Remissvar N2013/2837/N Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige.

Transkript

1 (7) Handläggare: HSB Riksförbund Roland Jonsson, Energichef Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser-energi@regeringskansliet.se Remissvar N2013/2837/N Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige. HSB Riksförbund som beretts tillfälle till yttrande över rubricerad remiss får meddela att vi lämnar följande synpunkter. Vi anser att det är viktigt med en minskad energianvändning för att minska unionens energiberoende och dess utsläpp av växthusgaser. När vi energieffektiviserar i Sverige hörs ibland argumentet att det inte har någon effekt på miljön för att vi har ren fjärrvärme och CO2-neutral elproduktion. Vi måste dock beakta den alternativa användningen av energin. Om vi energieffektiviserar ger vi möjlighet för den rena energin att ersätta smutsig energi någon annanstans. I Sverige eller utomlands. Vi har inte heller obegränsade tillgång på ren energi. Vi anser därför att det av miljöskäl är viktigt att arbeta med energieffektivisering för minskad miljöbelastning. Energieffektiviseringar i byggnader ger ofta samtidigt förbättringar vad gäller inomhusmiljön. Energieffektiv belysning och ventilation är några av de områden där vi ser en stark koppling mellan ny energieffektiv teknik, och förbättrad inomhusmiljö. Påståenden om att effektivisering inte är lönsamt baseras ofta på partiella studier där åtgärderna för effektivisering antas ske utan något sammanhang med de förändringar som normalt görs vid underhåll och renoveringar. Ofta testar man några modellåtgärder (isolering, fläktbyten, fönsterbyten och dylikt) utan hänsyn till om dessa är avsedda för den aktuella byggnaden eller inte. Ibland hävdas olönsamhet utan jämförelse med relevant alternativ där man har att välja mellan att vidmakthålla byggnadens funktion eller att låta den förfalla. Effektivisering är inte (tekniskt) svårt - men (utförandet) är komplicerat! Energikartläggning HSB tillstyrker förslaget att införa en ny lag om energikartläggning i stora företag. HSB RIKSFÖRBUND Box: Box 8310, Stockholm Besök: Fleminggatan 41 Tel: hsb.se

2 2 (7) Kravet finns om företaget inte har ett energiledningssystem vilket man kan utgå ifrån att företag i den föreslagna storleken bör ha. Är det så att företagen äger fastigheter skall dessa naturligtvis vara energideklarerade och då ingå som en del i hela energikarläggningen. Energikartläggningen ser även på energianvändningen i förvaltning m.m. och är ett större åtagande än energideklarationer. Man kan se energikartläggningen som en belastning men fördelen är att den görs av en utomstående person som också med hjälp av den erfarenhet från andra företag ger möjlighet till brett erfarenhetsutbyte som man inte uppnår om man gör det med egen personal. IMD HSB föreslår att 4 första stycket i den nya lagen om energimätning i byggnader tillförs en bestämmelse med innebörden att kravet på mätning förutsätter att installation av ett system för individuell mätning och debitering är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till andra möjliga energibesparingsåtgärder. Målet måste vara viktigare än vilka åtgärder som skall genomföras. Det är bra att Boverket har getts i uppdrag att utreda för vilken typ av byggnader det kan anses vara tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mätning av värme, kyla och tappvarmvatten. Det är mycket viktigt att detta underlag blir tydligt och inte kan misstolkas. Eftersom priserna på fjärrvärme och elnätskostnaden varierar otroligt mycket om man jämför olika kommuner så är det önskvärt att Boverket tar fram en sammanställning där det anges i vilka kommuner det är det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga andra energibesparingar om IMD skall införasas. Swedac bör ges i uppdrag att ta fram föreskrifter om mätare, utrustning och system som används för fördelning och debitering av energi inom en byggnad. IMD värme Syftet med IMD är att spara energi men resultatet riskerar att bli det omvända. En förutsättning för att IMD av värme ska leda till energibesparingar är att lägenhetsinnehavarna föredrar lägre temperatur i lägenheten om det leder till sänkt hyra/månadskostnad. Om lägenhetsinnehavarna inte tycker så faller hela idén. Erfarenheter från erfarenheten från HSB:s energiexperter är att mätning av Värme i äldre flerfamiljshus är oekonomiskt och ger mer problem än nytta. Detta har även SABO:s medlemsföretag som infört IMD av värme visat att många hyresgäster snarare vill ha högre inomhustemperatur än 21 grader om man kan välja och att man också är bredd att betala för det. Det talar för att IMD av värme snarare kommer att öka energianvändningen än minska den. Husets energianvändning för värme är kopplat till inomhustemperaturen. Är den 21 grader och man inför någon form av energimätning och temperaturen inne även efter detta är 21 grader minskas inte husets energianvändning alls. För att minska energianvändningen för värme så kan man göra två saker. Det ena är att förbättra klimatskalet eller sänka temperaturen inne. För att minska värmeenergin för uppvärmning med 20 procent måste temperaturen inne sänkas till drygt 17 grader. En tilläggsisolering av vinden kan ge upp till 10 procent besparing på värmeenergin beroende på husets utformning. Den investeringen kostar ca kr per lägenhet. I några länder i Europa som har system för IMD av värme (radiatormätare) har man kompletterat dessa med olika korrigeringsfaktorer för att utjämna skillnader mellan lägenheterna. Byggnadstekniken och den i Sverige förhållandevis stora variationen av dygnsmedeltemperatur och bättre isolerade hus försämrar dock möjligheterna att korrigera även

3 3 (7) objektiva skillnader. Hos bostadsrättsföreningar i HSB mäts den köpta energin med energimätare från bland annat fjärrvärmeleverantören. Kostnaden fördelas sedan enligt fastställda fördelningstal som baserar sig på lägenhetens läge och storlek. Detta innebär att vi i dag redan indirekt uppfyller kravet individuell mätning och debitering av värmen om precisionen inte är högre än det som erhålls med radiatormätare. Detta fungerar bra eftersom värmen styrs centralt. Nu pågår flera projekt inom HSB där vi tillsammans med fjärrvärmeleverantörerna öppnar upp styrsystemet för husets värmereglering så att fjärrvärmeleverantören utnyttjar dynamisk värmereglering. Detta innebär att man kan värma på husen lite extra innan det kommer att bli en kall dag. När köldknäppen sätter in har redan så mycket värme lagrats upp i husen och behovet av toppeffekten minskar. Fjärrvärmeleverantören behöver inte spetsa med fossila bränslen. Detta gör att miljöbelastningen minskar ytterligare från fjärrvärmen och gör den ännu grönare. Temperaturvariationerna hos lägenhetsinnehavaren är ytterst små men ger stora miljövinster vilket är till gagn för oss alla. Detta försvåras om alla skall själv kunna reglera sin värme. IMD Värme Nybyggnad Vid nybyggnad och renovering måste det vara godkänt att göra andra åtgärder än att montera in IMD värme om dessa åtgärder uppnår mer än 20 procent minskning av energin för värmen. Att man väljer åtgärder som har längre livslängd bör väl också vägas in. Detta bör även gälla vid renovering. Alla åtgärder och dess energiprestanda skall kunna verifieras. Detta sker genom energideklarationen. Om man bygger ett bättre hus som under minst 100 år ligger lågt i energianvändning i stället för att montera in något som kräver underhåll och inte kan garantera en minskning av energianvändningen. Bygger vi ett nytt hus i Mälardalen så skall energianvändningen vara under 90 kwh/m2 Atemp per år. Bland annat HSB har satt upp ett eget mål om att allt nytt som byggs skall uppfylla miljöcertifiering silver. Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som baseras på svenska byggoch myndighetsregler samt svensk byggpraxis. Det är förhållandevis enkelt och kostnadseffektivt men ändå verkningsfullt för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Läs mer på länken Detta innebär att energianvändningen skall vara 25 procent lägre än gällande byggnorm. Så i stället för 90 kwh/m2 Atemp så skall energianvändningen vara 67,5 kwh/m2 Atemp. Det som man kan se är att värmen sjunker med 22,5 kwh/m2 eller 40 procent. Fördelning av energi BBR nivå 90 kwh/m2 Miljöbyggnad Silver Driftel (belysning m.m.) 10 kwh/m2 10 kwh/m2 Varmvatten 25 kwh/m2 25 kwh/m2 Värme 55 kwh/m2 32,5 kwh/m2 Summa 90 kwh/m2 67,5 kwh/m2 Citat som är hämtat från detta dokument Låt oss gemensamt arbeta för en politik som både leder till bättre miljö och bättre förutsättningar för att bygga billigare bostäder. På detta sätt kan vi få fart på bostadsbyggandet och minska bostadsbristen samtidigt som miljöambitionerna är fortsatt höga

4 4 (7) IMD värme i nya byggnader Mot bakgrund av att energikraven i nyproduktionen troligen skärpas kommer energianvändningen för värme bli så låg att det inte är rimligt att ställa krav på system för individuell mätning och debitering eftersom det inte är ekonomiskt motiverat och proportionerligt i förhållande till andra möjliga energibesparingsåtgärder. Målet är viktigare än vilka åtgärder som skall genomföras. IMD värme i hus som renoveras Sker åtgärder på värmesystem eller åtgärder som påverkar värmesystemet (fönsterbyten och tilläggsisolering bland annat) så minskar behovet av värme. Om energianvändningen efter åtgärd hamnar under en viss nivå bör även kravet på IMD värme utgå enligt samma principer som vid nybyggnad. Boverket kan utreda på vilken nivå kravet skall ligga. Målet är viktigare än vilka åtgärder som skall genomföras. IMD värme i Befintliga hus som inte renoveras Syftet med IMD är att spara energi men resultatet riskerar att bli det omvända. En förutsättning för att IMD av värme ska leda till energibesparingar är att de boende föredrar lägre temperatur i lägenheten om det leder till sänkt månadsavgift. Om de boende inte tycker detta så faller hela idén. Erfarenheter från SABO:s medlemsföretag som infört IMD av värme visar att många hyresgäster snarare vill ha högre inomhustemperatur än grader om man kan välja och att man också är bredd att betala för det. Det talar för att IMD av värme snarare kommer att öka energianvändningen än minska den. Fokusera på hus med hög användning av energi till uppvärmningen. Boverket kan utreda på vilken nivå kravet skall ligga och som bas kan information hämtas ifrån gjorda energideklarationer. IMD varmvatten i befintliga hus som inte renoveras Här bör man stödja sig i att utnyttja Miljöbalkens 2:a kapitel och 5. Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas Koppla detta till energideklarationen och sätt en nivå på användning av energi för varmvatten. Ett exempel kan vara att om energianvändningen för tappvarmvatten överstiger 25 kwh/m2 (Atemp) skall åtgärder göras för att minska detta. Det kan vara åtgärder som avloppsvärmeväxlare, snålspolade armaturer, snålspolande perlatorer, IMD (individuell mätning och debitering), CMD (central mätning och debitering), varmvattenproduktion genom återvinning, information till de boende eller andra åtgärder/installationer som leder till detta. Detta stimulerar och gynnar kompetens, innovativa lösningar i stället för att bara montera utrustning som inte ger en garanterad besparing. Att uppnå ett verkligt resultat efter tydliga mål är lösningen istället för att låsa sig vid en teknisk lösning som inte i alla lägen ens minskar energianvändningen. I regioner med ingen eller negativ tillväxt är det svårt att finansiera någon form av energieffektivisering eftersom man får inte fram kapital. Risken finns att bostadsrättsföreningar tvingas i konkurs bara för att uppfylla lagen. Om nu det blir ett lagkrav kan man kanske lösa det så att de företag som erbjuder IMD installerar detta och står för finansieringen. Fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen betalar av utrustningen i den takt man spar. Modellen kallas i England för Pay as you save och då blir bara utrustningen installerad där det är lönsamt. Tryggt och säkert sett ur fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen synvinkel. Detta gör att det bara sätts in IMD där det är lönsamt. Visst kan man låta Boverket utreda för vilken typ av byggnader det kan anses vara tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system

5 5 (7) för individuell mätning av tappvarmvatten. Men detta har tidigare utretts åtskilliga gånger. Bifogar en länk till en utredning som är gjord av HSBs energichef 2005 och belyser problematiken och möjligheterna med IMD i olika applikationer. Klart läsvärd och fortfarande aktuell i stora delar. _och_varmvatten_i_lagenheter.pdf Det direktivet anger att Enligt artikel 9.1 ska medlemsstaterna se till att slutanvändare av el, naturgas, fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid Individuell mätning av varmvatten görs genom att mäta mängden tappvarmvatten (m3) som levereras till en lägenhet under en period. Mätarna sätts i anslutningen till de tappställen för varmvatten som finns i bostaden. Antalet mätare som behöver installeras varierar beroende på strukturen av fastighetens vattensystem och VVC (varmvattencirkulationen). Debitering av varmvatten bygger nästan uteslutande på ett fast pris per m3 varmvatten. I sällsynta fall mäts även temperaturen på varmvattnet. Genom att även mäta temperaturen undviks det rättviseproblem som uppstår när hyresgäster har olika avstånd från VVC till tappvarmvattenkranen, eftersom längre avstånd gör att vattentemperaturen sjunker. HSB har nu initierat och driver ett projekt i BeBo (Beställargruppen för bostäder) som handlar om energiåtervinning ur spillvatten. Se även länk Där har vi studerat temperaturen på inkommande kallvatten. I Stockholm där gjordes studien i ett bestånd på m2 lägenhetsyta. Där visar det sig att temperaturen på inkommande kallvatten varierar mellan 4-15 o C. Man måste dessutom ta hänsyn till att temperaturen på varmvattnet skiljer i fastigheten beroende på avstånd till undercentralen. Varmvattentemperaturen får max vara 60 o C vid tappstället och minimum 50 o C i någon del av systemet. Tar man detta som utgångsläge i en beräkning av hur mycket energi som åtgår att värma kallt vatten till varmvatten är det mellan 40,6 till 65 kwh. Det ger i snitt 52,8 kwh per m 3 och beräkningen tar inte hänsyn till volymutvidgningen. Om man utgår ifrån snittet är variationen +/-23 procent. Detta ger stora mätfel om man bara fakturerar efter en fastställd volymfaktor. I direktivet anges att det skall visa slutanvändarens faktiska energianvändning. För att tillmötesgå direktivets krav måste energimätare användas men dessa har ett högre pris. Om man jämför med gasspiskunder som i dag i Stockholm betalar ett enhetspris på 3200 kr per lägenhet (3 rok) så slipper man här att montera in gasmätare eftersom det inte är lönsamt. En sådan installation kostar ca 8000 kr. Då erhåller vi en faktor på 2,5 i förhållandet mellan installation och årskostnad. Görs samma jämförelse men med varmvatten så ser kalkylen ut så här. Varmvatten 0,7 m 3 per m 2 och lägenheten är på 67 m 2 och ett fjärrvärmepris som är baserat på Fortums olika säsongspriser och hänsyn är tagen till variationer på inkommande kallvattnets temperatur. En installerad energimätare på varmvattnet kostar ca 5000 inkl moms och montage. Faktorn blir då för varmvatten 3,02. Det vill säga högre än spisgas som redan anses olönsamt att montera in mätutrustning. HSB anser att Swedacs uppdrag bör utvidgas till att ta fram föreskrifter inte endast för mätare, utan för hela systemet för individuell mätning och debitering, på liknande sätt som i förordningen om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Det är angeläget eftersom

6 6 (7) mätaren endast är en del av ett system, vilket som helhet måste fungera på ett bra sätt. Det är bra att Boverket har getts i uppdrag att utreda för vilken typ av byggnader det kan anses vara tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mätning av tappvarmvatten. Vid nybyggnad och renovering måste det vara godkänt att göra andra åtgärder än att montera in IMD i någon form om dessa åtgärder uppnår minskning av energin för nyttigheterna. Att man väljer åtgärder som har längre livslängd bör väl också vägas in. Detta bör även gälla vid renovering. Alla åtgärder och deras energiprestanda skall kunna verifieras. Detta sker genom energideklarationen. IMD El vid nybyggnad, ombyggnad och befintlig bebyggelse I dag har de allra flesta elkonsumenter egna elabonnemang och därmed mätning och debitering av elanvändningen. Det förekommer även att elkonsumenter får sin elförsörjning via kollektiva elabonnemang. Ett ytterst begränsat segment betalar inte direkt för elen utan den ingår i hyran. I HSB byggmallar används alternativet med elmätare från elnätsägaren och fördelningsmätning efter mätt elanvändning på en huvudmätare som är tillhandahållen av elnätsägaren. Där vi installerar fördelningsmätning i dag så är det en relativt enkel utökning av övriga installationer och kräver inte komplicerade datasystem. Det sker också alltid debitering av den uppmätta elanvändningen. Debiteringen sker oftast månadsvis. Det är viktigt att all el mäts och debiteras men det bör inte finnas något krav på att mätningen bara får göras av elnätsföretaget. Här bör dessutom införas ett krav på att all elanvändning på lägenhetsnivå skall mätas och debiteras. Det vill säga att ingen längre får ha kollektiv el efter till exempel år Befintliga mätarkrav bör även gälla fördelningsmätning. På annan plats i promemorian föreslås att inriktningen ska vara att smarta mätare förses med ett öppet gränssnitt för energi- och systemtjänster. Denna inriktning bör gälla alla mätare för att undvika att fastighetsägare hamnar i dyra tekniska inlåsningar. Detta är särskilt angeläget eftersom, om det företag som tillhandahållit mätarna går i konkurs, fastighetsägaren annars inte kan få den hjälp som behövs med mätare och system. Det är också angeläget att det finns en övergångsperiod under vilken befintlig mätare kan behållas. Det är troligt att ett icke obetydligt antal av de mätare som redan installerats inte kommer att motsvara nu gällande krav på elmätare för debitering. Förbättra bostäder och miljö med regionala utvecklingsfonden Många flerfamiljsbostäder behöver renoveras och energieffektiviseras. Men hur detta ska finansieras är oklart. Fastighetsägaren har givetvis ansvar för underhållet men nu handlar det om dyra, omfattande ombyggnationer som riskerar att läggas på is eftersom de inte är företagsekonomiskt lönsamma och svårt med finansieringen. Därför är det glädjande att regeringen öppnat för att den regionala utvecklingsfonden ska kunna gå till detta. Regeringen har beslutat att minst 13 procent av de EU-pengar som de svenska regionala programmen förfogar över, ska gå till energieffektiviseringar och att det inom ramen för detta även finns möjlighet att stödja bostadssektorn. Det slutliga beslutet ligger hos länsstyrelsen. Därför vill vi, företrädare för bostads- och byggbranschen, uppmana er som där arbetar med dessa frågor att fatta kloka beslut så att regionalfonden år används på bästa sätt för de boende. Vi

7 7 (7) anser att pengarna gör störst nytta om de går till: Demonstrationsprojekt med ny teknik inklusive kommunikation och spridning av projektet. Ett sådant stöd gör det möjligt att utveckla befintlig teknik i praktiken. Ett antal demonstrationsprojekt ger en hävstångseffekt som många bostadsföretag och bostadsrättsföreningar kan dra nytta av i samband med renoveringar. Finansiering av energiåtgärder som är samhällsekonomiskt motiverade, men inte är ekonomiskt försvarbara ur företags- eller bostadsrättsföreningsperspektiv. Det skulle leda till att åtgärder som annars inte skulle komma till stånd, blir genomförda. Dessa satsningar skulle inte bara förbättra våra bostäder och vår miljö det skulle även skapa jobb. Frankrike är ett inspirerande exempel på detta. Där har över bostäder renoverats med pengar från fonden, vilket skapat cirka jobb. Det handlar mest om lokala jobb i små och medelstora företag, något vi så väl behöver i denna del av landet. Nu är alltså möjligheterna goda för att minska energianvändningen i våra bostäder samtidigt som standarden höjs i våra mest utsatta områden och arbetstillfällen skapas. Nu är tiden kommen för att fatta kloka beslut om hur regionalfonderna ska användas på bästa sätt. Med vänlig hälsning HSB Riksförbund Pernilla Bonde, VD