folkbildningsrådets verksamhet. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Av stadgarna framgår att Folkbildningsrådet är sektorsansvarig för folkbildningen och har i uppgift att bevaka och sprida kunskap om folkbildningen gentemot regering, riksdag, myndigheter, kommuner, landsting, regioner samt internationella organ. Folkbildningsrådet har i uppgift att särskilt bevaka folkhögskolan som utbildningsform i utbildningssystemet. Representantskapet Representantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och sammanträder två gånger per år. Vid vårsammanträdet behandlar mötet styrelsens och revisorernas berättelser och prövar frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Vartannat år väljer mötet styrelse. Vid höstsammanträdet fastställer representantskapet ekonomisk ram för Folkbildningsrådets budget och beslutar om särskilda uppdrag för Folkbildningsrådet inför kommande verksamhetsår. Styrelsens verksamhetsplan anmäls. Medlemmarnas inflytande och styrning av Folkbildningsrådet sker genom beslut fattade av representantskapet. Ordförandena i Studieförbunden i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Folkhögskoleföreningen inom Sveriges Kommuner och Landsting förbereder, i dialog med styrelseordföranden i Folkbildningsrådet, de ärenden som representantskapet ska behandla. I Folkbildningsrådets och medlemmarnas dokument, Folkbildningens Vägval & Vilja, redovisas den gemensamma synen

8 Verksamhetsplan 7 på folkbildningens roll och uppgifter i dagens och morgondagens samhälle. Styrelsen Styrelsen är Folkbildningsrådets beslutande organ på uppdrag av representantskapet. Frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär underställs representantskapet för beslut. Styrelsen upprättar och fastställer Folkbildningsrådets budget inom av representantskapet angivna ramar. Styrelsen anställer generalsekreterare samt ansvarar för att kansliet kan fullgöra Folkbildningsrådets uppdrag.

9 8 Verksamhetsplan Riktlinjer från regeringen Folkbildningspropositionen Allas Kunskap Allas bildning (2013/14:172) fastställdes av riksdagen i juni Ett särskilt mål för folkbildningspolitiken fastställdes: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen Syftet med statens stöd till folkbildningen är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningsrådet har i uppgift att: Pröva frågor om statsbidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer. Besluta om vilka som ska få statsbidrag enligt förordningen och fördela tillgängliga medel mellan dem. Besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag. Årligen lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt de riktlinjer som regeringen meddelar. Kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamhetens i förhållande till de syften som har angetts och de villkor som har föreskrivits för att statsbidrag ska lämnas.

10 Verksamhetsplan 9 Regeringens riktlinjer 2018 till Folkbildningsrådet Enligt regeringens riktlinjer 2018 ska Folkbildningsrådet följa förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen samt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Särskilda insatser Folkbildningsrådet ska redovisa de aktiviteter som har genomförts i enlighet med Folkbildningsrådets handlingsplan för jämställdhetsintegrering och de resultat som har uppnåtts inom de målområden som har fastställts i planen. Folkbildningsrådet ska redovisa de aktiviteter som har genomförts i enlighet med Folkbildningsrådets handlingsplan för hur en ökad mångfald kan uppnås bland deltagarna i folkbildningens kulturverksamheter. Återrapportering Folkbildningsrådet ska följa bestämmelserna i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag med undantag av 2 kap. 2 samt 3, 7, 8, 10 och 11 kap. Av årsredovisningen ska det ekonomiska resultatet för de olika delarna i Folkbildningsrådets egen verksamhet respektive fördelade statsbidrag framgå. Senast fyra veckor efter att årsredovisning har lämnats, ska Folkbildningsrådet i en rapport redovisa en samlad bedömning av hur de fyra syftena med statsbidraget har uppnåtts. All statistik som rör deltagare ska vara uppdelad på kön och åldersgrupper om det inte finns särskilda skäl mot detta. Folkbildningsrådet ska gällande folkhögskolornas verksamhet redovisa: Hur statsbidraget har använts av folkhögskolorna. Särskild redovisning ska ske av allmän kurs med avseende på inriktning, antal deltagare och deltagarnas utbildningsbakgrund. För långa såväl som korta kurser ska antalet deltagare som är utrikes födda och hur många som har en funktionsnedsättning anges. Antalet årsplatser samt antalet platser som tillkommit genom de ytterligare medel som tillförts för allmän och särskild kurs från 2016.

11 10 Verksamhetsplan Omfattning och inriktning på de yrkesinriktade kurserna på folkhögskola. Redovisningen ska innehålla uppgifter om antalet utfärdade intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning på särskild kurs. Analys av hur tillgången till folkhögskollärare påverkar verksamheten på folkhögskolorna samt hur tillgången till de olika kompetenser som behövs i verksamheten har kunnat tillgodoses. Fördelade medel för och deltagare i de särskilda studiemotiverande folkhögskolekurs. Redovisningen ska ange antal deltagare med funktionsnedsättning samt i vilken utsträckning deltagarna har fortsatt på utbildning i folkhögskolans allmänna kurs. Fördelade medel för, samt omfattning och innehåll i de särskilt utformade utbildningarna för nyanlända inom etableringsuppdraget. Antalet deltagare, deltagarnas utbildningsbakgrund och ålder ska anges. Redovisningen ska ange hur folkhögskolorna har arbetat för att kvinnor och män ska ta del av insatserna på samman villkor och i samma utsträckning. Fördelade medel för de yrkesinriktade kurser som genomförs för personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Deltagarnas utbildningsbakgrund ska anges och vilka branscher kurserna vänder sig till ska redovisas. Folkbildningsrådet ska gällande studieförbundens verksamhet redovisa: Hur statsbidraget har använts för studieförbundens verksamhet. Antalet deltagare som är utrikes födda och antalet deltagare med funktionsnedsättning liksom deltagarnas utbildningsbakgrund ska anges. Relationen mellan omfattningen på studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildning ska kommenteras. Hur de medel som tillförts för att öka föräldrars och andra vårdnadshavares delaktighet i lärande har använts. I redovisningen ska en samlad analys av och bedömning av insatserna utifrån bidragets syfte ingå. Hur tillförda medel för uppsökande och motiverande insatser för utrikes födda kvinnor har använts. I redovisningen ska en samlad analys av och bedömning av insatserna utifrån bidragets syfte ingå.

12 Verksamhetsplan 11 Folkbildningsrådet ska även redovisa: Hur statsbidraget har använts för folkhögskolornas och studieförbundens genomförande av särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända. Omfattning och inriktningen på verksamheten, regionala skillnader och i vilka kommuner verksamheten har genomförs ska redovisas. Det ska framgå hur folkhögskolor och studieförbund har arbetat för att kvinnor och män ska ta del av insatserna på samma villkor och i samma utsträckning. En sammanfattande redogörelse för verksamheten och bidragets effekter i förhållande till dess syfte ska lämnas. Hur statsbidraget har använts för den särskilda satsningen på kurser som är anpassade efter individens förutsättningar och kopplade till arbetsgivares behov av kompetens inom regioner där pilotverksamhet med matchningsinsatser bedrivs. Antal deltagare och aktiviteter ska redovisas. Uppföljning och utvärdering Folkbildningsrådet ska redovisa resultatet av de uppföljnings och utvärderingsinsatser som har genomförts. Folkbildningsrådet ska redovisa arbetet med den interna kontrollen av bidragshanteringen, resultatet av denna kontroll och vilka delar som återstår att vidareutveckla. Folkbildningsrådet ska särskilt redovisa hur etik- och gränsdragningsarbetet har utvecklats. Folkbildningsrådets risk- och väsentlighetsanalys ska också redovisas.

13 12 Verksamhetsplan Fördelning av statsbidrag Folkbildningsanslaget Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkor och bidragskriterier samt fördelar årligen folkbildningsanslaget till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Folkbildningsrådet utgår ifrån statens fyra syften när statsbidraget till folkbildningen fördelas. Folkbildningsrådet bereder ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser att starta nya folkhögskolor eller studieförbund samt tar ställning till förändringar av statsbidraget till befintliga bidragsmottagare. Vidare behandlas ansökningar från organisationer som önskar statsbidrag vid övertagande av huvudmannaskap och vid samgående. Folkbildningsrådet bedömer också om organisatoriska förändringar hos nuvarande bidragsmottagare är av betydelse för erhållande av statsbidrag. Vid allvarliga ifrågasättanden av statsbidragets användning kan Folkbildningsrådet besluta om att genomföra en granskning. När detta sker kallas en utsedd prövningsgrupp in för att följa processen och granska beslutsunderlaget. Från och med 2018 ska Folkbildningsrådet följa upp de nya statsbidragssystemens inverkan på verksamheten. I och med det påbörjas också den analys som ska ligga till grund för kommande större förändringar av villkor och kriterier för statsbidrag. Årligen görs också mindre uppdateringar av statsbidragsvillkoren. Risk- och väsentlighetsanalyser används som ett verktyg i detta arbete. Projektet Kvalitetssäkring av statsbidrag, som startade år 2017, fortsätter under 2018 med att utreda behovet av systemstöd, framför allt avseende kommunikation med statsbidragsmottagarna. Även kopplingen till Schoolsoft, vad gäller folkhögskolorna, ingår i utredningen, liksom frågan om ansvarsfördelning mellan Folkbildningsrådet och Folkhögskolornas serviceorganisation när det gäller systemstödet.

14 Verksamhetsplan 13 Regleringen av förstärkningsbidrag och språkschablon till folkhögskolor kan komma att uppdateras under år 2018 med införande under år 2019 utifrån de slutsatser som dras av den fördjupade analys av förstärkningsbidraget och dess användning som genomfördes hösten 2017 Uppföljning av tillgänglighetsbidraget för studieförbund planeras ske under Statsbidragskonferenser för folkhögskola respektive studieförbund genomförs hösten Etik och gränsdragning inom folkbildningen Folkbildningsrådet arbetar för att kvalitetssäkra bidragsfördelningen och att förebygga felaktig användning av statsbidragen. Det handlar om att utveckla gemensamma förhållningssätt i etiska frågor och att stärka legitimiteten för och kunskapen om statsbidragets användning. Till stöd för Folkbildningsrådets arbete med frågorna kring etik och gränsdragning finns två referensgrupper med representanter från studieförbund respektive folkhögskolor. Former för information och spridning av diskussioner och ställningstaganden utvecklas. Övriga anslag och uppdrag från staten Folkbildningsrådet fördelar medel till studieförbunden och folkhögskolorna enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Inom ramen för regeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar Vägar framåt, fördelar Folkbildningsrådet medel till pilotprojekt kring matchning av utbildning. Folkbildningsrådet deltar i regeringens satsning Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Under året fortsätter arbetet med att följa handlingsplanen för hur jämställdhet ska integreras i Folkbildningsrådets och folkbildningens arbete Detta innebär bland annat att Folkbildningsrådet under 2018 erbjuder fortsatt stöd till folkhögskolor och studieförbund för att de ska integrera jämställdhet i sina verksamheter.

15 14 Verksamhetsplan På uppdrag av Arbetsförmedlingen fördelar Folkbildningsrådet medel till Studiemotiverande folkhögskolekurs, Etableringskurs på folkhögskola och Yrkeskurs på folkhögskola. Projekt för kvalitetssäkring av processerna vid bidragsgivning för särskilda medel fortsätter under 2018.

16 Verksamhetsplan 15 Uppföljning, särskilda studier utvärdering och samlad bedömning Uppföljning Folkbildningsrådets uppföljningsverksamhet syftar till att dels kontrollera att statsbidragsmottagarna möter villkor och kriterier för statsbidrag, dels identifiera felaktig bidragsanvändning. Arbetet utgör underlag för bidragsfördelningen, för Folkbildningsrådets egen budget och återrapportering till regeringen, samt för belysning av folkbildningens villkor. I uppföljningsarbetet ingår att ta fram statistik om studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och ekonomi till myndigheter, kommuner, regioner/landsting och andra intressenter. Rimlighetskontroller av studieförbundens och folkhögskolornas inrapporterade verksamhet genomförs utifrån folkbildningsförordningen, bidragsregler och riktlinjer. I samband med att nya statsbidragsvillkor för såväl folkhögskolor som studieförbund trädde i kraft under 2017, utarbetades nya modeller för uppföljningsarbetet. Dessa modeller kommer att fortsätta utvecklas under året. Uppföljningsrapport studieförbund Uppföljningsrapport folkhögskola Rapport Folkhögskolans ekonomi Rapport Studieförbundens ekonomi

17 16 Verksamhetsplan Särskilda studier Vid sidan av den kontinuerliga uppföljningen genomför Folkbildningsrådet ett antal särskilda studier varje år. Dessa utförs på uppdrag från regeringen, på uppdrag från Folkbildningsrådets medlemmar, utifrån behov som omvärldsbevakningen visar på, eller för att komplettera Folkbildningsrådets återrapportering till regeringen. Särskilda studier 2018: Folkbildningen i utsatta bostadsområden Studiecirkeldeltagarpanel Studie av effekter av cirkelverksamhet och cirkeldeltagande Ytterligare 1 3 studier kommer att genomföras utifrån behov. Utvärdering Folkbildningsrådets utvärderingar utgår från statens syften med stödet till folkbildningen och sker i enlighet med fastställd plan för utvärdering En systematisk omvärldsanalys säkrar utvärderingarnas förankring och relevans inom det folkbildningspolitiska området. Folkbildningsrådet har tillsatt en rådgivande expertgrupp som består av personer med forsknings- och utvärderingskompetens samt av representanter från medlemsorganisationerna och den nationella politiken. Expertgruppen är även en resurs i uppföljningsarbetet. Statskontoret har regeringens uppdrag att utvärdera folkbildningen. Uppdraget slutrapporteras i april Under 2018 utarbetar Folkbildningsrådet en ny utvärderingsstrategi som ska gälla från och med Den nya planen tar sin utgångspunkt bland annat i resultaten från Statskontorets utvärdering. En kartläggning av Folkbildning vid sidan av folkbildningsanslaget påbörjades 2017 och slutförs 2018 En utvärdering av Folkhögskolans kulturverksamheter i kulturpolitiskt ljus påbörjades 2017 och slutförs 2018 Ytterligare 1 3 utvärderingar planeras

18 Verksamhetsplan 17 Samlad bedömning Folkbildningsrådets utvärderingar, särskilda studier och uppföljningar utgör underlag för en samlad bedömning som Folkbildningsrådet årligen lämnar till regeringen. Den samlade bedömningen är ett underlag för regeringens redovisning till riksdagen. Folkbildningsrådet vidareutvecklar sitt arbete med den samlade bedömningen i förhållande till syftena med statsbidraget och med grund i en systematisk omvärldsanalys.

19 18 Verksamhetsplan Sektorsansvar, omvärldsbevakning och kommunikation I rollen som sektorsansvarig svarar Folkbildningsrådet för bevakning och analys av områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete. I uppdraget ingår rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter, att lämna budgetunderlag med motivering för framtida anslag till folkbildningen samt att inom ramen för myndighetsuppdraget företräda folkbildningssektorn. Som sektorsorgan för folkbildningen, i förhållande till staten och andra myndigheter, har Folkbildningsrådet i uppgift att informera, vara sakkunnig samt yttra sig över statliga utredningar. I rollen ingår även att bevaka för folkbildningen relevanta internationella organ samt informera om svensk folkbildning i internationella myndighetssammanhang. Folkhögskolan som utbildningsform Folkbildningsrådet har ett särskilt uppdrag att bevaka folkhögskolan som utbildningsform i utbildningssystemet. Folkbildningsrådet ger anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen och behörighetsintygande inför högskole- eller yrkeshögskolestudier och riktlinjer för kunskapsintygande inför gymnasiestudier samt följer tillämpningen av desamma. Folkbildningsrådet har uppdraget att följa upp och granska kvaliteten i allmän kurs på folkhögskola, med anledning av dess inplacering i Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF. Under 2018 kommer nya anvisningar för intyg från allmän kurs relaterat till detta. Folkbildningsrådet ska under 2018 fortsätta att stödja de folkhögskolor som vill ansöka om nivåinplacering inom SeQF för särskilda kurser.

20 Verksamhetsplan 19 Dessutom ska Folkbildningsrådet ha kontinuerliga kontakter med myndigheter som direkt berör utbildningsformen folkhögskola; UHR, MYH och CSN med flera. Folkbildningsrådet har till uppgift att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning och verka för att de studeranderättsliga frågorna ges hög prioritet inom folkhögskolan. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, som är knutet till Folkbildningsrådet, tar emot och behandlar anmälningar från studerande. Omvärldsbevakning Syftet med kansliets omvärldsbevakning är att säkerställa att Folkbildningsrådet och dess medlemmar har tillgång till sådan information att de kan förutsäga, planera och ta beslut på ett sätt som gynnar folkbildningen. Arbete utgår från prioriterade bevakningsområden och samsyn kring värdering, bedömning och prioritering av händelser i omvärlden som är relevanta för folkbildningssektorn. Källorna till informationen varierar. Det kan handla om nyhetsbrev eller abonnemang på olika kanaler. Folkbildningsrådet har också kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Samverkan med andra myndigheter utvecklas inom ramen för myndighetsdialoger och myndighetsnätverk. Detta ger en utvecklad bild av folkbildningssektorn i ett större sammanhang. Av särskilt intresse 2018: Bevaka den övergripande politiken för vuxnas lärande inom EU. Följa politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 samt hur folkbildningen kan spela en aktiv roll i implementeringen Uppmärksamma behovet av folkbildningsinsatser för att öka den digitala delaktigheten i samhället. För medlemmarnas räkning särskilt bevaka verksamheten inom folkbildningens internationella organisationer, ICAE och EAEA. Kommunikation

21 20 Verksamhetsplan Folkbildningsrådets kommunikationsarbete ska stärka folkbildningen som sektor och samhällsaktör och sprida kunskap om vårt uppdrag och vår verksamhet. Under 2018 kommer Folkbildningsrådet framförallt att fokusera på att nå prioriterade målgrupper med information om relevanta myndighetsbeslut och resultat från utvärderingar och uppföljningar. Folkbildningsrådet är samarbetspartner med idétidskriften Kurage. Folkbildningsrådet kommer att prioritera att: Målgruppsanpassa informationen och i större utsträckning använda sociala medier för den externa kommunikationen. Lära känna våra målgrupper och utveckla webbplatsen så att den svarar mot deras förväntningar. Genom en intensifierad omvärldsbevakning och nya tjänster, som till exempel en blogg, öka relevansen för våra frågor i andra samhällssektorer.

22 Verksamhetsplan 21 Kansli Folkbildningsrådets arbetsuppgifter beslutas av medlemmarna, riksdagen och regeringen. Därutöver kan Folkbildningsrådet teckna samarbetsavtal med andra myndigheter om uppdrag. Kansliets organisation, kompetensområden och personal anpassas till fastställd verksamhetsplan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konsekvens för kansliet. Styrdokument och riktlinjer för kansliets arbete ses över vid behov. Plan för lika rättigheter och skyldigheter på Folkbildningsrådet, Folkbildningsrådets hållbarhetspolicy, Plan för gemensam kompetensutveckling och Arbetsmiljöpolicy ligger till grund för kansliets förhållningssätt och verksamhet. Kärnvärden för kansliets arbete är engagemang, kompetens och oberoende. Kansliet vidareutvecklar sitt arbete med kvalitetssäkring av bidragsgivningen och uppföljning av statsbidragsvillkor. Detta sker inom ramen för ett processkartläggningsprojekt som påbörjades Syftet är att kartlägga Folkbildningsrådets processer, såväl kärnprocesser, som stöd- och ledningsprocesser. Under 2018 påbörjas också ett delprojekt som syftar till att utveckla verksamhetsplaneringsarbetet. Under 2017 påbörjas arbetet med att hitta en lämplig lokallösning för Folkbildningsrådet kansli, som ska vara klar hösten 2018.

23 22 Verksamhetsplan Finansiering Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de medel som representantskapet avsätter ur folkbildningsanslaget. Detta beslut fattas vid det årliga höstsammanträdet. Uttaget görs i relation till studieförbundens respektive folkhögskolornas andelar av anslaget. Finansiering av uppdrag sker via särskilda anslag från regering eller myndigheter. Hyresintäkter från Överenskommelsen inom det sociala området tillkommer. Konferens- och seminarieverksamhet finansieras delvis med deltagaravgifter. Försäljnings- och ränteintäkter utgör marginella finansieringskällor. All verksamhet ska präglas av effektiv resurshantering.

24 Folkbildningsrådet Box 38074, Stockholm