Officiellt namn: Storhertigdömet Luxemburg (Grand-Duché de Luxembourg)

Transkript

1 Luxemburg Landpromemoria: Luxemburg Basfakta 1 Officiellt namn: Storhertigdömet Luxemburg (Grand-Duché de Luxembourg) Huvudstad: Luxemburg Språk: Luxemburgiska, tyska och franska Yta: km 2 Folkmängd: , varav ca 43 % med utländsk bakgrund (2012) Religion: Ca 90 % katoliker Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Storhertig Henri, sedan 2000 Regeringschef: Jean-Claude Juncker (CSV) sedan 1995, omvald senast 2009 Regeringspartier: Koalitionsregering CSV och LSDP Parlament: Chambre des députés, 60 ledamöter Partier i parlamentet: CSV LSAP DP Déi Gréng ADR Déi Lénk Chrëstlech Sozial Vollekspartei (kristdemokratiskt parti), 26 platser Lëtzebuerger Sozialistesch Arbechterpartei (socialdemokratiskt parti), 13 platser Demokratësch Partei (liberalt parti), 9 platser De gröna (miljöparti), 7 platser Alternativ Demokratësch Reformpartei (konservativt parti), 4 platser Vänstern (vänstersocialistiskt parti), 1 plats Senaste allmänna val: 2009 Nästa allmänna val: 2014 Valuta: Euro 1 Siffror från Eurostat, STATEC och OECD.

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(9) BNP: Euro per capita (2012) Viktigaste handelspartners: Tyskland, Frankrike, Belgien. Sverige var 2011 Luxemburgs 13:e största exportmarknad 16:e största importmarknad. Viktigaste exportprodukter: Tillväxt: 0,5 % (2012) Inflation: 2,1 % (jan 2013) Statsskuld: 18,3 % av BNP (2011) Stål, kemikalier, gummiprodukter och färdiga glas. Men den mest betydelsefulla exporten för Luxemburg är finansiella tjänster. Bistånd: 0,99 % av BNI, att jämföra med Sverige 1,02 % av BNI (2011) Arbetslöshet: Energikällor: 6,4 % (dec 2012), en ökning från 5,8 % dec 2011 Luxemburg är nästan helt importberoende på energiområdet, den i särklass största energikällan är olja som utgör ca 65 %. 2 Övriga energikällor är naturgas och elektricitet. 2 Nära 90 % av de fossila bränslen som Luxemburg importerar används inom transportsektorn och förbrukas till stor del av medborgare från grannländerna som tankar i Luxemburg p.g.a. det låga priset, s.k. tankningsturism. Se IEA, Luxembourg 2008 Review.

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(9) Kort historik På 900-talet grundades ett grevskap kring den nuvarande huvudstaden. Grevskapet kom tidigt att ingå i det tysk-romerska riket, men blev på 1300-talet ett självständigt hertigdöme. Därefter hade området omväxlande preussiska, franska, spanska, tyska, österrikiska, nederländska och belgiska härskare. Luxemburgs självständighet tillkom i flera steg: Wienkongressen år 1815 gav Luxemburg status som storhertigdöme. Inom ramen för det nyskapade kungariket Nederländerna år 1839 delades Luxemburg i det nuvarande storhertigdömet i personalunion med Nederländerna medan västra delen blev en provins i Belgien och år 1867 bekräftades Luxemburgs status som självständig och suverän stat. I och med detta garanterades även Luxemburgs eviga neutralitet. Personalunionen med Nederländerna bröts Luxemburg ockuperades under de båda världskrigen av Tyskland. Efter världskrigen övergav landet sin neutralitetspolitik och engagerade sig aktivt i europeiskt och transatlantiskt samarbete i syfte att förebygga framtida krig. Luxemburg är en av grundarstaterna till Nato och det som idag är EU. Under 1800-talets industrialisering blev Luxemburg ett centrum för järnoch stålhantering, vilket lade grunden till landets ekonomiska utveckling. Idag är Luxemburg ett av världens ledande finanscentrum. Inrikespolitik Luxemburg är en parlamentarisk demokrati, inom ramen för en konstitutionell monarki. Storhertigen har enligt författningen den verkställande makten. I praktiken utövas denna dock av en inför parlamentet ansvarig regering. Parlamentet (Chambre des Députés) består av en kammare med 60 ledamöter, vilka väljs i allmänna val var femte år. Förutom parlamentet finns även statsrådet (Conseil d'état), vilket har en betydande roll i lagstiftningsarbetet. Statsrådet består av 21 medlemmar som ska vara medborgar-representanter, d.v.s. inte politiker. De utnämns av statschefen på förslag från parlamentet. Ett nytt lagförslag om dödshjälp utlöste något av en konstitutionell kris i Luxemburg under hösten 2008 sedan storhertigen, av samvetsskäl, valt att inte godkänna den nya lagen. Efter beslut i parlamentet i december 2008 krävs inte längre storhertigens godkännande av landets lagar. Storhertigen har därför nu mer av en ceremoniell roll i lagstiftningsprocessen, då han fortfarande undertecknar nya lagar.

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(9) Luxemburg är inrikespolitiskt stabilt med en lång tradition av samarbete över partigränserna och en hög grad av konsensus gällande centrala frågor. Landet har styrts av koalitionsregeringar i olika konstellationer sedan Kristdemokratiska CSV har ingått i nästan alla regeringsformationer sedan, med åren som enda undantag. Senaste valet ägde rum den 7 juni CSV ökade med två mandat jämfört med valet 2004 och fick 26 av de 60 platserna i parlamentet. Tillsammans med socialdemokratiska LSAP bildade de regering under ledning av premiärminister Jean-Claude Juncker, som har innehaft denna post sedan 1995 och därmed är den europeiska regeringschef som har suttit längst. Nästa parlamentsval kommer att äga rum i juni Regeringens sammansättning: Jean-Claude Juncker (CSV): Jean Asselborn (LSAP): Marie-Joseé Jacobs (CSV): Mady Delvaux-Stehres (LSAP): Luc Frieden (CSV): François Biltgen (CSV): Etienne Schneider (LSAP): Mars Di Bartolomeo (LSAP): Jean-Marie Halsdorf (CSV): Claude Wiseler (CSV): Nicolas Schmit (LSAP): Octavie Modert (CSV): Marco Schank (CSV): premiärminister vice premiärminister samt utrikesminister familje- och integrationsminister samt biståndsminister utbildningsminister finansminister justitieminister, kommunikationsminister, minister för offentlig verksamhet och administrativa reformer, minister för högre utbildning, forskning samt för religion ekonomi- och handelsminister hälsominister och socialförsäkringsminister inrikesminister och försvarsminister minister för hållbar utveckling och infrastruktur arbetsmarknadsminister samt immigrationsminister kulturminister, minister för relationer med parlamentet, biträdande minister för offentlig verksamhet och administrativa reformer bostadsminister, biträdande minister för hållbar utveckling och infrastruktur

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(9) François Hetto-Gasch (CSV): Romain Schneider (LSAP): minister för medelklass och turism samt jämlikhetsminister jordbruks- och landsbygdsminister samt idrottsminister, biträdande biståndsminister Landet är indelat i tre administrativa distrikt, 12 kantoner och 116 kommuner. De tre distrikten är Luxemburg i söder, Grevenmacher i öster och Diekirch i norr. Luxemburg tillämpar valplikt för registrerade medborgare, vilket innebär att en bötessumma kan åläggas den som inte röstar. Luxemburg har därför generellt ett mycket högt valdeltagande. Allmän rösträtt för män och kvinnor infördes Luxemburg har en stor andel invånare med utländsk bakgrund, drygt 43 %. Merparten kommer från Portugal och Italien, men även en stor andel fransmän, belgare och tyskar finns i landet. Arbetskraften kompletteras dessutom dagligen med drygt pendlare från grannländerna. Officiella språk är franska, tyska och luxemburgiska (lëtzebuergesch). Luxemburgiska är det dominerande talspråket, ursprungligen en tysk dialekt. Den obligatoriska skolgången (inklusive två års förskola) omfattar alla barn i åldrarna fyra till femton år. Undervisning sker i varierande utsträckning på de tre officiella språken. Engelska ingår som ett obligatoriskt ämne på gymnasiet. Luxemburgs EU-politik Luxemburg har en mycket positiv inställning till politisk och ekonomisk integration i Europa och var en av de ursprungliga medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska gemenskapen Premiärminister Jean- Claude Juncker är en stark förespråkare av EU och av europeisk integration. Premiärminister Jean-Claude Juncker poängterade i sin inrikespolitiska deklaration i maj 2012 att LU har allt att vinna på mer av Europa, vilket underströk Junckers Europavänliga ställning. Följande EU-institutioner är belägna i Luxemburg: EU-domstolen, Förstainstansrätten, Personaldomstolen, Europeiska Investeringsbanken, Europeiska Investeringsfonden, Revisionsrätten, Eurostat, Publikationsbyrån, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Översättningscentrum samt översättnings- och sekretariats-

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(9) funktioner för Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Ministerrådet sammanträder i Luxemburg under april, juni och oktober. Luxemburg är representerat i EU-kommissionen genom Viviane Reding, kommissionär med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap. Premiärminister Jean-Claude Juncker var mellan 2005 och januari 2013 ordförande för eurogruppen, bestående av euroländernas finansministrar. I och med premiärminister Junckers tidigare roll som ordförande för eurogruppen, samt den stora inhemska finansiella sektorn, håller Luxemburg en relativt hög profil vad gäller finanskrisen. Luxemburg anser att euron är nödvändig och att uteslutning av euro-länder inte är aktuellt. Luxemburg är positivt inställt till EU-utvidgning, såväl vad gäller västra Balkan som Turkiet och Island. De menar att EU kan bidra till en ökad stabilitet i Balkan och även dra nytta av en utökad inre marknad. Luxemburg har ratificerat Kyotoprotokollet och stödjer EU:s klimatoch energimål. Stora utsläpp, som till cirka 40 % beror på s.k. tankningsturism, gör det dock svårt för landet att leva upp till utsatta mål enbart genom inhemska åtgärder. Utrikes- och säkerhetspolitik Luxemburg har sedan slutet av andra världskriget strävat efter nära förbindelser med såväl Europa som USA, både gäller ekonomiskt, politiskt och militärt samarbete. År 1944 ingick Luxemburg, Belgien och Nederländerna en första principöverenskommelse om närmare samarbete vad gällde handels- och tullfrågor. Detta kom sedan att institutionaliseras år 1958 genom undertecknandet av ett avtal om en ekonomisk union (BEU), det så kallade Benelux-fördraget, vilket trädde i kraft två år senare. Redan år 1921 hade dock Luxemburg och Belgien bildat en ekonomisk union. Luxemburg var en av de stater som grundade Nato år 1949 och är en hängiven medlem, trots att landet varken har flotta eller flygvapen. Luxemburg är även den minsta av de stater som grundade FN år Den kända skulpturen Non-violence av Carl-Fredrik Reuterswärd som är placerad utanför FN:s högkvarter i New York, skänktes av Luxemburg år Under perioden har Luxemburg invalts som medlem i säkerhetsrådet.

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(9) Obligatorisk värnplikt avskaffades år 1967 och försvaret utgörs sedan dess av en frivillig yrkesarmé på cirka 900 personer. Luxemburg har deltagit i fredsbevarande insatser i Bosnien och Kosovo, och har bidragit med ett mindre antal soldater i Afghanistan, Libyen och kommande insats i Mali. År 2011 uppgick Luxemburgs samlade bistånd till 0,99 % av BNI. Biståndet koordineras av ett privat bolag, Luxembourg Agency for Development Cooperation, som till 98 % ägs av den luxemburgska staten och till 2 % av Société Nationale des Crédits à l Investissement. Fokus ligger framför allt på Burkina Faso, Mali, Niger, Senegal, Kap Verde, Namibia, Laos, Vietnam, Nicaragua och El Salvador, men även Serbien, Kosovo, Montenegro, Mongoliet och Rwanda ingår i Luxemburgs biståndsprogram. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar 1850 fann man järnmalm i landet, vilket lade grunden till den stålindustri som Luxemburgs ekonomi byggde på fram till oljekriserna på 1970-talet. Därefter har den finansiella sektorn successivt tagit över som landets ekonomiska motor. Stålindustrin svarar dock fortfarande för cirka 25 % av landets export. Sverige exporterade järnmalm till Luxemburg fram till 1998 då importören, tillika landets största enskilda arbetsgivare och en av världens stora inom stålindustrin, Arbed, numera ArcelorMittal, övergick från malm till skrotbaserad stålproduktion. Luxemburg har klarat den ekonomiska och finansiella krisen relativt bra. Den ekonomiska tillväxten har beräknats till 0,5 % år 2012, den lägsta siffran sedan år 2009 (-4,1 %). Att jämföra med 3,0 % år 2010 och 1, 7 % år Levnadsstandarden i Luxemburg är generellt hög, med en BNP per capita som är nästan tre gånger högre än EU-genomsnittet. Ett särdrag hos Luxemburgs ekonomi, som i viss utsträckning förklarar landets mycket höga BNP per capita, är att det finns många utländska medborgare som är anställda och arbetar i Luxemburg. Dessa personer bidrar följaktligen till Luxemburgs BNP, samtidigt som de inte räknas med i den bofasta befolkningen. Luxemburg är det land som har den högsta faktiska individuella konsumtionen per capita i EU, med 40 % över EUgenomsnittet. Även om det går att påstå att Luxemburg står i en klass för sig i BNP-termer, är skillnaderna i faktisk individuell konsumtion mindre. En orsak till det är att konsumtionsutgifterna för de utländska

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(9) medborgare som arbetar i Luxemburg registreras i bosättningslandets nationalräkenskaper. Även löneläget är högt, vilket är resultatet av ett system med indexerade löner. Detta gäller särskilt inom den offentliga sektorn, där anställning varar livet ut. Luxemburg följer i stort genomsnittet i EU vad gäller sysselsättnings-grad, runt ca 65 %, med en något mindre andel yrkesverksamma kvinnor än medel. Nära 25 % av den arbetande befolkningen är idag sysselsatt inom finanssektorn, vilken även i hög grad anställer personal från andra länder. Därutöver är en stor del av befolkningen verksam inom handelssektorn samt inom den offentliga sektorn. Jordbrukets betydelse har minskat väsentligt genom åren och sysselsätter idag drygt en procent av landets arbetande befolkning. På politisk nivå finns en ambition att inte förbli alltför ensidigt beroende av den finansiella sektorn, även om utvecklingen hittills inte har lyckats svara mot detta. För att stärka landets konkurrenskraft investerar regeringen i forskning och utveckling, framför allt genom uppbyggnad av ett eget universitet som öppnades år Luxemburgs förbindelser med Sverige Henri I, nuvarande storhertig av Luxemburg, är genom sin mor barnbarn till drottning Astrid av Belgien, svensk prinsessa. Idag är cirka svenskar bosatta i Luxemburg, huvudsakligen verksamma inom banksektorn och EU:s institutioner. Samtliga större svenska banker samt vissa finansinstitut och teleoperatörer finns etablerade i Luxemburg. Ett flertal svenska företag finns representerade i landet, bl.a. Volvo, Electrolux, Ericsson, Scania, SAAB och Tele2. Den svenska exporten till Luxemburg uppgick under 2012 till drygt 0,6 mdkr. Exporten utgörs främst av varor av plast, personbilar, maskiner och apparater. Den svenska exporten är dock i realiteten större då den officiella statistiken inte redovisar de varor som importeras via annat EU-land, framför allt telekom-utrustning, vitvaror och fordon via Belgien. Den svenska importen från och via Luxemburg uppgick under 2012 till 2,2 mdkr. Emellertid utgörs en stor del av exporten av bärbara datorer tillverkade i Kina och Taiwan men importerade via Luxemburg. Detta förklaras av att Luxemburg är ett stort internationellt nav för flygfrakt. Större delen av övrig varuimport består av järn och stål. Luxemburgs ambassad i Köpenhamn i Danmark är ackrediterad även i Sverige. Sveriges ambassad i tog över ansvaret för Luxemburg i juli

9 Sveriges Ambassad Promemoria 9(9) 2011, med officiellt överlämnade av ambassadörens kreditivbrev i januari I april 2008 avlade Luxemburgs storhertigpar Henri och Maria-Teresa statsbesök i Sverige. Luxemburgs tidigare storhertigpar gjorde statsbesök i Sverige Det senaste svenska statsbesöket i Luxemburg ägde rum I samband med statsbesöket i april 2008 besökte även Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn, dåvarande justitieminister Luc Frieden och dåvarande ekonomiminister Jeannot Krecké Stockholm för bilaterala överläggningar.