Boverkets BBR-dagar

Transkript

1 Boverkets BBR-dagar Vägen till tillämpningen av BBR Nya brandskyddsregler Lunch Skärpta energikrav Ändringsregler Kaffe Här hittar du de nya reglerna Vad händer framöver 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd 6 Hygien, hälsa och miljö 7 Bullerskydd 8 Säkerhet vid användning 9 Energihushållning Regler för nya byggnader Regler för ändring 1

2 Revideringsprocessen Avsnitt 5 Brandskydd 2011 Ny BBR till följd av nya PBL 2008 Avsnitt 3 Tillgänglighet och bostadsutformning Avsnitt 8 Säkerhet vid användning 2009 Avsnitt 9 Energihushållning Avsnitt 1 och 2 Allmänna regler Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö, särskilt fukt Avsnitt 7 Bullerskydd Avsnitt 9 Energihushållning Avsnitt 9 Energihushållning Ändringsregler Vägen till tillämpningen av BBR 2

3 Riksdag (PBL) Myndighet (BBR) Bemyndigande Bemyndigande Regering (PBF) Allmänna råd Idé: Otto Ryding Ny plan- och bygglagstiftning den 2 maj 2011 Gamla lagstiftningen Nya lagstiftningen PBL (SFS 1987:10) BVL (SFS 1994:847) PBF (SFS 1987:383) BVF (SFS 1994:1215) OVK (SFS 1991:1273) FKH (SFS 1999:371) Boverkets föreskrifter, t.ex. Boverkets byggregler (BFS 1993:57), BBR Boverkets allmänna råd, t.ex. Boken om lov tillsyn och kontroll. PBL (SFS 2010:900) PBF (SFS 2011:338) Boverkets föreskrifter, t.ex. Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR Boverkets allmänna råd ska finnas i BFS-serien, t.ex. Allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BFS 2011:27) BBRAD Nya PBL regler om byggande Definitioner m.m. kapitel 1 Krav på byggnadsverk m.m. kapitel 8 Bygglov m.m. kapitel 9 Genomförandet kapitel 10 3

4 Definitioner kapitel 1 PBL Byggnadsverk: byggnad eller annan anläggning. Byggnad: varaktig konstruktion, med tak eller tak och vägg, varaktigt placerad på/ under mark eller i vatten. Människor kan uppehålla sig i den. Annan anläggning: inte definierat, men torde avse de flesta andra konstruktioner, dock inte skyltar och ljusanordningar. Definitioner kapitel 1 PBL Nybyggnad: uppförande av ny byggnad eller flyttning av tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Ändring: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Ombyggnad: ändring av byggnad där hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Hierarki för definitioner i byggreglerna Plan- och bygglagen, PBL Plan- och byggförordningen, PBF Boverkets byggregler, BBR Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 4

5 Krav på byggnadsverk kapitel 8 PBL Utformningskrav Byggnader ska 1. vara lämpliga för sitt ändamål 2. ha god färg-, form och materialverkan 3. vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (8 kap. 1 PBL). Krav på byggnadsverk kapitel 8 PBL Tekniska egenskapskrav Byggnadsverk ska ha 1. bärförmåga, stadga och beständighet 2. säkerhet i händelse av brand 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön 4. säkerhet vid användning 5. skydd mot buller 6. energihushållning och värmeisolering 7. lämplighet för det avsedda ändamålet 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9. hushållning med vatten och avfall (8 kap. 4 PBL). Krav på byggnadsverk kapitel 8 PBL När gäller kraven Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska vara uppfyllda vid nybyggnad hela ombyggnad hela eller avgränsad del annan ändring den ändrade delen. 5

6 Bygglov och anmälan kapitel 9 PBL Krav på bygglov för: Byggnader regleras i lagen och motsvarar i stort tidigare regler. Om bygglov inte krävs kan åtgärden vara anmälningspliktig Som tidigare gäller detta exempelvis ändringar i bärande delar, installation och väsentlig ändring av eldstäder, rökkanaler eller ventilationsanläggningar med mera. En nyhet är ändringar som väsentligt påverkar brandskyddet, exempelvis genomföringar i brandcellsgräns. Bygglov kapitel 9 PBL Nyheter Ansökan ska innehålla förslag på kontrollansvarig. Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked inom tio veckor, får förlängas ytterligare tio veckor (dock ingen sanktion). Krav på viss samordning med handläggning av ärenden enligt miljöbalken. Genomförandet kapitel 10 PBL Byggherren har ansvaret Bild: Boverket 6

7 Genomförandet kapitel 10 PBL Tekniskt samråd Kontrollplan Byggnadsnämndensarbetsplatsbesök Slutsamråd Startbesked Slutbesked Genomförandet kapitel 10 PBL Kontrollplanen reglerar kontroller, anmälningar, arbetsplatsbesök med mera ska vara anpassad till det enskilda fallet och ska säkerställa de tekniska egenskapskraven och varsamhetskraven. Bild: Boverket Genomförandet kapitel 10 PBL Kontrollerna utförs 1. Inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll. 2. Om byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig kan byggnadsnämnden kräva intyg från besiktningar eller kontroller av sakkunniga, som i så fall måste vara certifierade enligt Boverkets regler. 7

8 Genomförandet kapitel 10 PBL Kontrollansvarig (KA) ska biträda byggherren med kontrollplanen, närvara vid möten m.m. samt notera iakttagelser och avge utlåtande som underlag för slutbesked vara certifierad enligt Boverkets regler ha en självständig ställning. Undantag finns från kravet på KA. BBR Nya regler Den 2 maj 2011 anpassades Boverkets byggregler, BBR (ny grundförfattning), till nya PBL Nya regler införs nu om: brandskydd energihushållning ändring av byggnader. BBR Ikraftträdande- och övergångsregler De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2012 En övergångstid gäller fram till den 1 januari 2013 För ändring tillämpas reglerna först från den 1 januari Reglerna är inte bindande 2012 men byggherren kan välja att använda dem som vägledning. 8

9 Sammanfattning Vägen till tillämpningen av BBR Ny PBL Ändrad BBR 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd 6 Hygien, hälsa och miljö 7 Bullerskydd 8 Säkerhet vid användning 9 Energihushållning Regler för nya byggnader Regler för ändring Nya brandskyddsregler Största förändringarna på 20 år! 9

10 Innehåll Del 1 Nya BBR avsnitt 5 Ramverk och principer Del 2 Nya BBR avsnitt 5 Innehåll Del 1 - Nya BBR avsnitt 5 Ramverk och principer Projektet verifierbara funktionskrav Juridiska förutsättningar Definitioner Funktionskrav Förenklad och analytisk dimensionering Byggprodukter Dokumentation och kontroll Projektet verifierbara funktionskrav Avsnitt 5 brandskydd sist ut i BBR att revideras till verifierbara funktionskrav 2004 Projektet verifierbara funktionskrav i BBR startar 2006 Arbetet påbörjas för brand 2010 Remiss juni-september 2011 EU-anmälan 2012 Ikraftträdande 1 januari ett års övergångstid 10

11 Projektet verifierbara funktionskrav Brandskydd Målet med projektet har varit att uppnå: Ett tydligare regelverk Föreskrifter som måste följas Fortsatt flexibilitet Bra, hållbart brandskydd till en rimlig kostnad Juridiska förutsättningar Byggnadstekniskt brandskydd Inga organisatoriska krav men reglerna förhåller sig till vad som finns Fokus på personskydd men ett visst egendomsoch miljöskydd följer med Bild: Michael Strömgren Juridiska förutsättningar Föreskrift Vad ska uppfyllas Allmänna råd Hur kan föreskrifterna uppfyllas Nivåsättande Konsekvensutredningen Varför Ca 150 sidor Remissvarssammanställning Kommentarer till inkomna synpunkter 11

12 Definitioner Förenklad dimensionering, FD FD innebär att föreskrifterna uppfylls genom de lösningar och metoder som anges i de allmänna råden i BBR Analytisk dimensionering, AD AD innebär att en eller flera av föreskrifterna uppfylls på annat sätt än genom FD Definitioner Förenklad dimensionering Analytisk dimensionering Funktionskrav och dimensionering Funktionskrav i föreskrift beskriver vad kraven på byggnaden är Dessa ska alltid uppfyllas Verifierbarhet ges i allmänna råd och beskriver hur egenskapskrav uppfylls Tillhörande råd benämns FD Avvikelser från FD verifieras genom AD 5:61 Allmänt Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. Allmänt råd Tillfredställande skydd erhålls om byggnader uppförs med ett avstånd som överstiger 8 m. / / Vid avvikelser från allmänt råd tillämpas analytisk dimensionering. Metoder och kriterier ges i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering. Genom beräkningar mot dimensioneringskriteriet 15kW/m 2 kan man t.ex. visa att ett mindre avstånd än 8 m är godtagbart. 12

13 Funktionskrav och verifierbarhet Exempel 1, bostäder: 5:353 Verksamhetsklass 3 Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. / / Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av brandvarnare. / / Exempel 2, särskilda boenden: 5:356 Verksamhetsklass 5B Utrymmen i verksamhetsklass 5B ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. / / Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av utrymningslarm som kan aktiveras manuellt och med automatiskt brandlarm. Förenklad dimensionering De allmänna råden i BBR 5:2-5:7 ger godtagbara lösningar Äldre bestämmelser och praxis är (fortfarande) inte godkända av Boverket Lösningar som avviker från FD ska verifieras med analytisk dimensionering, t.ex. 33 meter istället 30 m gångavstånd Även förenklad dimensionering ska verifieras Förenklad dimensionering Precisa krav 30 m gångavstånd Tabeller med krav Värdesiffror, t.ex. krav på 2,00 m fri höjd innebär att 1,995 är ok Krav genom hänvisning Klasser för brandegenskaper Provningsförfarande Beräkningsmetoder Produktstandarder Generella krav Vid utformningen bör risken för att brand- och brandgaser sprids genom luftbehandlingsinstallationerna beaktas. Om kåpa som täcker vred används bör kåpan utformas så att den lätt kan forceras med en hand. Ett visst bedömningsutrymme finns även i FD! 13

14 Analytisk dimensionering Separat allmänt råd om AD, BBRAD Lösningar som avviker från FD Verifiering genom beräkning, provning, objektsspecifika försök eller kombinationer av dessa I vissa fall kan verifiering göras med kvalitativ bedömning som kan innehålla logiska resonemang, beprövad erfarenhet m.m. Högre krav på verifiering och dokumentation Verifieringsbehov måste identifieras! Analytisk dimensionering Innehåll Principer och metoder ges i BBR 5:1 samt AD avsnitt 1-2 Verifieringsmetoder ges för: AD avsnitt 3: utrymning AD avsnitt 4: brand- & brandgasspridning inom byggnad AD avsnitt 5: brandspridning mellan byggnader AD kan dock användas även för andra situationer! Dokumentation och kontroll ges i AD avsnitt 6 Analytisk dimensionering Dimensioneringsprocessen Verifieringsbehov måste identifieras matris för att visa avvikelser Tre verifieringsmetoder kvalitativ bedömning (vid mindre avsteg) scenarioanalys kvantitativ riskanalys Hantering av osäkerhet Känslighetsanalys Särskild värdering av robusthet 14

15 Analytisk dimensionering Tillfredställande brandskydd Funktionskrav i föreskrifterna i BBR ska alltid uppfyllas Jämförande analys Brandsäkerheten jämförs mot en referensbyggnad enligt FD Referensbyggnaden ska vara av motsvarande typ, t.ex. avseende våningsantal, byggnadsklass, m.m. Dimensioneringskriterier Utrymning gräns för kritiska förhållanden för utrymmande Ventilation gräns på mängd brandgas som får spridas Isolering av avskiljande konstruktion temperaturkriterium Mellan byggnader - strålningsnivå Analytisk dimensionering Byggnader i byggnadsklass Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov, t.ex. 17+ våningar Förenklad dimensionering ej tillämpligt Funktionskraven i BBR utgångspunkt för säkerhetsnivå Särskild hänsyn till om utvändig släckinsats inte kan genomföras, om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad, om den befarade konsekvensen är mycket stor, om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter. Analytisk dimensionering Exempel Byggnader med brandcell i minst tre våningsplan Stora avvikelser från FD Scenarioanalys kan tillämpas Riskidentifiering Tre brandscenarier Dimensionerande värden Storlek på branden Hastighet på utrymmande, m.m. Rökfyllnad och utrymningsberäkning Kritiska förhållanden uppstår inte? Känslighetsanalys visar att analysen är acceptabel? 15

16 Byggprodukter Riktlinjer för typgodkännande dras tillbaka Krav på byggnaden och ingående produkter framgår i BBR Klasser och provning EU-harmoniseras Verifiering av produkters egenskaper CE-märkning Typgodkännande (ej om harmoniserad standard finns) Annan produktcertifiering Byggproduktförordningen (CPR) innebär obligatorisk CE-märkning inom det harmoniserade området 1 juli 2013 Exempel brandgasventilation Harmoniserade standarder finns, SS-EN serien Typgodkännande gäller inte Bestyrkande med CE-märkning Nationella tillämpningsstandarder på gång Byggherren måste identifiera kravnivå/egenskaper för avsedd användning, exv: Snölast Tillförlitlighet Bild: Michael Strömgren Brandskyddsdokumentation Generellt Beskrivning av den färdiga byggnadens brandskydd, dvs. relationshandlingen Förutsättning som innebär begränsningar för hur byggnaden används Planer för drift och underhåll Krav på innehåll framgår i BBR 5:12 och AD 6.1 Analytisk dimensionering Avvikelser från förenklad dimensionering Genomförd riskidentifiering Dimensionerande förutsättningar Beskrivning och motivering av metoder och modeller Redovisning av beräkningar 16

17 Kontroll Förenklad dimensionering Kontrollera att inte avvikelser från FD görs Analytisk dimensionering Kontrollera att avvikelser verifieras Kontrollera dimensionsförutsättningar Utför dimensioneringskontroll om beräkningar används för scenarioanalys eller kvantitativ riskanalys Dimensioneringskontroll avser kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. Dimensioneringskontroll bör utföras av en person som inte tidigare har varit delaktig i projektet. Del 2 Innehållet i BBR avsnitt 5 Del 2 Innehållet i BBR avsnitt 5 Struktur och innehåll Definition av plan Verksamhetsklasser Byggnadsklasser Kravförändringar Kravhöjningar Kravlättnader Räddningstjänstens roll Frångänglighet Sammanfattning brandskydd 17

18 Brandskydd Avsnitt 5 5:1 Allmänna förutsättningar 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand 5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader 5:7 Möjlighet till räddningsinsatser 5:8 Krav på brandskydd vid ändring av byggnader Struktur och innehåll Avsnitt 5:1, exempel Allmänna förutsättningar Förutsätter att brand kan uppkomma Robusthet Ingången till Förenklad dimensionering Analytisk dimensionering Räddningstjänstens roll Brandskyddsdokumentation Bild: Michael Strömgren Struktur och innehåll Avsnitt 5:1, tekniska byten med sprinkler 2 st inom ramen för förenklad dimensionering För Vk5B och Vk5C, 1 tekniskt byte Fler än två byten eller Andra tekniska byten än de angivna i BBR Analytisk dimensionering Analys av robustheten Exempel på tekniska byten, FD Gångavstånd kan ökas med 1/3 Halva brandtekniska klassen för dörrar Alternativ till utrymningsplats Bild: Michael Strömgren 18

19 Struktur och innehåll Avsnitt 5:2 5.2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5.21 Verksamhetsklasser Verksamhetsklass 1 industri, kontor m.m Verksamhetsklass 2 Samlingslokaler m.m Verksamhetsklass 3 Bostäder Verksamhetsklass 4 Hotell m.m Verksamhetsklass 5 Vårdmiljöer m.m Verksamhetsklass Byggnadsklasser 5.23 Byggnadsdelar, klasser och definitioner Klassbeteckningar Dörrar Avskiljande konstruktion Brandbelastning 5.24 Allmänna byggnadstekniska begrepp Luftsluss och brandsluss Brandcell Brandsektion Brandvägg Trapphus Tr Trapphus Tr Utrymningsväg och säker plats Utrymningsplats Avskilt pannrum 5.25 Brandtekniska installationer Larmsystem Automatiskt brandlarm Utrymningslarm Brandvarnare Automatiskt släcksystem Automatisk vattensprinkleranläggning Boendesprinkler Brandgasventilation Dörrstängare Ventilationstekniskt brandskydd Spjäll Fläktar i drift vid brand Trycksättning av utrymme Struktur och innehåll Avsnitt 5:3 5.3 Möjlighet till utrymning vid brand 5.31 Allmänt 5.32 Tillgång till utrymningsväg Allmänt En enda utrymningsväg Utrymning genom fönster 5.33 Utformning och framkomlighet Gångavstånd till utrymningsväg Gångavstånd inom utrymningsväg Dimensionerande personantal Utformning av utrymningsvägar Dörrar Utrymningsplats Hiss 5.34 Brandtekniska installationer Vägledande markeringar Allmänbelysning Nödbelysning 5.35 Särskilda krav på de olika verksamhetsklasserna Verksamhetsklass 2A Verksamhetsklass 2B och 2C Verksamhetsklass Verksamhetsklass Verksamhetsklass 5A Verksamhetsklass 5B Verksamhetsklass 5C Avskilda mötesrum m.m. Struktur och innehåll Avsnitt 5:2, exempel Verksamhetsklasser Byggnadsklasser Klasser och definitioner A2-s1,d0 Byggnadstekniska begrepp Brandcell Trapphus Tr1/Tr2 Utrymningsplats Brandtekniska installationer Automatiskt släcksystem Larmsystem Avsnitt 5:3-5:7, exempel Kraven på byggnaderna När sprinkler ska finnas Ytskiktsklasser i utrymningsvägar Särskilda krav för de olika verksamhetsklasserna 5:3 och 5:5 Krav på utrymningslarm i Vk2B och Vk2C 19

20 Struktur och innehåll BBR avsnitt 5:2 BBR avsnitt 5:3 5:2513 Brandvarnare Brandvarnare ska installeras när dessa är en förutsättning för brandskyddets utformning. Brandvarnare ska utformas och placeras så att de, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera och varna vid brand. Brandvarnare ska dessutom utformas med tillräckligt snabb aktiveringstid så att de varnar tidigt. Brandvarnare ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. 5:353 Verksamhetsklass 3 Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. / / Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av brandvarnare. / / Struktur och innehåll Avsnitt 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Utvecklat de allmänna råden Boverksrapporten Utrymningsdimensionering Tabeller och figurer Maximalt gångavstånd till närmsta utrymningsväg Beräkning av gångavstånd till närmsta utrymningsväg Dimensionerande persontäthet Placering av vägledande markeringar Bild: Michael Strömgren Struktur och innehåll Avsnitt 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Renodlat funktionskraven Utvecklat hänvisningarna till standarder T.ex. materialkvaliteter Nödvändiga egenskaper inte förbrukas eller försämras Byggnadsdel och fasta installationer Avser temperaturpåverkan Bild: Michael Strömgren 20

21 Struktur och innehåll Avsnitt 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Slagit ihop avsnitt 5:5 och 5:6 Brandceller Får ersättas av brandtekniska installationer Krav på brandcell i föreskrift och därmed också öppning för annan lösning i föreskrift Genomföringar mm bör särskilt beaktas så att brandcellen upprätthåller sin avskiljande funktion Ytskikt Svårantändligt material klass E Mindre byggnadsdelar kan utformas i lägre brandteknisk klass, dock högst 20% Bild: Michael Strömgren Struktur och innehåll Avsnitt 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Byggnader förhåller sig till varandra Tomtgräns borta 8 meter eller mer uppfyller kravet För småhus och komplementbyggnader finns en tabell som nyanserar 8 meter Bild: Michael Strömgren Definition Plan Begreppet våning definieras i PBF I BBR har begreppet plan införts som omfattar Våningsplan vindsplan källarplan Definitionen för plan finns i BBR1:6 Våning utgör volymen Våningsplan utgör golvplanet i en våning 21

22 Verksamhetsklasser, Vk Utgår från fyra förutsättningar Lokalkännedom Om man kan utrymma på egen hand Vakenhet Förhöjd risk för uppkomst av brand eller mycket snabbt och omfattande brandförlopp Verksamhetsklasserna 1, 2A, 2B, 2C, 3, 4, 5A, 5B, 5C, 5D, 6 Bild: Michael Strömgren Verksamhetsklasser, Vk Vk Kontor, industri 2A Publika lokaler < 150 personer, vårdcentral 2B Samlingslokal > 150 personer, varuhus, biograf 2C Samlingslokal > 150 personer, nattklubb, pub 3 Bostäder, vanliga bostäder, seniorbostäder, trygghetsbostäder Exempel Vk1 Utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom ha förutsättningar för att sätta sig själv i säkerhet vara vakna Verksamhetsklasser, Vk Vk Tillfälligt boende, hotell, vandrarhem 5A Förskolor 5B Behovsprövade boenden, särskilda boenden 5C Sjukhus 5D Verksamheter där personer hålls inlåsta, fängelse 6 Lokaler med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand Exempel Vk4 Utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha förutsättningar för att sätta sig själv i säkerhet som inte kan förväntas ha god lokalkännedom vara vakna 22

23 Verksamhetsklasser, Vk BBR 18 BBR 19 5:3741 Brand- och utrymningslarm Bostäder ska förses med brandvarnare eller automatiskt aktiverat utrymningslarm. / / 5:353 Verksamhetsklass 3 Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. / / Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av brandvarnare. / / Byggnadsklasser, Br Ny byggnadsklass Br0 Br1-Br3 Ungefär som tidigare Småhus i tre våningsplan kan vara Br2 En byggnad är en byggnadsklass men kan innehålla flera Vk Bild: Michael Strömgren Kravhöjningar, exempel Sprinkler Konventionell sprinkler Vk5C Boendesprinkler Vk5B Automatiskt aktiverat utrymningslarm Vk2C Utrymningsplats Stigarledning Trycksatt > 40 meter Räddningshiss Byggnader > 10 våningar 23

24 Kravlättnader, exempel En enda utrymningsväg i markplan personer i Vk1 Vk3 och Vk4 Undantag talat meddelande Vk2B, < 300 personer samt biosalong och dyl. Dörrstängare, garage och bostad Friggebod 10 kvm 15 kvm Ingen brandskyddsdokumentation Egendomsskydd Utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverk begränsas Förbättring även för egendomsskydd Sektionering av stora byggnader Förtydligad nivå, tabell Förtydliganden för takfot Alternativet sprinkler i Br1 EI240 EI120 EI60 Tydligare krav på sektionering av vindar 400 kvm EI kvm EI60 Brandvarnare Brandvarnare Placering, generellt på varje plan i eller utanför varje rum för sovande direkt ovanför trappan Antal Vk3 som ovan Vk4 en i varje gästrum Bild: Michael Strömgren Vk5A täckningsyta på 60 kvm/brandvarnare Inget krav på nätanslutna brandvarnare Uppgifter om osäkerhet 24

25 Räddningstjänstens roll Oförändrad intention i LSO Utgångspunkt två oberoende utrymningsvägar, två trapphus Kan utgöra andra utrymningsvägen Fönsterutrymning från Vk1 och Vk3 Utgångspunkt i förmågan som finns för dagens byggnadsbestånd Om räddningstjänsten har förmågan Förmågan kan preciseras i handlingsprogrammen 10 min insatstid Högst 23 m för höjdfordon Bild: Michael Strömgren Räddningstjänstens roll Avsnitt 5:7 Möjlighet till räddningsinsats Räddningsmanskapets säkerhet ska beaktas Längd (50 m) på tillträdesvägarna preciseras i Vk5A-C Möjligt att utrymma över angränsande brandcell i båda riktningarna i Vk5C Stigarledning Trycksatt > 40 meter Räddningshiss För räddningstjänsten Underlätta insats i höga byggnader (> 10 våningar) Bild: Michael Strömgren Frångänglighet Ökad tillgänglighet ställer krav på frångängligheten Publika lokaler Tillgängliga utrymningsvägar, utrymningsplats eller sprinkler Optiska larm i hygienutrymmen Organisation Räddningshiss Arbetsmiljöverket ställer krav på utrymningsplats i vissa arbetslokaler Bild: Michael Strömgren 25

26 Ikraftträdande och övergångsregler januari övergångsregler januari Sida 76 Mer information Bakgrund och fördjupning Konsekvensutredningen Remissammanställningen Ca 2000 remissvar med kommentarer från Boverket Boverkets hemsida, Sammanfattning brandskydd Verifierbara funktionskrav Kravet i föreskrift som alltid ska uppfyllas Lösning och nivån på brandskyddet i allmänt råd (FD) Förenklad dimensionering Allmänna råden i BBR följs Analytisk dimensionering Ska tillämpas om FD inte följs Vissa byggnader kräver alltid analytisk dimensionering Verksamhetsklasser Byggnadsklasser Ändrade krav Sprinkler i vårdverksamhet Förenkling för friggebodar 26

27 Slutsats Tydligare regelverk Föreskrifter måste följas Fortsatt flexibilitet Bra, hållbart brandskydd till rimlig kostnad Lunch Boverkets BBR-dagar Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd 6 Hygien, hälsa och miljö 7 Bullerskydd 8 Säkerhet vid användning 9 Energihushållning Regler för nya byggnader Regler för ändring 27

28 Skärpta energikrav i BBR % energi och U-värde. Frivillig energiklassning. Energikrav i BBR 2006 kwh/m 2 och år BFS 2006:12 (BBR12) 2009 Skärpta krav vid elvärme BFS 2008:20 (BBR16) 2012 Skärpta krav för övriga uppvärmningsformer BFS 2011:26 (BBR19) BBR - Energihushållning Föreskrifter och allmänna råd till PBF 3 kap. 14 och 15 första stycket 14 Byggnader och deras installationer projekterade och utförda energi för uppvärmning, kylning och ventilation liten mängd tillfredställande värmekomfort 15 första stycket Byggnader som innehåller bostäder eller lokaler samt deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. 28

29 Funktionskrav systemgräns Målsättning Antal hus BBR-krav Energianvändning kwh/m 2 och år Energihushållning Avsnitt 9 9:1 Allmänt 9:2 Bostäder 9:3 Lokaler 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning 9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer 9:6 Effektiv elanvändning 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnad 29

30 Byggnadens specifika energianvändning kwh/m 2 år = Byggnadens energianvändning A temp m 2 Byggnadens energianvändning Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras inräknas även dess energianvändning Byggnadens fastighetsenergi Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. 30

31 Golvarean A temp Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 C, som begränsas av klimatskärmens insida. [ ] Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. BBR Energihushållning Byggnadens energianvändning Byggnadens specifika energianvändning 1) Transmissionsförluster, luftläckning, ventilationsförluster och dylikt. kwh/m 2 år = Byggnadens energianvändning = Byggnadens energiprestanda enligt lag om energideklarationer A temp Kravnivåer för energianvändning, eleffekt och värmeisolering BBR avsnitt 9:2 BBR avsnitt 9:3 Bostäder Lokaler -elvärme -elvärme - annat uppvärmningssätt - annat uppvärmningssätt - tre klimatzoner - tre klimatzoner 31

32 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme I II III Tabell 9:2 a Klimatzon I II III Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] U m [W/m 2 K] 0,50 0,50 0,50 0,40 0,40 0,40 Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme I II III 120 Tabell 9:3 a Klimatzon I II III Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] tillägg då q > 0,35 l/s per m 2 [kwh/m 2 år] U m [W/m 2 K] 110 (q medel 0,35) 90 (q medel 0,35) 70 (q medel 0,35) 0,70 0,70 0,70 0,60 0,60 0,60 Tabell 9:2 b Bostäder med elvärme I II III Tabell 9:2 b Klimatzon I II III Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Eleffekttillägg då A temp > 130 m 2 5,5 5,0 4,5 0,035 (A temp - 130) 0,030 (A temp - 130) 0,025 (A temp - 130) U m [W/m 2 K] 0,40 0,40 0,40 Motsvarande krav finns för lokaler med elvärme, tabell 9:3 b 32

33 Definition av elvärme Mer än 10 W/m2 Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ). Elvärme Krav på värmeisolering + ca 20 % på U m U m = Alla delareors U-värde + + U-värden för linjära köldbryggor Total omslutningsarea U-värden för punktformiga köldbryggor Klassning av byggnadens energianvändning Allmänt råd Om byggherren vill ställa högre energikrav (kwh/m2 och år) Låg energianvändning: 75 % av BBR:s krav Mycket låg energianvändning: 50 % av BBR:s krav SS :

34 Kravuppfyllnad bör verifieras genom Summering av märkeffekter för installerad eleffekt för uppvärmning Beräkning Med tillräckliga säkerhets marginaler Mätning 12 mån. period inom 24 mån. efter färdigställande. Samordning med Energideklaration December 24 20xx Certifierade sakkunniga enligt PBL (energiexpert) Övriga energikrav Alternativt krav på byggnadens energianvändning (BBR avsnitt 9:4) Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer (BBR avsnitt 9:5) Effektiv elanvändning (BBR avsnitt 9:6) Mätsystem för energianvändning (BBR avsnitt 9:7) Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska kunna följas upp genom ett mätsystem Avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder för Uppvärmning Kyla Tappvarmvatten Fastighetsenergi 34

35 Ikraftträdande och övergångsregler januari övergångsregler januari Handbok Energi- och effektkrav Energi- och effektberäkning DVUT Värmeisolering Verifiering Mätsystem Standarder Sammanfattning 1 juli 2006 kwh/m 2 1 feb 2009 Skärpta krav för elvärme 1 jan 2012 Skärpta krav för övriga uppvärmningsformer + Frivillig energiklassning 35

36 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd 6 Hygien, hälsa och miljö 7 Bullerskydd 8 Säkerhet vid användning 9 Energihushållning Regler för nya byggnader Regler för ändring Regler för ändring i BBR Ikraftträdande januari januari

37 Ett resultat av remissen Stor okunskap om regelverket Vad är ändring? Vilka delar träffas av kraven? Vilken kravnivå gäller? Bild: Otto Ryding 8 kap 4 PBL Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om: 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9. hushållning med vatten och avfall. 8 kap 17 PBL Varsamhetskravet Ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. 8 kap 13 PBL Förvanskningsförbudet En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. 37

38 8 kap 2 PBL Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter ( ) ska kraven i 1 uppfyllas på så sätt att de, 1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden, 2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och 3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen. 8 kap 5 PBL Motsvarande för de tekniska egenskapskraven Gäller alltid! 8 kap 7 PBL Vid ändring / / av en byggnad får kraven i 1 och 4 anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning / / samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning / / (8 kap 2 och 4 PBL) Byggnadsverk som uppförs eller ändras ska uppfylla 6. Energihushållning och värmeisolering Nybyggnad Ändring Ändrad del Ändringens omfattning BBR xxx kwh/m 2 år Byggnadens förutsättningar Varsamhetskraven 8 kap. 17 o 13 PBL? 38

39 Bild: Otto Ryding Bilder: Otto Ryding Vad är en ändring? 1 kap 4 PBL en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion funktion användningssätt utseende kulturhistoriska värde Bild: Otto Ryding 39

40 Kraven ska tillämpas på ändrad del (men vid ombyggnad ) och modifieras utifrån ändringens omfattning byggnadens förutsättningar varsamhetskravet och förvanskningsförbudet Bild: Otto Ryding Vad är ändrad del? Bild: Otto Ryding Ändringens omfattning Nybyggnadskrav Bild: Otto Ryding Underhållskrav 8 kap 14 PBL Inga krav Allt ändrat Försumbar ändring 40

41 Ändringens omfattning Kan ett litet hål vara en ändring? Brandcellsgräns Bärande balk Punkterar fuktspärr Åstadkommer ljudbrygga Bild: Otto Ryding Bild: Otto Ryding Bild: Otto Ryding Ändringens omfattning Vi vill bara göra likadant Bild: Michael Strömgren 41

42 Byggnadens förutsättningar Proposition 1985/86:1 Tekniska Ekonomiska Varsamhet boendekvaliteter Varsamhet kulturvärden Förvanskningsförbudet Bild: Otto Ryding Dagis i en lägenhet vad gäller? Vad är ändrad del? Ändringens omfattning? Bild: Otto Ryding Vad är ombyggnad? 1 kap 4 PBL ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas Prop. 2009/10:170 Kriterium: Minst en åtgärd bygglovspliktig Bild: Otto Ryding 42

43 Är detta en ombyggnad? Bild: Otto Ryding Bild: Otto Ryding Alla egenskapskrav + varsamhetskraven gäller alltid Bärförmåga Brand Hygien och hälsa Säkerhet Buller Energihushållning Lämplighet Tillgänglighet Hushållning Varsamhet Underhållskravet 8 kap 14 PBL men anpassningsutrymmet kan variera Utgångspunkter ändringsregler Alla ska med! 43

44 Utgångspunkter ändringsregler Ambitionsnivå Bild: Otto Ryding Paraplyparagrafer Tydligare preciseringar när: Konstaterat stora brister i tillämpningen av BVLs krav Svårighet att omsätta BBRs funktionskrav på hela byggnaden till krav på ändrad del Speciell problematik i ändringsfallet Preciseringar är oproblematiska Utgångspunkter ändringsregler Ändringskrav Krav nya hus 8 kap 7 PBL Utgångspunkter ändringsregler Precisera modifieringsutrymmet ska ska om inte synnerliga skäl ska eftersträvas I princip inget utrymme för avvikelse. Visst modifieringsutrymme om byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper och det inte är möjligt att tillgodose kravet fullt ut, utan höga kostnader eller påtagliga negativa konsekvenser för andra egenskapskrav eller byggnadens kulturvärden. Kraven ska tillgodoses om det kan ske till en i sammanhanget skälig kostnad och inte medför negativa konsekvenser för övriga egenskapskrav eller varsamhetskraven. Får inte försämras om det inte finns synnerliga skäl. 44

45 Vanlig remissynpunkt Tala om vad som gäller! Utrymning vid brand Trappsteg i samlingslokaler ska förses med nödbelysning. Bild: Otto Ryding Ökad tydlighet, men desto entydigare krav = desto mindre möjlighet att ta hänsyn till förutsättningarna i den enskilda situationen = dyrt eller generellt låga krav så tyvärr blir vi tvungna att tänka! Foto: EU photo service 45

46 Regler för ändring Säkerhet vid användning BBR avsnitt 8 Säkerhet vid användning nya byggnader Portalparagraf BBR 8:10:1 Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall sammanstötningar klämning brännskador explosioner instängning förgiftningar elektriska stötar begränsas 46

47 Trestegsraketen 1. Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på säkerhet vid användning som anges i avsnitt 8:2 8:8. 2. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås. 3. Avsteg från säkerhetsnivån får dock göras med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Avsteg får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. Riskbedömning som metod att visa Allmänt råd Godtagbar säkerhetsnivån kan verifieras genom en riskbedömning. Av bedömningen bör det framgå: varför vilka risker möjlighet minimera risker Tänkt användning får vägas in! Ändringsspecifikt Nya krav aldrig lägre än gamla krav! Allmänt råd Kontrollera befintliga säkerhetsanordningar. Speciellt bör infästningar av räcken och andra skyddsanordningar kontrolleras / / 47

48 BBR avsnitt 8:10:11 Skydd mot fall Allmänt råd Byggnadsdelar såsom / / bör utformas så att risken för fallolyckor begränsas. Trapphusen utgör ofta en väsentlig del av byggnadens kulturhistoriska värde. / / Bild: Otto Ryding BBR avsnitt 8:10:12 Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt / / ska öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt förses med säkerhetsanordningar enligt avsnitt 8:231, om det inte finns synnerliga skäl Sida 144 Bild: Svenska Kyrkan 48

49 Regler för ändring Brandskydd Brandskydd och ändring 1. BBR avsnitt 5:8 2. Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på brandskydd som anges i avsnitt 5:1 5:7 3. Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås 4. Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar 5. Regler om hur avsteg får göras finns i avsnitt 1:22 och i avsnitt 5:81 5:87 6. Begrepp och definitioner gäller även vid ändring av byggnader Brandskydd och ändring Kontroll av befintligt brandskydd Museal miljö Avser byggnaden Begränsad användning Vistas i byggnaden med personer som har god lokalkännedom Verksamhetsklass 2A Vakenhet Mobilitet Bild: Otto Ryding 49

50 Brandskydd och ändring 5:83 Möjlighet till utrymning vid brand 5:831 Allmänt Allmänt råd Verksamhetsklass 2B, 2C och 5C bör utföras med minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. 5:83-5:87 Om synnerliga skäl till avsteg finns Nedre gräns Innebär inte att övriga verksamheter automatiskt kan utformas med en utrymningsväg Brandskydd och ändring Ska krav Vägledande markering, larm och automatiskt släcksystem Motsvarande säkerhetsnivå Avskiljande konstruktion, tillträdesvägarna i Vk5, brandgasventilation i trapphus i Br1 och stigarledning Avsnitt 5:8 följer strukturen för avsnitt 5:1 5:7 Portalparagraf 5:81 Museal miljö 5:821 Möjlighet till utrymning vid brand - 5:3 och 5:83 Skydd mot uppkomst av brand - 5:4 och 5:84, osv Regler för ändring Energihushållning 50

51 Bästa vetande Går att spara 40 % med lönsamma passa-på-åtgärder. Bara okunskap att potentialen inte utnyttjas. Hur jag skulle vilja skriva Krav på energihushållning vid ändring av byggnad Ta reda på vad som går att göra och genomför det som är vettigt. Portalparagraf BBR avsnitt 9:91 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom - låga värmeförluster - lågt kylbehov - effektiv värme- och kylanvändning - effektiv elanvändning 51

52 Verifiering Specifik energianvändning uppfyller BBR 9:2 och 9:3 = OK Annars genomgång av åtgärder som kan vidtas för att minska energianvändning. Exempelvis energideklaration. Tillämpas på ändrad del! Krav på klimatskärmen Om kraven på specifik energianvändning i BBR avsnitt 9:2 resp. 9:3 inte uppfylls efter ändring, så U i [W/m 2,K] U tak 0,13 U vägg 0,18 U golv 0,15 U fönster 1,2 U ytterdörr 1,2 Inomhusmiljö Fukt Kulturvärden ska eftersträvas Vad gäller i praktiken? Bild: Otto Ryding Bild: Otto Ryding 52

53 Portalparagrafer 9:93 Ventilationssystem 9:94 Värme- och kylinstallationer 9:95 Effektiv elanvändning 9:96 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska om det inte finns synnerliga skäl kontinuerligt kunna följas Här hittar du de nya reglerna Vi har hört om Vägen till tillämpningen av BBR Nya brandskyddsregler Skärpta energikrav Ändringsregler i BBR 53

54 Ikraftträdande och övergångsregler De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2012 En övergångstid gäller fram till den 1 januari 2013 För ändring tillämpas reglerna först från 1 januari Reglerna är inte bindande 2012 men byggherren kan välja att använda dessa som vägledning Regelsamling för byggande, BBR Läsanvisningar BBR - föreskrifter och allmänna råd - förteckning över hänvisningar - övergångsbestämmelser - sakregister Utdrag ur lagar och förordningar Boverkets regler för byggande Visning av nytt webbverktyg. 54

55 Vad händer framöver? Framtida energiregler Byggproduktförordning (CPR) och CE-märkning Reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda 2002/91/EG 2010/31/EU Upphör den 1 feb 2012 Från och med den 9 juli 2012 Boverkets byggregler Uppfyller i stort kraven i båda direktiven vad avser byggnadens tekniska egenskaper Men kravnivån kan behöva justeras framöver 2002/91/EG 2010/31/EU 55

56 Nya kravnivåer på byggnaders energianvändning? Direktiv 2010/31/EU Alla nya byggnader ska vara s.k. näranollenergibyggnader (NNE) från år 2020 Nära-nollenergibyggnad byggnad med mycket hög energiprestanda och att den energi som används till stor del är förnyelsebar Kravnivån läggs fast av respektive medlemsland Hänsyn ska tas till klimat, innemiljö och kostnadseffektivitet Planer för öka antalet nära-nollenergibyggnader - 40 C 0 kwh/år? Vad händer nu? Införlivande av Direktiv 2010/31/EU i Sverige Departementspromemoria remiss Proposition våren 2012 Ändring i lag/förordning/föreskrift Framtida ändringar i BBR? Fler kravnivåer för olika byggnadskategorier? Enbart övergripande krav på energianvändning, effekt och värmetransmission? Eco-design direktivet (2005/32EC) ställer effektivitetskrav på energikrävande apparater 56

57 Vad händer framöver? Framtida energiregler Byggproduktförordning (CPR) och CE-märkning Byggproduktförordning (CPR) och CE-märkning Tillämpas fullt ut från den 1 juli 2013 Obligatorisk CE-märkning Boverkets regeringsuppdrag se över vad som behöver ändras i PBL/PBF 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd 6 Hygien, hälsa och miljö 7 Bullerskydd 8 Säkerhet vid användning 9 Energihushållning Regler för nya byggnader Regler för ändring 57

58 Tack för idag! 58