Struktur för klassifikation i BSAB Anders Ekholm, Klas Eckerberg och Lars Häggström

Transkript

1 Struktur för klassifikation i BSAB Anders Ekholm, Klas Eckerberg och Lars Häggström

2 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Omfattning för BSAB 2.0 Inventering och klassifikation Syftet med projektet BSAB 2.0 är att utarbeta ett nytt klassifikationssystem för svensk byggoch förvaltningssektor. Arbetet i projektet BSAB 2.0 innefattar i ett första steg inventering av byggdelar för olika teknikområden. Syftet med inventeringen är att kartlägga samtliga byggdelar i en del-av och typ-av struktur. Alla byggdelar ska ges en definition och egenskaper av intresse för bland annat BIM ska beskrivas. I nästa steg utarbetas klassifikationssystemet, där samtliga byggdelar inordnas i en typ-av struktur och kodas. Byggdelar ska definieras på en relativt generisk nivå. Ytterligare specifikation ska kunna göras på ett flexibelt sätt med hjälp av egenskaper för olika informationsbehov under anläggningens hela livscykel. Motsvarande arbete ska även utföras för Infrastrukturella enheter, Byggnadsverk, Utrymmen och Användaraktiviteter. Samtliga arbetsgrupper ska också ta fram en klassifikation av produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter. Arbetet utförs av arbetsgrupper med domänexperter i samverkan med projektet Systematikgrupp, som har det slutliga ansvaret för sammanställningen av klassifikationssystemet. Resultatet av inventeringsarbetet dokumenteras separat för att kunna användas som underlag vid fortsatt utveckling och underhåll av klassifikationssystemet. I olika tillämpningar till exempel vid BIM skapas representationer, modeller, med del-av och typ-av strukturer med användning av klasser från klassifikationssystemet. Utgångspunkten för arbetet, inklusive de teoretiska grunderna med definitioner av grundläggande begrepp, beskrivs utförligt i dokumentet BSAB-2-Principer-systematik I föreliggande dokument diskuteras uppbyggnaden av klassifikationssystemet för BSAB 2.0, mot bakgrund av en studie av andra klassifikationssystem, bland andra brittiska Uniclass2 och danska CCS som baseras på den reviderade ISO Livscykelperspektiv Utgångspunkten är att byggnadsverk består av byggdelar som kan grupperas i tekniska system. De tekniska systemen bidrar med sina funktioner till att möjliggöra verksamheten i byggnadsverket. Systematiken för klassifikation av byggdelar ska stödja hela livscykeln. Utgångspunkt är verksamhetens krav på bland annat funktion. Krav ska kunna formuleras i tidiga skeden av utformningen utan angivande av detaljerad teknisk lösning. Detta kan göras genom att man anger byggdelar med bruksfunktion. De tekniska lösningarna kan vara olika och ha olika ingående delar. Klassifikationen kan därför inte endast utgå från ett bottom-up perspektiv, det vill säga från produkter som bildar olika byggdelar, utan behöver även utgå från ett top-down perspektiv där byggdelar identifieras utifrån funktionella och konstruktiva egenskaper.

3 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Nationella tolkningar av ISO Nuvarande BSAB 96 och det planerade BSAB 2.0 baseras på olika generationer av den internationella standarden ISO Denna ger inga detaljerade riktlinjer hur de rekommenderade tabellerna ska fyllas med innehåll. De flesta länder som använder standarden har därför gjort nationella tolkningar. En skillnad mellan den tidigare versionen av ISO och den nu gällande är att byggdelar i den nya versionen har en del-avstruktur. Standarden anger inte hur byggdelarna ska organiseras för att passa kraven på olika detaljeringsgrad för sammansatta konstruktioner, till exempel i olika skeden i byggprocesserna. En principiellt viktig fråga är då hur indelningen bör göras av byggdelar som är skiktkonstruktioner, till exempel väggar, yttertak, bjälklag och vägar. I olika tillämpningar av ISO har man valt olika lösningar. Några av dessa beskrivs nedan. För att underlätta jämförelsen används klassifikationen av Yttervägg och Väg som exempel. Sverige Svenska BSAB 96 har tabeller för Byggnadsverk, Utrymmen, Byggdelar och Produktionsresultat. Byggdelstabellen har indelningsgrunden huvudfunktion i byggnadsverk. Tabellen är gemensam för alla typer av byggnadsverk. På översta nivån i byggdelstabellen finns åtta objektklasser som var och en fyller olika huvudfunktioner, och under dessa finns ett antal klasser i 1 5 undernivåer beroende på delfunktion. Byggdelar för anläggning är huvudsakligen preliminära. Centrala huvudfunktioner för hus är Husstombärande och Rumsskiljande. För vissa byggdelar finns definierade byggdelstyper, det vill säga byggdelar med fastställd teknisk lösning. Tabellen för produktionsresultat har indelningsgrunden utförande (aktivitet på byggplatsen) och material. Utförande specificeras med hjälp av skede, produktionsmetod, systemtillhörighet, byggdel, byggnadsverk, konstruktionsmetod, form, läge och typ av inbyggnadsvara. Danmark Danska CCS (Cuneco Classification System) har tre huvudklasser av byggdelar: Funktionelle systemer som består av Tekniske systemer som består av Komponenter. Helheten av vägg, fönster, dörrar och öppningar är ett väggsystem. Väggen i väggsystemet har en vægopbygning bestående av en eller flera väggkonstruktioner. Sådana förekommer som olika typer, baserat på konstruktiv uppbyggnad, till exempel mur, vikvägg, skelettkonstruktion och pelarrad. Till alla objekt kan knytas egenskaper till exempel u-värde, stombärande och hållfasthet. Komponenter i väggkonstruktioner är av olika typer till exempel Vægbeklædning (väggbeklädnad), Isolering, Søjle (regel) och Beklædningsplade (beklädnadsskiva, till exempel gipsskiva). Komponenter klassificeras efter sin egenfunktion, oberoende av vilket

4 Struktur för klassifikation i BSAB (14) eller vilka system de potentiellt kan ingå i. Med egenfunktion avses den funktion komponenten huvudsakligen är avsedd att ha. Storbritannien Brittiska Uniclass2 beskrivs som baserad på den nya ISO :2015. Den har också tre huvudklasser av byggdelar: Element (i tre nivåer) som består av System (i fyra nivåer) som består av Product (i fyra nivåer). Som exempel ingår byggdelen Vägg i Wall and Barrier Elements som underindelas i Källarväggar, Ytterväggar, Innerväggar, med flera. Varje sådan väggtyp består i tillämpliga fall av mindre Element: Väggfundament (External Walls Substructure), Väggstomme (External Walls Structure), Yttre skyddsskikt (External Skin), Inre skyddsskikt (Internal Skin), Öppningar (Accessible Openings), Beklädnader (External Coverings och Internal Coverings), Ytbeläggning (External Finishes och Internal Finishes) samt diverse kompletteringar. Dessa väggbyggdelar uppförs av Systems som indelas i huvudkonstruktionstyper, till exempel Regelkonstruktioner (Framed Wall Structure Systems), Massivskivkonstruktioner (Monolithic Wall Structure Systems), Utfackningskonstruktioner (Panel Wall Structure Systems) och Murverk (Masonry Wall Systems). För dessa finns typer huvudsakligen baserat på ingående material. Systems finns inte i reviderade ISO men liknas vid byggdelstyper, det vill säga byggdelar med fastställd teknisk lösning (Designed Elements). Systems ersätter klassen produktionsresultat (Work Result) i tidigare versioner av Uniclass2. Avslutningsvis består Systems av Products, som förtecknas i en mycket detaljerad varuklassifikation. För väggkonstruktioner finns exempelvis fästelement som spik, skruv och kramlor, samt beståndsdelar som murblock, reglar och skivor och lister, med typer baserade bland annat på material. Tabellen innehåller också rena råvaror: gips, bitumen och andra produkter som behövs för att tillverka byggdelar. Norge Det norska klassifikationssystemet för byggdelar baseras på ISO :2001 och redovisas i NS 3451:2009. Tabell för produkter eller komponenter motsvarande Uniclass2 och CCS saknas. Typer av byggdelar anges i tresiffriga nivåer typ-av och del-av med indelningsgrunden funktion, men med form och läge antydda i rubrikerna. Byggdelsklassifikationen har en ny tillämpning i standarden NS 8360:2015, som avser namngivning och egenskaper för BIM-objekt. Här hänvisas också till standarden för CADlager NS 8351:2010. I denna finns kompletterande byggdelar på fyrsiffrig nivå motsvarande byggdelstyper, med material som indelningsgrund. I BIM-standarden beskrivs byggdelen Vägg som bestående av byggdelarna Kärna, Utsida och Insida. Med Kärna avses konstruktioner som exempelvis regelverk av trä eller stål, eller murverk av tegel eller lättklinker. Väggen kan ha flera kärnor, som kan vara isolerade eller oisolerade. Väggens insida och utsida utförs likaledes i olika konstruktioner som gipsskivor och träpanel. Byggdelarna i BIM-standarden är av olika typ avseende form (konstruktion), material och läge. Typerna för varje byggdel förtecknas med sifferkoder. Typer av byggdel beskrivs för

5 Struktur för klassifikation i BSAB (14) byggnadens huvuddelar som ger huset dess primära form och funktion: vägg, bjälklag och tak med kärna och synliga sidor; takkomplettering; skorstenar och eldstäder; pålar; fönster; dörrar; bjälkar och pelare; trappor och balkonger. Exempel: koden 2316_ _ _ utläses Bärande yttervägg av trä (2316 Byggdel)_Träregelverk isolerat (1001 Kärna). dimension 198 mm_ Gipsskiva (2001 Utsida vägg) 12mm_ Gipsskiva (3001 Insida vägg) enkellager. Byggdelar: 2316 = Bärande yttervägg av trä i NS 8351: = Isolerat träregelverk (alla koder i 1000-serien avser väggens kjerne ) 2001 = Utvändig gipsskiva (alla koder i 2000-serien avser väggens utsida) 3001 = Ett lager med gipsskiva (alla koder i 3000-serien avser väggens insida) USA Den amerikanska tolkningen av ISO :2001 kallas OmniClass. Byggdelar klassificeras enligt Table 21 i fyra nivåer, varav de tre första avser typ-av och den lägsta del-av. Indelningsgrunden är funktion. Under byggnadens Skal (klimatskärm) (Shell ) återfinns bland annat Yttre vertikala avgränsare (Exterior Vertical Enclosures) och därunder Ytterväggar (Exterior Walls). Nivån därunder innehåller ytterväggens delar: Fasadskikt (Veneer), Ytterväggstomme (Exterior Wall Construction), Ytterväggs inre skyddsskikt (Exterior Wall Interior Skin) och flera kompletterande delar. Även här finns alltså uppdelningen utsida/stomme/insida. Omniclass innehåller också en tabell för produktionsresultat (Table 22 Work results) och en omfattande tabell för produkter, inklusive råvaror som gips och cement (Table 23 Products), Sammanfattning och analys Byggdelar i tillämpningar av ISO De fyra system som redovisats ovan kan sammanfattas i följande tabell. Tabell 1: Sammanställning av delar för väggar i olika klassifikationssystem. Nya ISO CCS Funktionelle systemer (14 st.). ISO :2015 Construction element Indelningsgrund för Funktionelle systemer: funktion, Exempel: Vægsystem (väggsystem) Tekniske systemer (67 st.). ISO :2015 Construction element 2 del-av nivåer, med uppbyggande tekniskt 3 typ-av nivåer. system som en särskild grupp skild från övriga tekniske systemer. bestående av vægkonstruktioner av olika typer. Indelningsgrund för Tekniske systemer: funktion Komponenter (ca 500 st. med över synonymer). ISO :2015 Construction element Indelningsgrund för komponenter: funktion Exempel: Dækkende komponent > Afdækkende komponent > Vægbeklædning (med materialegenskap)

6 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Exempel: Opbyggende teknisk system > Vægopbygning Uniclass2 Elements i 3 typ-av nivåer (14, 60 resp. 516 st.). Systems i 4 typ-av nivåer (16, 182, 651 resp. 983 st.). Products (nära st.) i 5 typ-av nivåer. ISO :2015 Construction element ISO :2015 Construction element type ISO :2015 Construction product Indelningsgrund: funktion, form, läge Indelningsgrund: funktion, form, material Indelningsgrund: funktion, form, material Exempel: Wall and Barrier Elements > External Walls > External Wall Structures Exempel: Wall and Barrier Systems > Framed Wall Systems > Gypsum Board Partition Systems Exempel: Fixed Access Products > Rigid Board, Panel And Sheet Products > Mineral-Based Boards And Sheets > Gypsum Core Boards Gamla ISO BSAB 96 Tekniska system i 2 nivåer (8 resp 50 st.) ISO :2001 Element Delsystem i 4 nivåer, inklusive byggdelstyper (589, 459, 213 resp. 48 st.) Varor saknas i byggdelstabellen Indelningsgrund: funktion ISO :2001 Element Exempel: Bärverk > Bärverk i husstomme Indelningsgrund: funktion Exempel: Stomytterväggar > Stomytterväggar - skivor och träregelverk eller träbaserade regelverk NS 3451 NS 8351 NS 8360 Hoveddeler i 2 nivåer ( 1/2- sifret bygningsdelsnummer ) (6 st. resp. 54 st). ISO :2001 Element Indelningsgrund: funktion Exempel: Bygning > Yttervegger Bygningsdeler i 1 2 nivåer ( 3/4-sifret bygningsdelsnummer ) (ca 250 st.). ISO :2001 Element och Designed element Indelningsgrund: funktion, läge och material (form) Exempel: Bærende yttervegger, tre Typer av vissa byggdelar (ca 400 st.). ISO :2001 Element och Construction product Indelningsgrund: funktion, läge och material Exempel: Utside vegg > Gipsplate utvendig Omniclass Level 1 (7 st.) ISO :2001 Element Indelningsgrund: funktion (form och läge antyds av rubrikerna) Exempel: Shell Level 2 (29 st.) och Level 3 (113 st.). ISO :2001 Element Indelningsgrund: funktion (form och läge antyds av rubrikerna) Exempel: Exterior Vertical Enclosures > Exterior Walls Level 4 (492 st.) Exempel: Indelningsgrund: funktion, form och läge. Products (mer än st.) Tabellen innehåller också råvaror. ISO :2001 Construction product Indelningsgrund: funktion, (form och material antyds av rubrikerna) Exempel: Wood Framed Gypsum Board Fixed Partitions Exempel: Exterior Wall Veneer

7 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Nivåer De flesta klassifikationssystem har tabeller för produkter eller varor. Omniclass innehåller också de råvaror som används för att producera varor. De danska och norska klassifikationssystemen särbehandlar de delar av huset som ger det dess huvudsakliga form: väggar, bjälklag, tak med mera. Vad gäller övriga system för klassifikation och märkning av de ingående delarna, hänvisar man till ISO Denna klassificerar objekt relevanta för industri efter deras tekniska funktion: energilagrande, informationspresenterande med mera. Alla systemen har på den översta nivån relativt få klasser, och vi kan tolka dem som tekniska system (6 14 st.), som sedan på olika sätt delas in i delsystem. Uniclass2 och BSAB 96 inkluderar också arbeten, till exempel undersökningar, mätningar och underhåll. I Uniclass2 görs det i den omfattande tabellen Systems och i BSAB 96 i den omfattande tabellen Produktionsresultat. Indelningsgrund Byggdelar De olika klassifikationssystemen har tolkat standardens indelningsgrund för byggdelar olika. Enligt ISO :2001 ska det vara huvudfunktion; enligt den nya ISO :2015 är det funktion, form och läge. BSAB 96 har strikt följt den äldre principen, vilket lett till att delar med flera funktioner klassificerats som flera byggdelar. På de lägre komplexitetsnivåerna har material använts som klassificerande egenskap. Detta gäller också tabellen för produktionsresultat i BSAB 96. Danska CCS använder egenskaper för att specificera exempelvis material för komponenter. BSAB 96 saknar en egenskapstabell. Produkter och varor Uniclass2 och Omniclass har båda omfattande tabeller för varor/produkter, med varierande indelningsgrund. Norsk standard förtecknar funktionellt indelade typer av produkter. CCS har relativt sett få funktionellt indelade generiska komponenter. BSAB 96 saknar varutabell. Skillnader mellan gamla och nya ISO En avgörande skillnad mellan de båda versionerna av ISO är synen på begreppet byggdel (element, eller construction element som det heter i den nya versionen). I den tidigare definierades byggdel som en del av ett byggnadsverk med avseende på huvudfunktion. Endast funktion finns med som särskiljande i definitionen vilket innebär att begreppet inte entydigt pekar mot någon särskild konstruktion. Detta var ett avsteg från tidigare byggklassifikation där den fysiska avgränsningen av delarna var i fokus. Den nya standarden återgår till principen om den fysiska avgränsningen och vill tydliggöra att det är konstruktioner som klassificeras. Definitionen av byggdel har därför ändrats så att den ser helheten funktion, form och läge. Det innebär till exempel att Innervägg inte ses

8 Struktur för klassifikation i BSAB (14) som en funktion utan som en konstruktion med funktionen avskiljande, formen vertikal skiva, och läget placerad inomhus. Det finns andra väsentliga skillnader. En byggdel kan bestå av andra byggdelar till den detaljeringsgrad som det är intressant, till exempel i en BIM eller i ett förvaltningssystem. I den svenska tillämpningen i BSAB 96 kan man i princip inte indela byggdelar i mindre byggdelar. Sättet att skapa mindre delar är genom att använda produktionsresultat. Dessa behandlas dock formellt inte som delar av byggdelar, eftersom de enligt definitionen inte har samma indelningsgrund. Trots detta anses byggdelar bestå av produktionsresultat vid tolkningar av BSAB i olika tillämpningar, till exempel vid kostnadskalkylering. Principer för klassifikationssystemet BSAB 2.0 Byggdelar som objekt eller som attribut Indelningen i byggdelar kan göras olika beroende på om man vill hantera objekt som klasser eller som egenskaper. Ett exempel är Fönster, vars delar som Karm, Båge, Ruta och Spröjs i de flesta byggprocesser inte behöver betraktas som egna objekt utan kan behandlas som egenskaper hos objektet Fönster. Samma förhållande kan gälla de enskilda reglarna i en regelkonstruktion, eller betong och armering i en betongbalk. Byggdelar som system av delar I byggprocesserna (utformning, produktion och förvaltning) finns behov av byggdelar på olika sammansättningsnivå. Byggdelar kan betraktas som system i många nivåer av delar: en indelning i del-av. En konstruktion som exempelvis ett ventilationsaggregat kan i samband med utformning och produktion betraktas som en minsta del i ett ventilationssystem, och information om dess delar hanteras som egenskaper. I förvaltningsskedet kan man däremot i samband med underhåll eller reparation behöva betrakta en fläkt eller en värmeväxlare som delar av ventilationsaggregatet. Valet av detaljeringsgrad i klassifikationen av byggdelar beror alltså av de processer och aktiviteter indelningen ska stödja. Sammanfattning: Betraktat top-down kan en byggdel bestå av andra byggdelar ner till den detaljeringsgrad som är av intresse i ett projekt. Betraktat bottom-up kan samma byggdel ingå i olika mer sammansatta byggdelar i olika nivåer upp till hela tekniska system. Byggdelar gemensamma för flera system En konsekvens av denna indelningsprincip är att vissa byggdelar kan ingå i flera olika system. Exempelvis har Fönster och Lucka gemensamma byggdelar som Karm, Gångjärn, Handtag och Vädringsbeslag. Dessa kan då sägas tillhöra både klassen Fönster och klassen Lucka.

9 Struktur för klassifikation i BSAB (14) En lösning på detta är att lägga gemensamma klasser på den nivå de är gemensamma. Den gemensamma nivån för Fönster och Lucka kan vara klassen Fönster eller lucka. Alternativt förtecknas komponenter i en separat tabell, skild från systemen. Detta är den lösning som föreslås för BSAB 2.0. Trenivåprincip som stöd för utformningsprocessen Byggdelar som kan ingå i flera system av byggdelar blir således upprepade om de läggs in i byggdelstabellen under respektive systems del-av struktur. Detta ska undvikas. I tillämpningar som brittiska Uniclass2 och danska CCS hanteras det genom att man har tre nivåer av byggdelar motsvarande tekniska system, delsystem och komponenter (produkter). Komponenter grupperas i CCS efter sin tekniska funktion, till exempel täckande eller klimatbeskyddande, snarare än efter systemtillhörighet. Alla komponenter blir på det sättet möjliga att använda i alla system och delsystem. Trenivåprincipen stödjer utformning där man först bestämmer en byggdel med bruksfunktion, därefter kan dess tekniska lösning bestämmas, och slutligen kan de ingående delarna i den tekniska lösningen bestämmas. Trenivåprincipen är relativ och gäller för varje utformningsprocess. Utformningen av en komplex byggdel kan innefatta utformningsprocesser i flera nivåer. En byggdel som betraktas som en komponent i en utformningsprocess kan vara ett system i en annan utformningsprocess. Många produkter som köps in vid en entreprenad är komplexa konstruktioner, men tillverkade i ett sammanhang som faller utanför byggprocessen. Dessa produkters delar behöver därför inte nödvändigtvis ingå i en byggklassifikation. Tillämpningen av trenivåprincipen görs i CCS genom att för varje byggdel bestämma typer med avseende på konstruktiv uppbyggnad, till exempel väggkonstruktion av typen murverk. Slutligen kan man ange beståndsdelar i väggkonstruktionen som komponenter. I Uniclass2 görs motsvarande genom att man som användare kan kombinera klassen Element med klassen System, samt ingående Products, till exempel External Walls bestående av Gypsum Board Partition Systems, bestående av Gypsum core boards. Tre nivåer är dock inte tillräckligt för att representera hela komplexiteten av del-av relationer. I CCS har man gjort det möjligt att inom respektive nivå använda flera byggdelar för att beskriva en komplex konstruktion. Exempelvis innehåller CCS Tekniske system både väggen och väggens delar, och CCS Komponenter innehåller komponenten Väggbeklädnad, som kan bestå av komponenterna Putsbruk, Armeringsnät och Kramla. Trenivåprincipen förekommer också i BSAB 96 dels genom att byggdelstabellen innehåller hela system för installationssystem, dels genom att vissa byggdelar i hus som till exempel Yttervägg kan tolkas vara sammansatt av mindre byggdelar som Ytterklimatskärm, Väggbärverk och Ytskikt. För byggdelar kan anges produktionsresultat som har information om ingående varor. Tabellerna för byggdelar och produktionsresultat är oberoende av varandra, och kan enligt principerna för facetterad klassifikation kombineras för att beskriva en fysisk del av byggnadsverket. Byggdelar tillsammans med produktionsresultat ger mer kompletta beskrivningar av uppbyggnaden av en vägg.

10 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Förslag till trenivåprincip för BSAB 2.0 Rekommendation BSAB 2.0 ska stödja behovet av klasser i processerna utformning, produktion och förvaltning, speciellt för BIM. Det innebär att det ska finnas byggdelar i flera sammansättningsnivåer. Systematikgruppens rekommendation vad gäller tabellstruktur för BSAB 2.0 följer den trenivåprincip som beskrivits ovan. Trenivåprincipen innebär följande för BSAB 2.0: 1. På högsta nivån förtecknas tekniska system som möjliggör olika verksamheter. 2. I nästa nivå förtecknas delsystem/konstruktioner som särskilt utformas i byggprocesserna. Delsystemen uppfyller huvudfunktioner i systemet. Delsystem specificeras som typer avseende konstruktiv uppbyggnad. 3. På lägsta nivå förtecknas komponenter som ingår i konstruktionerna. Se också exempel nedan i Tabellerna 2 4. Definitioner: 1. Tekniskt system: specialiserat system av byggdelar med funktion för en verksamhet. Anmärkning: Ett byggnadsverk består på högsta sammansättningsnivån av tekniska system som möjliggör byggnadsverkets funktioner för en verksamhet. 2. Delsystem/konstruktion: system av byggdelar i ett tekniskt system som utformas för en specifik typ av byggnadsverk. Anmärkning: Samma typ av delsystem/konstruktion kan ingå i olika typer av byggnadsverk. 3. Komponent: byggdel som realiserar utformningen av delsystem/konstruktioner. Anmärkning 1: Samma typ av komponent kan ingå i flera olika typer av delsystem/konstruktioner. Anmärkning 2: Vid funktionsupphandling ställs vanligtvis inte krav på komponenter. Anmärkning 3: Komponenter är inte på samma sätt som system föremål för konstruktiv utformning i den aktuella byggprocessen, utan kan ha utformats i en annan industriell process och införskaffats till det aktuella projektet. Bestämningen av komponenter görs istället i form av kvalitet, dimensioner och andra egenskaper. Observera att de tre nivåerna är oberoende av varandra: delsystem kan ingå i olika tekniska system, och komponenter kan ingå i olika delsystem. I praktiken utnyttjas dock de flesta delsystem enbart i speciella tekniska system, och många komponenter används unikt i vissa delsystem och därmed i vissa tekniska system. Många undantag finns dock: komponenter som Rör och Kabel kan dyka upp i allehanda system. Krav på egenskaper kan anges för byggdelar i alla nivåer. Som exempel visas i följande avsnitt tabeller för de två översta nivåerna för de tekniska systemen Vägg och Väg. Exempel: Klassifikation av väggsystem Ett väggsystem kan sägas bestå av delsystem i form av väggar och öppningskonstruktioner. Bestämning av delar för en vägg kan göras enligt två alternativ: 1. Kompositionellt synsätt. Väggen betraktas som uppbyggd av en eller flera väggkonstruktioner, till exempel murverk, regelverk, isolering och beklädnad.

11 Struktur för klassifikation i BSAB (14) 2. Funktionellt synsätt. Väggen betraktas ha delar med avseende på funktion och läge, till exempel ytterskärm, isolering, kärna och innerskärm. Anmärkning: De funktionella delsystemen enligt alternativ 2 utförs med konstruktioner enligt alternativ 1. En väggstomme kan utföras som murverk, regelverk och massivskiva; en ytterskärm kan bestå av putsverk, murverk, skivbeklädnad och så vidare. I båda fallen består väggkonstruktionerna av mindre delar, här benämnda komponenter. Klassifikation av väggsystem enligt trenivåprincipen kan då göras enligt Tabell 2. Tabell 2: Byggdelar i väggsystem. Klass Definition, särskiljande egenskaper Tekniskt system Väggsystem Rumsskiljande vertikal skiva bestående av vägg och öppning. Delsystem i väggsystem Vägg Sluten del av väggsystem. Anm: vägguppbyggnad kan vara genomsiktlig. Delsystem i vägg (alt. 1 kompositionellt) Väggkonstruktion Delsystem av vägg med bestämd konstruktion Typer av väggkonstruktion Putsverk (inkl. nät och skiva) Murverk Panelverk (brädor, läkt m.m.) Regelverk (läkt) Isolering Skivbeklädnad (inkl. underlagsregling m.m.) Massivskiva (betong, timmer m.fl.) Konstruktion, material Konstruktion, material Konstruktion, material Konstruktion, material Konstruktion, material Konstruktion, material Konstruktion, material Delsystem i vägg (alt. 2 funktionellt) Väggstomme Ytterskärm Tätning Isolering Luftspalt Innerskärm Öppningskonstruktion Inre del i vägg som bär upp väggen och eventuell annan vertikal last. Utvändig del i vägg som utgör skydd mot regn, strålning, vind och andra klimatpåfrestningar. Del i vägg som tätar mot vind, luftfuktighet och andra klimatpåfrestningar. Del i vägg som utgör termisk isolering. Del i vägg som möjliggör luftning av andra väggdelar. Invändig del i vägg som utgör skydd mot påfrestningar orsakade av bruk, och som möjliggör olika former av användning. Del av väggsystem avsedd för passage av ljus, luft, personer, varor m.m.

12 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Typer av öppningskonstruktion Fönster Dörr Port Lucka Öppning Klassifikation av vägsystem Motsvarande indelning av Vägsystem kan se ut som i Tabell 3. Tabell 3: Byggdelar i vägsystem. Klass Definition, särskiljande egenskaper Tekniskt system Vägsystem Fordonstrafikerad horisontell konstruktion På mark På bro Delsystem Trafikbana Typ av trafikbana (funktionellt): Vägbana Körbana Vägren Gång- och cykelbana Rullbana Taxibana Uppställningsfält Komponenter i trafikbana Slitlager (bundet/obundet) Bärlager (bundet/obundet) Förstärkningslager Skyddslager Vägunderbyggnad Komponenter i vägunderbyggnad Undergrund Komponenter i undergrund Sidokonstruktion Typer av sidokonstruktion (funktionellt):

13 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Stödremsa Innerslänt Ytterslänt Bullervall Trafikö (refug, rondell) Skiljeremsa (sidoremsa, mittremsa) Komponenter i sidokonstruktion Plan Vägutrustning Vägmarkering Trafikutrustning Åtkomstskydd Brukarskydd Byggdelar och varor Det finns en rad system för hantering av varor. Dessa är vanligen inte klassifikationssystem i egentlig mening, utan snarare grupperade förteckningar. Exempel: BK04 är namnet på den varugruppering som utvecklats för bygg- & järnhandeln; Vilma innehåller träprodukter; RSK innehåller VVS-delar; FINFO hanterar information om mer än 1,5 miljoner artiklar från drygt fyrahundra leverantörer. Snabbt växande i Sverige är ETIM, som innehåller varor inom el och vvs, inklusive deras egenskaper. Gränsdragningen mellan domänerna förenklat uttryckt mellan bygg/förvaltning och dess varuleverantörer är viktig att förtydliga. Frågan är i hög grad präglad av tradition, men påverkas när nya tekniska lösningar tillkommer. Installationssystemen blir allt mer komplexa till exempel för övervakning och styrning av de medieförsörjande systemen medan stommen i hus och anläggningar i högre grad utförs med konstruktioner och komponenter som varit kända länge. Detta påverkar också entreprenaderna, där allt större del av arbetet bedrivs av specialister på de avancerade installationssystemen; kanske av varuleverantören själv. Kodning i BSAB 2.0 Denna utveckling talar för att klassifikationssystemet för bygg ska beskriva delsystem och komponenter med en relativt låg finhetsgrad generiska klasser och överlåta så mycket som möjligt till beskrivning och specialisering med hjälp av egenskaper. Egenskaper kan avse funktioner, material, montage- och förvaltningsanvisningar, beteckning eller klass enligt annat system, till exempel för varuklassifikation. En annan egenskap kan ange de produktionsresultat som är relevanta för delsystemet eller komponenten. För klassifikation och kodning i BSAB 2.0 gäller att:

14 Struktur för klassifikation i BSAB (14) Kodningen ska ange tillhörighet till respektive nivå, tekniska system, delsystem/ konstruktioner samt komponenter. BSAB 2.0 ska tillhandhålla klassifikation och kodning av med en relativt låg finhetsgrad, baserat på indelningsgrunderna funktion, form och läge. För ytterligare specificering används egenskaper. Innan beslut om kodning tas för BSAB 2.0 behöver ett antal befintliga principer utvärderas. Referensbeteckningar (märkning) Det finns standarder som innehåller förslag på klassifikation och kodning. Ett exempel är ISO/DIS Struktureringsprinciper och referensbeteckningar Del 2: Klassificering av objekt och koder för klasser. Standarden anger klasser med tillhörande bokstavskoder särskilt för komponenter inom det elektromekaniska området inom tekniska områden, som energi, kemisk industri, byggnadsteknologi, skeppsbyggnad och marinteknologi. I ett utkast till uppdatering av standarden (IEC-CD ED3) har förteckningen över komponenter utökats till att omfatta alla byggda konstruktioner. Vad gäller kodning rekommenderas användning av bokstavskoder: tekniska system med en versal, delsystem/konstruktioner med två versaler och komponenter med tre versaler. Denna princip tillämpas i danska CCS. Som grund för referensbeteckningar kan man använda BSAB 2.0, klassifikation enligt SS-EN eller varuförteckningar från tillverkningsindustrin och från återförsäljarledet. Referenser BK04 BSAB-2-Principer-systematik Projekt BSAB 2.0. CCS, ETIM FINFO ISO :2001 Building construction Organization of information about construction works Part 2: Framework for classification. ISO :2015 Building construction Organization of information about construction works Part 2: Framework for classification. ISO/DIS Struktureringsprinciper och referensbeteckningar Del 2: Klassificering av objekt och koder för klasser. NS 3451:2009 Bygningsdelstabell NS 8360:2015 BIM-objekter NS 8351:2010 Byggetegninger - Datamaskinassistert konstruksjon (DAK) - Lagdeling OmniClass RSK Svensk Byggtjänst (2005). BSAB 96 System och tillämpningar. SB-Rekommendationer nr 10. Svensk Byggtjänst AB, Stockholm. Uniclass2, Vilma