Att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Transkript

1 Att göra skillnad genom kulturarv Anna Hansen, NCK

2 Program idag Det relevanta museet hur blir vi relevanta för samhället? Det kulturarvspedagogiska ramverket HLO som verktyg för planering Lunch Exkursion till Kunstindustrimuseet (Hannah Ryggen-salen) Evaluering med HLO

3 Del 1: NCK och det Kulturarvspedagogiska ramverket

4 NCK The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity AB Ett forsknings- och utvecklingscentrum i skärningspunkten mellan politik, forskning och praktik

5 NCK Ordnar konferenser, seminarier, kurser: Vårkonferensen 4-5 februari 2015 Håller i föreläsningar och utbildningar, utredningar Driver projekt Delar ut ett pris nominera på till sista oktober

6 Lärande genom istället för lärande om kulturarv

7 Kulturarvspedagogik Vi kan tänka oss kulturarvet som en råvara ur vilken olika effekter kan utvinnas: Empati i tid och rum Kritiskt tänkande och källkritik Kunskap om historiska skeenden Upptäckarglädje Social samvaro Lust att lära med mera.

8 Vad gör vi här? Varför är vi egentligen här? Vi vill bli angelägna! Vi vill göra skillnad! - i samhället och för människor

9 Det kulturarvspedagogiska ramverket Hur påverkar vi på olika sätt? Hur påverkas vi av olika saker? Vem eller vad vill vi påverka? Individ Museum Samhälle Politik

10 Det kulturarvspedagogiska ramverket Museum Individ Samhälle Politik GLO GSO Policies

11 Del 2: Det relevanta museet

12 Reflektionspaus: På vilket sätt är ni viktiga för samhället och för människor?

13 Hur blir vi relevanta? Vad har samhället givit oss i uppdrag? Vad vill människorna ha? Hur berättar vi om det vi gör?

14 Samhällets uppdrag till oss Selve samfunnsrollen eller samfunnsoppdraget for museene ligger i å utvikle og formidle kunnskap om menneskers forståelse av og samhandling med sine omgivelser. Stortingsmelding 49, 10.1

15 Samhällets uppdrag till oss Museene skal bli i bedre stand til å utvikle seg som profilerte samfunnsinstitusjoner Gjennom faglig utvikling, nytenking og profesjonalisering, skal museene være oppdaterte og aktuelle i alle deler av sin virksomhet, være solide institusjoner og ha en aktiv samfunnsrolle. Stortingsmelding 49, 2.3

16 Samhällets uppdrag till oss Museene skal nå publikum med kunnskap og opplevelse og være tilgjengelig for alle. Det innebærer målrettet tilrettelegging for ulike grupper og aktuell formidling som fremmer kritisk refleksjon og skapende innsikt. Stortingsmelding 49, 13

17 Samhällsrelevans Är samhället i vid bemärkelse medvetet om att museet är en fysisk arena och mötesplats för lärande? När det talas om lärande talas det då om museum?

18 Hur berättar vi om vår samhällsrelevans?

19 Aktivitetsmål Kanske så här: 14 skolprogram 3 rapporter 8 visningar 6 föreläsningar 2 konferenser

20 Kvantitativa mål Museet hade öppet 328 av årets dagar och lockade besökare personer/familjer hade årskort. 737 guidade visningar genomfördes, varav 405 för skolor och förskolor. Fyra tillfälliga utställningar visades, och två av dem producerade vi själva. Samlingarna växte med 458 donerade föremål, fotografier, 736 böcker och 12 hyllmeter arkivmaterial.

21 Samhällsrelevans Det låter stort och bra, men gör det oss samhällsrelevanta? Vilken skillnad gör allt detta i och för samhället? På vilket sätt blir våra besökare förändrade av sin kontakt med museet och hur leder det i sin tur till förändringar i samhället? Vilken skillnad gör vi egentligen i samhället?

22 Generic Social Outcomes (GSO) Två syften: Ta fram specifik information om våra resultat i arbete riktat mot det civila samhället. Visa på betydelsen och effekterna av vårt arbete i en lokal kontext. Tydligt förankrat i policy.

23 Generic Social Outcomes (GSO) Förbättrar vårt sätt att arbeta mot civilsamhället. Lär oss mer om vad vi erbjuder civilsamhället. Lär oss mer om vad civilsamhället vill ha av oss. Hjälper oss att erhålla och behålla nödvändiga anslag för vår verksamhet. Stärker vår möjlighet att forma starka och användbara partnerskap. Hjälper oss att bidra till att kulturarvssektorn tas på allvar av andra organisationer som arbetar lokalt/regionalt. Hjälper oss att bidra till att kulturarvssektorns insatser är representerade när nationella och regionala beslutsfattare tänker kring hur sociala problem kan hanteras. Läs mer:

24 Generic Social Outcomes (GSO) Starkare och tryggare samhälle inkulderar följande: - Förbättrad dialog mellan grupper - Förbättrad förståelse inom och mellan grupper - Stöd för kulturell mångfald - Stärka familjeband Hälsa & välbefinnande inkluderar följande: Stärkt medborgarskap Uppmuntra hälsosam livsstil och bidra till mentalt och fysiskt välmående Stödja vård och rehabilitering Stödja äldre personer till självständigt liv Hjälpa barn och inkulderar följande: - Uppmuntra och stödja samhälsengagemang - Stödja intressegrupper - Tillhandahålla trygga offentliga platser - Bidra till att samhället möter medborgarnas behov ungdomar att njuta av sina liv och bidra positivt till samhället

25 Generic Social Outcomes (GSO) Arbetar ni mot denna typ av mål, medvetet eller omedvetet? Uppfattar ni det som museets uppgift att arbeta med denna typ av mål? Vill ni arbeta mer med denna typ av mål?

26 Kompetenser och policies

27 Kompetens For å sikre arbeidslivet tilgang på høy og relevant kompetanse bør det over tid være tilfredstillende samsvar mellom ungdoms utdanningsvalg og kompetansebehovene i arbeidslivet. Skiftende kompetansebehov i samfunnet innebærer at arbeidslivet og arbeidstakere har evne til omstilling og mulighet til å oppdatere sin kompetanse og tilegne seg ny kunnskap. Å ta hånd om de menneskelige ressursene på en god måte innebærer å sørge for at flest mulig har den kompetanse som er nødvendig for å delta i arbeidslivet, og sørge for at flest mulig får muligheten til å skaffe seg en solid basiskompetanse som grunnlag for læring hele livet.

28 Nyckelkompetenser kommunikation på modersmålet kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens lära att lära social och medborgerlig kompetens initiativförmåga och företagaranda kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer (EU 2005; antagna av samtliga EU-länder samt EES - inklusive Norge ; ej bindande. Motsvarande finns exempelvis inom OECD)

29 Hur blir man kompetent? Key competencies involve a mobilization of cognitive and practical skills, creative abilities and other psychosocial resources such as attitudes, motivation and values. Despite the fact that competencies comprise more than just taught knowledge, the [OECD] suggests that a competency can itself be learned within a favorable learning environment. From The Definition and Selection of Key Competencies, OECD 2001.

30 Nyckelkompetenser Vilka nyckelkompetenser tränas i mötet med museet? Känner samhället till det?

31 Del 3: Vad är lärande?

32 Vad är GLO? GLO = Generic Learning Outcomes GLO handlar om lärande. Men vad är lärande?

33 Vad är lärande? Learning is a process of active engagement with experience... It may involve increase in or deepening of skills, knowledge, understanding, values, feelings, attitudes and the capacity to reflect. Effective learning leads to change, development and the desire to learn more. Campaign for Learning, UK

34 Kulturarvspedagogik - Informellt lärande - Icke-formellt lärande - Livsvitt lärande - Livslångt lärande

35 Icke-formellt lärande It is not appropriate for organisations to be prescriptive about levels of learning achievement, as users have their own criteria for what counts as successful (museums, archives and libraries do not expect to have to fail their users). Eilean Hooper-Greenhill, 2004

36 Fokus på besökaren Vi vill göra skillnad för människor! Då måste vi fråga oss var de står idag, vilket deras utgångsläge är. Vi måste ha ett konsekvent fokus på besökaren.

37 Individrelevant Vilken skillnad vill vi göra i besökarens liv? Vad vill vi utveckla/stärka/uppmuntra? Vad vill vi inspirera till? Vill vi sprida kunskap eller glädje? Vad vill vi att besökaren tar med sig från sitt besök på museet?

38 Lär känna din målgrupp

39 Del 4: GLO som verktyg

40 I slutet av 1990-talet fick Storbritannien en ny regering med nya visioner

41 If we are to prepare successfully for the twenty-first century we will have to do more than just improve literacy and numeracy skills. We need a broad, flexible and motivating education that recognises the different talents of all children and delivers excellence for everyone. (Government White Paper Excellence in Schools,1997)

42 Vad behövdes för att göra kulturarvssektorn angelägen?

43 Research Centre for Museum and Galleries vid University of Leicster

44

45 Kunskap & förståelse - Fakta, t.ex. om arkiv, museer eller om mig själv - Fördjupad förståelse kring något - Göra kopplingar och förstå relationer mellan saker eller händelser - Använda tidigare kunskap på ett nytt sätt

46 Förmågor & färdigheter - intellektuella förmågor, t.ex. att läsa och skriva - nyckelkompetenser - sociala färdigheter - kommunikativa färdigheter - emotionella förmågor, t.ex. empati eller förmåga att hantera starka känslor - fysiska förmågor - veta hur man gör något

47 Attityder & värderingar - känslor - självkänsla - åsikter om andra människor - attityder (positiva och negativa) till museet/arkivet - empati och tolerans (eller avsaknad av dessa)

48 Glädje, inspiration & kreativitet - ha roligt - bli överraskad - innovativa tankar, handlingar, saker - kreativitet - utforska, experimentera, skapa - vara inspirerad

49 Aktivitet, beteende & progression - vad människor gör - vad människor avser göra - en förändring i hur människor hanterar livet - progression, t.ex. mot ett fortsatt lärande

50 Kritik mot GLO Top-down perspektivet Mäter faktorer associerade till lärande Ett subjektivt mått Bortfallet negligeras Dålig kvalitetssäkring av lärandeprocessen

51 Exempel: Skolan och museerna Syftet är att undersöka effekterna av skapande skola på eleverna, skolorna och museerna Hur skapande skola-programmen påverkar eleverna utvärderas med GLO

52 Skolan och museerna

53 Skolan och museerna

54

55

56 Mina erfarenheter av GLO

57 Många projekt havererar pga bristande kommunikation! Individuell Individuell förståelse förståelse Individuell Individuell förståelse förståelse Gemensam förståelse

58 Del 5: Arbetsgången

59 Arbetsgången 1. Samhällets krav: Vilka policies vill/måste du relatera till? 2. Samhällsrelevans: vilken skillnad vill vi göra i samhället?(gso) 3. Vilken är din målgrupp? 4. Individrelevans: Vilka kompetenser vill vi utveckla? 5. Individrelevans: Vilken skillnad vill vi göra för människor som deltar? (GLO) 6. Vilka är dina specifika lärandemål (SLO)? 7. Vad behöver du ta reda på just nu för att nå dina mål? 8. Hur tar du reda på det? 9. Vilken utvärderingsmetod väljer du? 10. Hur ska projektet/programmet genomföras?

60

61 1. Samhällets krav främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan Tid för kultur, kulturpropositionen 2009

62 2. Vilken skillnad vill vi göra i samhället? Starkare och tryggare samhälle inkulderar: - Förbättrad dialog mellan grupper - Förbättrad förståelse inom och mellan grupper - Stöd för kulturell mångfald - Stärka familjeband Hälsa & välbefinnande inkluderar: - Uppmuntra hälsosam livsstil och bidra till mentalt och fysiskt välmående Stärkt medborgarskap inkulderar: - Uppmuntra och stödja samhälsengagemang - Stödja intressegrupper - Tillhandahålla trygga offentliga platser - Bidra till att samhället möter medborgarnas behov

63 3. Vilken är målgruppen?

64 4. Vilka kompetenser vill vi utveckla? kommunikation på modersmålet kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens lära att lära social och medborgerlig kompetens initiativförmåga och företagaranda kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

65 4. Vilken skillnad vill vi göra för deltagarna? Vad ska deltagarna tänka och känna?

66 5. Vilka är dina specifika lärandemål (SLO)? Effektmål (GLOs) SLO: Svenska för invandrare Kunskap och förståelse Ökad kunskap om lokal historia Kunskap om hur museet fungerar Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd Ökad social kompetens Kommunicera på svenska Ökad självkänsla Ny attityd till en ny kultur Ökad motivation för att lära Lära sig något nytt på ett roligt sätt Tänka kring saker på nya sätt Bli överraskade Känna sig hemma på museet Känna sig hemma i sitt nya samhälle. Återknyter till nyckelkompetenser

67 6. Vad behöver du ta reda på just nu för att nå dina mål? Vilka behov har just denna målgrupp? Vad finns det för förutsättningar för lärande? (tidigare erfarenhet av museibesök, olika lärstilar, språkkunskaper, tillgänglighet, källkritisk förmåga, förkunskaper om historia, motivation osv.) Möjligheter till förberedelse, fortsatt arbete

68 6. Vad behöver du ta reda på just nu för att nå dina mål? Effektmål (GLOs) Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter SLO: Svenska för invandrare Ökad kunskap om lokal historia Kunskap om hur museet fungerar Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd Ökad social kompetens Vad behöver vi ta reda på? Hur länge har de varit här? Vet de något om lokal historia? Känner de till museet? Har de någon hantverkskunskap sedan tidigare? Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression Ökad självkänsla Ny attityd till en ny kultur Ökad motivation för att lära Lära sig något nytt på ett roligt sätt Tänka kring saker på nya sätt Bli överraskade Känna sig hemma på museet Känna sig hemma i sitt nya samhälle. Vilken är deras attityd till sin nya kultur? Hur gör vi det roligt? Vad kan vi ha med som överraskar dem?

69 7. Hur tar vi reda på det vi behöver veta? Tidigare forskning Liknande program/projekt Utvärdering Intervjuer Testomgångar Fokusgrupper

70 7. Hur tar vi reda på det vi behöver veta? Effektmål (GLOs) Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Vad behöver vi ta reda på? Hur länge har de varit här? Vet de något om lokal historia? Känner de till museet? Har de någon hantverkskunskap sedan tidigare? Hur tar vi reda på det? Intervju med deras SFI-lärare Två provgrupper som vi frågar om detta (inledande utvärdering) Intervju med deras SFI-lärare Två provgrupper som vi frågar om detta (inledande utvärdering) Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Vilken är deras attityd till sin nya kultur? Hur gör vi det roligt? Vad kan vi ha med som överraskar dem? Intervju med deras SFI-lärare Två provgrupper som vi frågar om detta (inledande utvärdering) Undersök om det finns liknande verksamhet på annat håll som vi kan inspireras av

71 8. Vilken utvärderingsmetod väljer du?

72 8. Vilken utvärderingsmetod väljer du? Effektmål (GLOs) SLO: Svenska för invandrare Utvärderingsmetod Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression 1 Ökad kunskap om lokal historia 2 Kunskap om hur museet fungerar 1 Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd 2 Ökad social kompetens 1 Ökad självkänsla 2 Ny attityd till en ny kultur 3 Ökad motivation för att lära 1 Lära sig något nytt på ett roligt sätt 2 Tänka kring saker på nya sätt 3 Bli överraskade 1 Känna sig hemma på museet 2 Känna sig hemma i sitt nya samhälle. 1. Värderingsfråga (skala) 2. Ja/Nej-fråga 1. Värderingsfråga (skala) 2. Öppen fråga 2+3. Värderingsfråga (skala) 1. Avsluta mening avsluta mening 1+2 Värderingsfråga (skala)

73 9. Hur ska aktiviteten genomföras? SLO: Svenska för invandrare 1. Ökad kunskap om lokal historia 2. Kunskap om hur museet fungerar 1. Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd 2. Ökad social kompetens 1. Ökad självkänsla 2. Ny attityd till en ny kultur 3. Ökad motivation för att lära 1. Lära sig något nytt på ett roligt sätt. 2. Bli överraskade 3. Tänka kring saker på nya sätt 1. Känna sig hemma på museet 2. Känna sig hemma i sitt nya samhälle. Aktivitet 1. Visning av utställningarna de bör få ordlista innan 2. Sök upp dem i skolan och berätta om museet, vad det är och hur man gör där 1. Hantverkare deltar och de får prova på träsnideri, textilhantverk och tunnbrödsbakning 2. Pedagogerna bör hela tiden fråga dem och uppmuntra att de bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Viktigt med fikastunder för informella samtal 1. Viktigt att ge positiv feed-back 1. Informera om andra aktiviteter de kan delta i på museet och betona att de är välkomna att delta 2. Hitta likheter mellan deras kulturer och deras nya kultur/historia/hantverk/traditioner

74 Nyttan med det kulturarvspedagogiska ramverket Ett strukturerat sätt att planera verksamheten En hjälp att sätta mål och att undersöka om man når målen Ett sätt att tänka som hjälper oss att vara relevanta för samhäller och för individer Ett språk som hjälper oss att tala om vilken skillnad vi gör i samhället Ett gemensamt språk för att kommunicera med varandra och underlätta samarbete

75 Del 6: Använd det kulturarvspedagogiska ramverket på ditt eget projekt Vilket är ditt projekt?

76 Arbetsgången 1. Samhällets krav: Vilka policies vill/måste du relatera till? 2. Samhällsrelevans: vilken skillnad vill vi göra i samhället?(gso) 3. Vilken är din målgrupp? 4. Individrelevans: Vilka kompetenser vill vi utveckla? 5. Individrelevans: Vilken skillnad vill vi göra för människor som deltar? (GLO) 6. Vilka är dina specifika lärandemål (SLO)? 7. Vad behöver du ta reda på just nu för att nå dina mål? 8. Hur tar du reda på det? 9. Vilken utvärderingsmetod väljer du? 10. Hur ska projektet/programmet genomföras?

77 Vilken skillnad vill ni göra i samhället?

78 Vilken är din målgrupp?

79 Nyckelkompetenser Tänk på era exempel på program och projekt. I vilken utsträckning relaterar det till nyckelkompetenserna? Vilka nyckelkompetenser berörs och vilka berörs inte? Uppfattar ni nyckelkompetenserna som relevanta i relation till er verksamhet?

80 Vad vill ni uppnå? Vilka mål vill ni uppnå? - för deltagare - för personal - för samarbetspartners Relatera till GLO

81 Specifika lärandemål

82 Vad behöver ni veta? Tänk på era exempel på program och projekt. Var i processen är ni? Utgå från era generella effektmål (GLOs) och Specifika lärandemål (SLOs). Vad behöver ni ta reda på just nu för att kunna nå era uppsatta mål?

83 Strategiska frågor Vilka behov har just denna målgrupp? Vad finns det för förutsättningar för lärande? (tidigare erfarenhet av museibesök, olika lärstilar, språkkunskaper, tillgänglighet, källkritisk förmåga, förkunskaper om historia, motivation osv.) Möjligheter till förberedelse, fortsatt arbete

84 Hur får ni kunskap? Hur tar ni reda på det ni behöver veta för att fatta kloka beslut? Kan ni använda litteratur och forskning? Finns det tidigare, liknande program som ni kan lära er av? Kan ni använda någon utvärderingsmetod? Fokusgrupper? Intervjuer? etc.

85 Vilken utvärderingsmetod väljer ni? Vilken metod passar just ert program/projekt? Vilken/vilka metoder relaterar bäst till era GLOs? Ska ni välja ett eller kanske fler utvärderingstillfällen? Ska ni välja en eller kanske flera utvärderingsmetoder? Vilken metod passar just er målgrupp? Hur vill ni använda resultaten av utvärderingen? (Vilken sorts data behöver ni?)

86 Hur utformar ni ert projekt? Viktiga frågor: Hur är målgruppen sammansatt? Hur är inlärningstillfällena utformade? Hur anpassar vi aktiviteter till olika lärstilar? Kommer samma personer tillbaka vid varje tillfälle?

87 Del 7: Evaluering och reflektion

88 Utvärdering Utvärdering = reflektion och utveckling

89 Utvärdering Ibland är vi så rädda för vad en utvärdering kan avslöja att vi avstår från att utvärdera helt och hållet. Då är det skönt att tänka att misstag är en genväg till utveckling. Inget annat.

90 HLO - frågeställningar Vad får människor ut av att delta i våra verksamheter? På vilka sätt är det vi gör relevant för våra målgrupper, för oss själva? Vilken skillnad gör vi i samhället och för människor?

91 Reflektionspaus: Hur brukar ni utvärdera era aktiviteter och er verksamhet?

92 Sätta mål och beskriva dem Om du inte vet vart du är på väg, hur ska du då veta när du är framme? Genom att formulera mål strukturerar vi vårt arbete, utvecklar vår verksamhet och förverkligar visioner Målformuleringen svarar på frågan vad vill vi uppnå? ej att förväxla med frågan vad vill vi göra?

93 Reflektion Reflektionen är ständig: Inledningsvis, när vi behöver bestämma mål och ta ut en riktning Under resans gång, när målen finns men vi behöver veta mer för att kunna förverkliga dem Vid avslut, när vi har jobbat utifrån våra mål och vill veta i vilken utsträckning de förverkligades Vid omstart, när vi tar till vara våra erfarenheter och sätter upp riktlinjerna för nästa resa.

94 Välj en utvärderingsmetod Utgå från vad det är du vill veta. Metoden måste anpassas efter respondenternas språkliga nivå. Metodens bör utformas så att den tilltalar målgruppen. Den metod bör väljas som på bästa sätt hjälper respondenten att artikulera sin lärandeerfarenhet.

95 Att välja en utvärderingsmetod Kvantitativ metod: handlar om att samla information om hur ofta saker sker bland besökarna/deltagarna (oftast genom enkätundersökning där rutor kryssas i). Kvalitativ metod: handlar om att undersöka och förstå lärande på djupet. Vad händer och under vilka omständigheter? (vanligen genom enkät med öppna frågor, fokusgrupper, intervjuer, graffitivägg etc.)

96 Exempel utvärdering

97 Darttavla: Exempel utvärdering Source:

98 Olika typer av frågor Öppna frågor Vad, av det du upplevde idag, tyckte du särskilt mycket om? Vad, om något, inspirerade dig? Avsluta en mening Överraskad av Intresserad av Uttråkad av Ja, nej och värderingsfrågor I vilken utsträckning har du fått en fördjupad kunskap om Har du blivit överraskad av något? Hade du hellre velat diskutera dessa frågor i klassrummet? Vill du komma tillbaka till museet?

99 Lycka till med ert fortsatta arbete! Anna Hansen, NCK