industry A case study Författare: Tyréns AB Perr Roald Serienr: BD 2014;32

Transkript

1 Byggdelsklassificering av installationer En fallstudie i hur BSAB systemet kan utvecklas. Classification of HVAC components in the t construction industry A case study on how the BSAB system can be developed. Författare: Oscar Lindell, David Ström Uppdragsgivare: Tyréns AB Handledare: Sara Beltrami, Tyréns Ahmadreza Roozbeh, KTH Examinator: Perr Roald Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: Serienr: BD 2014;32

2

3 Sammanfattning Building Information Modelling (BIM) medför ett helt nytt sätt att arbeta där objektsbaserade 3D modeller är den huvudsakliga informationskällan. Modellerna kan bära på stora mängder information i jämförelse med den traditionella pappersritningen som är begränsad till text, symboler och en 2D visualisering av byggnaden. Att arbeta med BIM ställer helt nya krav på hur information ska struktureras för att säkerställa att den tolkas på samma sätt av alla aktörer i ett projekt och all den programvara som används för att hantera informationen. Den här rapporten behandlar installationer specifikt och klassifikationen av byggdelar som är grunden för att identifiera objekt i en modell. Vi har utrett BSAB 96 som är ett väletablerat system för klassifikation av byggdelar men i sin nuvarande utformning täcker det inte behovet för att kunna användas i BIM. Detta är en nyckelfaktor för att kunna koppla rätt information till BIMobjekten så att en obruten informationskedja kan erhållas. Vi förklarar teorin bakom klassifikationssystem, BSAB 96 i synnerhet, och hur de appliceras på BIM. De problemområden och utvecklingsbehov som finns ringas in och i en fallstudie föreslås två konkreta förslag på utvidgning av byggdelstabellen för installationer i BSAB 96; ett för praktisk tillämpning idag och ett baserat på en fullt integrerad datoriserad process Nyckelord: BIM, BSAB, Klassificering, Byggprocess, Projektering, VVS, Installationer

4

5 Abstract Building Information Modelling (BIM) represents a completely new way of working where object based 3D models are the main source of information. The models can carry large amounts of information in comparison with the traditional paper drawing which is limited to text, symbols, and a 2D visualization of the building. Working with BIM creates new requirements on how information should be structured to ensure that it is interpreted in the same manner by all participants in a project and all the software that is being used to handle it. This report deals with HVAC especially and the classification of construction elements which is the basis for identifying objects in the model. We have investigated BSAB 96 which is a well established system for classification of construction elements but in its current state it does not cover the needs for use in BIM. This is a key factor to be able to connect the right information to BIM objects. We explain the theory behind classification systems, BSAB 96 in particular, and how they are applied to BIM. The problem areas and development needs are highlighted and in a case study two concrete suggestions are proposed for expanding the classification table for HVAC construction elements in BSAB 96; one for practical used today and one based on a fully integrated computerized process. Keywords: BIM, BSAB, Classification, Building process, Design, HVAC, Building installations

6

7 Förklarande ord 3D CAD BM BIM IFC VVS BSAB Byggdel Byggdelstyp Produktionsresultat Tre dimensioner: x,y,z. Computer Aided Design. Building Modelling. Building Information Modelling, begreppet kan tolkas olika men den här rapporten syftar till BIM som process, eller arbetssätt. Öppet källformat används ofta vid samgranskning av modeller. Värme, Ventilation och Sanitet. Byggandets Samordning AB. Del av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i byggnadsverket. Beskriver en teknisk lösning av en byggdels funktion. Resultat av en aktivitet på byggplatsen för produktion av del av eller helt byggnadsverk.

8

9 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD LITTERATURSTUDIER FALLSTUDIE KLASSIFIKATIONSSYSTEM BSAB Byggdelar Byggdelstyper Produktionsresultat AMA ISO BIM OCH KLASSIFICERING BIM I INSTALLATIONSPROJEKTERING KLASSIFICERING AV INSTALLATIONER BIP Building Information Properties OMVÄRLDSBEVAKNING buildingsmart Danmark Norge Finland Storbritannien USA FALLSTUDIE UTÖKAD BYGGDELSTABELL PRAKTISK BYGGDELSTABELL Regler för koder och rubriker Klassificering TEORETISK BYGGDELSTABELL RESULTAT ANALYS OCH MÖJLIGHETER ANALYS FALLSTUDIE PROJEKTERING AV INSTALLATIONER I FRAMTIDEN Generiska objekt Informationsnivåer Mappning mellan system SLUTSATS REKOMMENDATIONER REFERENSER TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING... 35

10 BILAGOR... I BILAGA 1... III BILAGA 2... IX 2

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund För att utnyttja Building Information Modeling (BIM) till fullo krävs en effektiv hantering av den information som datormodellen innehåller. Ofta ses bara BIM som en 3D modell av en byggnad men stannar man där utnyttjar man inte arbetssättet till fullo utan man kan snarare prata om enbart Building Modeling. Genom att koppla information till modellens objekt ger man den ett innehåll som kan användas i mycket större utsträckning än enbart som en visuell representation av byggnaden. I:et i BIM är det som möjliggör t.ex. mängdning av ingående material och effektiv tidsplanering för projektet. Den datorstödda byggnadsprojekteringen skiljer sig på detta sätt från den traditionellt ritningsbaserade projekteringen där rent grafiska objekt bygger upp ritningar, t.ex. linjer, skraffering och symboler. De modellbaserade objekten är inte längre enbart symboler på ett papper utan virtuella byggdelar som är relevanta för egenskapsbestämningen av byggnaden (Fokus I BIM med BSAB, 2013 och Ekholm, 2001). För att definiera egenskaper hos byggdelar använder man sig av klassifikationssystem. Byggdelar delas in och grupperas efter sin funktion i en klassificeringstabell för att entydigt kunna bestämma komponenter och system med koder så att missförstånd minimeras. Det är ett slags kodspråk som syftar till att alla aktörer ska kommunicera på samma sätt. Funktionsklassificering har använts länge för att beskriva byggdelar men övergången till ett datoriserat arbetssätt ställer helt nya krav på systematiken och detaljeringsgraden i de tabeller som systemen är uppbyggda av. Det vedertagna klassificeringssystemet i Sverige, BSAB 96, är i sin nuvarande utformning inte tillräckligt för att möta de nya behoven. De olika disciplinerna talar inte samma språk fast de jobbar i samma modell. Om de samverkande byggdelarna benämns olika kan inte datorprogrammen användas effektivt och det blir svårt att definiera rutiner som sträcker sig över alla discipliner i projekten. Detta examensarbete tillkom efter att författarna blev tillfrågade av Sara Beltrami på Tyréns att specifikt utreda klassificeringen av installationer som idag skiljer sig från hur arkitekter och konstruktörer arbetar. 1.2 Problembeskrivning För att BSAB ska kunna användas som ett branschgemensamt språk inom BIM behöver det uppdateras och utvecklas. Mer specifikt för installationer saknas helt möjligheten att klassificera modellen ner på objektsnivå i den klassifikationstabell som heter byggdelar och byggdelstyper där enbart hela system är definierade. Problemfrågeställning: Går det att klassificera installationer som byggdelar på objektnivå? Hur skulle klassifikationstabellen struktureras? 1

12 Vad skulle det innebära för möjligheter? 1.3 Syfte och mål Syftet med rapporten är att utreda hur BSAB systemet är uppbyggt och om det kan utvecklas med en BIM anpassad byggdelsklassificering för installationer. Målet är att ge ett teoretiskt välgrundat förslag på en utveckling av byggdelstabellen i BSAB 96 som kan tillämpas som en standard av alla aktörer inom VVS och övriga discipliner. 1.4 Avgränsningar Vi har enbart utrett möjligheten att utveckla, inte om det går att implementera internationella system. Det finns dock fördelar med att prioritera BSAB framför andra system eftersom det är väletablerat och utformat för den svenska marknaden och lagstiftningen. Vi har avgränsat oss till att utveckla tabell 57 Luftbehandlingssystem i BSAB Byggdelar/Byggdelstyper. Grundtanken är dock att systematiken ska vara tillämpningsbar även på övriga systemnivåer under rubrik 5 i systemet. Rapporten behandlar enbart projekteringsfasen. 1.5 Disposition I kapitel 2 går vi vidare och förklarar vilken metod vi har använt oss av för att framställa rapporten. Kapitel 3 beskriver teorin bakom uppbyggnaden av klassifikationssystem i allmänhet och BSAB 96 i synnerhet, därefter tar kapitel 4 upp mer ingående hur BIM och klassificering hör ihop och hur man arbetar idag. I kapitel 5 presenterar vi våra förslag till utökningar av byggdelstabellen och kapitel 6 ägnas åt en analys av fallstudien och de möjligheter som ges om alla anammar ett gemensamt språk för klassificering av byggdelar. Avslutningsvis presenterar vi våra slutsatser och ger rekommendationer för fortsatt arbete i kapitel 7 och 8. 2

13 2. Metod 2.1 Litteraturstudier Inledningsvis gjordes en kvantitativ faktainsamling om ämnet. Det har under de senaste åren publicerats en mängd branschrapporter, artiklar och examensarbeten som kretsar kring standardiseringsbehovet inom BIM och manualer för hur processen ska tillämpas, både i Sverige och internationellt. Materialet blev snabbt överväldigande för ett examensarbete av den här storleken och ett mindre antal skrifter som vi anser representativa för urvalet och särskilt viktiga har valts ut som grund. Det man generellt kan säga är att många skrifter är rent teoretiska och väldigt få ger konkreta förslag på hur man kan gå till väga för att möta behovet av standardisering. 2.2 Fallstudie Utifrån de teoretiska aspekterna om klassifikationssystem och BIM som arbetssätt samt det praktiska behov som idag finns för VVS konstruktörer utarbetades förslag på nya byggdelstabeller för att standardisera klassificeringen av komponenter i luftbehandlingssystem. Två förslag har tagits fram; ett som bygger på hur man benämner objekt idag och ett teoretiskt grundat förslag baserat på en fullt integrerad BIM process. Det gjordes dels för att branschen har en bit att gå innan man når dit men också för att behovet av ett gemensamt språk finns redan nu, samt även för att belysa och tydliggöra skillnaderna i arbetssätten. Utgångspunkten för de framtagna tabellerna har varit ett förslag till en revidering av den internationella standarden ISO för klassificering av byggdelar med ett förslag om ändrad definition av byggdelar. 3

14 4

15 3. Klassifikationssystem Klassifikationssystem används för att dela in objekt med gemensamma egenskaper på ett konsekvent och strukturerat sätt. Det vardagliga språket är ofta mångtydigt och nyanserat vilket kan ge upphov till missförstånd när personer kommunicerar med varandra. Klassifikationssystem syftar till att skapa ett mer precist språk som kan användas av alla aktörer inom området för att otvetydigt förstå vad varandra menar (BSAB 96 System & Tillämpningar, 2005). Ett par välkända exempel är Carl von Linnés Systema naturae som indelar naturen i en systematisk hierarki ner till artnivå och det periodiska systemet för gruppering av grundämnen. Systemen kan vara uppbyggda på olika sätt men bygger alltid på en gruppering (klassificering) av objekt med liknande egenskaper som redovisas i en tabell. Indelning i klasser sker utifrån förutbestämda regler där man har ett syfte med indelningen. Ett objekt i klassen kan ha egenskaper som skiljer sig från de förutbestämda egenskaperna i klassen men dessa tar man inte hänsyn till vid klassificeringen (Ekholm, 2001). Exempel: man vill klassificera legobitar efter egenskapen kulör. Röd, blå, grön är indelningsgrundande egenskaper. Att legobitarna har olika form och storlek är egenskaper man inte tar hänsyn till i grupperingen. För att kunna bygga ett mer avancerat system än färgindelning av legobitar är det viktigt att alla ingående begrepp är väldefinierade, även de mest grundläggande: Ett objekt är per filosofisk definition antingen abstrakt eller konkret. Ett objekt har egenskaper som används för att beskriva det. Konkreta objekt har reala egenskaper såsom massa eller temperatur, de är ting. Egenskaper hos ett ting kan indelas i inre och ömsesidiga t.ex. massa kontra hur högt man kan kasta tinget som är en ömsesidig egenskap mellan tinget och den som kastar. En ömsesidig egenskap kan konstrueras som en inre egenskap hos flera samverkande ting. En vägg kan t.ex. sägas ha den inre egenskapen klimatskiljande vilket beror av alla väggens ingående komponenters inre egenskaper när de sammanförs på ett visst sätt. En funktion är en egenskap hos ett ting som påverkar tillståndet hos ett annat ting. Klimatskiljande är även ett exempel på funktion för väggen, liksom t.ex. rumsindelande eller bärande. En klass är en mängd objekt med en eller flera gemensamma egenskaper. (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005) Ett system är ett sammansatt ting med delar som har en relation till varandra (se figur1). Egenskaperna i ett system kan delas in i inre och ömsesidiga egenskaper. De ömsesidiga är funktionella och beskriver bl.a. funktioner. De inre egenskaperna är kompositionella och beskriver exempelvis tekniska lösningar (hur en vägg är uppbyggd) (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). 5

16 Figur 1 Ett systems uppbyggnad 3.1 BSAB 96 BSAB tabellerna är ett svenskt klassifikationssystem som används för att beskriva byggnadsverk. Det ägs och förvaltas av v AB Svensk Byggtjänst och de olika tabellerna används idag inom hela byggbranschen. Strukturen i tabellerna är grunden för bl.a. ritningsnumrering, beskrivningar, AMA, mängdberäkning och kalkyler, produktionsplanering, varudatabaser och materialadministration (Nordstrand, 2008). Syftet med BSAB tabellerna är att uppnå en effektiv och tydlig informationshantering genom hela byggprocessen och ligger till grund för tydliga kravspecifikationer från beställaren. Tanken är att hela branschen ska ha ett gemensamt språk för att benämna byggdelar och objekt för att minimera feltolkningar och missförstånd (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). Tabellerna kan beskrivas som olika vyer utifrån vilka man betraktar byggnadsverket (se figur 2). BSAB systemet definierar dessa vyer och klassificerar innehållet (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). Figur 2 Vyer i BSAB 6

17 De klassifikationstabeller som är definierade baserat på vyerna är: Tabell Infrastrukturella enheter Byggnadsverk Utrymmen Exempel på kod I Sjukhus EBC Broar för spårburen trafik 211.B Duschutrymmen Byggdelar/Byggdelstyper 27.E/11 Balkstommar platsgjuten betong Produktionsresultatt QMC.2 Tilluftsdon monterade i tak Tabell 1 Tabeller i BSAB utifrån vyerr De relevanta tabellerna för klassificerin ng av installationer ärr Byggdelar/Byggdelstyper och Produktionsresultat. Tabellerna är r oberoendee av varandra men har ett kompositionellt samband, det vill säga att Produktionsresultattabellenn beskriver aktiviteter som Byggdelarna är uppbyggda av. Ett produktionsresultat är bestämt med avseende på material och konstruktionsmetod, byggdelar klassificeras efter funktion. En byggdelstyp är en specialisering av en byggdel med avseende på produktionsresultat (se figur 3) ). Figur 3 Byggdel, byggdelstyp och produktionsresultat Byggdelar Byggdelstabellen används för att särskilja fysiska delar av byggnadsverket. Definitionen i BSAB 96 är: Del av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i byggnadsverket. Ingen hänsyn tas till teknisk lösning, materiellt innehåll ellerr produktionsmetod. I begreppet ingår även byggdelar för installationer vilka benämns installationssystem och definieras som byggdel vars huvudfunktion är försörjning av media. I fysiska delar av ett byggnadsverk finn dett tre huvudfunktioner; bärande, distribuerande och rumsavgränsande (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). 7

18 0 SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER 2 BÄRVERK 3 ÖVERBYGGNADER OCH ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR 5 VA, VVS, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM 6 EL OCH TELESYSTEM 7 TRANSPORTSYSTEM M M 8 STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 9 ÖVRIGA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM Tabell 2 Huvudindelning i tabellen byggdelar och byggdelstyper Byggdelstabellen är funktionsbaserad och har en hierarkisk struktur med en typ av indelning där varje nivå ärver egenskaperna ovanifrån i hierarkin och detaljeras. Exempelvis balkonger är en typ av utvändiga huskompletteringar som i sin tur är en typ av huskompletteringar etc., där huvudfunktionen är huskompletteringar (se tabell 3). 45 HUSKOMPLETTERINGAR 45.A Sammansatta huskompletteringar 45.B Utvändiga huskompletteringar 45.BB Balkonger Tabell 3 Typ av struktur i byggdelstabellen rubrik Byggdelstyper Beskriver en teknisk lösning av en byggdels funktion. Anges genom specialisering av en byggdel med avseende på produktionsresultatet. Exempelvis kan byggdelen stominnervägg ha en teknisk lösning platsgjuten betong (se tabell 4. Byggdelstypen bör inte ange ett alltför detaljerat produktionsresultat om det skall vara möjligt för producenterna att ytterligare specificera det (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). 8

19 27 BÄRVERK I HUSSTOMME 27.A Sammansatta bärverk i husstomme 27.B Stominnerväggar 27.B/11 27.B/21 Stominnerväggar platsgjuten betong Stominnerväggar murverk Tabell 4 Byggdelstyper i BSAB. Snedstreck markerar byggdelstyp Produktionsresultat Definieras i BSAB 96 som resultat av en aktivitet på byggplatsen för produktion av del av eller helt byggnadsverk. De beskriver en fysisk del av en byggnad karakteriserad med avseende på material och produktionsmetod och definieras utan hänsyn till delens huvudfunktion (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). QL QLB QLB.1 QLB.11 VENTILATIONSKANALER M M VENTILATIONSKANALER AV METALL Metallkanaler med cirkulärt tvärsnitt Spiralfalsade metallkanaler Tabell 5 Produktionsresultat i BSAB AMA AMA är en förkortning av Allmänna Material och Arbetsbeskrivningar och ägs av AB Svensk Byggtjänst. AMA är tänkt att fungera som ett underlag till att skapa administrativa föreskrifter och tekniska beskrivningar vid upphandling av olika typer av byggentreprenader och innehåller beprövade lösningar på material och utförande. När man refererar till AMA i tekniska beskrivningar och administrativa föreskrifter använder man sig av koder och rubriker. Koderna benämns på samma sätt som byggdelar och produktionsresultat i BSAB (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). 3.2 ISO ISO är i sig inget klassifikationssystem utan en internationell standard som definierar relevanta begrepp (t.ex. byggdel och produktionsresultat ) och beskriver ett ramverk för klassifikation av byggnadsverk med förslag till tabeller. BSAB 96 är baserat på ISO , det är det styrande dokumentet för gällande definitioner. För att anpassas till BIM processen har det kommit ett förslag på en revidering av ISO I revideringen som enligt tidplanen ska antas i mars 2015 föreslås att byggdelstabellen ska byggas upp med en kombination av kompositionell och hierarkisk struktur (se figur 4). Det införs en del av relation mellan byggdel och 9

20 produktionsresultat som gör att produktionsresultat kan vara byggdelar med del av relation till andra byggdelar (Ekholm, 2013a). Figur 4 Kombination av hierarkisk och kompositionell struktur Figur 5 Skillnaden i uppbyggnad mellan hierarkiskk och kompositionell hierarkii Flera nyckelbegrepp definieras också om, bl.a. definitionen av a en byggdel: del av byggnadsverk som karaktäriseras av teknik lösning, funktion, form eller läge. Ändringarna gör att objekt som tidigare inte var möjliga att klassificeraa som byggdelar nu kan beskrivas med del av relationn till den tidigare strikta typ av hierarkin, t.ex. kan en fläkt nu klassas som en del av ett ventilationssystem (Ekholm,, 2013a). 10

21 4. BIM och klassificering BIM är ett väletablerat begrepp i byggbranschen men kan tolkas olika beroende på person och sammanhang. Det är därförr nödvändigt att förklara begreppet, beskriva nyttan med arbetssättet och att utifrån vår frågeställning förklara varför ett branschgemensamt klassifikationssystem är så viktigt. BIM kan syfta till Building Information Model, alltså själva modellen, eller Building Information Modeling det vill säga processen. En vidare definition av BIM är: All information som genereras och förvaltas under en byggnads livscykel strukturerad och representerad med hjälp av (3D) objekt där objekt kan vara byggdelar, men även mer abstraktaa objekt såsom utrymmen. BIM är själva processen att generera och förvalta denna information (Jongeling, 2008). En byggnadsmodell kan sägas vara en digital representationn av en byggnads fysiska och funktionella egenskaper. Den byggs uppp av BIM objekt som återger en detaljerad visuell representation av verklighetens byggnad och fylls med information förr att beskriva objektens egenskaper. Egenskaper kann kopplas direkt av programvaran, t.ex. objektens geometri och placering, eller av användaren för att definieraa t.ex. ljudklass eller lufthastighet i en kanal. I praktiken fungerar objekten som databaspostd ter som bär på en mängd information (se figur 6). I jämförelse med den traditionella pappersritningen där texten och symbolerna på papperet, med tillhörande beskrivning, är det enda som förmedlar information kan man lätt se att en BIM modell öppnar upp helt nya möjligheter med sin datoriserade detaljrikedom. En av utmaningarna med att implementera BIM är att dett saknas tydliga ramarr för vilkenn information som ska kopplas i vilket skede. Det är t.ex. kontraproduktivt att ha enn för detaljerad modell i ett tidigt skede och inom förvaltningen behöver man inte samma information om objekten som inom produktionen. Informationsmängder och skeden behöver b definieras och optimeras för BIM användning (Fokus I BIM med BSAB, 2013). Figur 6 Skillnader i modeller 11

22 När informationen är strukturerad på rätt sätt kan modellen användas till allt ifrån att mängda objekt till att skapa kalkyler och tidplaner till att beräkna energiåtgång i det färdigproducerade huset. Den utgör ett lättförstått underlag i produktion och man kan på förhand utföra t.ex. kollisionskontroller för att säkerhetsställa att inga misstag har begåtts i projekteringen innan man börjar bygga. Detta är enbart några exempel och det finns många fler på nyttan med BIM. Rogier Jongeling har gjort en grundlig genomgång i rapporten BIM istället för 2D CAD i byggprojekt från Effekten som allt detta i slutändan medför är stora besparingar i tid, pengar och ökad kvalitet. Eftersom olika program används för modellering av olika discipliner och även för mängdning, beräkningar och kalkyler är det en grundförutsättning att informationen tolkas lika i alla program för att uppnå nyttoeffekterna. Objekten måste klassificeras utifrån ett system så att programmen kommunicerar med ett gemensamt språk. Det finns idag inget sådant branschtäckande klassifikationssystem som är applicerbart på BIM och det har skapat ett stort behov inom byggbranschen att standardisera det sätt man kommunicerar på och hur man hanterar information på objekt i modeller. I brist på en enhetlig standard för klassificering av byggdelar har aktörerna i byggbranschen utvecklat egna klassifikationssystem inom de egna företagen eller för specifika projekt. Detta skapar en oreda i branschen som helhet. I rapporten BIM Standardiseringsbehov (Ekholm, 2013b) beskrivs bl.a. Vasakronans behov i BIMprocessen: En snabb process förutsätter en standardiserad modellstruktur för informationskällorna. Det ger förutsättningar bland annat för direkta jämförelser mellan olika fastigheter. För ett smidigt informationsutbyte med andra involverade parter krävs att man använder gemensamma standarder, inte företagsspecifika. Byggdelsklassificeringen beskriver den mest grundläggande informationen om objekt i en modell vilken funktion de fyller i byggnadsverket. Först när man otvetydigt kan säga att ett objekt är t.ex. en fläkt kan man koppla tillhörande egenskaper till objektet. Egenskaperna blir utbytbara vid behov under hela byggnadens livscykel men den grundläggande funktionen består, byggdelskoden blir ett nav kring vilket annan information kretsar. 4.1 BIM i installationsprojektering Byggprocessen består av tydliga faser där samarbetet mellan aktörerna ibland är bristfälligt. De olika aktörerna agerar isolerat för sina egna leveranser och för att uppfylla de krav som ställs, istället för att jobba gemensamt för beställaren vilket skapar informationsglapp i överlämningsfaserna av modellen (se figur 7). Där projektörens arbete tar slut tar entreprenörens arbete vid och när entreprenören har byggt huset lämnas modellen över till den som ska förvalta byggnaden. Det sker väldigt lite samverkan innan och efter själva överlämningarna (Olofsson, 2004). 12

23 Figur 7 Informationsglapp Inom VVS branschen har man under enn längre tid använt sigg av leverantörsspecifika objekt för att bygga upp sina modeller (se figur 8) ). Objekt hämtas från databaser där informationen är uppbyggd av egenskaper från verkliga produkter. Figur 8 Leverantörsspecifika objekt i magicads databas Att modellen innehåller detaljerad information går i linje med ett BIM tänk, En modell som stämplas bygghandling och är modellerad med leverantörsspecifika objekt är i sig inget det brister dock när man ser på BIM modellen utifrån ett livscykelperspektiv. problem. Det kan istället uppstå i ett senare skedee när modellen har gått över till entreprenören och byggnadsverket skall byggas. Modellen används a då å som utgångspunkt för att bygga men entreprenören kan av olika anledningar byta ut den specificerade produkten. Ändringar sker genom bygg pm, samt i modellen om kraven finns specificerade. I dagens arbetssätt t är det fortfarande pappersritningar och beskrivningar som är de juridiskt bindande handlingarna vilket leder till att modellen oftast inte uppdateras utan lämnas över som den såg ut vid bygghandlib ing. Det innebär att modellen inte alls behöver överensstämma med de produkter byggnadsverket uppförts med. Om kravet finns att modellen ska spegla relationshandlingen så måste 13

24 antingen entreprenören eller konsulten uppdatera modellen, detta kan medföra en stor kostnad beroende på projekt och hur mycket som är ändrat från bygghandlingen (Kristiansson. 2014). 4.2 Klassificering av installationer Definitionen av en byggdel i BSAB 96 gör det omöjligt att använda tabellen för att klassificera installationer på objektsnivå eftersom de ingående delarna i systemen, t.ex. ett vridspjäll eller en ljuddämpare, inte uppfyller kravet byggdel vars huvudfunktion är försörjning av media. För att klassificera spjället som en byggdel finns bara möjligheten att benämna det som en del av hela systemet, precis som med alla andra VVSkomponenter. Det är inte detaljerat nog för att skilja objekten åt i modellen. Installationsobjekt definieras istället som produktionsresultat vilket medför att man talar ett annat språk än resten av branschen eftersom man rör sig i en annan tabell med andra koder än byggdelarna. Även produktionsresultatet ses som otillräckligt och för att göra klassificeringsstrukturen ännu otydligare har man länge använt sig av beteckningssystem för att benämna objekt i modeller inom VVS, t.ex. TD = Tilluftsdon. För dessa finns ingen vedertagen standard och det kan medföra att olika objekt har samma benämning beroende på projekt och företag involverade i projektet. I stora projekt leder det ofta till mycket onödigt arbete i starten av projekteringen, att bestämma hur och vad man ska klassificera är ofta otydligt och behöver definieras. Behovet av att standardisera klassifikationen och att definiera objekt som byggdelar i likhet med andra discipliner är stort (Lindgren, 1992) BIP Building Information Properties BIP är en branschpraxis som har tagits fram av installationsgruppen i BIM Alliance för att få till ett mer enhetligt sätt att benämna egenskaper och objekt i BIM. Det är ett försök att skapa en branschgemensam systematik för benämning av installationsobjekt och visar på nödvändigheten av att utveckla sättet man jobbar på att det finns ett behov av att göra det. Fördelen med BIP är att det kan tillämpas redan idag men för att fler aktörer ska våga bygga system för digital hantering av informationen krävs en lösning med bättre standardiserad grund. Typ kod Ex: TD1XX Littera: beteckning + löpnummer. System kod Ex: Värmesystem = VS Namn på olika system för VVS eller EL. Kod som löper genom alla objekt som sitter fast i ett system. Unik kod Ex: U =57BLB301 TD1000 Sammansättning av flera koder som hämtas från olika ställen i BIM och ger instanserna en unik märkning (individmärkning). Markeringskod Ex: BEF = Befintligt Kod som kan skrivas in genom att markera ett eller flera objekt. Tabell 6 Koder som används i BIP 14

25 4.3 Omvärldsbevakning Här följer en kortfattad beskrivning av hur man jobbar med BIM och klassifikation i omvärlden. Problematiken är densamma överallt men många länder har kommit längre än Sverige i sin branschanpassning till BIM och det är därför intressant att ta intryck av deras tillvägagångssätt. Det är också viktigt att de system som används bygger på internationella standarder och till så stor grad som möjligt är kompatibla med varandra i en allt mer globaliserad värld där arbete inte nödvändigtvis utförs endast inom det egna landets gränser. Gemensamt för alla länder är att staten eller betydande statliga myndigheter har varit delaktiga för att driva utvecklingen framåt på något sätt. Det finns en viss tendens till det även i Sverige där framför allt Trafikverket har börjat ställa krav på BIM i sina projekt buildingsmart buildingsmart är en neutral internationell organisation som jobbar för att utveckla BIM och internationella standarder för BIM med fokus på att standardisera processer, arbetsflöden och metoder. De har utvecklat och förvaltar fyra viktiga standarder för en helt integrerad BIM process som används i olika utsträckning i stora delar av världen: buildingsmart Data Dictionary (bsdd) referensbibliotek som länkar databaser från olika källor och förbättrar kompabiliteten de emellan för att förbättra kommunikationen mellan programvara. Hette tidigare the International Framework for Dictionaries (IFD). Industry Foundation Classes (IFC) filformat som är öppet och neutralt för att kunna utbyta information mellan olika CAD program. Information Delivery Manual (IDM) specificerar informationsflöde och skeden i ett byggprojekt och definierar vilken information som ska utbytas i vilket läge. Model View Definitions (MVD) definierar kraven på digitala informationsleveranser Danmark I Danmark har man beslutat att ersätta det nuvarande klassifikationssystemet DBK 2006 med ett nytt system. CCS (Cuneco Classification System) bygger på ett digitaliserat arbetssätt och är uppbyggt för att data ska kunna skickas i en obruten kedja till alla aktörer och i alla processer från skiss till rivning. Förbestämda informationsnivåer och vyer beskriver vilken data på objekten som ska skickas i vilket skede. Systemet bygger på två huvudbeståndsdelar; en för klassificering av byggdelar och en för identifikation så att varje objekt kan särskiljas otvetydigt i modellen. Den grundläggande klassificeringen består av 475 byggnadselement uppdelade i huvudsystem, delsystem och komponenter. Cuneco drivs av Bips som är en medlemsdriven förening för aktörer i byggbranschen. Danska staten är med och finansierar projektet. Tanken är att skapa en internationell plattform som kan implementeras av alla länder i världen. Arbetet har rönt internationell uppmärksamhet, det finansieras delvis av EU och den omarbetade versionen av ISO startades bl.a. på initiativ av Cunecoprojektet. Systemet planeras att tas i drift under

26 4.3.3 Norge Statliga Statsbygg driver på BIM utvecklingen i Norge och använder sig av BIM i samtliga av sina nya projekt. Man har publicerat en BIM manual och det pågår ett projekt för att ta fram en standard för objektbibliotek. Arbetet bygger på buildingsmart standarderna IFC, bsdd och IDM Finland Finland har sedan flera år ett slags objektbibliotek med klassifikation, egenskaper, definitioner etc. Branschen har dock inte börjat använda det fullt ut. Klassifikationssystemet som man använder heter Talo 2000 och innehåller följande tabeller: Building elements Services elements Project related tasks Property management tasks User tasks Project provisions Vad gäller elements skiljer sig inte Talo så mycket från BSAB 96, däremot har Talo en betydligt mer omfattande klassifikation av arbeten på byggarbetsplatsen. Statliga Senatfastigheter ställde krav på BIM modeller i projektering redan 2007 vilket har lett till att man har tagit fram en BIM manual som heter COBIM (Common BIM Requirements) 2012 som har utvecklats i samarbete med buildingsmart Finland (Fokus I BIM med BSAB, 2013) Storbritannien I Storbritannien har regeringen aktivt gått in för att branschen ska anpassa sig till BIM. De har initialt ställt som krav att 2016 ska man infört det man kallar collaborative Level 2 BIM som minimum som innebär att all information genom hela livscykeln ska vara digital. En BIM Task Group har tillsatts för att uppnå målen och driva på utvecklingen. NBS (National Building Specification) som ägs av The Royal Institute of British Architects (RIBA) har tagit fram ett bibliotek med objekt för 3D modellering. Biblioteket (National BIM Library, NBL) är en gratistjänst som fylls på allt eftersom med kvalitetssäkrade objekt och definierade egenskapsuppsättningar. Klassifikationssystemet Uniclass reviderades nyligen och blev 2013 Uniclass2 för att BIM anpassas. De ursprungliga 15 tabellerna har reducerats till 7 och stort fokus har lagt på att göra tabellerna enhetliga, att de ska hänga ihop på ett logiskt sätt USA National Institute of Building Sciences (NIBS) är en non profit organisation som är uppbyggd av representanter från hela byggbranschen, regeringen och andra offentliga instanser. De har utvecklat National BIM Standard (NBIMS) för att standardisera 16

27 datahanteringen och BIM processen. Utvecklingen har till viss del drivits på av amerikanska armén utifrån deras behov av att förvalta sina faciliteter. De har utvecklat Constructions Operations Building information exchange (COBie) som är ett dataformat för informationsutbyte inom byggprocessen antogs det som en del av NBIMS. Klassifikationssystemet OmniClass har 15 tabeller som bl.a. skiljer sig från BSAB genom att betrakta byggnadsverk och utrymmen utifrån både funktion och form (Fokus I BIM med BSAB, 2013). 17

28 18

29 5. Fallstudie Utökad byggdelstabell Målet med fallstudien är att ge ett konkret förslag på hur installationer kan klassificeras med byggdelstabellen i BSAB 96. Vi har utvecklat rubriken 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM som exempel för hur samtliga sju klasser under rubrik 5 (se tabell 7) kan utvecklas genom att använda samma metodik vid klassificering av nya byggdelar. 5 VA, VVS, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM 51 VATTEN, AVLOPPS, FJÄRRVÄRME OCH GASLEDNINGSSYSTEM M M, ANLÄGGNING 52 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM FÖR FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM 53 AVLOPPSVATTENSYSTEM OCH PNEUMATISKA AVFALLSTRANSPORTSYSTEM E D 54 BRANDSLÄCKNINGSSYSTEM 55 KYLSYSTEM 56 VÄRMESYSTEM 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM Tabell 7 Rubrik 5 i tabell Byggdelar och Byggdelstyper Förutsättningen för att utveckla de nya klassificeringskoderna har varit den reviderade utgåvan av ISO Den nya (OBS! ej ännu antagna) definitionen av vad en byggdel är samt det del av/typ av förhållande som införs gör att objekt som idag klassas som produktionsresultat också kan klassas som byggdelar. Det finns då ingen motsättning i att ett objekt kan existera samtidigt i två olika tabeller. Byggdelstabellen och produktionsresultattabellen verkar oberoende av varandra med olika syften och exempelvis en fläkt är i den meningen ett objekt som både fyller en funktion i byggnaden och är ett resultat av aktiveter på byggarbetsplatsen. Vi ser det som en fördel med en tydlig koppling mellan tabellerna eftersom de har ett kompositionellt samband och produktionsresultat är entydigt bestämda i förhållande till byggdelarna (Fokus I BIM med BSAB, 2013). Frågan är hur långt man vill gå i byggdelsklassificeringen av objekten i en modell. I och med de nya definitionerna kan man teoretiskt göra klassificeringen väldigt detaljerad men i praktiken behöver man bestämma vilken finhetsgrad av klassificeringen som är av gemensamt intresse för hela branschen (Ekholm, 2001). Ett helt BIM anpassat arbetssätt där fler egenskaper är definierade på objekten skulle inte kräva en fullt så detaljerad byggdelstabell då modellen blir den huvudsakliga informationskällan. Vi har tagit fram två förslag; ett som bygger på en praktisk tillämpning av klassificering baserat på dagens arbetssätt och ett teoretiskt grundat förslag för en framtida tillämpning i ett renodlat arbetssätt med BIM. Den praktiska byggdelstabellen (se 19

30 kapitel 5.1) är tänkt att vara direkt tillämpbar när den nya versionen av ISO antas och den teoretiska (se kapitel 5.2) är framtagen för att kunna användas inom framtida BIM processer och för att belysa skillnaderna i arbetssätt mot idag. Tabellerna finns i sin helhet som bilagor, utdrag och tillvägagångssätt redovisas i följande kapitel. 5.1 Praktisk byggdelstabell I brist på en väldefinierad BIM process med exempelvis informationsnivåer och skeden behöver klassificeringen av objekt i modeller vara mycket detaljerad för att beskriva alla objekt modellen är uppbyggd med. Tabellen visar hur man med en strukturerad metodik och genom den reviderade definitionen på byggdelar kan klassificera nya byggdelar. En tillämpning av samma tillvägagångssätt på övriga rubriker är ett första steg mot ett standardiserat arbetssätt i branschen Regler för koder och rubriker I BSAB finns det några regler för hur själva koden byggs upp, dessa måste tas hänsyn till när en ny kod skapas: Klassifikationskoden maximalt får ta upp sex positioner eftersom standarden för lagerhantering i CAD program är uppbyggd på det sättet. Tecknen i koder är siffror 0 9 och bokstäver A Z. Bokstäverna O, Å, Ä och Ö får inte användas i koden eftersom O kan förväxlas med siffran 0 och Å, Ä och Ö inte kan hanteras korrekt av alla datorsystem. Tecknen A och 0 är reserverade på varje nivå för att markera sammansatta objekt, Z och 9 är reserverade för att markera övrigt. Tecknen. punkt och / snedstreck räknas inte som en position, de används för att underlätta läsningen av koden respektive skilja olika koddelar åt, t.ex. byggdelar och byggdelstyper. Byggdelskoden 57.BEB/1 är således uppbyggd av fem positioner, varav den sista siffran efter snedtecknet visar att det rör sig om en byggdelstyp. (BSAB 96 System & tillämpningar, 2005). 20

31 5.1.2 Klassificering Till att börja med ändrade vi på den befintliga strukturen. Vi ville ha kvar samtliga fyra system som redan är definierade men vi anser inte att det finns någon anledning till att Skyddsventilation ska klassificeras som en typ av 57.C Processventilation i position 4 (se tabell 8). 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM 57.B Allmänventilationssystem 57.C Processventilationssystem 57.CB Skyddsventilationssystem 57.F Luftvärmesystem Tabell 8 Befintlig rubrik 57 i tabellen Byggdelar och Byggdelstyper i BSAB Vi har istället valt att lyfta upp det en nivå som ett typ av system till 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM i position 3 (se tabell 9). Dessa blir de indelningsgrundande egenskaper, alltså de som bestämmer vilka funktioner som ska ingå i klasserna, som vi utgår från i den fortsatta klassificeringen av nya byggdelar och byggdelstyper. 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM 57.B Allmänventilationssystem 57.C Processventilationssystem 57.D Skyddsventilationssystem 57.F Luftvärmesystem Tabell 9 Förslag till ändrad grundindelning av rubrik 57 För att bestämma vilka byggdelar som ska klassificeras under systemen utgick vi från BIP och produktionsresultattabellen eftersom de är uppdaterade och utvecklade för det befintliga behovet av klassificering i modeller. Indelning skedde enligt del av/typ av struktur (se figur 9) 21

32 Figur 9 Dela av/typ av struktur på ndelning Alla nivåer direkt under systemnivån får del av förhållande till systemen eftersom inga komponenter kan sägas varaa typ av ventilationssystem. När egenskaperna sedan ärvs nedåt i tabellen går förhållandet tillbaka till ett hierarkiskt typ av. Tabell 10 visar ett exempel på hur specialisering av en fläkt ser ut. Koden 57.BEB/11 beskriver således en Takfläkt av typen Radialfläkt, återluft i ett Allmänventilationssystem. 22

33 57.B ALLMÄNVENTILATIONSSYSTEM 57.BE 57.BEB 57.BEB/1 57.BEB/11 57.BEB/12 57.BEB/2 57.BEB/21 57.BEB/22 57.BEB/3 57.BEC 57.BED FLÄKT TAKFLÄKT Radialfläkt Radialfläkt, återluft Radialfläkt, cirkulation Axialfläkt Axialfläkt, återluft Axialfläkt, cirkulation Tvärströmsfläkt SPISFLÄKT KANALFLÄKT Tabell 10 Klassificeringen av takfläkt i ett allmänventilationssystem 5.2 Teoretisk byggdelstabell I ett helt datoriserat arbetssätt kan flera olika egenskaper mappas till objekten enligt förutbestämda och standardiserade mönster vilket gör att informationen på objekten kan delas upp och hämtas ur modellen istället för att uttryckas i en sammanhängande kodsträng. Redan 2005 skriver man om BIM i BSAB 96 System & tillämpningar och möjligheterna som skapas med ett nytt arbetssätt i branschen. "De traditionella bygghandlingarna, som kännetecknas av tekniska och juridiska krav på fullständighet och exakthet, ställs här mot metoder som kan ge helt andra värden i form av sökbarhet och överskådlighet." Den teoretiska tabellen vi har tagit fram bygger på ett arbetssätt där en BIM modell är huvudsaklig informationskälla och används som juridisk handling vid överlämningar. Genom att hämta den information man vill åt i modellen istället för att beskriva den som kod finns inte lika stora behov av en helt uttömmande byggdelstabell. Skillnaden mot den praktiska tabellen är att de egenskaper som kan uppfattas beskriva ett enskilt objekt och inte gruppen som helhet är borttagna, med undantag för de byggdelstyper som anses vara så pass annorlunda i sin funktion att de är nödvändiga att specificera. Byggdelarnas indelning lämnar utrymme för ytterligare specialisering om behov uppstår. Exempelvis flyttas de egenskaper som i den praktiska tabellen låg som batterivärmeväxlare och radialfläkt tillbaka som produktionsresultatet. Tanken är att den information som kan betraktas som objektspecifik lagras på objekten i modellen 23

34 istället för som kod i byggdelarna, där en ytterligare specialisering av egenskaper istället sker genom mappning mot andra tabeller. 57.B ALLMÄNVENTILATIONSSYSTEM 57.BB 57.BC 57.BE 57.BF LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT LUFTRIDÅAGGREGAT FLÄKT VÄRMEVÄXLARE Tabell 11 Indelning byggdelar 5.3 Resultat Resultatet för den praktiska tabellen blev 54 nya unika byggdelar och 148 nya byggdelstyper. Vissa byggdelstyper kan tillhöra flera byggdelar, t.ex. kan tvärströmsfläkt beskriva en teknisk lösning av kanalfläktar, takfläktar, spisfläktar osv. En indelning av byggdelarna och byggdelstyperna i de övergripande nivåerna (se tabell 9) resulterade i totalt 1200 nya byggdelskoder. Den teoretiska tabellen är resulterade i 20 unika byggdelar och 30 byggdelstyper som totalt ger 100 nya byggdelskoder. 24

35 6 Analys och möjligheter I detta kapitel analyserar vi resultaten från vår fallstudie och resonerar om möjligheterna med BIM och ett standardiserat arbetssätt för installationer och till viss del branschen som helhet. 6.1 Analys fallstudie De två tabellerna skiljer sig markant åt i finhetsgrad och därmed också innehållsmängd. Fördelen med klassificeringen i den praktiska tabellen blir att i en övergångsfas till fullt implementerad BIM kunna kommunicera med ett gemensamt språk, alltså byggdelar och inte produktionsresultat som idag. Den stora nackdelen med hög finhetsgrad är att man får ett system som blir svåröverskådligt. Under rubrik 5 VA, VVS, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM finns dessutom ytterligare sex andra systemnivåer som ska definieras på samma sätt och sannolikt med liknande resultat (se tabell 7). Den teoretiska tabellen är mer överskådlig och lättanvändbar och risken för feltolkningar eller att välja fel kod minskar. I en BIM process där modellen är format för överlämning kan den samlade informationen på objekten tillsammans beskriva egenskaperna. Utrymmet är större för att hantera informationen, det behövs inte en alltför detaljerad byggdelskod för att beskriva allt. Byggdelskoden kan då begränsas till att omfatta objektens mest grundläggande funktion som all annan data samlas kring. En påtaglig felkälla i klassificeringsarbetet är att det krävs mycket detaljkunskap för att förstå objektens funktion och därmed hur de ska struktureras på bästa sätt. Vi har gjort en bedömning utifrån våra kunskaper som är begränsade inom området. 6.2 Projektering av installationer i framtiden Generiska objekt När behovet av ett gemensamt språk för att benämna byggdelarna är tillgodosett skapas ytterligare möjligheter för standardiseringar av arbetsmetodiken. En tänkbar utveckling är att börja jobba med generiska objekt, alltså generella objekt som inte begränsar sig till en produktspecifik nivå. Byggdelskoden beskriver objektens grundläggande funktion och genom ytterligare klassificering med olika system kopplas egenskaper och information till objekten för att beskriva dem mer specifikt. Modellen förädlas efterhand med den informationsmängd som är nödvändig istället för att produktbestämmas direkt (se figur 10). En parallell kan dras till hur arkitekter jobbar, där t.ex. väggar från början är generiska och efter hand bestäms material och skikten de är uppbyggda av. Detta säkerställer ett naturligt informationsflöde genom byggprocessen som tillåter en vandring både fram och tillbaka i informationskedjan. 25

36 Figur 10 Informationsmängd i olika koder k koppladd till objekt Informationsnivåer För att bestämma vilken information som ska finnas i vilket skede och säkerställa kvalitén på den behöver branschen definiera informationsnivåer. Dettaa har redan gjorts i länder som Danmark, Storbritannien och Finland och tas även upp i rapporten Fokus I BIM med BSAB som en nödvändig utveckling i svenska byggbranschen. Eftersom modellen kan innehålla i princip vilken information som helst är det viktigt att bestämma hur mycket och vad som skaa beskrivass i objekten, samt när det ska finnas tillgängliga för attt arbetet i projektet ska kunna flyta framåt.. Figur 11 Exempel på informationsnivåer och koderr i olika faser 26

37 6.2.3 Mappning mellan system Vid projektering med generiska objekt och ett gemensamt språk kan man börja prata om informationsmodellering där det visuella kommer i andra hand. Information och egenskaper kan hämtas från externa databaser och kopplas till objekten. Klassificering i BSAB tabellerna används för att beskriva objektens generella egenskaper och dessa kan användas för att mappa mot mer detaljerade system hos t.ex. leverantörer och få förslag på produkter som uppfyller de kraven. På grossistsidan finns idag välstrukturerade system för att beskriva produkter. ETIM (European Technical Information Model) är en modell på ett sådant system som beskriver el och VVS produkter. Där har man omkring 5000 artikelklasser som beskriver en produkts mest betydelsefulla egenskaper på ett leverantörneutralt sätt. En mappning av objekten i modellen mot den databasen skulle då ge entreprenören ett verktyg för att välja en produkt som motsvarar de krav på egenskaper projektören har ställt. Samma sak skulle även gå att tillämpa i förvaltning när det exempelvis finns behov av att byta ut någonting som är trasigt eller behöver uppdateras. En byggnads livslängd är generellt längre än en produkts och att ersätta en produkt som motsvarar den tidigare kan vara ett problem efter 60 år. Genom att söka på egenskaper som ska uppfyllas och därigenom få förslag på produkter som uppfyller kraven förenklas hela den processen. 27

38 28

39 7. Slutsats Går det att klassificera installationer som byggdelar på objektnivå? Frågan om det går att klassificera installationer som byggdelar på objektsnivå visade sig stämma men med en brasklapp det beror på en uppdatering av den internationella standarden ISO som ännu inte är antagen. Förutsatt att den antas som planerat i mars 2015 utan förändringar så kommer byggbranschen att ha tillgång ett gemensamt språk att utgå ifrån när begreppsdefinitionerna och strukturen för klassifikationssystemet ändras för att göras anpassat till BIM. Hur skulle klassifikationstabellen struktureras? I vår fallstudie utgick vi ifrån de föreslagna ändringarna i ISO för att visa hur en byggdelsklassificering av installationer kan struktureras. Resultatet blev två tabeller: en som är applicerbar idag, anpassad för de behov som arbetssättet med BIM kräver och en tabell som anpassats för en fullt integrerad BIM process i framtiden. Skillnaden i antal objekt som klassificeras i de två modellerna är markant och beror på den höga finhetsgraden i klassificeringen som krävs med dagens arbetssätt. Det gemensamma språket som är byggdelsklassifikationen tvingas beskriva objektet så noggrant som möjligt eftersom det inte är optimalt att blanda koder när man inte har ett förutbestämt och standardiserat sätt att strukturera den informationen. När branschen har bestämt standardiserade informationsnivåer för BIM kan objektens databasegenskaper utnyttjas mer effektivt och kodsträngen för byggdelsklassificering behöver inte beskriva lika mycket och bli lika lång. Då räcker det att beskriva objektens mest grundläggande funktion och sen kan andra egenskaper kopplas till objekten på ett strukturerat och BIM anpassat sätt. Vad skulle det innebära för möjligheter? Ett gemensamt språk med byggdelstabellen i BSAB som grund är ett första steg till att på ett standardiserat sätt förädla modellen med information under dess livscykel. Istället för att som idag redan i ett tidigt skede projektera installationer ner till artikelnummernivå kan generiska objekt användas för att stegvis bygga upp modellen med relevant information under projektets gång. En gemensam struktur på språket och tydliga krav på vilka egenskaper som ska finnas på objekt i olika faser skulle även underlätta en koppling mot andra system som t.ex. ETIM på grossistsidan, vilket skulle förenkla upphandling i produktion och i ett senare skede förvaltning av produkter. Ytterligare en fördel är att alla discipliner kan arbeta i en och samma tabell under projekteringen och utgå från gemensamma rutiner vid exempelvis upprättandet av gränsdragningslistor, vilket avsevärt skulle öka möjligheterna för att nå en BIM modell med rätt objektsägare. 29