Fakta om folkbildning

Transkript

1 Fakta om folkbildning 2008

2 Folkbildning i siffror Nio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka studiecirklar med totalt nära två miljoner deltagare, cirka kulturprogram med nära 15 miljoner besökare/deltagare. 148 olika folkhögskolor som varje termin har: cirka deltagare i långa kurser, cirka deltagare på korta kurser.

3 Innehåll Folkbildning 4 Aktuellt 5 Folkbildningens Framsyn 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Förordning om statsbidrag till folkbildningen 7 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget Studieförbund 12 Studiecirklarnas ämnesfördelning 13 Studieförbundens samlade verksamhet Nio studieförbund 15 Folkhögskolor 16 Folkhögskolornas verksamhet inom folkbildningsanslaget folkhögskolor 18 Folkbildningsrådet 21 Folkbildningsrådets organisation 22 Styrelse 22 Kansli 23 Adresser och länkar 24 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

4 Folkbildning I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/ eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m fl. Det kan t ex gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. 4 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

5 Aktuellt Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Under 2007 startade ett omfattande arbete med att sammanställa en Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Folkbildningsrådets ambition är att det till år 2010 ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete som är väl förankrat i folkhögskolor och studieförbund. Med ett systematiskt kvalitetsarbete ska folkbildningsverksamheten utvecklas och folkbildningens roll i samhället stärkas. Läs hela rapporten på Folkbildningsrådets webbplats. Nationell utvärdering Folkbildningsrådet har regeringens och riksdagens uppdrag att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. Till stöd i detta arbete har en expertgrupp knutits till Folkbildningsrådets nationella utvärderingsuppdrag. Expertgruppens arbete är inriktat på stöd till kansliet i planering av utvärderingsuppdragen och analys av resultaten. Gruppen består av från Folkbildningsrådet fristående forskare och andra folkbildnings- och forskningsinitierade personer. Särskilda regeringsuppdrag till Folkbildningsrådet Regeringen har uppdragit åt Folkbildningsrådet: att under 2008 genomföra särskilda insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken. För kontinuerliga nyheter se Folkbildningsrådets webbplats Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

6 Folkbildningens Framsyn Framsynen presenterar en samlad bild av hur folkbildningen ser sin roll och uppgifter inför talet. Framsynen arbetades fram under 117 rådslag med deltagare. Folkbildningens idéer möter en ny tid Ett globalt och pluralistiskt samhälle gör att etablerade institutioner och traditionella synsätt kommer att utmanas och ifrågasättas. Folkbildningen ska stimulera till ökat demokratiskt engagemang i samhället. Aktiva insatser för ökad jämställdhet i samhället är en grundläggande demokratisk fråga och ska därför ha högsta prioritet. Folkbildningens organisationer ska tydligare än i dag verka som inspiratörer för ett nyskapande folkrörelse- och föreningsliv. Folkhögskolor och studieförbund ska ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper. Folkbildningen ska göra det möjligt för deltagarna att växa som människor och påverka samhället samt motverka diskriminering och klyftor i fråga om utbildning, genus, sexuell läggning, religion, etnicitet och mellan generationer. En stark kraft i lokalsamhället Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering, utveckling och vara en arena där nya rörelser kan växa och ta form. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn måste utvecklas, i sökandet efter lösningar på samhällsproblem och för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Läs Framsynen på 6 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

7 Samhällsstödet till folkbildningen Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, senast ändrad Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

8 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, 2. det mångkulturella samhällets utmaningar, 3. den demografiska utmaningen, 4. det livslånga lärandet, 5. kulturen, 6. tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. 8 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

9 Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

10 Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Återkrav 9 a Folkbildningsrådet får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren av statsbidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. 10 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

11 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget 2008 (tkr) 9 studieförbund Grundbidrag (60%) Kulturbidrag (10%) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder eller språkliga brister (12%) Verksamhetsbidrag (18%) Stöd under kvalificeringsperiod Kulturens Bildningsverksamhet folkhögskolor Basbidrag, 500 tkr/folkhögskola Utvecklings- och profileringsbidrag, 300 tkr/folkhögskola Volymbidrag ( deltagarveckor á kr) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder eller språkliga brister Kvalitetsarbete, 125 tkr/folkhögskola Fortbildningsinsatser för personal 00 Försöksverksamhet med romsk och muslimsk organisation Påbyggnadsutbildning, Geijerskolan och Mora folkhögskola 856 Folkbildningsrådet Myndighetsuppdrag Särskilda regeringsuppdrag, digitala klyftan Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskola i EU och internationellt SUMMA Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

12 Studieförbund Det finns idag nio studieförbund som Folkbildningsrådet fördelar folkbildningsanslag till (se sid 15). Sammanlagt har de nio studieförbunden över 320 medlems- eller samverkande organisationer på central nivå. Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhetsformen för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras cirka studiecirklar över hela landet, med totalt 2 miljoner deltagare (eftersom en del deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till 1,25 miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Drygt program ordnas varje år, med nära 15 miljoner besökare/deltagare. Föreläsningar är den populäraste formen av kulturprogram. Under 2007 genomförde studieförbunden cirka arrangemang med deltagare inom verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet. Studieförbundsverksamhet bedrivs i samtliga av landets kommuner. Tillsammans har studieförbunden 371 avdelningar som genomför den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 12 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

13 Studiecirklarnas ämnesfördelning Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media dominerar cirkelverksamheten med 61 procent av studietimmarna. Inom detta ämnesområde samlar musik-, teateroch dansverksamheten ca deltagare. Studierna inom området Humaniora (språk, historia, filosofi...) utgjorde ca 14 procent av studietimmarna medan området Samhälls- och beteendevetenskap svarar för ca 6 procent. Personliga tjänster (som rymmer matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap mm) samt Lantbruk, trädgård, skog och fiske var andra ämnesområden med stort deltagande. Andel studietimmar i procent per ämnesområde Konst, musik och media 0,6 1,4 1,1 1,8 2,4 3,6 4,1 6,1 4,4 60,8 Humaniora (språk, historia...) Samhälls- och beteendevetenskap Personliga tjänster Lantbruk, trädgård, skog och fiske Data Hälso- och sjukvård 13,8 Socialt arbete och omsorg Företagsekonomi, handel och administration Pedagogik och cirkelledarutbildning Övrigt Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

14 Studieförbundens samlade verksamhet 2007 Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande Not. Tal är i de flesta tabeller avrundade till närmsta hundratal. SISU Idrottsutbildarnas verksamhet exkluderad. Könsuppdelad deltagarstatistik i Kulturprogram infördes verksamhetsår Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

15 Nio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Folkuniversitetet (FU) Ibn Rushd studieförbund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Länk till respektive webbplats på: Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

16 Folkhögskolor Det finns i dag 148 folkhögskolor runt om i landet (se sid 18). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca deltagare på allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka Dessutom har folkhögskolorna cirka deltagare per termin i korta kurser av olika slag. 16 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

17 Folkhögskolornas samlade verksamhet 2007 Kurstyp Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Vt 07 Ht 07 Vt 07 Ht 07 Vt 07 Ht 07 Allmän kurs Särskilda kurser Särskild utb.insats Särsk utb.insats Gävleborg Påbyggnadsutb Långa kurser Korta kurser Summa Kulturprogram Dessa kurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna bedriver även kurser som finansieras på annat sätt, t ex kommunala uppdragsutbildningar och studier inom aktivitetsgarantin. Uppdragsutbildningarna omfattade deltagarveckor. Kulturprogram särredovisas för att verksamheten väsentligt avviker från kursverksamheten. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

18 148 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Hålland Västernorrlands län Hampnäs Hola Härnösand Mellansel Ålsta Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Nordens Biskops-Arnö Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Botkyrka Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Lidingö Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

19 Lillsved Långholmen MKFC Sthlm Runö Röda Korset S:ta Birgitta Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Södra Stockholm Tollare Vårdinge By Väddö Ågesta Västmanlands län Bergslagen Hästsporten Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Kjesäter Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Arbetarrörelsen Axevalla Billströmska Dalsland FiA fhsk i Angered Finska Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Vadstena Valla Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

20 Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Viebäck Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Blekinge län Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län Albin Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Nordvästra Skåne S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Österlen Östra Grevie Hallands län Katrineberg Löftadalen På Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats finns länkar till respektive folkhögskolas hemsida. 20 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

21 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för nio studieförbund. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), som är en intresseorganisation för de 106 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 42 folkhögskolor. På riksdagens och regeringens uppdrag fördelar Folkbildningsrådet statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. Se mer information på: På uppdrag av medlemmarna svarar rådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Folkbildningsnätet är ett för hela folkbildningen gemensamt digitalt konferens- och e-postsystem, som bl a används för flexibelt lärande. Till Folkbildningsnätet hör också en databas med pedagogiska resurser på Internet. Se mer information på: Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet även fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst, FIN. Se mer information på: samt att bedriva ett folkbildningspolitiskt arbete med EU-politiskt och internationellt perspektiv utifrån folkhögskolornas behov i uppdraget Folkhögskola i EU och internationellt. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

22 Folkbildningsrådets organisation Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för en period av två år. Styrelse Torsten Friberg (ordförande) Eva Arvidsson Jan-Sture Karlsson Marie Linder Walter Rönmark Thomas Strand Gustav Wennberg Sverker Ågren Anna-Britta Åkerlind Tomas Östlund (personalrepresentant) Adjungerade i styrelsen: Kent Johansson, ordförande, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Åke Gustavsson, ordförande, Folkbildningsförbundet, Eva Hellstrand, kommunalråd, Sveriges Kommuner och Landsting. 22 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

23 Kansli Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Bo Sundqvist, folkbildningspolitiska frågor Björn Garefelt, omvärldsbevakning Annika af Trolle, kommunikationsansvarig Lotta Ragelius, personalansvarig Ingrid Brundin, produktionsansvarig Linda Lindqvist, ekonomiadministration Annika Blom, reception och växel Karin Friborg, kontorsservice Signild Håkansson, statsbidrag folkhögskolor/studieförbund Anna-Carin Bylund, statsbidrag studieförbund/folkhögskolor Paul Norén, ekonomiansvarig Anne-Christine Utterström, verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Tomas Östlund, verksamhetsuppföljning statistik Carmela Guida, uppföljning kvalitet Gunnar Falkeby, uppföljning ekonomi Jan-Eric Degerblad, nationell utvärdering Anna Nilsson, projektledare digitala klyftan Folkbildningsnätet Lars-Göran Karlsson, redaktör pedagogiska resurssidorna Ronny Schueler, central administratör Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Katinka Öberg, informationsansvarig Agneta Wallin, studie- och yrkesvägledare Ylva Werlinder, informatör Carina Lindblad, informationsassistent Folkhögskola i EU och internationellt Britta Lejon, ordförande Mats Ehn, handläggare Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

24 Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box , Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box , Stockholm tel: fax: Folkbildningsnätet Box , Stockholm tel: fax: Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Walling. 38, Stockholm tel: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box , Stockholm tel: fax: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel: fax: Se även telefonnummer till respektive studieförbund (sid. 15), folkhögskola (sid ), länsbildningsförbund (sid. 25) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (sid. 23). 24 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

25 Länsbildningsförbund Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms läns bildningsförbund Uppsala läns bildningsförbund Länsbildningsförbundet Sörmland Östergötlands bildningsförbund Jönköpings läns bildningsförbund Kronobergs läns bildningsförbund Kalmar läns bildningsförbund Gotlands bildningsförbund Blekinge läns bildningsförbund Skånes bildningsförbund Hallands bildningsförbund Västra Götalands bildningsförbund Folkbildarna i Värmland Örebro läns bildningsförbund Västmanlands länsbildningsförbund Dalarnas bildningsförbund Gävleborgs läns bildningsförbund Bildningsförbundet Mittnorrland Västerbottens läns bildningsförbund Norrbottens bildningsförbund Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

26 Länkar Mer information finns på internet: Folkbildningsrådet, med information om folkbildning i allmänhet, inklusive information på engelska och några andra språk: Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), med samtliga folkhögskolors kursutbud och länkar till respektive folkhögskola: Folkbildningsnätet, där man bl a kan hämta gratisprogrammet FirstClass: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med bl a ett stort antal länkar till webbplatser av intresse för folkbildare: Folkbildningsförbundet, med bl a länkar till respektive studieförbund: Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning: Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL): (myndigheten upphör ) Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO): Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder: (verksamheten överförs till Specialpedagogiska Skolmyndigheten: 26 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2008

27 Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Stockholms universitet: Utbildningsradion (UR): Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet:

28 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 50 Tel: , fax: