Om- och tillbyggnad i kulturmiljö. Länsstyrelsen Dalarna 7 april 2016

Transkript

1 Om- och tillbyggnad i kulturmiljö Länsstyrelsen Dalarna 7 april 2016

2 Enkät B+C Frågor och svar om kommunernas arbete med kulturmiljö, 2015 (14 kommuner av länets 15 besvarade enkäten)

3 Regionala frågor Kulturmiljö

4 1. När en ansökan om bygglov kommer in, hur uppmärksammas BN på om fastigheten berör eller omfattas av kulturmiljövärden? 7 kommuner har frågan om kulturmiljö som en punkt i sin checklista 12 kommuner gör alltid en kartsökning på den fastighet som ansökan gäller, och ett eller flera kartskikt visar utpekade kulturmiljöområden 4 kommuner anger att om ansökan berör fastigheter som de vet/känner till ligger inom utpekat kulturmiljöområde, så remitteras ärendet alltid till sakkunnig på kommunen när detta uppmärksammas 5 kommuner uppger att de remitterar ärendet till annan sakkunnig, vanligtvis Dalarnas museum eller Länsstyrelsen kulturmiljöfunktion 1 kommun uppger att de i dagsläget inte har någon rutin för detta

5 Annat: Vi har alla en god lokalkännedom och samråder i gruppen om det är ett ärende vi ska söka hjälp med Kontroll i RUM-materialet

6 2. Hur identifierar BN ett byggnadsverks kulturmiljövärden, om byggnadsverket INTE har pekats ut som särskilt värdefullt? 2 kommuner uppger att de remitterar ärendet till kommunantikvarien i de fall osäkerhet uppstår 2 kommuner anlitar annan sakkunnig på kommunen 6 kommuner anlitar annan sakkunnig, vanligtvis Dalarnas museum eller Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion 3 kommuner uppger att de inte kan identifiera dessa

7 Annat: Handläggare/stadsarkitekt Medarbetare med god lokal kännedom + nära samarbete med plan, mark m fl. Vi hoppas att magkänslan räcker en bit i alla fall, om det är ärenden vi behöver söka hjälp i

8 3. Av 8 kap 14 i plan- och bygglagen framgår att ett byggnadsverk ska underhållas så att dess utformning och dess tekniska egenskaper bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Hur säkerställer BN att detta efterlevs? 1 kommun uppger att de förebygger detta genom informationsinsatser till fastighetsägare 4 kommuner uppger att detta säkerställs genom områdesbestämmelser/detaljplan 8 kommuner uppger att de inte har tid/resurser för att säkerställa detta

9 Annat: När en anmälan frågor kommer in till nämnden utreds dessa. Vid inkommande klagomål hanteras ärenden. Vi har ej tid/resurser för aktiv tillsyn. Ärenden hanteras ofta efter inkomna klagomål. Uppenbara problem som uppmärksammas av handläggare hanteras när vi ser dem själva i samband med tillsyn. Efter tillsynsbesök kontaktar vi fastighetsägare.

10 4. Behöver BN ytterligare vägledning när det gäller bygglov i kulturmiljöer och/eller kulturhistorisk bebyggelse? (T ex en- eller tvådagarsutbildning i kulturmiljöer och kulturhistorisk bebyggelse, stöd i att ta fram kulturmiljöprogram, planeringsunderlag, regional kulturmiljöstrategi eller annat)? 1 kommun uppger att de inte behöver ytterligare vägledning Övriga 13 kommuner uppger att de behöver ytterligare vägledning

11 Vägledning som kommunerna önskar sig: En- eller tvådagarsutbildning i kulturmiljöer och kulturhistorisk bebyggelse, stöd i att ta fram kulturmiljöprogram. Vägning mellan olika intressen är vanskligt. Kompetens över lagstiftning. Det är alltid bra med ytterligare kunskap inom området. Underhåll av byggnader är knepigt, vad kan man kräva? Eftersom vi inte har någon antikvarie på plats är all allmän information bra. Gärna hur man på enkla sätt identifiera kulturmiljöer, hjälp att hitta 'markörer' som är tecken på att det kan vara värdefulla miljöer som man ska ta in hjälp kring.

12 forts. Byggnadsnämnderna behöver utbildning, annars är de omedvetna om de värden som går till spillo vid generösa medgivanden. Goda exempel från kommuner som har bra rutiner.

13 Reflektion

14 Rutiner vid ansökan som berör eller omfattas av kulturmiljövärden, utpekade samt ej utpekade Det är svårare att identifiera ett byggnadsverks kulturmiljövärden om byggnadsverket INTE har pekats ut som särskilt värdefullt. Remitterar till kommunantikvarie eller annan sakkunnig på kommunen, alternativt Dalarnas museum eller Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion. Tre kommuner uppger att de inte kan identifiera dessa.

15 Tillsyn gällande underhåll av byggnadsverk Över hälften av de kommuner som besvarat enkäten uppger att de inte har tid/resurser att säkerställa att underhåll anpassas. Någon aktiv tillsyn bedrivs inte i någon större omfattning, man agerar när anmälningar eller frågor kommer in, eller när kommunen själva upptäcker problem vid t ex tillsyn. Man försöker förebygga problemen genom information eller genom att upprätta områdesbestämmelser/detaljplan.

16 Säkerställande av kommunernas arbete Behovet av vägledning är stort: T ex en- eller tvådagarsutbildning. Stöd i att ta fram kulturmiljöprogram. Hjälp med hur man ska väga olika intressen. Ökad kompetens över lagstiftningen. Ökad förståelse för de värden som riskerar gå till spillo vid generösa medgivanden.

17 Vad gör Länsstyrelsen Dalarna? Kulturmiljöfrågor ska prioriteras i tillsynsvägledningen. Dagens byggträff, Om- och tillbyggnad i kulturmiljö. Samarbetet mellan funktionen för samhällsplanering och boende och kulturmiljöfunktionen behöver förstärkas ytterligare. Länsstyrelsen ser också att det finns behov av att ta fram ytterligare vägledning, och att detta lämpligen samordnas med andra berörda myndigheter, som t ex. Boverket.

18 Tillsyn är lågprioriterat för BN. Länsstyrelsen Dalarna kommer att prioritera att utbildningsinsatser genomförs, både till handläggare och till politiker. Kunskap om de värden som finns i våra kulturmiljöer och som behöver tillvaratas behöver förstärkas (hos fastighetsägare och allmänhet) och att detta är något som Länsstyrelsen lämpligen bör samordna med andra berörda myndigheter/instanser.

19

20 PBL,PBF och BBR som stöd vid handläggning av ärenden inom kulturmiljö

21 Vad säger PBL om kulturmiljö?

22 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

23 2 kap 2 Prövning i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

24 2 kap 6 I ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, [ ]

25 8 kap 13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden.

26 8 kap 14 Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

27 8 kap 17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

28 PBL 12:2 Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag, ska nämnden 1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalanade stads- och landskapsmiljö, [ ]

29 Vad säger PBF om kulturmiljö?

30 3 kap 3 Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 2 plan- och bygglagen ska gälla också för 1. andra anläggningar än byggnader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1, [ ] Första stycket gäller i fråga om punkt 2 och 3 (upplag, materialgårdar, tunnlar och bergrum) endast i den mån det behövs för att uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

31 Vad säger BBR om kulturmiljö?

32 Terminologi När kulturvärden används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, konstnärliga och arkitektoniska värden.

33 När gäller BBR? Vid uppförandet av nya byggnader Vid mark och rivningsarbeten För obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader Vid uppförandet av andra anläggningar än byggnader på tomter (till viss del) Vid ändring av byggnader (till viss del) I övrigt gäller BBR inte för andra byggnadsverk än byggnader (med undantag för avsnitt 8:9 i BBR om säkerhet vid användning som också gäller för uppförande av andra anläggningar än byggnader på tomter, t.ex. fasta bassänger. Föreskrifterna i avsnitt 3 (tillgänglighet) och 9 (energihushållning) gäller inte för fritidshus med högst två bostäder!

34 1:22 Krav vid ändring av byggnader Vid ändring av byggnader gäller reglerna i avsnitt 1 och 2 i tillämpliga delar samt de delar av avsnitt 3 9 som står under rubrikerna Krav vid ändring av byggnader. De delar av avsnitt 3 9 som står under rubrikerna Definitioner och Tillämpningsområde gäller även de vid ändring av byggnader.

35 Föreskrifter och allmänna råd En föreskrift är en regel som ska följas. Ett allmänt råd inte är bindande. Ett allmänt råd anger hur någon "kan" eller "bör" göra för att uppfylla den tvingande regeln (lag, förordning eller myndighetsföreskrift) till vilken det allmänna rådet är kopplat. Om man väljer att inte göra på det sätt som anges i det allmänna rådet ska man kunna visa att den tvingande regeln ändå uppfylls.

36 Mindre avvikelser från föreskrifterna Byggnadsnämnden kan under vissa förutsättningar, medge mindre avvikelser från föreskrifterna i BBR. Dock finns inte någon möjlighet för byggnadsnämnden att medge avvikelser från bestämmelser i lag eller förordning.

37 Avsteg från föreskrifterna, med anledning av kulturvärden

38 1:221 Allmänt råd [ ] Om byggnaden är en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 PBL, så får den inte förvanskas. Detta kan medföra en begränsning av vilka tekniska lösningar som är möjliga att genomföra. Av 8 kap. 7 PBL och 3 kap. 23 PBF följer att hänsyn ska tas till detta vid tillämpningen av de tekniska egenskapskraven vid alla ändringar av byggnader. Det gäller alltså såväl vid ombyggnad som vid tillbyggnad och övriga ändringar.

39 1:223 Under förutsättningen att byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper får anpassning av de i avsnitt 3 9 angivna kravnivåerna som gäller vid uppförande av byggnad göras om [ ] man därigenom kan bibehålla byggnadens kulturvärden eller andra väsentliga boende- eller brukarkvaliteter. Anpassningen får dock aldrig medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet.

40 1:223 (forts) Allmänt råd Byggherren bör senast vid det tekniska samrådet redovisa skälen för att anpassa de i avsnitt 3 9 angivna kravnivåerna som gäller vid uppförande av byggnad. Det bör också framgå hur varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 PBL och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 PBL har tillgodosetts. Detta bör på lämpligt sätt dokumenteras i protokollet från samrådet.

41 1:2232 Allmänt råd Normalt bör högre krav kunna ställas när hela eller delar av byggnaden ges en ny användning jämfört med när ändringen inte medför någon ändrad användning. Om ändringen görs för att en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska kunna ges en ny användning kan det dock finnas större skäl för att anpassa kravnivån. Utgångspunkten måste dock vara att välja en användning som gör det möjligt att såväl bibehålla byggnadens kulturvärden som tillgodose de tekniska egenskapskraven.

42 Avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen

43 3:511 Allmänt råd Att ett av kraven enligt avsnitt 3:1 inte kan uppfyllas fullt ut kan inte tas som intäkt för att göra avkall på övriga krav i avsnitt 3:1. I entréer till flerbostadshus, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde som har nivåskillnader innanför huvudentrédörren bör en ramp, hiss eller annan lyftanordning installeras. En förutsättning är att det finns tillräckligt utrymme och att installationen utförs så att byggnadens kulturvärden kan behållas.

44 3:52 Allmänt råd När hela eller delar av byggnader får en ny funktion bör normalt sett högre krav kunna uppfyllas jämfört med när man behåller befintlig funktion. [ ] Trots detta kan det finnas skäl att göra avkall på kraven i avsnitt 3:2 när större byggnader med stort djup eller bärande mellanväggar byggs om till studentbostäder. Detsamma gäller om ändring sker för att en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska kunna få en ny funktion.

45 Avsnitt 5 - Brandskydd

46 5:821 Museal miljö För byggnader som utgör museal miljö, endast är avsedda för begränsad användning och tillhör verksamhetsklass 2A får avsteg göras från föreskrifterna i 5:84 5:87. (Skydd mot uppkomst av brand, skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader, skydd mot brandspridning mellan byggnader samt möjlighet till räddningsinsatser.) Allmänt råd Med museal miljö avses byggnader eller delar av byggnader med sådana betydande kulturhistoriska värden att byggnaden i sig kan anses vara ett utställningsföremål.

47 Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö

48 6:924 Ventilationssystem ska utformas så att erforderliga uteluftsflöden kan tillföras byggnaden. Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt.

49 6:924 (forts) Allmänt råd Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare Vid ändring av ett ventilationssystem bör man ta hänsyn till hur det ursprungligen var avsett att fungera. Dessutom bör konsekvenserna för människors hälsa samt byggnadens kulturvärden samt estetiska och funktionella värden beaktas. Detta kan leda till att man väljer ett annat sätt att säkerställa en godtagbar luftkvalitet än när man bygger nytt. Man kan t.ex. undersöka om det är möjligt att bygga om och modifiera äldre ventilationssystem.

50 6:93 Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. [ ] Allmänt råd Samma krav på ljusförhållanden som vid uppförande av nya byggnader bör tillgodoses om det inte är orimligt eller medför skada på byggnadens kulturvärden eller byggnadens arkitektoniska eller estetiska värden.

51 6:9611 Allmänt råd Vid förändrad dragning av vatten- och avloppsstammar bör konsekvenserna för byggnadens kulturvärden samt estetiska och funktionella värden beaktas.

52 Avsnitt 7 - Bullerskydd

53 7:41 Allmänt råd Särskilt i rum avsedda för sömn och vila är det väsentligt med goda akustiska egenskaper. Motiv för att medge att kraven inte tillgodoses fullt ut kan vara om omfattningen av bullerskyddande åtgärder behöver anpassas till byggnadens kulturvärden samt arkitektoniska och estetiska värden.

54 Avsnitt 8 Säkerhet vid användning

55 8:10:1 Allmänt råd Vid ändringar bör man eftersträva samma nivå på säkerheten som vid uppförande av nya byggnader. Faktorer som kan motivera en annan säkerhetsnivå kan vara att åtgärden skadar byggnadens kulturvärden eller byggnadens arkitektoniska och estetiska värden.

56 8:10:11 Allmänt råd [ ] Trapphusen utgör ofta en väsentlig del av byggnadens kulturhistoriska värde. Vid ändringar kan de befintliga trapporna godtas om inga andra ändringar görs i trapphuset. De befintliga trappräckena kan också godtas, eventuellt med kompletteringar, om säkerheten bedöms bli godtagbar.

57 8:10:12 I utrymmen där barn kan förväntas vistas utan ständig tillsyn av vuxna ska öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt förses med säkerhetsanordningar enligt avsnitt 8:231, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2011:26). Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara att åtgärden påtagligt skulle skada byggnadens kulturvärden.

58 Avsnitt 9 - Energihushållning

59 9:1 Allmänt råd Exempel på särskilda förhållanden där mer elenergi och högre eleffekt kan vara motiverat är [ ], eller om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla av kulturhistoriskt motiverade begränsningar. Vid sådan förutsättning bör värdena i tabell 9:21b, 9:22b, 9:23b och 9:24b dock inte överskridas med mer än 20 %.

60 9:91 [ ] Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara.

61 9:92 (Klimatskärm) Allmänt råd Enkla åtgärder för att förbättra byggnadens energieffektivitet kan vara tätning eller komplettering av fönster och dörrar och tilläggsisolering av vindsbjälklag.

62 Yttervägg Vid utvändig tilläggsisolering bör det övervägas hur detta påverkar byggnadens karaktär, detaljer såsom dörr- och fönsteromfattningar, samt relationen mellan fasad och takfot respektive sockel. T.ex. kan fönstren behöva flyttas ut för att bibehålla husets karaktär. Vid invändig tilläggs-isolering behöver konsekvenserna för byggnadens invändiga kulturvärden klarläggas.

63 Fönster Fönstren är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om fönstren tillverkats speciellt för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga fönster bör endast bytas om de kan ersättas av fönster som med avseende på material, proportioner, indelning och profilering är väl anpassade till husets karaktär. Fönster kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet.

64 Ytterdörr Dörrar är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om dörren har tillverkats för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga dörrar bör endast bytas om de kan ersättas av sådana som är väl anpassade till husets karaktär. Dörrar kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. De kan t.ex. vara hantverksmässigt utförda eller vara speciellt ritade för en viss byggnad. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet.

65