GLO som verktyg för planering och utvärdering

Transkript

1 GLO som verktyg för planering och utvärdering

2 Vad händer idag? 1. Det angelägna museet; museet som arena för lärande Vad är lärande? 2. Det samhällsrelevanta museet Museernas samhälleliga funktioner; policy Generic Social Outcomes (GSO) Nyckelkompetenser (EU & OECD) 3. Det individrelevanta museumet Besökaren i fokus; vem är besökaren? 4. Generic Learning Outcomes (GLO) som planeringsverktyg 5. GLO vid utvärdering (evaluering) 6. Heritage and Creative Learning Framework Vad har vi lärt oss och hur går vi vidare?

3 Lärandemål 1. Känna till EU:s nyckelkompetenser 2. Förstå vad GSO innebär 3. Kunna använda GLO på sin egen verksamhet 4. Värdera om GLO är en metod som passar er 5. Inspirera till att tänka på ett nytt sätt om lärande 6. Ha nytta av verktygen i framtida verksamhetsplanering och utvärdering

4 Vad gör vi här? Varför är vi egentligen här? Vi vill bli angelägna! Vi vill göra skillnad! - i samhället och för människor

5 Vad gör du här? Vilka är dina förväntningar på dessa dagar? Vad vet du om Nyckelkompetenserna? Hur känner du inför dessa? Vad vet du Generic Learning Outcomes (GLO)? Hur känner du inför GLO?

6 Det angelägna museet Hur kan vi beskriva det angelägna museet? Hur känner sig de som arbetar där? Hur ser det ut där? Vilka kommer dit? Varför kommer man? Hur känner sig besökaren när han/hon kommer? Hur känner sig besökaren när han/hon går därifrån? Hur talar människor om det angelägna museet?

7 Vad är lärande? Learning is a process of active engagement with experience. It is what people do when they want to make sense of the world. It may involve increase in or deepening of skills, knowledge, understanding, values, feelings, attitudes and the capacity to reflect. Effective learning leads to change, development and the desire to learn more. Campaign for Learning, UK

8 Konstruktivistisk kunskapssyn Kunskap konstrueras och är med andra ord ingen avbild av verkligheten. Utgångshypotesen är att allt som iakttas av verkligheten står i relation till människan som iakttar. En kunskapssyn som kräver att vi tar avstamp hos individen

9 Kulturarvspedagogik Kulturarvspedagogik: En process där lärande sker genom användande av kulturarv. Kulturarv är en integrerad del av lärandeprocessen, men inte nödvändigtvis ett mål.

10 Kulturarvspedagogik Vi kan tänka oss kulturarvet som en råvara ur vilken olika effekter kan utvinnas: Empati i tid och rum Kritiskt tänkande och källkritik Kunskap om historiska skeenden Upptäckarglädje Social samvaro Lust att lära med mera.

11 Livsvitt lärande Art should be the fourth r alongside reading, writing and arithmetic. Cultural learning feeds every part of our being our minds, our imagination and our values. (Sir Nicholas Serota, Director, Tate) The subjects that make up cultural learning can enable children to excel, boost confidence and put them on a path to progression through to adult life regardless of how they perform in more conventional subjects. (David Adjaye, architect)

12 Icke-formellt lärande It is difficult to identify a moment that can be regarded as an end-point in learning and therefore an appropriate moment for measuring this learning. It is not appropriate for organisations to be prescriptive about levels of learning achievement, as users have their own criteria for what counts as successful (museums, archives and libraries do not expect to have to fail their users). Eilean Hooper-Greenhill, 2004

13 Två stora frågor Vad får människor ut av att vara en del av museets verksamhet? På vilket sätt är det vi gör relevant för människor?

14 Men? Hur vet vi att vi gör det vi säger att vi gör? Har vi ens en aning egentligen? (Kanske grumlas vår blick inför vår egen verksamhet?)

15 Heritage and creative learning framework Generic Learning Outcomes Specific Learning Outcomes Generic Social Outcomes Key competences Current policy

16 Heritage and creative learning framework Ramverket hjälper oss att verkligen göra det vi vill göra (och det som vi tror att vi gör) och samtidigt ge oss ett språk som sätter fingret på vår angelägenhet. Det hjälper oss att stärka vår samhällsrelevans och att vara övertygande när vi talar till samhället om vår betydelse.

17 Samhällsrelevans

18 Samhällsrelevans Vilka samhällsrelevanta funktioner fyller museet? Vilka funktioner har samhället uppdragit åt museet att handha?

19 Samhällsrelevans Selve samfunnsrollen eller samfunnsoppdraget for museene ligger i å utvikle og formidle kunnskap om menneskers forståelse av og samhandling med sine omgivelser. Stortingsmelding 49, 10.1

20 Samhällsrelevans Museene skal bli i bedre stand til å utvikle seg som profilerte samfunnsinstitusjoner Gjennom faglig utvikling, nytenking og profesjonalisering, skal museene være oppdaterte og aktuelle i alle deler av sin virksomhet, være solide institusjoner og ha en aktiv samfunnsrolle. Stortingsmelding 49, 2.3

21 Samhällsrelevans Museene skal nå publikum med kunnskap og opplevelse og være tilgjengelig for alle. Det innebærer målrettet tilrettelegging for ulike grupper og aktuell formidling som fremmer kritisk refleksjon og skapende innsikt. Stortingsmelding 49, 13

22 Samhällsrelevans Är samhället i vid bemärkelse medvetet om att museet är en fysisk arena och mötesplats för lärande? När det talas om lärande talas det då om museum?

23 Samhällsrelevans Hur berättar vi om vår samhällsrelevans? Hur berättar vi om vår pedagogiska verksamhet?

24 Aktivitetsmål Kanske så här: 14 skolprogram 3 rapporter 8 visningar 6 föreläsningar 2 konferenser

25 Kvantitativa mål Eller så här: Museet hade öppet 328 av årets dagar och lockade besökare personer/familjer hade årskort. 737 guidade visningar genomfördes, varav 405 för skolor och förskolor. Fyra tillfälliga utställningar visades, och två av dem producerade vi själva. Samlingarna växte med 458 donerade föremål, fotografier, 736 böcker och 12 hyllmeter arkivmaterial.

26 Samhällsrelevans Det låter stort och bra, men gör det oss samhällsrelevanta? Vilken skillnad gör allt detta i och för samhället? På vilket sätt blir våra besökare förändrade av sin kontakt med museet och hur leder det i sin tur till förändringar i samhället? Vad är mest relevant ur ett samhälleligt perspektiv: att 1081 personer besökte oss, eller att 57 personer blev inspirerade och upplevde att de uppnådde ökad självkännedom efter museibesöket? Vilken skillnad gör vi egentligen i samhället?

27 Generic Social Outcomes (GSO) Två syften: Ta fram specifik information om våra resultat i arbete riktat mot det civila samhället. Visa på betydelsen och effekterna av vårt arbete i en lokal kontext. Tydligt förankrat i policy.

28 Generic Social Outcomes (GSO) Förbättrar vårt sätt att arbeta mot civilsamhället. Lär oss mer om vad vi erbjuder civilsamhället. Lär oss mer om vad civilsamhället vill ha av oss. Hjälper oss att erhålla och behålla nödvändiga anslag för vår verksamhet. Stärker vår möjlighet att forma starka och användbara partnerskap. Hjälper oss att bidra till att kulturarvssektorn tas på allvar av andra organisationer som arbetar lokalt/regionalt. Hjälper oss att bidra till att kulturarvssektorns insatser är representerade när nationella och regionala beslutsfattare tänker kring hur sociala problem kan hanteras. Läs mer:

29 Generic Social Outcomes (GSO) Stronger & Safer Communities includes the following elements: - Improving group and inter-group dialogue and understanding - Supporting cultural diversity and identity - Encouraging familial ties and relationships Strengthening Public Life Health & Well Being includes includes the following the following elements: elements: - Encouraging healthy - Building the capacity of lifestyles and contributing community and voluntary to mental and physical well groups being - Providing safe, inclusive - Supporting care and and trusted public spaces recovery - Improving the - Supporting older people to responsiveness of services live independent lives to the needs of the local - Helping children and community young people to enjoy life and make a positive contribution

30 Generic Social Outcomes (GSO) Arbetar ni mot denna typ av mål, medvetet eller omedvetet? Uppfattar ni det som museets uppgift att arbeta med denna typ av mål? Vill ni arbeta mer med denna typ av mål?

31 Vad vill samhället ha? För att upplevas som relevanta utifrån ett samhälleligt perspektiv bör vi relatera till olika av samhället uppsatta mål och prioriteringar. Vi måste ställa oss frågan: vad vill samhället ha?

32 God hälsa Kunst og kultur er viktige kilder til opplevelser og gir oss språk og uttrykksformer til å formidle inntrykk, tanker og opplevelser vi ellers vanskelig finner ord for. Kulturelle uttrykk har derfor sin egen verdi knyttet til selve livet. Men kultur kan også gi god helse, og ha både forebyggende og behandlende effekt Også av den grunn bør kulturtiltak ha sin naturlige plass i omsorgstjenesten, og kultur og helse kunne spille sammen i et tett tverrfaglig samarbeid, som stimulerer både kropp og sjel Ur St.meld. nr.25: Mestring, muligheter og mening. Framtidas omsorgsutfordringer (2005)

33 Den kulturelle spaserstokken En tydlig indikator på kulturens betydelse som hälsofrämjande redskap.

34 Lifelong learning Livslang læring er viktig for å gi den enkelte trygghet i et arbeidsog samfunnsliv som er i stadig utvikling. Regjeringen vil gjøre det mulig for alle å tilegne seg kunnskap livet gjennom ved å bidra til å styrke opplæringstilbudene i og utenfor arbeidslivet, og ved å sørge for læring både på formelle og uformelle opplæringsarenaer.

35 Lifelong learning Det är viktigt att ha ett livslångt perspektiv på lärande. Vi lär i livets alla skeden och lärandet är alltid viktigt för hur vi mår och hanterar livet. Vi slutar inte att lära, och att använda ny kunskap, bara för att vi lämnar arbetsmarknaden.

36 Äldre människor som resurs Äldre vuxna har erfarenheter som är av betydelse för kulturarvssektorn. Samtidigt kan mötet med museet ha en frigörande och stärkande effekt på den äldre besökaren. På så sätt kan både museet och den äldre människan betraktas som lärande i ett ömsesidigt möte.

37 Kompetens En satsing på kunnskaps- og kompetanseutvikling i et livslang læring- perspektiv: For å sikre arbeidslivet tilgang på høy og relevant kompetanse bør det over tid være tilfredstillende samsvar mellom ungdoms utdanningsvalg og kompetansebehovene i arbeidslivet. Skiftende kompetansebehov i samfunnet innebærer at arbeidslivet og arbeidstakere har evne til omstilling og mulighet til å oppdatere sin kompetanse og tilegne seg ny kunnskap. Å ta hånd om de menneskelige ressursene på en god måte innebærer å sørge for at flest mulig har den kompetanse som er nødvendig for å delta i arbeidslivet, og sørge for at flest mulig får muligheten til å skaffe seg en solid basiskompetanse som grunnlag for læring hele livet.

38 Nyckelkompetenser kommunikation på modersmålet kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens lära att lära social och medborgerlig kompetens initiativförmåga och företagaranda kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer (EU 2005; antagna av samtliga EU-länder samt EES - inklusive Norge ; ej bindande. Motsvarande finns exempelvis inom OECD)

39 Hur blir man kompetent? Key competencies involve a mobilization of cognitive and practical skills, creative abilities and other psychosocial resources such as attitudes, motivation and values. Despite the fact that competencies comprise more than just taught knowledge, the [OECD] suggests that a competency can itself be learned within a favorable learning environment. From The Definition and Selection of Key Competencies, OECD 2001.

40 Nyckelkompetenser Vilka nyckelkompetenser tränas i mötet med museet? Känner samhället till det?

41 Nyckelkompetenser Tänk på era exempel på program och projekt. I vilken utsträckning relaterar det till nyckelkompetenserna? Vilka nyckelkompetenser berörs och vilka berörs inte? Uppfattar ni nyckelkompetenserna som relevanta i relation till er verksamhet?

42 Individrelevant

43 Individrelevant Är det samhällsrelevanta per automatik relevant också för individen? Ofta handlar det om perspektiv: det samhällsrelevanta och det individrelevanta blir två sidor av samma mynt. Samhället består trots allt av en stor mängd individer. Ur ett analytiskt perspektiv handlar det dock om delvis olika saker.

44 Individrelevant För att vår verksamhet ska uppfattas som relevant för individen måste den knyta an till individens egna erfarenheter. Vi vill göra skillnad för människor! Då måste vi fråga oss var de står idag, vilket deras utgångsläge är. Vi måste ha ett konsekvent fokus på besökaren.

45 Individrelevant Besökare är aldrig ett kollektiv utan består alltid av individer. 75- åringar är sinsemellan lika olika varandra som 40-åringar. Gruppen invandrare är (minst) lika heterogen som gruppen infödda. Vad vet vi egentligen om museets besökare? Vilka är de? Varför kommer de till museet? Vilken skillnad gör museet i deras liv? Vilka erfarenheter och kompetenser har de? Vilka är deras passioner?

46 Individrelevant Vilken skillnad vill vi göra i besökarens liv? Vad vill vi utveckla/stärka/uppmuntra? Vad vill vi inspirera till? Vill vi sprida kunskap eller glädje? Vad vill vi att besökaren tar med sig från sitt besök på museet?

47 Sätta mål och beskriva dem Om du inte vet vart du är på väg, hur ska du då veta när du är framme? Hur beskriver du dina mål?

48 Generic Learning Outcomes (GLO) Allmänna effektmål för lärande: Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration, kreativitet Aktivitet, beteende, progression

49 Generic Learning Outcomes (GLO) GLO kan: Underlätta dialog och kommunikation: Ett gemensamt språk och tydliga mål gör att onödiga missförstånd undviks. Strukturera och effektivisera arbetsprocessen: Ett bra förarbete gör det enklare att fokusera, planera och redovisa resultat. Förbättra återkopplingen: När man pekat ut gemensamma effektmål ställer man rätt frågor. Detta skapar större trygghet.

50 Exempel (GLO) Effektmål (GLOs) Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Personforskning Kunskap om en specifik person (släktband) och relationer Ökad kunskap om arkiv och vad de kan användas till Förståelse för andra människors tankar, känslor och livssituationer Förmåga till problemlösning Färdighet i informationssökning Källkritisk förmåga Digital kompetens Förmåga att kommunicera mina resultat till andra Känsla av att vi alla är del av det stora historiska skeendet Insikter om min plats i historien Empati i tid och rum Glädje över att upptäcka något oväntat Nyfikenhet gentemot de förflutna Aktivitet, beteende och Nya verktyg för fortsatt lärande progression

51 Example (GLO) Effektmål (GLOs) I Idas fotspår (åk 7-9 och gymnasiet) Kunskap och förståelse Kunskap om industrialiseringen och den tekniska utvecklingen vid förra sekelskiftet utifrån ett lokalt perspektiv Kunskap om demokratiseringen och den sociala välfärdens framväxt Förståelse för museets och arkivets aktiva roll i samhället Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Förmåga till reflektion kring den lokala samhällsutvecklingen vid förra sekelskiftet och sätta den i ett större sammanhang Källkritisk förmåga Känna att man är en del av historien Känna sig välkommen tillbaka till arkiven Inspiration att arbeta mer med historiskt källmaterial Känna glädje över att få ta del av historien, historia och historier. Aktivitet, beteende och Ta för sig av materialet - delta progression Vilja komma tillbaka

52 Exempel Planering med GLO Effektmål (GLOs) Kunskap och förståelse Konstprogram för barn år Förstå sin egen roll i konstupplevelsen Förstå vad ett museum är Kunskap om olika tekniker och material Förmågor och färdigheter Förmåga att se på konst utifrån sitt eget perspektiv Förmåga att uttrycka sig med olika typer av material Attityder och värderingar Ökad självkänsla Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression Ökad kreativitet Ökad nyfikenhet på konst Ökad vilja att experimentera Vilja att fortsätta uppleva konst Ökad förmåga att uttrycka sig i olika sammanhang

53 Planering med GLO och nyckelkompetenser Effektmål (GLOs) Svenska för invandrare Nyckelkompetens Kunskap och förståelse Ökad kunskap om lokal historia Kunskap om hur museet fungerar Kulturell medvetenhet Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd Ökad social kompetens Ökad självkänsla Ny attityd till en ny kultur Ökad motivation för att lära Lära sig något nytt på ett roligt sätt Tänka kring saker på nya sätt Bli överraskade Känna sig hemma på museet Känna sig hemma i sitt nya samhälle. Kulturella uttryck Kommunikation på främmande språk Social kompetens lära sig lära Lära sig lära Medborgerlig kompetens

54 Planering med GLO - projekt Effektmål (GLOs) Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Projektet Skolan och museerna Kunskap om hur utvärderingar kan användas i kulturarvssektorn Förstå vetenskapliga metoder och perspektiv Förstå vad man kan lära sig på ett museum Bättre förståelse för hur skolan fungerar Bättre kunskap om hur museer fungerar Förmåga att hantera planerings och utvärderingsredskap (GLO) Förmåga att koordinera ett nationellt projekt Attityder och värderingar Få en mer positiv attityd till den formella utbildningen Öka respekten mellan olika typer av museum Glädje, inspiration och kreativitet Inspiration till nya samarbeten Hitta kreativa partnerskap med organisationer i andra sektorer av samhället Bli överraskade av resultatet av undersökningen Aktivitet, beteende Bättre framtida samarbeten mellan museer av olika slag och progression Bättre samarbeten mellan museer och universitet Bättre kunskap om hur projekt ska planeras Bättre förståelse för hur lärande på museer kan leda till nya initiativ

55 Steg 1. Vad vill ni uppnå? Tänk på era exempel på program eller projekt Vilka mål vill ni uppnå? -för deltagare -för personal -för samarbetspartners Relatera till GLO

56 Utvärdering (evaluering) Hur ser vi på utvärdering? Vad associerar vi till när vi hör ordet utvärdering?

57 Utvärdering Kan vi ladda begreppet utvärdering med positiv energi? Utvärdering är en del i planeringsprocessen!

58 Utvärdering Ibland är vi så rädda för vad en utvärdering kan avslöja att vi avstår från att utvärdera helt och hållet. Då är det skönt att tänka att misstag inte är något annat än en genväg till utveckling.

59 Utvärdering Utvärdering är reflektion. Varje reflektionstillfälle (varje utvärdering) leder till nya frågor och vi blir aldrig klara. Är inte det ganska skönt?

60 Utvärdering Reflektionen är ständig: Inledningsvis, när vi behöver bestämma mål och ta ut en riktning (inledande steg 1) Under resans gång, när målen finns men vi behöver veta mer för att kunna förverkliga dem (formativ) Vid avslut, när vi har jobbat utifrån våra mål och vill veta i vilken utsträckning de förverkligades (summativ) Vid omstart, när vi tar till vara våra erfarenheter och sätter upp riktlinjerna för nästa resa.

61 Utvärdering Vi utvärderar för att kunna fatta kloka beslut. Vad behöver vi veta just nu för att kunna fatta kloka beslut? Det beror på var är vi i projektet!

62 Utvärdering Inledande utvärdering görs i programmets absoluta startskede och handlar om att ta reda på vad besökare/deltagare vill lära sig eller uppleva. Det är därför viktigt att inte alltför många beslut beträffande innehåll och metod är fattade. Formativ utvärdering handlar om att testa ett programs effektivitet och attraktivitet och görs innan innehåll och metod blivit helt och hållet fastslagna. Summativ utvärdering görs vis projektets slut och handlar om att ta reda på i vilken utsträckning målen (GLOna) uppnåddes.

63 Steg 2. Vad behöver ni veta? Formativ reflektion: Tänk på era exempel på program och projekt. Var i processen är ni? Utgå från era GLOs. Vad behöver ni ta reda på just nu för att kunna nå era uppsatta mål? Vad behöver vi ta reda på för att kunna möta målgruppens behov utifrån de effekter vi vill åstadkomma?

64 Strategiska frågor Vilka behov har just denna målgrupp? Vad finns det för förutsättningar för lärande? (tidigare erfarenhet av museibesök, olika lärstilar, språkkunskaper, tillgänglighet, källkritisk förmåga, förkunskaper om historia, motivation osv.) Möjligheter till förberedelse, fortsatt arbete

65 Hur ska man svara? Responskort Enkäter Intervjuer Fokusgrupper Graffitivägg Teckningar Deltagande observation Film Fotografier och bilder Brev, e-post Loggbok Mindmap Associationsövningar Värderingsövningar Litteraturgenomgång Darttavla osv.

66 Exempel utvärdering

67 Exempel utvärdering

68 Exempel utvärdering

69

70

71 Exempel utvärdering Associationsövning: lämpar sig för att utvärdera både förkunskaper och utveckling

72 Darttavla: Exempel utvärdering Source:

73 Exempel utvärdering Source:

74 Steg 3: Komma vidare Hur tar ni reda på det ni behöver veta för att fatta kloka beslut? Kan ni använda litteratur och forskning? Finns det tidigare, liknande program som ni kan lära er av? Kan ni använda någon utvärderingsmetod? Fokusgrupper? Intervjuer? etc.

75 Att välja en metod Kvantitativ metod: handlar om att samla information om hur ofta saker sker bland besökarna/deltagarna (oftast genom enkätundersökning där rutor kryssas i). Kvalitativ metod: handlar om att undersöka och förstå lärande på djupet. Vad händer och under vilka omständigheter? (vanligen genom enkät med öppna frågor, fokusgrupper, intervjuer, graffitivägg etc.)

76 Att välja en metod Metoden väljs alltid sist. I valet av metod bör man alltid utgå från vad det är som man vill veta. Oavsett vilken metod man väljer måste den anpassas efter respondenternas språkliga nivå. Metodens bör utformas så att den tilltalar målgruppen. Den metod bör väljas som på bästa sätt hjälper respondenten att artikulera sin lärandeerfarenhet.

77 Olika typer av frågor Öppna frågor Vad, av det du upplevde idag, tyckte du särskilt mycket om? Vad, om något, inspirerade dig? Avsluta en mening Överraskad av Intresserad av Uttråkad av Ja, nej och värderingsfrågor I vilken utsträckning har du fått en fördjupad kunskap om Har du blivit överraskad av något? Hade du hellre velat diskutera dessa frågor i klassrummet? Vill du komma tillbaka till museet?

78 Lärstilar Howard Gardner de sju intelligenserna (utökade till nio) Lingvistisk = språk (läsa/skriva) Musikalisk = höra, sjunga Visuell/Spatial = se Kroppslig/Kinestetisk = göra Social = diskutera Självkännedom = egna erfarenheter Logisk-matematisk = formler, förhållanden Naturintelligens = uppfatta hur naturen fungerar Existentiell = abstraktioner, tro

79 Lärstilar David Kolb Fyra lärstilar Divergerande = vill se och känna Assimilerande = vill se och tänka Konvergerande = vill tänka och göra Accommoderande = villkänna och göra

80 Steg 4. Vilken metod väljer ni? Vilken metod passar just ert program/projekt? Hur ska programmet/projektet utformas? Viktiga frågor: Vilken/vilka metoder relaterar bäst till era GLOs? Hur är målgruppen sammansatt? Hur är inlärningstillfällena utformade? Hur anpassar vi aktiviteter till olika lärstilar? Kommer samma personer tillbaka vid varje tillfälle? Ska ni välja ett eller kanske fler utvärderingstillfällen? Ska ni välja en eller kanske flera utvärderingsmetoder? Hur vill ni använda resultaten av utvärderingen? (Vilken sorts data behöver ni?)

81 Heritage Learning Outcomes (HLO) Arbetsgång: 1. Vilka är målen? Inledande reflektion/utvärdering utifrån vilka GLO, GSO och nyckelkompetenser man vill arbeta med 2. Vilka är våra specifika lärandemål (SLO) utifrån de allmänna lärandemålen (GLO)? 3.Vad behöver vi ta reda på för att nå målen/fatta kloka beslut? 4. Hur får vi svar på våra frågor? 5. Vilken metod lämpar sig bäst för att genomföra programmet? Hur ska det utformas? 6. Summativ utvärdering och bearbetning av resultat

82 Heritage and creative learning framework Tar sin utgångspunkt i policy och nyckelkompetenserna. Struktureras och utvärderas med hjälp av GSO eller GLO. Återkopplas till policy och nyckelkompetenser.

83 Heritage and creative learning framework Samhällsrelevant Kulturarvsligt lärande blir samhällsrelevant när det relateras till befintlig policy (exempelvis nyckelkompetenserna). Individrelevant Kulturarvsligt lärande blir individrelevant när vi konsekvent placerar besökaren i fokus.

84 Utvärdering av dagen

85 Tack!