Energieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje. Per Holm & Therese Rydstedt, SABO

Transkript

1 Energieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje Per Holm & Therese Rydstedt, SABO

2 EU-direktiv första perioden I ett direktiv anger EU vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till. Detta till skillnad från förordningar, som är till alla delar bindande och direkt tillämpliga Tidigare direktiv, t ex direktivet om byggnaders energiprestanda som innehåller krav på energideklarationer

3 Förslag till energieffektiviseringsdirektiv EU:s mål: att effektivisera primärenergianvändningen med 20 % till Målet ser inte ut att nås - IMD av värme, varmvatten och el i samtliga lägenheter i hela EU senast Energirenovering av 3 % av ytan i allmännyttan årligen - Förslagen skulle få stora konsekvenser för SABOs medlemsföretag

4 Intensiv lobbying 2011/2012 Möten ordnades med nyckelpersoner EU kommissionen EU parlamentet Näringsdepartementet Socialdepartementet

5 Direktiv röstades igenom hösten 2012, Mycket är bättre, men....formuleringen i direktivet gällande IMD är otydlig, Näringsdepartementet har i uppgift att genomföra direktivet i Sverige Genom kontakter hör vi att Näringsdepartementet gör en ogynnsam tolkning för Sverige IMD föreslås bli obligatoriskt vid nybyggnation och större renoveringar.

6 Första perioden oavgjord Vi De andra (1-1, x-x, x-x)

7 Forts. händelseutveckling, andra perioden börjar SABO låter därför göra en oberoende juridisk bedömning av direktivstexten. Utlåtandet blir gynnsamt, IMD enligt advokatbyrån, måste inte alls bli ett obligatoriskt krav. SABO intensifierar arbetet Rapport Hearing Remiss kommer det blev som vi befarat, dvs förslag på obligatoriskt krav på IMD av värme och varmvatten i varje nybyggnation och ombyggnad.

8 SABOs rådgivande energigrupp m fl medlemsföretag är mycket delaktiga i remissyttrande och rapport

9 JA TILL ENERGIEFFEKTIVISERING

10 Konsekvenser av IMD av värme

11 IMD av värme sparar inte energi Energiförbrukningen har ökat sedan vi införde IMD av värme. I början var hyresgästerna ganska återhållssamma men med åren har de kostat på sig att ha varmt för de tycker sig ha råd med det. Magnus Ek, tekniker på Bostadsstiftelsen Platen i Motala

12 IMD av värme sparar inte energi Förbrukningen har ökat i de hus vi installerat IMD av värme. Eftersom tio procent av hyresgästerna vill ha varmare än grader inomhus måste vi justera in undercentralen utifrån dem. Det har gjort att den totala energiförbrukningen blivit högre Jonas Tannerstad, chef för el och automation, Örebrobostäder

13 IMD av värme sparar inte energi När vi tog bort komfortmätningen minskade energianvändningen med 10 procent Katarina Härner, miljö- och energichef Uppsalahem

14 Incitamentet för energieffektiviseringsåtgärder försvinner Vi får inget ekonomiskt incitament att bygga/renovera en kwh bättre än lagkraven. Isoleringsåtgärder, fönsterbyten, smarta styr- och reglersystem och införande av FTX blir helt ointressanta åtgärder Stefan Wassbrink, energicontroller Mitthem

15 Nödvändiga renoveringar bromsas Om vi får en lag om IMD av värme, så kommer vi naturligtvis att rätta oss efter det, men då tar vi bort åtgärder som tilläggsisolering eller byte till FTX-system Ulf Viktorsson, teknisk chef, AB Botkyrkabyggen

16 Nödvändiga renoveringar bromsas Det här är dyrt. Om vi tvingas att göra de åtgärder som behövs för IMD av värme så kommer vi inte ha råd att investera i åtgärder som verkligen har effekt på energianvändningen. Det blir kontraproduktivt. Jonas Tannerstad, chef för el och automation, Örebrobostäder

17 Orättvist system som fungerar dåligt i Sverige Värmekostnaden. har för olika hyresgäster med likartad lägenhetsstorlek varierat stort per år. Det är tekniskt omöjligt, ekonomiskt vansinnigt och ger ingen energibesparing att debitera för värmeförbrukningen. Lars Sandell, projektledare, Hyresbostäder och Studentbo i Norrköping AB

18 September 2013 mycket händer - SABO hearing - Rapport presenteras - Samrådsmöte med energiministern - Inslag i TV4 nyheterna - Debattartikel i SvD - Artiklar i Ny Teknik, VVS-Forum mm - Remissyttrande - Många andra är också kritiska

19 På SABOs konferens Årets energikick i november 2013: Vi har fått i uppdrag att hitta en framkomlig väg för IMD!

20 För några veckor sedan kom ett pressmeddelande från regeringen! Vi vill att man när det är kostnadseffektivt att göra det installerar individuell mätning av värme, kyla och varmvattenförbrukning i nya och ombyggda lägenheter, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

21 Andra perioden vunnen Vi De andra (1-1, 1-0, x-x)

22 Nu återstår tredje period.. Boverket ska utreda i vilka typer av byggnader det är kostnadseffektivt att installera IMD Vi har redan träffat Boverket vid två tillfällen, och tillsatt referensgrupp med medlemsföretag.

23 Vår referensgrupp för IMD Kasper Nilsson, Botkyrkabyggen Kenneth Ahlström, Kopparstaden Bengt Tibbling, Kopparstaden Lars Sandell, Hyresbostäder i Norrköping Mattias Pettersson, Familjebostäder i Göteborg Mikael Söderberg, Bostads AB Mimer Tomas Nordqvist, Uppsalahem Linus Larsson, Örebrobostäder

24 Gemensam målbild IMD av värme IMD av varmvatten IMD av värme och varmvatten Befintlig bebyggelse Nej Nej Nej Större renovering Nej Ja, om renoveringen berör Nej varmvattensystemet Nybyggnation Nej Ja Nej

25 Vad händer nu? Bra samarbete med Boverket Boverket har bett SABO att ta fram verkliga exempel på bostadsföretag med erfarenheter av IMD av både varmvatten och värme. Djupintervjuer genomförs Rapport skrivs Fortsatt dialog med Boverket Matchen slutar när då?

26 Boverkets preliminära tidsplan Del 1 gäller IMD vid nybyggnation och ombyggnation och ska levereras 1 okt 2014 Del 2 gäller IMD i befintlig bebyggelse och ska levereras 1 okt 2015

27 Vi kommer att vinna matchen!